EN VÄLBYGGD MASKIN, EN MARDRÖM FÖR SJÄLEN
|
|
- Max Rickard Pålsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BIBLIOTHECA HISTORICA LUNDENSIS 93 EN VÄLBYGGD MASKIN, EN MARDRÖM FÖR SJÄLEN Det svenska fängelsesystemet under 1800-talet Roddy Nilsson Lund University Press
2 INNEHÄLL INNEHÄLL 5 Förord Inledning 13 Syfte och problemställningar 15 Källmaterial 18 Avgränsningar och disposition Nycklar till läsen 23 Historieskrivningens nutidsinriktade och perspektivistiska karaktär 23 Fängelsebegreppet 25 Disciplin och disciplinering 27 Makten och fängeiset 31 Att förhälla sig till Foucaults texter 32 Diskursens oordning Forskningsdiskussion 39 Internationell forskning kring fängeiset 39 Reformperspektivet 39 Revisionismen 41 En ny historieskrivning kring fängeiset 51 Svensk forskning kring fängeiset 56 Historieskrivning inifrän - det svenska reformperspektivet. 56 Historieskrivning utifrän - frän reformering till social kontroll 59 Rättshistorisk forskning kring fängeiset 64 Ett historiografiskt och begreppsligt avstamp för avhandlingen Klassikerna: Beccaria, Howard och Bentham 70 Beccaria 71 Om brott och straff - en plädering för frihetsstraff med modifikation 71 John Howard 74 "Thefatherofprisonreform" 74 Howards kritik av inspärrningsinrättningarna 76 Howard - en tidig socialstatistiker 81 Howard och det äldre strafftänkandet 82 Howards betydelse 84 Jeremy Bentham 86 Bentham och Beccaria 86
3 Benthams "uppfinning" - Panopticon 87 "The spider in the web" 91 Panopticon - en skiss till en samhällsmodell 94 Sammanfattning Den svenska scenen: fängelsediskursens börj an 102 Frihetsstraffet i äldre tid de olyckliga personer som inrymmas i dessa eländiga boningar 105 Anglosaxiskt inflytande 108 Det värkliga Förbättringshuset 108 von Schulzenheim och fängelsefrägan 111 Initiativ i riksdagen 115 Sammanfattning Med fängeiset vid horisonten 121 Tiden cirka 1810 till cirka Försvarslösheten - det tidiga 1800-talets stora kriminalpolitiska fräga 121 Stora lagkommitten och frihetsstraffet 126 "Brott-kolonier" i stallet för fängelser Internationell reception I: Thomas Fowell Buxton ärs fängvärdskommitte 137 "Behovet av en mera sammanhällen förvaltning" 142 Internationell reception II: Frederik Holst 146 Konservativt färgad kritik - Toren och Arnell 149 Liberalism och patriarkalism - Gerelius och Löwenhielm Äkerhjelm 155 Clas Livijn 157 Sammanfattning Fängelset skisseras 162 Tiden cirka 1835 till cirka Fängelsesystemen växer fram 162 Bekännelsefängarna - de första svenska cellfängarna 169 Juridiskt Arkif - en central arena för fängelsediskursen Stora lagkommittens förslag 175 Geijer och fängelsefrägan 180 "Prygelboken" 180 Frederik Holst äterigen 183 "Gulaboken" 185 Clas Livijn - en kritisk blick inifrän 188 Andra röster 192 Philadelphiasystemet fär ytterligare stöd 194 Cellfängelser och kronoarbetskär ärsriksdag 198
4 Försvarslöshetsfrägan kulminerar 200 Sammanfattning Fängelset formeras 211 Fängelsediskursen vid mitten av 1800-talet 211 Gamla lagberedningen 211 Fängelsefrägan i den offentliga debatten 215 Mittermaier 217 "Gula boken" översatt 220 Hagdahl och Moreau 221 Marginaliserade röster: Rydqvist och Cramer 222 Det första fängvärdskongresserna 225 Till fängars skydd och hjälp 229 Fängvärdstjänstemannen Brink 230 Tvä författare besöker cellfängelset 232 Cellfängelse och utopi 235 Fängelse och arkitektur 237 Fängelset - den moraliska arkitekturen 237 Den svenska fängelsearkitekturen tar form 241 Sammanfattning Det disciplinära fängeiset 251 Tiden efter en internationell utblick 251 Den svenska utvecklingen under 1800-talets andra hälft 258 Frän försvarslöshet till lösdriveri 258 Införandet av cellsystemet i Sverige 260 Den fängslande blicken 262 Fängelsefrägan - en diskussion i avtagande 265 Internationella kontakter 270 Juristerna: Olivecrona, Hagströmer och Almquist 275 Cellstraffet - "en verkligt känbar tuktan" 278 Den wieselgrenska eran - cellsystemets höjdpunkt 282 Sammanfattning Innanför murarna I: arbete och religion 294 Arbetet i penitentiärsystemet och cellfängelserna 295 Arbetet i fängelserna under 1800-talets första del 295 Arbetet i cellfängelserna 298 Fängelset - en fabrik? 302 Fängelse och religion 305 Fängpredikanterna före cellsystemets införande 305 Fängpredikanterna under cellsystemets etableringsskede fram till cirka diskursen formeras 311 Fängpredikanternas berättelser - den främsta källan till insikt i fängelsesystemet 314 De äldre inspärrningsinrättningarna - mörker, ondska,
5 laster och moraliskt förfall 315 De nya cellfängelserna - ljus, dygd, moral och religiös känsla 317 Andaktsbok för Fängar 327 Fängpredikanterna frän cirka 1870 och fram till sekelskiftet diskursen förändras 332 Religions- och skolundervisning 334 Bilden av fängarna mörknar 336 Frän förbättring till osedlighet och dryckenskap 338 "Fullföljandet" av reformen med ensamstraff tal - fängvärden som skapare av moralisk panik 345 Sammanfattning Innanför murarna U: disciplinering och identitetsformering Praktiken 355 Den disciplinerade fangen 356 Regelverket 356 Den disciplinära praktiken uppmaningar för fängarne till gudsfruktan, sedlighet, flit, arbetsamhet 360 Extrajudiciella bestraffningar 361 Fästnings-, straff- och arbetsfängelser 362 Kronoarbetskären och tvängsarbetsanstalterna 364 Kvinnofängelserna 366 Länscellfängelser och kronohäkten 370 Fängvärdspersonalen 372 "Allvarhge, pälitlige och icke aldeles obildade" 373 Ställa sig till noggrann efterrättelse 380 Regelverket 380 Arbetsvillkoren för de fängvärdsanställda 382 Löneretc 383 Arbetstider 386 Fängvärden - en semimilitär Organisation 389 Tidigare sysselsättning för bevakningspersonalen 390 Tjänstgöringsstider för bevakningspersonalen 393 Anledning till att bevakningspersonalen slutade sin tjänstgöring 395 Bevakningspersonalen vid de mindre fängelserna 397 Den disciplinerade väktaren 398 Regelverket 398 Extrajudiciella bestraffningar av bevakningspersonal 400 Anledningar till extrajudiciella bestraffningar av bevakningspersonal 403 Bestraffningar av fängvärdens personal totalt 405
6 Mot en fängvaktarkultur? 407 Den delade kulturen 407 Den ätskiljande kulturen 410 Sammanfattning Sammanfattande diskussion: en välbyggd maskin, en mardröm för själen 423 Det tidiga 1800-talets inspärrning 423 Fängelset - ett modernt projekt 424 Fängelset och skapandet av "fangen" 432 Cellfängelse och samhälle 435 Ett komparativt perspektiv 441 Fängelset - det lyckade misslyckandet 444 Summary 451 Käll - och litteraturförteckning 460
Uppfostran och straff
Mats Kumlien Uppfostran och straff Studier kring 1902 ärs lagstiftning om reaktioner mot ungdomsbrott LUND 1997 Innehällsförteckning Förord Innehällsförteckning VII IX I. Inledning 1 1. Värd och straff
Historia 61-90p FÄNGELSET I KALMAR. Från Kalmar slott till det nya fängelset Martina Myrén
Historia 61-90p FÄNGELSET I KALMAR Från Kalmar slott till det nya fängelset 1852 Martina Myrén C-uppsats, 15p Högskolan i Kalmar Höstterminen 2008 Handledare: Jonas Sjölander Examinator: Fabian Persson
KANDIDATUPPSATS. Vargarnas Herde. - En fallstudie om religionsvården på Varbergs straffängelse under 1860-talet. Christian Haag.
Historia (61-90) KANDIDATUPPSATS Vargarnas Herde - En fallstudie om religionsvården på Varbergs straffängelse under 1860-talet Christian Haag Uppsatskurs 15hp 2016-01-26 Historia 61-90 HT 2016 Författare:
FÄNGELSET ANN-CHRISTINE PETERSSON HJELM
FÄNGELSET S O M V Ä L F Ä R D S B Y G G E ANN-CHRISTINE PETERSSON HJELM H FANC.liI.SET SOM VÄLFÄRDSBYGGE INNEHÅLLSÖVERSIKT i Inledning 25 Del I ^ Fångvård i internationell och rättshistorisk kontext 61
Uppfostringsanstalten
Claes Levin Uppfostringsanstalten Om tvâng i fôrâldrars stalle Arkiv fôrlag Innehâll Tack 11 Fôrord 12 1. Inledning 17 Forskningsproblemet 18 Syfte 22 Frâgestallningar 23 Avhandlingens disposition och
Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001
Malin Junestav Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 UPPSALA UNIVERSITET Innehållsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. Idéer om arbete och rättigheter i välfärdspolitiken 1930-2001
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:4 2009
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:4 2009 Den sociala ingenjörskonsten en lång historia? Jonas Larsson Kraus, Att odla ett samhälle: Råby räddningsinstitut och 1840-talets sociala ingenjörskonst, Acta Universitatis
Americanitis: Amerika som sjukdom eller läkemedel
Americanitis: Amerika som sjukdom eller läkemedel Svenska berättelser om USA åren 1900 1939 Martin Alm LUNDS UNIVERSITET Historiska institutionen vid Lunds universitet Innehåll Förord 9 1. Inledning II
Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan?
Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Familjeterapikongressen i Ystad 17-18 oktober 2013 Monica Hartzell, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, dr i medicinsk vetenskap
Hemtenta Att läsa Foucault HT 2009 Elin Grelsson
Hemtenta Att läsa Foucault HT 2009 Elin Grelsson 2. Gör en jämförelse mellan Vansinnets historia och första delen av Sexualitetens historia i avseende på innehåll, tematik och skisserade utvecklingslinjer
Kyrka och stat i 1860 års svenska religionslagstiftning
BIBLIOTHECA THEOLOGIAE PRACTICAE Editores: Oloph Bexell, Uppsala, Stephan Borgehammar, Lund, et Sven-Erik Brodd, Uppsala 87 Per Dahlman Kyrka och stat i 1860 års svenska religionslagstiftning Summary in
ORSI HUSZ. Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA
ORSI HUSZ Drömmars värde Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA Innehåll Förord 9 Del I Inledning 1. INLEDNING 15 Övergripande frågor 16 Det empiriska materialet:
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
"RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT."
Linnaeus University Dissertations Nr 74/2011 "RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT." SVENSKA KVINNORS EKONOMISKA MEDBORGARSKAP 1921-1971 ZARA BERSBO LINNAEUS UNIVERSITY PRESS INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden
Uppsala universitet Hemtentamen Allmän rättslära Rättshistoria och Allmän rättslära 4-5 juni 2013 Vårterminen 2013, B-perioden Domare Jönsson skall avgöra ett mål. Målet är dock komplicerat och Jönsson
1815 års två reformprojekt
1815 års två reformprojekt 1 En anteckning om kriminalpolitik och straffprocess Av Johan Hirschfeldt Under de senaste tio åren har festskriftens adressat och denna författare båda varit ledamöter i Statens
CARINA LID STRÖM. Berättare på resa. Svenska resenärers reseberättelser CARLSSONS
CARINA LID STRÖM Berättare på resa Svenska resenärers reseberättelser 1667-1829 CARLSSONS INNEHÅLL FÖRORD II INLEDNING 13 Reseberättelsen som genre 17 Genre och repertoar 20 Genre - repertoar kontext 21
Tankarna kring kriminalvårdens utredningar om fångarnas arbete under år 1892.
1 Tankarna kring kriminalvårdens utredningar om fångarnas arbete under år 1892. - En undersökning av motiv, tankar och uttryck angående föreskrifter inom fångvården. B-uppsats, 7,5 HP, HT2017 Författare:
C-uppsats. Fängelset som straffanstalt under senare delen av 1800-talet. Straffarbetsfångar i Karlskronas och Landskronas fängelser och deras domar
C-uppsats Fängelset som straffanstalt under senare delen av 1800-talet Straffarbetsfångar i Karlskronas och Landskronas fängelser och deras domar Författare: Hanna Jansson Examinator: Erik Wångmar Handledare:
Svensk och internationell skogspolitik. Att skriva och opponera. Att skriva uppsats. 7,5 hp, våren 2012
Svensk och internationell skogspolitik 7,5 hp, våren 2012 Att skriva och opponera Camilla Widmark, Inst. för Skogsekonomi 29 mars, 13-14 Att skriva uppsats Hur underlätta skrivprocessen? 1 Vad ska vi prata
Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på att: Författare: Beth Bracken och Kay Fraser
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Beth Bracken och Kay Fraser Vad handlar boken om? Boken är tredje delen av den spännande berättelsen om Svarta skogen. Lucy sitter fortfarande fängslad och har fått ett
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Övervakning och straff : fängelsets födelse PDF ladda ner
Övervakning och straff : fängelsets födelse PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Michel Foucault. Denna femte översedda och ombrutna upplaga innehåller för första gången illustrationerna
November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
DaviD Christian. Berättelsen om allt. Översättning Ylva Mörk. 13,8 miljarder års historia
DaviD Christian 13,8 miljarder års historia Berättelsen om allt Översättning Ylva Mörk INNEHÅLL Förord... 7 Inledning... 11 Tidslinje... 20 Del I: KOSMOS Kapitel 1 I begynnelsen: Trappsteg 1... 25 Kapitel
KURSPLAN. Ledarskap och organisation, fortsättningskurs. Leadership and Organization. Institutionen för samhällsvetenskap Dnr: SVI 2008/29-514
Institutionen för samhällsvetenskap Dnr: SVI 2008/29-514 KURSPLAN Ledarskap och organisation, fortsättningskurs Leadership and Organization Kurskod LO 5322 Beslutsdatum 2008-05-19 Beslutande organ Styrelsen
Från diversity management till mångfaldsplaner?
Lund Studies in Economic History 48 Från diversity management till mångfaldsplaner? Om mångfaldsidéns spridning i Sverige och Malmö stad Sofia Rönnqvist Innehållsförteckning 1. Mångfald - en idé gör entré
DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons
DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK Lennart Sturesson Carlssons Innehåll Kap 1. Inledning: Distansarbete ett ämne i tiden 13 1 Diskrepanser mellan retorik och praktik 14 2 Tidigare forskning 17
Nya fängelset Östra Eneby
Nya fängelset Östra Eneby Zarko Runic, zarru437@student.liu.se Peter Johansson, petjo615@student.liu.se John-Pierre Yalman, johya407@student.liu.se Sammanfattning Detta projekt handlar om det nya fängelset
ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»
Per Nilsen ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE» Den akademiska undervisningen i svensk statsratt under frihetstiden LUND 2001 Innehallsforteckning Forord Forkortningar Innehallsforteckning VII IX XI I.
Fängelset, kvarteret Bilan. Fängelset
Fängelset, kvarteret Bilan Fängelset I samma anda som de framväxande rörelserna för nykterhet och religiös väckelse inleddes på 1840-talet två stora sociala reformer i Sverige. Den ena var den allmänna
Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik
Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem
Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism
Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska
Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona
Gott bemötande i svåra situationer Gill Croona Etik & Utmaning Om lärande av bemötande i professionsutbildning Växjö University Press, 2003 Artikel i tidskriften VÅRDFOCUS, nr 9, 2011 Bemötandeproblematiken
Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.
Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...
Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet
Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa
Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida
Etnologin från ca 1970 Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Större intresse för interaktionism, strukturalism och poststrukturalism Upp till kamp i Båtskärsnäs (Daun 1969),
HÖR NI INTE VAD JAG SÄGER? N å a n d r a m e d d i t t b u d s k a p o c h s k a p a a r b e t s l u s t g e n o m d i n k o m m u n i k a t i o n
HÖR NI INTE VAD JAG SÄGER? N å a n d r a m e d d i t t b u d s k a p o c h s k a p a a r b e t s l u s t g e n o m d i n k o m m u n i k a t i o n The single biggest problem in communication is the illusion
Turiststationen i Jävre
Turiststationen i Jävre Beslut om byggnadsminne 2003-06-06 Jävre turiststation, ritad av arkitekten Gunnar Lehtipalo, består av ett liggande rätblock som vilar på ett fundament av en stor valvbåge i betong.
IW Flerspråkighet, identitet och lärande
IW Flerspråkighet, identitet och lärande Skola i ett föränderligt samhälle NIGEL MUSK ÅSA WEDIN (RED.) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord 7 KAPITEL 1 Inledning 9 Ni ge l Musk och Åsa Wedin Flerspråkighet:
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN
Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.
Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:
Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) 1 För uppsatskurserna i datorlingvistik gäller generellt att de består av
Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar
Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som
Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle
Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet
Fängelsestraffet som självständig straffsanktion En studie om dess uppkomst och medföljande straffrättsteoretiska diskurs i Sverige
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Rebecca Ekberg Fängelsestraffet som självständig straffsanktion En studie om dess uppkomst och medföljande straffrättsteoretiska diskurs i Sverige LAGF03 Rättsvetenskaplig
Elevmaterial SIDAN 1. Kapitel 1 1. Tror du att Lucys mamma vet vad som har hänt? 2. Varför tror du att Soli är rädd för skogen?
Elevmaterial SIDAN 1 Kapitel 1 1. Tror du att Lucys mamma vet vad som har hänt? 2. Varför tror du att Soli är rädd för skogen? 1. Soli tar den korta vägen till Lucy. 2. Soli lägger stenen i sin byrålåda.
LAGF03 HT2016 ATT SKRIVA UPPSATS (2) -KÄLLKRITIK -ATT TÄNKA KRITISKT. Univ. Lektor Sverker Jönsson Juridiska institutionen, Lunds universitet
LAGF03 HT2016 ATT SKRIVA UPPSATS (2) -KÄLLKRITIK -ATT TÄNKA KRITISKT Univ. Lektor Sverker Jönsson Juridiska institutionen, Lunds universitet Material: källor och litteratur Man brukar skilja på två grupper
Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar
Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan
I FÄNGELSET. - Regler och disciplinära åtgärder mot internerna på Falu fångvårdsanstalt under och
Högskolan Dalarna Campus Lugnet Historia III C-uppsats I FÄNGELSET - Regler och disciplinära åtgärder mot internerna på Falu fångvårdsanstalt under 1900-1905 och 1950-1955 HT 2007 Författare: Patrik Strömqvist
Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans
Frihetsstraff och neutralisering
Lunds universitet Historiska institutionen HISM63 Examinator: Klas-Göran Karlsson Handledare: Ulrika Holgersson Uppsatsseminarium: 30/5 kl. 12.15 Sal 4 Frihetsstraff och neutralisering Strategiska redogörelser
SVEFO - Digitalfoto 2007 Vinnarbilderna. Arrangeras av Vällingby Fotoklubb
SVEFO - Digitalfoto 2007 Vinnarbilderna Arrangeras av Vällingby Fotoklubb Resultatlista Digitalfoto 2007 Bästa fotograf: Märta Blom, Gävle Fotoklubb Bästa klubb: Gävle Fotoklubb Färg 1. Carl Blom, Gävle
Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:
1 Blommor och bin Religion (etikdelen) Att göra det rätta Etik och moral handlar om hur vi ska vara mot varandra. När vi talar om etikfrågor eller moralfrågor kan det handla om frågor som: Är det rätt
FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild
FÄRGLÄRA Portfolieuppgift i bild Mål: Att lära sig vad färg är och vad som händer när jag blandar olika färger Att lära sig blanda färger Att veta vad en färgcirkel och komplementfärger är Att kunna skilja
vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim
vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte Kant ur
FÖRTROENDE- BAROMETER 2002
FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna
5. Egoism. andras skull.
5. Egoism R tar upp tre argument för EE, och förkastar samtliga. 1. Argument: Altruistiskt beteende är kontraproduktivt. Därför bör vi bete oss egoistiskt. Svar: Detta är inget argument för EE, eftersom
l et Aun28 Leif Sahlqvist DET RITUELLA LANDSKAPET Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur The Ritual Landscape
l et Aun28 Leif Sahlqvist DET RITUELLA LANDSKAPET Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur The Ritual Landscape Cosmographic Expression and Territorial Structure Uppsala 2000 INNEHALLSFÖRTECKNING
2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Alliera. Ammunition. Anfall. Arkitekt. Autonomi. Avrätta. Avsätta
Alliera Att sluta förbund med någon eller att samarbeta med någon mot till exempel en gemensam fiende. Ammunition Kulor, krut eller patroner som man laddar vapen med. Anfall Att rycka fram mot fienden,
Vår moral och framtida generationer
Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren
NUMEROLOGISKT NYHETSBREV
NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa
FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
Vita Briggen i Karlskrona En interns liv på anstalten genom tiderna
Självständigt arbete 15hp Vita Briggen i Karlskrona 1851-2010 En interns liv på anstalten genom tiderna Författare: Åsa Nillekvist Handledare: Ulla Rosén Examinator: Anders Fröjmark Termin: VT19 Ämne:
Hemtentamen, politisk teori 2
Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen
Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen
Den fantastiska resan genom litteraturhistorien (i Europa) Del 3 Romantiken Realismen Modernismen romantiken Ca 1770 till 1840 Psykologi och känslor Känslor i fokus!!! Kulturen dyrkas diktare hyllas! Mitt
Samhällsvetenskapens klassiker 5 p VT 2004 Helena Rehn
Samhällsvetenskapens klassiker 5 p VT 2004 Helena Rehn Inledning Inom vetenskapen har det under en lång tid förts diskussioner om vad som är vetenskap och vad som är möjligt att nå kunskap om. Ett vanligt
Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun
Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor
SVERIGES ALLMÄNNA STRAFFRÄTTSUTVECKLING UNDER 1800-TALET OCH BROTTSLIGHETEN UNDER VINTERTINGET 1841 OCH ÅR LYSINGS HÄRAD, ÖSTERGÖTLAND
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för tema Kultur och Naturmiljötolkning 60 p SVERIGES ALLMÄNNA STRAFFRÄTTSUTVECKLING UNDER 1800-TALET OCH BROTTSLIGHETEN UNDER VINTERTINGET 1841 OCH ÅR 18701 LYSINGS
En social och human historia
En social och human historia Skyddsvärnet 100 år 1910 2010 En social och human historia En social och human historia Skyddsvärnet 100 år 1910 2010 Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm Hornsgatan 123, 117
Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare
Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED
Demokrati på skolgården och i klassrummet
Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste
FÖRELÄSAREN.
FÖRELÄSAREN bialasova@gmail.com God morgon. Mitt namn är Jackie Arklöv och jag kommer att föreläsa er i ämnet kriminologi. Tema för dagens föreläsning är Perspektiv att utgående ifrån humanism och ömsesidig
BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE
LYSSNA, BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE BARN BEMÄSTRAR & UTVECKLAR SPRÅK I SAMVARO, SAMSPEL OCH SAMTAL 8 June 2018 barbro.bruce@hkr.se 2 SPRÅKUTVECKLING ÄR INTE
DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16
DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns
LUYA LULLA HOUSE. Presentation av Arkitekturprojekt november 2012 Lunds Konst och Designskola. Josephine Roubert
Presentation av Arkitekturprojekt november 2012 Lunds Konst och Designskola Projekt rumsgestaltning med arkitektur. LUNDS KONST & DESIGNSKOLA Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre
intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer
Från till vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:3 2003
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:3 2003 460 Kontinuitet och medikalisering inom tvångsvården Jenny Björkman, Vård för samhällets bästa. Debatten om tvångsvård i svensk lagstiftning 1850 1970, Diss, Carlssons,
Personer med utvecklingsstörning skapar och utövar sitt sociala medborgarskap -spänningsfält kring delaktighet
Personer med utvecklingsstörning skapar och utövar sitt sociala medborgarskap -spänningsfält kring delaktighet 29.01.2015 PD Ann-Marie Lindqvist www.helsinki.fi/yliopisto 1 Bakgrund Brytningstid då det
Föreläsning 2, det moderna tänkandet 2
Föreläsning 2, det moderna tänkandet 2 Under 1900-talets första årtionden får liberalismen fullt genomslag i åtminstone västvärlden; parlamentarisk demokrati införs i flertalet länder och rösträtten utvidgas
UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN
1 (5) UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2016-03-23 14 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum 2017-03-30 Beteckning
STOCKHOLM ON THE MOVE
STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG
Uppförandekod för förtroendevalda i Skurups Kommun
Uppförandekod för förtroendevalda i Skurups Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-10-26 203 St. Torggatan 4 Tfn vxl 0411-53 60 00 www.skurup.se 274 80 SKURUP Fax 0411-53 60 65 kansli@skurup.se Demokrati
Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson
Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin
Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära
Typsvar Ord. tentamen Allmän rättslära 2014-03-07 Fråga 1 a) I ett strategiskt spel mellan två spelare (A och B) väljer varje spelare ett av två möjliga handlingsalternativ (X eller Y), och detta val avgör
Etik- Modet att välja!
Etik- Modet att välja! De kommande veckorna ska du lära om och göra: 4 etiska principer (konsekvens-avsikts, plikt och dygetik är. Vad etik och moral är och hur de framkommer i de uppenbarade religionerna.
Det svenska fångtalets utveckling
Det svenska fångtalets utveckling 1910-2010 Av Hanns von Hofer 1 Abstract This article is a summary of a speech at the 100 th anniversary of the Swedish Association of Criminalists (Svenska kriminalistföreningen).
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Socialnämndens beslut
Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet
Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?
Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande
Evangelium enligt Markus Frank Lorentzon lorentzon.info. Evangelium
Evangelium enligt Markus 2016 Frank Lorentzon lorentzon.info 1 Evangelium Evangelium betyder "glädjebudskap", "goda nyheter" Vi har inte EN utan MÅNGA evangelieböcker men de handlar om SAMMA glädjebudskap,
Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet
Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism
Undervisningsspråk: Svenska och engelska Undervisning på engelska samt studiematerial på danska, engelska eller norska kan förekomma.
Ekonomihögskolan HARG16, Handelsrätt: Internationell och komparativ arbetsrätt, 15 högskolepoäng Business Law: International and Comparative Labour Law, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande
Demokrati Folket styr
Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar