Vita Briggen i Karlskrona En interns liv på anstalten genom tiderna

Självständigt arbete 15hp Vita Briggen i Karlskrona 1851-2010 En interns liv på anstalten genom tiderna Författare: Åsa Nillekvist Handledare: Ulla Rosén Examinator: Anders Fröjmark Termin: VT19 Ämne: Historia IV Nivå: G2E Kurskod: 2HIÄ2E

Självständigt arbete 15hp Vita Briggen i Karlskrona 1851 2010 En interns liv på anstalten genom tiderna Författare: Åsa Nillekvist Handledare: Ulla Rosén Examinator: Termin: VT 19 Ämne: Historia IV Nivå: G2E Kurskod: 2HIÄ2E The Vita Briggen in Karlskrona 1851-2010: The life of Prison Inmates in Different Times Abstract This study aim to shine light on the conditions for prison inmate. The goal of this study is to follow development within an institution, and then mainly within the Vita Briggen in Karlskrona, to see how the care of the prisoners and their conditions have changed throughout the ages. The purpose of this study is to see how the punishments of the prisoners have been humanized and give a picture of how it was to be a prisoner inside an institution. This study focuses mainly on the development of education for inmates, starting in Bible reading, which led to today's opportunities to get an education within the institution.

Innehållsförteckning Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Syfte... 3 2 Tidigare forskning... 4 3 Frågeställning... 6 4 Metod och källmaterial... 6 5 Bakgrund och begrepp... 8 6 Fängelsevårdens utveckling över tid... 9 6.1 Driften av Vita Briggen de första åren... 14 6.2 Vad säger lagen om straff och fängelse?... 15 6.3 Utvecklingen i samhället mellan 1800-talets mitt och slutet av 1900-talet 17 7 Tillbaka till Vita Briggens 2000-tal... 20 7.1 Intervju med Johan... 22 7.2 Skolning av fångar tillbaka till 1800-tal... 26 7.3 Skolning i våra dagar... 28 8 Analys och diskussion... 31 8.1 Vardagen... 32 8.2 Fångvården... 33 8.3 Utbildningens väg... 34 8.4 Från förr till nu... 35 9 Sammanfattning... 36 9.1 Förslag till vidare forskning... 38 Käll- och litteraturförteckning... 39 Tabellförteckning... 40 9.2 Tabell... 40 1(40)

1 Inledning När celldörren låses bakom männens ryggar så är det ensamhet, tystnad och Bibeln som gäller. I stort sett alla dygnets timmar ska de spendera i den trånga cellen. Så såg livet ut för många fångar under nästan hundra år med start i 1800- talets mitt. Tiden har förändrat synen på brott och framför allt på straff. Tittar vi tillbaka i tiden till år 1766 så dömdes ficktjuvar till hängning medan straffet idag är böter, samma brott men olika straff. Synen på och sättet att hantera brottslingar har förändrats genom tiderna och diskussionen om fångvård och straff började på 1800-talets mitt ta fart. Liberala tankar började ta form och man började inse att kroppsstraff och dödsstraff var inhumana. Det nya var att fångarna skulle låsas in var för sig för att få tid för reflektion och ånger över sina brott. Nya cellfängelser byggdes runt om i Sverige och ett av dem var Karlskrona fångvårdsanstalt. Ett nytt cellsystem blev grunden för den moderna fångvården. Fångarna skulle tillbringa all sin tid i cellen och den här metoden användes en bra bit in på 1900-talet. Samhället förändras kontinuerligt och efter hand som arbetet för jämlikhet och mänskliga rättigheter fortgår påverkas även synen på kriminalvården. Människoliv har ökat i värde och dödsstraffet är i stort sett helt avskaffat runt om i världen. I Sverige avskaffades dödsstraffet i fredstid 1921, år 1973 i krigstid och Sveriges sista avrättning skedde 1910. 1 På 1900-talet började man lägga mer fokus på rehabilitering, själavård och utbildning för att undvika återfall i den brottsliga banan. 1 Nationalencyklopedin, dödsstraff, (hämtad 2019-02-01). 2(40)

En annan sak som har förändrats med tiden är hur de frihetsberövade benämns, i äldre tider benämns de som fångar och i modernare tid så har det ändrats till interner. Ett århundrade tillbaka användes fångar till de tunga jobben som t.ex. till stenhuggeri och i smedjor som straffarbetare medan i dagens samhälle så ges istället internerna en chans att läsa upp betyg och utbilda sig under tiden de är frihetsberövade. Den didaktiska delen av den här uppsatsen kommer att följa utvecklingen av utbildningen för fångarna/internerna och se hur den kom dit den är idag. Där det inte bara ges möjlighet att läsa upp sina betyg utan även skaffa sig en utbildning, i syfte att öka sina möjligheter att kunna skaffa ett yrke när de kommer ut i samhället igen. Fängelser har alltid fascinerat mig så jag vill försöka ta reda på och visa en bild hur det kan ha sett ut att vara frihetsberövad, från 1800-tal fram till våra dagar. 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fångvården har förändrats under Karlskrona anstalts aktiva år genom att jämföra hur fångvården såg ut vid start av anstalten och strax innan och i samband med nedläggningen. Genom att jämföra hur straffen förändrades så är min förhoppning att ge en tydlig bild om hur dagarna kunde se ut för en intern vid Vita Briggen i Karlskrona. Jag har fokuserat på nyckelord som fångvård, straff och undervisning allt för att försöka förstå hur det har varit att vara fånge/intern på en anstalt och vilka chanser man hade att bryta den brottsliga banan. En annan del av syftet är att följa utbildningens väg bakom murarna genom tiderna. Jag har valt just Karlskronas anstalt dels för att den ligger i min hemstad och för att Karlskrona har en lång historia av fångvård, straff och frihetsberövande, en historia som sträcker sig tillbaka till 1600-talet då staden grundades. 3(40)

2 Tidigare forskning Det finns mycket forskning om fångvård, brott och straff. Ett exempel är Roddy Nilsson, som har varit delaktig eller skrivit själv flera böcker om fängelser och dess påverkan på samhället och de frihetsberövade. I Nilssons skrifter om 1800-talets fängelsesystem så kan man få en bild om hur det var då och hur synen på fångarna successivt börjar ändras. I Nilssons avhandling, En välbyggd maskin, en mardröm för själen, skriver han om hur man på 1840-talet gick från kroppsstraff till frihetsstraff. Idéen om att kroppen skulle straffas för brott man begått ändrades och frihetsstraffen tog sin början på allvar. Nilsson beskriver hur och varför cellsystemet uppkom och hur man gick ifrån gemensamhetssystemet, där fångarna satt tillsammans i en stor cell, till ensamceller där fångarna isolerades i egna celler. Det här nya systemet skulle vara ett humanare straff och genom att isolera fångarna skulle de inte kunna lära av varandra. De inlåsta skulle också få mer tid till att rannsaka sitt samvete och ångra sina handlingar. 2 Torsten Eriksson har skrivit en bok om hur idéer och experiment av olika behandlingsformer och vårdsystem har prövats genom tiderna. I den kan man läsa om cellfängelsernas uppkomst och varför man sedan gick ifrån det systemet med ensamceller. Han beskriver anstalten som en väldigt tyst plats där fångarna satt inlåsta i sina celler hela dygnet, förutom vid den korta utomhustid de fick var för sig i var sin rastgård. Liberala tankar och idéer började ta form och människor på utsidan av anstalterna, protesterade mot det inhumana att hålla människor inlåsta och isolerade utom all mänsklig kontakt. 3 2 Nilsson Roddy, En välbyggd maskin en mardröm för själen, 1999, University Press, Lund. 3 Eriksson Torsten, Kriminalvård, Idéer och experiment, 1967, Boktryckeri AB Thule, Stockholm. 4(40)

För utvecklingen av utbildningen inom anstalterna så skriver Sigfrid Wieselgren i sin bok om utvecklingen av skolväsendet i anstalterna. Han skriver om fångarnas behov av att utvecklas och utbildas i fängelset för att fångarna ska vara mer konkurrenskraftiga efter sin frigivning. Han beskriver hur en del människor stred för att ge fångarna tillgång till fler skrifter än de religiösa som fanns tillgängliga och hur det gick till när biblioteken tillkom lärare började anställas på anstalterna och fångarna med ens fick en meningsfullare vardag med mer kunskap. 4 Men det finns inte så mycket nedskrivet och sammanställt om just Karlskrona anstalt. Med tanke på att Karlskrona var ett av de nya cellfängelserna som byggdes på 1800-talet så nämns Karlskronas anstalt i flera böcker, men få skriver om hur situationen för just Karlskronas fångar var på 1800-talet. Roddy Nilssons avhandling En välbyggd maskin, en mardröm för själen har jag haft stor nytta av för att beskriva hur fängelsetänket såg ut under 1800- talet, som den här uppsatsen handlar mycket om. I samband med anstaltens nedläggning så sammanställde Kriminalvården en bok om anstalten, om dess bakgrund, drift och nedläggning, skriven av Elisabet Jönsson år 2010. Där kan man också läsa om internernas möjligheter till utbildning. 5 4 Wieselgren Sigfrid, Sveriges fängelser och fångvård, från äldre tider till våra dagar, digital resurs, 1885, Kungliga boktryckeriet, P.A. Norstedt & Söner. 5 Jönsson Elisabet, Anstalten Karlskrona 1851-2010, 2010, LFV Tryck, Norrköping. 5(40)

3 Frågeställning För att uppnå syftet med uppsatsen som gäller fångarna/internerna som avverkade straff i svenska fängelse, främst de på Vita briggen, under undersökningsåren 1851-1855 och 2005-2010 så vill jag svara på följande frågor: - Hur förändrades vardagen för internerna under de valda tidsperioderna? - Hur såg utvecklingen ut inom fångvården/kriminalvården? - När börjades det med undervisning och hur har den utvecklats? 4 Metod och källmaterial Jag har valt att göra en komparativ studie av fångvårdens förändring mellan perioderna 1851 1855 och 2005 2010 dels utifrån två böcker skrivna av personer som varit verksamma på fängelset i Karlskrona, och dels utifrån offentlig statistik. Ulrik Leander var fängelsedirektör under åren 1899 1925 och har skrivit En fängelsedirektörs minnen (1936) och i den skriver han om sin tid på anstalten. I den boken så ger han en bild om hur han upplevde att fångarna blev förvarade. Leander beskrivs som fångarnas vän och var motståndare till dödsstraffet därför tog han väldigt illa vid sig när han under sin tid som direktör ansvarade för Karlskronas sista avrättning 1900. Han var under sin tid på jorden var mycket engagerad i fångvården och skriver i sin bok om 6(40)

hans version om hur det var i fängelset under sekelskiftet och en bit in på 1900-talet. 6 Torsten Eriksson tjänstgjorde som direktörsassistent 1930 på Karlskrona anstalt. Han skriver i sin bok Kriminalvård, idéer och experiment hur han upplevde att fångarna hade det som vistades på anstalten under hans tid. Jag har studerat BISOS, Bidrag till Sveriges officiella statistik, som är en rapport som årligen skickades till kungen som en redovisning om hur fångvården sköttes, vad det har kostat och hur det har gått. Där har jag bland annat använt mig av predikantens redovisning av fångarnas situation. I BISOS så har predikanterna gett sin version om hur fångarna skulle skolas i äldre dagar och med hjälp av dem så har jag kunnat följa själavården och skolningen av fångarna. När det gäller frågan om hur utbildningens väg har gått till så har jag använt mig av BISOS rapporter från predikanterna samt informationen som finns på Kriminalvårdens egna hemsida. Mitt mål med undersökningen är att ta reda på hur förändringen av fångvården har sett ut mellan dessa två perioder och mitt sikte har varit inställt på lagen, på förhållandena för fångar/interner och hur de har ändrats samt hur skolan kom innanför murarna. Jag har utgått från läroplanen för att föra in dess värdegrund och uppdrag innanför murarna och in till internerna som läser upp betyg och utbildar sig. För att få en blick av hur vardagen kunde se ut så har jag även gjort en intervju med en före detta intern, som jag kallar Johan och som är ett fingerat namn. Han har suttit på Karlskrona anstalt och hans ord använder jag också 6 Leander Ulrik, En fängelsedirektörs minnen, 1936, Tryckeri aktiebolaget Thule, Stockholm. 7(40)

för att tydligare visa en bild om hur en intern har det på insidan av anstalten. Jag har återgett hans berättelse och hans minnen utifrån det han har berättat. För att se hur utbildningen har utvecklats till vad den är början av 2000-talet så har jag valt att arbeta med Elisabet Jönssons bok och läroplanen som gällde då, läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. I den står det om hur skolan ska ge en chans för eleverna att utvecklas och bli självständiga. Med hjälp av den kan jag följa hur undervisningen är tänkt att gå till och vad internerna har för möjligheter att utbilda sig. Jag har gjort en del avgränsningar där jag valt bort delen av kvinnor och barn i fängelse likaså ungdomsbrottsligheten. Den sistnämnda är utbredd under tidernas gång och är en stor del av fångvården men jag har valt bort den biten för att det hade behövts en uppsats om bara den utvecklingen. Jag har också valt bort sjukvård, självmord och död i fängelse likväl som kostnader för fångtransport eftersom arbetet skulle också bli alldeles för stort om jag tog med alla de här faktorerna. 5 Bakgrund och begrepp Blekinge blev svenskt genom freden i Roskilde år 1658, staden grundades av Karl XI år 1680 och är döpt efter kungen, Carls Crona. Staden byggdes som huvudbas för den svenska flottan och stadens befolkning bestod till ca 2/3 av amiralitetets folk, alltså människor som på något sätt kunde knytas till flottan och Karlskrona var därför starkt präglad av kronans närvaro. 7 Det var från början tänkt att staden skulle bli Sveriges huvudstad på grund av sitt strategiska läge. Så blev inte men Karlskrona var och förblev en stor örlogsstad. 7 Nationalencyklopedin, Karlskrona, (hämtad 2019-01-16). 8(40)

Karlskrona har en historia av fångvård som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Redan i början av 1700-talet så kom amiralitetssmedjan, Ankarsmedjan på örlogsvarvet, att användas för straffångar. Där utfördes all slags skeppssmide och fångar som klarat sig under stupstocken skickades från hela landet för att arbeta där. Iförda halsringar, livgördlar och black om benet, allt av järn och allt förenat med kättingar, arbetade de i den ökända smedjan bevakande av soldater med skarpladdade gevär. Fångarna arbetade i Ankarsmedjan på dagarna och på nätterna förvarades de i gråstensvalv med fyra rum under amiralitetshögvakten. Det fanns ett femte rum för dem som var satta på straffet vatten och bröd. År 1825, då den nya högvakten upprättades, bestämdes det att rikets fästningsfångar, alltså de som var dömda på livstid för brott som mord, mordbrand, rån, stöld och falskmyntning, skulle skickas till Karlskrona, Nya Älvsborg och Karlsten (Marstrand). I gengäld så skulle de som var dömda för mindre brott skickas till centralfängelset i Malmö. 8 Ett centralfängelse är en större fängelseanstalt och var avsedd för fångar som dömts till längre tid av straffarbete. 9 Rannsakningsfångar (fångar som var misstänkta för brott men ännu inte dömts, det som vi idag kallar häktade 10 ) och länsfångar förvarades i länshäktet, amiralitetshäktet, fram till läncellsfängelset byggdes 1851. 11 6 Fängelsevårdens utveckling över tid Under 1800-talets första hälft så började liberala tankar väckas på allvar och diskussionerna om behandlingen av fångar och dess straff tog fart. Straffets för- och nackdelar diskuterades och även hur möjligheterna kunde ökas för 8 Arkiv Digital, Centralfängelset Karlskrona, (hämtad 2019-01-16). 9 Svenska akademins ordbok, Centralfängelse, (hämtad 2019-01-30). 10 Svenska akademins ordbok, Rannsakningsfånge (hämtad 2019-01-30). 11 Arkiv Digital, Centralfängelse Karlskrona, (hämtad 2019-01-16). 9(40)

att göra goda medborgare av fångarna och på så vis minska återfallsbrottsligheten. Vid riksdagen 1840 41 så kom det fram förslag om hur länshäkterna skulle byggas om till cellfängelse och efter många, långa diskussioner och flera förslag så beslutades det att nya cellfängelser skulle byggas under de kommande åren. 12 I riksdagens skrivelse den 5 juni 1841 (nr 366) stod följande: Till följd av de flesta av de nu befintliga häktens inskränkta utrymme eller felaktig inredning, har det nämligen varit och är ännu nödvändigt, att ett större antal fångar inspärras i samma rum, därvid det ofta måste inträffa, att en ännu oförvunnen, eller endast för försvarlöshet häktad, det missvårdade barnet och den som undergår fängelsestraff endast för ett obetydligt bötesbelopp, sammanblandas med förhärdade brottslingar och redan dömda missgärningsmän. Det är inte nog, att därigenom störes den självbesinning, varåt rannsaknings- och strafftiden borde vara uteslutande ägnad; ännu fördärvligare är den under sådana förhållanden oundvikliga växelverkan av lastfulla efterdömen och brottsliga läror, varigenom inom fängelset sprids ytterligare vanart, i förening med en ökad förslagenhet att begå nya brott och att gäcka bemödandet för brottslighetens upptäckande, ävensom förbindelser knytas emellan fångarna, vilka såmedelst, då de åter komma på fri fot, bliva ännu mera vådliga för allmänna säkerheten. Dessutom måste det erkännas, att varje häktad ägen en fordran av samhället att, så länge han är oförvunnen till brott, inte underkastas förnedringen att vistas tillsammans med dömde förbrytare, 12 Nilsson Roddy, 1999, s 198-200. 10(40)

eller blott ställas för vådan av att, genom umgänget med dem, moraliskt fördärvas. 13 Slutsatsen blev att rannsakningsfångar borde förvaras i enskilda rum och därmed var ensamhetssystemet antaget. Systemet var till för rannsakningsfångar, de som dömts till fängelse på bröd och vatten samt de som dömts till mindre fängelsevistelse av andra orsaker. För de andra fångarna så gällde gemensamhetssystemet fortfarande men under de kommande åren var det vanligt att kungen omvandlade fångarnas straffarbetsstraff till fängelse i cell. 14 Samma år så bytte Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket namn till Fångvårdsstyrelsen och cellfängelsesystemet erkändes som grund för Sveriges fångvård. Under åren 1846 1881 så kom det till 24 nya länsfängelser runt om i Sverige och ett av dem var Karlskronas som stod färdigt 1851 med 90 ljusa celler och 5 mörka. Anstalterna var till för rannsakningsfångar och till dem som dömts till max två i fängelse. De långtidsdömda förvarades än så länge på fästningsfängelserna innan de senare förflyttades till straffanstalter, centralfängelserna. 15 Men vad är då cellfängelsesystemet och vad innebar det för fångarna? Jo, ett cellfängelse går ut på att varje fånge har varsin cell, en ensamcell. Det fanns två olika modeller, båda kom från Amerika, i hur isolering, ordning, disciplin och sysselsättning skulle uppnås. I den ena modellen så var fångarna isolerade hela dygnet i den egna cellen, avskurna från kontakt med varandra, för att få fångarna att reflektera över sina brott, förbättra sig och bli laglydiga medborgare. Det förhållningssättet ledde i sin tur till på vilket vis hela 13 Eriksson, 1967, s 236. 14 Eriksson, 1967, s 236-237. 15 Jönsson, 2010, s 8. 11(40)

fängelset fungerade och det genomsyrade allt från hur maten skulle serveras till fångarnas motion skulle hanteras. Den här modellen kallas för Philadelphiasystemet och modellen ville slopa kroppsstraff helt för att det inte ansågs ha någon effekt och att kroppsstraffet var inhumant. 16 Kritiker menade dock att den effekten som isoleringen innebar var rent av skadlig för fångarna, att de skulle bli ännu mer förhärdade av att ständigt vara isolerade. 17 Det var en av de två omstridda modeller för hur fångarna ska hanteras. Den andra modellen är Auburnsystemet och bygger på en strikt hierarki med fångarna längst ner och fängelsedirektören längst upp. I den här modellen skulle fångarna jobba tillsammans på dagarna under total tystnad och på nätterna skulle de vara var för sig, allt i en strävan att skapa lydiga, flitiga och disciplinerade undersåtar. 18 I motsats till Philadelphiasystemet så bestod den här modellen, i syfte att uppnå lydnad, av yttre disciplin och kroppsstraff. En av modellens hörnstenar var gemensamhetsarbetet och fångarna användes som arbetskraft. De hyrdes ut till att arbeta i gruvor, på plantagen och vid järnvägen när slaveriet hade upphört för att företagen skulle få billig arbetskraft. 19 De båda modellerna drog till sig nyfikna från båda sidor av Atlanten som var intresserade av att studera de olika modellerna för att ta efter till sina 16 Nilsson R. 1999, s 167-169. 17 Nilsson R, 1999, s 163. 18 Nilsson R. 1999, s 167-169. 19 Nilsson R, 1999, s 165. 12(40)

egna länder. 20 Amerika anammade mer och mer Auburnsystemet medan Philadelphiasystemet slog igenom i Europa. 21 Så även i Karlskrona. Ulrik Leander var fängelsedirektör i Karlskrona åren 1899 1925 och skrev i sin bok En fängelsedirektörs minnen att: fängelset hade i sjömännens stad blivit döpt till Vita Briggen, chefen för anstalten blev således i folkmun kallad kapten. 22 Ordet brigg kommer från det engelska ordet brig som i sin tur är en förkortning av brigantine som är ett tvåmastat segelfartyg. 23 Vita Briggen stod klart år 1851 med en byggnadskostnad på 198 713kr. 24 Den summan motsvarar 14 826 885 kr i 2019 års penningvärde. 25 Fängelset är av sten, tre våningar högt och är byggt som ett T. Delen som innehåller cellerna är taket på t:et och är 48 meter lång och 13 meter bred, den andra delen av t:et är byggt för administration och den delen är 16 meter lång och 12 meter bred. Hela fängelset är 12 meter högt och celldelen rymmer två vaktceller, 90 ljusa celler och 5 mörka. De mörka cellerna användes som straffceller vid extra hård disciplinering. Celldelens mittrum var öppet genom alla tre våningarna, med balkonger efter väggarna på de två övre planen, 15 celler på vardera sida. I administrationsdelens nedre plan så fanns skafferi, fängelsekök, bostadsrum för kokerskan på ena sidan och på andra sidan var det mottagningsrum, 20 Nilsson R. 1999, s 164-165. 21 Nilsson R. 1999, s 167-169. 22 Leander, 1936, s. 241. 23 Nationalencyklopedin, brigg, (hämtad 2019-01-22). 24 Wieselgren, 1885, s. 421. 25 Prisomräknare, http://historicalstatistics.org/jamforelsepris.htm (hämtad 2019-01-30). 13(40)

badrum och vaktknektrum. Längs in i den delen så var passagen till celldelen. På mellanplanet höll direktören till, där fanns hans bostad och tjänsterum. Den våningen användes ända fram till 1965. På övre plan så fanns domstolslokal, arkiv-, och domarrum. Anstalten har byggts om och till i omgångar. Fönstren förstorades och muren runt fängelset byggdes i början av 1900-talet, på 1950-talet byggdes en verkstad för internerna, på 60-talet byggdes en verkstadsbyggnad och på 70-talet en länga med besöksrum. 26 6.1 Driften av Vita Briggen de första åren Vad innebar det då att bli inlåst i en cell på Vita Briggen? Predikanten som tjänstgjorde i Karlskrona i länscellsfängelset år 1851 är positiv till det nya systemet och skriver i sin redogörelse att det nya systemet med sin enslighet och lugn är välgörande för fångarnas sinnen, att de får tid för reflektion och tanke. Han skriver att fången håller Ordet kärt, att de gärna läser och att de får upp hoppet om sin själs frälsning genom Gud och deras egna ångerfullhet. Han menar att det redan märks en förbättring på fångarnas sinnesstämning, att han ofta möter dem sittandes över sin bok (Bibeln) och att de tackar Gud som har öppnat deras ögon. Han beskriver sina religiösa samtal med fångarna. Predikanten skriver att fångarna är vid god mental hälsa och de få som inte är det så beror det på att fången lider av bristen på spritdrycker. 27 Predikanten skriver i sina rapporter under åren 1851 1855 att han lovordar cellsystemet framför gemensamhetssystemet. Han anser att fångarna får tillgång till sitt samvete när de är ensamma i cellen och att de i 26 Jönsson, 2010, s 15. 27 Statistiska centralbyrån, www.scb.se, historisk statistik, s 59, (hämtad 2019-01-29). 14(40)

gemensamhetssystemet kan ta lärdom på ett negativt sätt av varandra där de tillåts att kommunicera. 28 Fängelsepredikanterna kunde utöva mer aktivitet i och med att fångarna blev inlåsta i egna celler än vad de kunde göra med fångarna i gemensamhetssystemet. Därför tillkom cellböckerna som bestod av nya testamentet, en katekes och en andaktsbok för fångar. Fängelserna utrustades också med andra böcker som var nyttiga för fångarna, bra moraliska böcker, som de kunde låna genom prästen. 29 Fångarna åt, arbetade, sov och promenerade i ensamhet och även den gemensamma gudstjänsten lyckades man genomföra utan att fångarna fick kontakt med varandra. På söndagar var dagen för den gemensamma gudstjänsten. Då öppnades dörrarna helt på den ena sidan och fångarna satt med ansiktet mot predikanten, fortfarande utan att se varandra. På den andra sidan så öppnades dörrarna bara på glänt så fångarna kunde höra predikanten men inte se honom. Nästa söndag så var det den andra sidans tur att se predikanten. 30 6.2 Vad säger lagen om straff och fängelse? När cellfängelset byggdes så var det med motiveringen att en ensamcell var humanare än tidigare straff. Tidigare kunde de misstänkta eller dömda förvaras i jordhålor, källare eller slottstorn medan de väntade på den riktiga bestraffningen som kunde vara böter, skamstraff, kroppsstraff eller dödsstraff. 31 Parallellt med uppkomsten av de nya fängelserna så ändrades strafflagen, den moderniserades och framför allt humaniserades. Vid 28 Statiska centralbyrån, www.scb.se, historisk statistik, s 51 (hämtad 2019-01-30). 29 Eriksson, 1967, s 246. 30 Eriksson, 1967, s 17-18. 31 Jönsson, 2010, s 10. 15(40)

tidpunkten då cellfängelset i Karlskrona byggdes så gällde fortfarande 1734 års lag som byggde mestadels på kroppsstraff. Den innehöll straff som spöoch risstraffet, vilket innebar prygel med spö eller ris, ett skamstraff som användes vid enklare brott och användes om man inte kunde betala böter. Männen straffades med spö och kvinnor med ris och spöandet gällde på bar hud. Detta avskaffades som allmän strafform år 1855 men prygel fanns kvar som disciplinstraff vid fängelse- och tvångsanstalter till 1938. 32 Ett annat straff som också gällde de första åren var det skärpta dödsstraffet vilket innebar att den högra handen höggs av, kroppen styckades och sattes upp på stegel eller brändes. 33 Det fanns människor som kämpade hårt för att kroppsstraffen skulle avskaffas och en av dem var Oscar I (1799 1859). Han tillhörde ätten Bernadotte och var Sveriges kung 1844 1859 men det var under hans kronprinstid som han anonymt skrev den gula boken tillsammans med den dåvarande fångvårdschefen år 1840. Den gula boken blev kallad för just den gula boken för sin färg på omslaget, men hette egentligen Om straff och straffanstalter. Boken fick stor genomslagskraft då den handlade om behovet om en ny kriminalpolitik och avskaffandet av såväl kroppsstraff som dödsstraff. Han arbetade för införandet av nya reformer, ville införa ett fångvårdssystem där ensamceller stod som grund med målet att genom återanpassning så skulle fångarna tillbaka till samhället. Han menade att kriminaliteten var socialt betingad och om det fanns försörjningsmöjligheter så skulle fångarna inte återvända till brottets väg. Senare som kung så led han svårt av att utfärda dödsdomar. 34 32 Nationalencyklopedin, Spö- och risstraff, (hämtad 2019-01-14). 33 Jönsson, 2010, s 9. 34 Svenska biografiskt lexikon, Oscar I, (hämtad 2019-01-22). 16(40)

Tretton år efter Karlskronas cellfängelse sattes i bruk så trädde 1864 års strafflag i kraft. Det var en lag som ersatte straffbalken och missgärningsbalken i 1734 års lag och de begrepp som fanns in den nya lagen var dödstraff, frihetsstraff och böter. 35 Frihetsstraff delades upp i två sorter, straffarbete och fängelse. Straffarbete var det strängaste för att det kunde man bli dömd till på livstid. Den här lagen gällde ända fram till den byttes ut av brottsbalken som trädde i kraft 1965 som än idag gäller men den är omarbetad. 36 6.3 Utvecklingen i samhället mellan 1800-talets mitt och slutet av 1900-talet Före 1864 års strafflag så var kärnan av straffpolitiken huvudsaken döds-, kropps-, och skamstraff men bötesstraffet var och är det vanligaste straffet. 37 Under mitten av 1800-talet så skedde övergången från dessa straff till frihetsstraff i syfte att effektivisera och humanisera straffen. 38 Begreppet kriminalpolitik började användas runt sekelskiftet 1900 och politiska åtgärder började på allvar tas mot brottsligheten, dvs att riksdagen engagerade sig mer i frågor som handlade om kriminalitet. 39 En mer drivande kriminalpolitik ledde till reformeringar inom fångvården och strafflagstiftning vilket i sin tur ledde till att kriminalpolitikens område ökade. Från att handla om lagstiftning och rättsväsende så kom den nu också handla om barn-, och ungdomsvård, alkoholistvård, lösdriveri och bostadspolitik. 40 Den växande brottsligheten gjorde att det diskuterades om huruvida barn hör hemma i 35 Nationalencyklopedin, Strafflagen, (hämtad 2019-01-14). 36 Nationalencyklopedin, Frihetsstraff, (hämtad 2019-01-14). 37 Nationalencyklopedin, Straffarbete, (hämtad 2019-01-14). 38 Andersson Robert & Nilsson Roddy, Svensk kriminalpolitik, 2017, s 32. 39 Andersson Robert & Nilsson Roddy, Svensk kriminalpolitik, 2017, s 34. 40 Andersson Robert & Nilsson Roddy, Svensk kriminalpolitik,2017, s 44-45. 17(40)

fängelse, därav barn-, och ungdomsvård samt egna ungdomsanstalter stiftades i syfte att unga dömda inte ska härdas av att vara i ett fängelse med andra grövre och mer erfarna brottslingar. De mer erfarna förbrytarna skulle inte ha något inflytande över de yngre och år 1902 så togs enhetliga beslut om hur unga skulle straffas. Unga som begick lindrigare brott och som var mellan 15 18 år skulle bli dömda till tvångsuppfostran och barn under 15 år som var vanartade och sedligt försummade skulle omhändertagas. 41 I Sverige på den här tiden så var det ett brott att inte ha en försörjning. Lagen om lösdriveri, 1885, så stod det att folk som stryker omkring utan att försörja sig på ett ärligt sätt eller som har ett levnadssätt som kan skada allmän säkerhet, skapa ordning ska dömas till tvångsarbete och härtill hör även de prostituerade. 42 För att avkriminalisera lösdriveri så togs ansvaret för arbetsanstalterna från Fångvårdsstyrelsen över till Socialdepartementet 1921. Antalet som dömdes för lösdriveri minskade och lagen om lösdriveri ändrades 1964 till åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet och den lagen försvann i sin tur när socialtjänstlagen kom till 1982. En annan lag som låg nära lösdriverilagen var alkoholistlagen som kom till år 1913. Den innebar att fler åtgärder skulle göras mot alkoholister för att kunna återföra personen till ett mer nyktert och städat liv. Förut så hade bestämmelserna om fylleri på allmän plats gällt men nu skärptes alltså bestämmelserna om fylleri och det gav länsstyrelsen möjlighet att besluta om tvångsvård för fyllerister. Alkoholistlagen reviderades och ändrades år 1931 och 1954 innan även den slutligen upptogs av socialtjänstlagen 1982. 43 41 Andersson Robert & Nilsson Roddy, Svensk kriminalpolitik, 2017, s 47. 42 Nationalencyklopedin, Lösdrivare, (hämtad 2019-01-30). 43 Andersson Robert & Nilsson Roddy, Svensk kriminalpolitik, 2017, s 55-56. 18(40)

På 1930-talet så kom det att blåsa nya vindar om hur man såg på brottslingar och hur de behandlades. En man vid namn Karl Schlyter, justitieminister och socialdemokrat, kämpade hårt i sin kampanj Avfolka fängelserna. Han menade att 1864 års strafflag borde gå i pension och att det var dags för nya lagar och reformer. Han menade att det var vansinne att låsa in fattiga och vänja dem vid fängelse bara för att de inte hade råd att betala sina böter. Alltså, avfolka fängelserna på bötesfångar, hindra åtminstone tiotusen årligen att över huvud taget komma in dit. Bort med den meningslösa komedin att låta fylleriböter avsittas med några dagars fängelse! löd hans ord i sin kampanj. 44 Schlyter menade att många av dem som var i fängelserna borde hanteras annorlunda, framför allt unga förbrytare, psykiskt sjuka och alla de många bötesfångar som satt inlåsta en kortare tid för obetalda böter. Enligt honom så måste psykologer, psykiatriker och socialarbetare få en mer betydande roll i arbetet mot kriminaliteten. Med hjälp av honom så kom verksamheten med reformer att ständigt förnyas i hopp att också förbättra förhållandena för internerna. 45 Omkring 1950 började brottsligheten öka, trots att en stadig ekonomisk tillväxt, låg arbetslöshet och även att de sociala trygghetssystemen utökades, faktorerna som bidragit till att klyftorna mellan de olika samhällsklasserna hade minskat. 46 Under 1960-talets mitt så slog narkotikan ett grepp om samhället och skapade medicinska, psykiska och sociala problem. Mot slutet av decenniet 44 Eriksson, 1967, s 23. 45 Andersson Robert & Nilsson Roddy, Svensk kriminalpolitik, 2017, s 74-75. 46 Andersson Robert & Nilsson Roddy, Svensk kriminalpolitik, 2017, s 89. 19(40)

så skärptes straffen för narkotikabrott då man såg samband mellan missbruket och kriminalitet. 47 Begreppet nothing works, ingenting fungerar, myntades under 1970-talets mitt och kom att dominera synen på kriminalvården ända in på 90-talet, tron på behandlingsåtgärder inom systemet för kriminalvården minskade. 48 På de här åren har synen på kriminalvården förändrats och gått från nothing works till what works till det nutida begreppet many things work, Den senaste och lite mer positiva synen att många saker fungerar inger mer hopp om att bryta återfallsstatistiken och kunna hjälpa internerna att leva ett liv utanför murarna och på rätt sida lagen. 49 7 Tillbaka till Vita Briggens 2000-tal Vad innebar då den utvecklingen för internerna i Karlskrona? När de nya cellfängelserna byggdes och togs i drift så bestämdes det att alla som blev dömda till ett långt fängelsestraff skulle sitta helt isolerade de första tre åren och därefter fick de arbeta tillsammans med andra fångar på dagarna, ett billigare sätt att driva fångvård. Men allt eftersom humaniseringsprocessen fortgick så blev cellsystemet mer och mer kritiserat då man menade att isoleringen var psykiskt och fysiskt nedbrytande, samt att den försvårade processen med att återanpassa fången till samhället efter fängelsetiden, så mellan åren 1916 1945 trappades isoleringstiden ner successivt i hela landet. Det beslutades att fängelserna skulle vara behandlingsinstitutioner som vårdade de frihetsberövade och att straffet med att förlora sin frihet var straff 47 Andersson Robert & Nilsson Roddy, Svensk kriminalpolitik, 2017, s 108. 48 Andersson Robert & Nilsson Roddy, Svensk kriminalpolitik, 2017, s 110. 49 Jönsson, 2010, s 9. 20(40)

nog. Man avskaffade cellsystemet och isolering används istället som ett disciplinstraff. 50 Fängelset är inte längre en tyst plats där inte en intern syns till, de flesta rör sig tämligen fritt dagtid inom anstalten. 51 Vita Briggen är vid den här perioden en sluten anstalt med lägsta säkerhetsklassen av de slutna anstalterna. Till Karlskrona kommer de som ska avtjäna en fängelsedom på mindre än ett år eller de som har avtjänat en längre dom på en annan hårdare anstalt kommer hit som en mellansluss innan de skulle friges. Den stora delen av internerna är missbrukare av narkotika eller alkohol, ibland båda. Stefan Nilsson är en av dem som jobbade på anstalten år 2010 och han säger att vi är kända för att arbeta med respekt för de intagna. Vi spelar inte macho, för att vi tror att det skapar onödiga konflikter med de intagna. Vissa kanske skulle säga att vi är sämre på ordning och reda än andra ställen, men vi tror att vi får igen det med en bättre stämning. 52 Sysselsättning är en viktig del av internernas vardag, att få något att göra med händerna. Tidigare har anstalten haft mycket mer träarbete men vid 2010 så tillverkar de intagna bord och bänkar som sedan används ute på skolor och förskolor. Karlskrona huserade en glasbränningsmaskin som gjorde att de kunde göra glaskonst. Det fanns också en syverkstad där de i moderna tider sydde saker till privat bruk eller som såldes. Men i början av 1900-talet så tillverkades det och reparerades det militärskor och senare syddes det utrustning åt kustartilleriet. Ännu senare i tiden så tillverkades det filttofflor av företag som beställde. 53 50 Jönsson, 2010, s 12-13. 51 Eriksson, 1967, s 358. 52 Jönsson, 2010, s 43. 53 Jönsson, 2010, s 43. 21(40)

7.1 Intervju med Johan Jag har kommit i kontakt och intervjuat Johan för att han har avtjänat ett straff i Karlskrona på Vita Briggen år 2008. Han blev dömd till ett års fängelse, rymde efter en tid, tillfångatogs och avtjänade resten av sitt straff på en högriskanstalt i Mariefred. Det här är hans berättelse. Johan är född 1981 och har växt upp på en liten ort norr om Karlskrona, där växte han upp med sina föräldrar och sin syster. Under sin uppväxt så var han alltid i farten och ville att det skulle hända grejer hela tiden. Johan har alltid gillat att vara ute, så han och hans hund Bamse var ute hela dagarna i skog och mark. Han ville hinna med så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt, säger han själv. Han beskriver sig själv som en orolig själ och var alltid igång på högvarv. I skolan fungerade han bra men var ganska ofta i bråk. När han som 17-åring började med droger så kom han snabbt in på brottets bana. Han har blivit dömd och varit frihetsberövad flera gånger, burit fotboja och varit ute villkorligt och allt började med droger. Droger leder alltid till kriminalitet, säger han. Sin tid på anstalten i Karlskrona beskriver han som relativt lugn med en ganska god stämning. Anstaltens tre våningar var uppdelad så att längst ner var den så kallade ro-avdelningen där lugnare och äldre interner satt. De andra två våningar var vanliga avdelningar med gap och skrik som i alla andra anstalter, säger han. Johan satt längst upp. Andra som också satt inne samtidigt som Johan var killar som mestadels satt inne för narkotikabrott, innehav eller försäljning. Efter det kom de som satt inne för misshandel och de andra satt inne för ekonomiska brott. En viktig sak är att aldrig ljuga om varför man sitter inne, det är en dålig idé för de andra internerna får alltid reda på varför man sitter inne och har man då ljugit så står man inte högt i kurs inne på anstalten. 22(40)

Cellerna i Karlskrona var verkligen pyttesmå, väldigt kalla när det var kallt ute och verkligen varma när det var varmt ute. De hade ingen toalett så behövde man kissa nattetid fick man göra det i en pissanka, alltså en speciell flaska som var avsedd för urin, och behövde man bajsa fick man göra det i soptunnan. Det gällde att se till så man inte blev nödig med det hände ju att man blev sjuk, berättar han. På anstalten så gällde arbetsplikt och den var obligatorisk, om man inte var sjuk eller skadad. Då jobbade man vanligtvis mellan 8 16 i köket, tvätteriet, träverkstaden eller i syverkstaden. Efter arbetet så var det middag och fritid som man ägnade åt att skriva brev, spela kort, ringa sin familj eller se på TV. Klockan 18,30 låstes de in i sina celler och då var det TV eller läsa som gällde till sovdags. TV:n kunde de ha på hela natten om de ville. Johan berättar att hans såg Simpson varje dag vid halv sju, efter det var det Cops säger han med ett leende. Måste varit höjden av galghumor att titta på ett program där polisen tar fast bovar när man själv sitter inlåst i en cell, säger jag och vi skrattar. För Johans del så bestod det obligatoriska arbetet av kökstjänst, något om han uppskattade så pass att han jobbade som kock på utsidan under sin tid på rymmen som jag återkommer till senare. I köket jobbade man mellan 6 8 för att förbereda och servera frukosten, rast fram till det var dags att börja med lunchen och rast till det var dags att börja med middagen och efter det så var den arbetsdagen slut för hans del. Det gällde att vara vän med killen i tvätteriet, säger han. Höll man sig på god fot med honom så fick man ibland in leveranser med varor i sin tvätt och extra långkalsonger vid kalla dagar. Var man en skit som person så fick man skitiga kalsonger med både bajsfläckar och fläckar efter onani, så den killen höll man sig vän med, berättar han. 23(40)

Under tiden Johan satt på anstalten i Karlskrona så fick han problem med sina tänder. Åren med missbruket satte sina spår och i hans fall så blev det problem med blödande tandkött, inflammationer och tänder som drogs ut. Att sitta i en minicell med en fruktansvärd tandvärk beskriver han som något av det värsta han har varit med om och då har han ändå varit med om en del! Vakterna var sparsamma med värktabletter så den plågan var hemsk enligt Johan. Johan är alltså en av de få som har lyckats rymma från Karlskronaanstalten. Han berättar inte så mycket om rymningen men han säger att han fick hjälp från utsidan med att klippa bort taggtråd. Han rymde mitt på dagen, hade en som väntade på honom med bil som körde honom efter han hade klättrat över muren. Från början var det tänkt att han och en till skulle rymma men precis innan det var dags så ångrade sig den andre killen och Johan rymde själv. Den väntande bilen körde honom till Öland där han jobbade som kock över sommaren. Väl tillbaka i Blekinge så gjorde polisen en överenskommelse med en bekant till Johan och efter fullt pådrag kunde han gripas. Han fick sedan avtjäna resten av sitt straff på Mariefreds säkerhetsanstalt. Johan säger att nu i efterhand så inser han att det var det bästa som kunde hända honom. Efter den upplevelsen så bestämde sig Johan att nu får det räcka med det här livet. Han var trött på droger, brott och straff. Han lyckades vända sitt liv med stöd från anhöriga så är han idag helt drogfri, röker inte ens och dricker väldigt sällan. Bland det första han gjorde när han blev frisläppt var att söka upp en tandläkare, berätta för henne att hans tänder blivit förstörda av åren som missbrukare, att han hade precis blivit frigiven från fängelset och frågade henne om hon ville ta sig an hans tänder. Han bad henne att ge honom en chans trots att det skulle kosta mycket pengar och att han skulle behöva det på avbetalning. Hon hjälpte honom så idag har Johan nya, vita och fina 24(40)

tänder. Han pratar om tandläkaren med varm röst och är tacksam för att hon vågade lita på honom och ge honom en chans. Johan har lätt för att le och skrattar ofta men har stundvis svårt att sitta stilla. I vuxen ålder fick han diagnosen ADHD och blev medicinerad men har slutat med den för han är rädd att den skapa ett drogbegär. Han hanterar sin ADHD med att arbeta mycket. Han har en egen firma med egna lastbilar och har precis fått ett nytt uppdrag för firman för leveranser över hela Sverige. En sak som ingen glömmer som har suttit i fängelse är ljudet av en nyckelknippa. Tänk dig att varenda morgon vakna av ljudet att en nyckelknippa och det sista du hör på kvällen vid inlåsningen är just det, ljudet av en nyckelknippa. Jag kommer aldrig att förlika mig med det ljudet, berättar han. Ångesten över den tiden som han har slösat bort på missbruk, fängelsetid och kriminalitet är något som gnager hela tiden i honom och ibland blir det övermäktig. Om jag hade använt min kreativitet till något bra så hade jag kanske varit något stort idag, alltså haft en stor och välkänd firma. Jag är rädd för att dö och rädd för allt jag kommer att missa, säger han. Min dröm är att arbeta inom kriminalvården för att få nytta av mina erfarenheter och kunna hjälpa andra men säger att han inte mogen för det än. Johan avslutar med orden en del människor klarar bättre av att vara inlåsta och en del mår riktigt dåligt av det, jag tillhör den sista gruppen. Att låsa in mig är som att låsa in ett vilt djur i en bur. Jag är helt enkelt inte gjord för att vara inlåst och jag vill inte vara med om det igen. 25(40)

7.2 Skolning av fångar tillbaka till 1800-tal I början av 1800-talet var det inte tal om något utbildande för fångar så den enda skolning de fick var vid gudstjänsten. Vid den tiden så var det inte självklart att fångarna skulle få tillgång till gudstjänst varje söndag utan det var vanligt med varannan till var tredje söndag. Men fångarnas andliga behov, själavård och undervisning började komma i fokus. I mitten av seklet så börjades det med gudstjänst varje söndag och på 1860-talet så hade flertalet anstalter infört detta. Det var en stor brist på religionsböcker så biblar, nya testamenten och religiösa skrifter skänktes därför av Svenska bibelsällskapet och evangeliska sällskapet till Fångvården som tacksamt tog emot dem. Katekeser och psalmböcker skulle inköpas av styrelsen själva. 54 År 1848 så kom missionspredikanten P. Fjellstedts bok Andaktsbok för fångar att tryckas upp och tilldelas alla fängelser i riket. Kristendomskunskapen bland fångarna varierande men hos majoritetet var den låg. 55 Följande tabell är en översikt hur kunskaperna i kristendom bland fångarna i läns- och kronohäktena såg ut i Sverige under åren 1851 1855. Fångarna förhördes och kategoriserades sedan efter sina kunskaper. De olika kategorierna var goda, försvarliga, ringa eller ingen kunskap i kristendom. Det testades också av vilka som kunde läsa när de kom till anstalten och vilka som lärde sig läsa däri. 54 Wieselgren, 1885, s 441. 55 Wieselgren, 1885, s 442. 26(40)

Tabell 1. Kunskap i kristendom m.m över fångar i Sveriges Läns- och Kronohäktena 1851 1855 År Antal fångar God Försvarlig Ringa Ingen Varit i läsning okunnig Lärt sig läsa i fängelse 1851 6363 591 3222 2397 153 91 39 1852 7297 661 3767 2622 241 71 28 1853 7303 721 3531 2885 166 61 13 1854 6424 668 3035 2629 92 56 23 1855 4691 564 1964 2100 63 53 28 Källa: BISOS, Underdåniga berättelser om fångvården, 1851 1855, historisk statistik, Statistiska centralbyrån. Vid 1800-talets mitt så bestämdes det att undervisning i läsning skulle ges till fångarna som inte kunde läsa. Dr V Lundberg var en läkare och var en av dem som drev frågan om utbildning i fängelse. Han ansåg att utbudet av böcker också borde vidgas till mer än bara religiösa skrifter och att fängelserna borde ha ett bibliotek, där skulle fångarna få tillgång till fler skrifter än dem de redan hade i cellen. Vidare så kom Dr V Lundberg med ett förslag där skolundervisningen skulle ske med hjälp av cellskåp. Cellskåpen skulle fångarna sitta i medan undervisningen pågick och de skulle hindra kontakt mellan fångarna men att prästens tid skulle sparas då han kunde undervisa fler fångar samtidigt. Det här förslaget fick inte gehör direkt men eftersom tiden utanför murarna gick och folket på utsidan utbildade sig mer och mer så blev det till slut en omöjlighet att inte tillgodose fångarnas behov av en utbildning. Böcker med innehåll av historia, geografi, naturvetenskap köptes in till fängelsernas bibliotek och även böcker med blandat innehåll. 27(40)

Efter att cellskåpen inrättats på flera anstalter så anställdes det särskilda lärare som skulle stå för lärandet av fångarna. 56 På så vis var utbildningen breddad till mer än knapphändig bibelläsning. 7.3 Skolning i våra dagar Interner som sitter inlåsta i början av 2000-talet har fortfarande rätt till andlig vård och att utöva den religion de tillhör. Det finns präster, imamer, diakoner och pastorer till hands för de interner som önskar ha personliga samtal, gudstjänster eller annan andlig vård. Samtliga av dessa har tystnadsplikt för att skapa förtroende och trygghet för den enskilda individen. De andliga personerna som står för själavården hjälper bland annat också till vid dödsfall, konflikter, kan medverka i behandlingar och fungerar som stöd inför frigivning. 57 Själavården finns kvar, om än i större uträckning, och skolningen av fångar har förbättrats avsevärt från 1855 till år 2010. Det här är ett utdrag från Skolverkets läroplan från 1994, som gällde vid den här perioden, så står det om skolans värdegrund och uppgifter. Det gäller alla landets gymnasieskolor och gäller alla elever, även de elever som sitter inlåsta på anstalt. 1.1 GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas 56 Wieselgren, 1885, s 444 445. 57 Kriminalvården, Andlig vård2, (hämtad 2019-02-05). 28(40)

egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 och 9 ). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet 58 Många som sitter på anstalt saknar helt eller delvis betyg på gymnasial nivå. För att öka sina chanser att lyckas på utsidan efter frigång och minska återfallsrisken så ges det möjlighet att läsa upp sina betyg. Genom utbildning så är förhoppningen att också ändra deras tankegångar och bryta mönstret med att falla tillbaka in i brottets bana. Under tiden de vistas på anstalten så anses det viktigt med dagliga vardagliga rutiner. Alltså att de jobbar eller studerar på dagarna för att behålla/komma in i dessa rutiner som människor på utsidan oftast har. Arbetet eller utbildningen tränar dem till att ta instruktioner, samarbeta med andra och hålla rutiner. Allt för att underlätta för frigången och livet som väntar på utsidan. Tar man chansen att läsa upp sina betyg eller skaffa en utbildning så ökar man sina chanser till ett yrke när 58 Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, 2006, AB Danagårds grafiska, Ödeshög, s 3. 29(40)

man kommer ut. 59 På anstalten i Karlskrona fanns det två ämneslärare anställda till hands för de interner som valde att studera. På anstalten, i utbildningslokalerna, fanns vuxenutbildning, både på grundläggande och gymnasial nivå, läs- och skrivträning och för utlandsfödda fanns möjligheten att studera svenska. Det fanns också distansutbildningar för dem som behövde läsa in andra ämnen än de som fanns tillgängliga på anstalten och får då hjälp av lärare anställda på andra anstalter. 60 Om man kan ta in läroplanen på anstalterna så kan man ta in internerna ut i skolorna, inte bokstavligen men väl deras situation i undervisningen. I läroplanen står det att elevens ska tränas i att tänka kritiskt och självständigt vilket kan underlätta för eleven att i framtiden behöva kontakt med rättsväsendet. 61 Skolan ska arbeta för att öka elevernas förståelse till andra livsöden än deras egna, öka deras förmåga att leva sig in i andras situationer. 62 Detta kan efterlevas genom att frigivna fångar kommer och håller föreläsningar eller små workshops, alltså små temabaserade diskussionsgrupper med eleverna. Små grupper med en före detta fånge eller vakt leder diskussioner om interners förhållanden inne på en anstalt. Det bästa alternativet är att eleverna kan få möjlighet att göra studiebesök på en anstalt, att på riktigt få se hur livet kan se ut för de som levt ett liv på andra sidan lagen. Det står även i läroplanen att 59 Kriminalvården, Utbildning och arbete, (hämtad 2019-02-05). 60 Jönsson, 2010, s 43-44. 61 Lpf 94, s 5. 62 Lpf 94, s 3. 30(40)