Fängelset, kvarteret Bilan. Fängelset
|
|
- Inga Lundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fängelset, kvarteret Bilan Fängelset I samma anda som de framväxande rörelserna för nykterhet och religiös väckelse inleddes på 1840-talet två stora sociala reformer i Sverige. Den ena var den allmänna folkskolan. Den andra var byggandet av cellfängelser. Båda syftade till att medborgarna skulle omvändas och formas till goda medborgare. Avgörande för att skapa opinion för den storskaliga satsningen på fångvård var skriften Om straff och straffanstalter. Den utgavs 1840 anonymt av kronprins Oskar, blivande kung Oskar I ( ) och fick ett starkt genomslag i ståndsriksdagen. Han framförde här liberala idéer som flyttade fokus från straff och samhällets hämnd till reformer som i stället skulle förebygga brott. Kropps-, skam- och bötesstraffen skulle överges och ett nytt fängelsesystem utan fysiskt våld skulle införas. De gemensamhetsutrymmen i fästningar och fängelsehålor där fångarna avtjänade sina straff skulle ersättas med ensamceller. Förebilden var hämtad från kväkarrörelsen i Philadelphia, USA, och kom därför att kallas Philadelphiasystemet. Tanken var att total isolering från yttervärlden och medfångar samt bibelläsning och samtal med fängelseprästen skulle väcka ånger och längtan efter bättring hos brottslingen. I juni 1841 anslog Kunglig Maj:t ansenliga medel för reformen och Karlstad var en av de fyra landsortsstäder som tidigt bedömdes vara i störst behov av ett nytt fängelse. Fängelset i Karlstad blev därför ett av de första cellfängelser som byggdes av de totalt 48 som kom att uppföras runt om i landet. Staden fick upplåta mark och precis som i de flesta städer valde man en plats precis i utkanten av stadsområdet. Detta var en monumentalbyggnad som skulle 46 KARLSTAD MED KULTURHISTORISKA ÖGON II
2 dominera och utgöra ett respektingivande landmärke i stadsbilden. Det nya fängelset placerades därför på den dåvarande udden vid Tyggårdsviken, strax söder om det nyuppförda länslasarettet. Vänerns strandlinje gick vid den här tiden ungefär där Hagaleden löper idag. Byggnadsarbetet började 1842 och sommaren 1847 kunde de första fångarna flytta in. Till en början var dessa rannsakningsfångar och vatten- och brödfångar, d.v.s. korttidsfångar, men senare tog man även in dem som dömts till straffarbete eller fängelse i högst två år. Fängelset från söder Foto: Ur Carlstads-gillets arkiv. Förändringar i strafflagen medförde att strafftiderna liksom klientelet kom att skifta och varje gång gjordes mindre förändringar i byggnaden för att tillgodose de nya behov som uppstod. På 1880-talet inrättades en tvångsarbetsanstalt för lösdrivare och under en period på 1920-talet användes de nedre våningarna som sinnessjukhus för sådana som inte ansågs ansvariga för sina brott på grund av mental sjukdom och därför straffriförklarades blev fängelset interneringsanstalt vilket innebar att fången hade en obestämd strafftid. Under andra världskriget användes stora delar av byggnaden för tillfällig inkvartering av flyktingar från Norge i väntan på vidare transport till flyktingläger. Dessa var förutom norrmän även KARLBERGSGATAN 47
3 ryska krigsfångar som flytt från tyskt tvångsarbete i Norge och tyska soldater som deserterat. Man inhyste då även så kallade opålitliga, d.v.s. spioner och sådana som idag skulle betraktas som politiska fångar. Under några år i början av 1940-talet användes också byggnaden delvis som kvinnofängelse. Cellstraffet byggde på en idealistisk och humanitär tanke, men blev i praktiken en grym strafform som bröt ner fångarna psykiskt och fysiskt. I början av 1900-talet skedde förändringar med kortare strafftider och en ny vårdideologi började göra sig gällande. Den strikta isoleringen ifrågasattes och 1946 avskaffades cellfängelsestraffet helt. Fångarna tilläts nu att umgås under bestämda tider och även ha kontakter med yttervärlden genom brev och besök. Den nya tanken var att förbereda fången för ett liv i frihet och att livet innanför murarna därför skulle efterlikna samhället i övrigt. Striden om fängelset Verksamheten i Karlstad lades ner 1968 och byggnaden stod därefter tom. Kriminalvårdsstyrelsen som ägde fastigheten hade dock planer på att åter ta fängelset i bruk och försåg därför byggnaden med nytt tak och ny fasadputs och drog in fjärrvärme Planerna ändrades dock och 1978 hotades fängelset av rivning då Byggnadsstyrelsen, som då ansvarade för statliga myndigheters lokaler, ville uppföra en stor kontorsbyggnad på tomten. Detta blev startpunkten för en nära tio år lång räddningsaktion som initierades av den då 12-årige karlstadsbon Anders Jansson (f 1965) och det kom även senare att bli ett bevarandeärende inom Föreningen Karlstad Lever (då under namnet Rädda Badhuset) där en särskild fängelsegrupp bildades med Anders Jansson och hans far Lars-Martin Jansson (f 1932) som de drivande krafterna. Tack vare de successiva små ändringar som gjorts i byggnaden kunde man avläsa den utveckling som skett inom fångvården från 1840-talet och framåt. Riksantikvarien bedömde cellfängelset i Karlstad som det bäst bevarade av de kvarvarande cellfängelserna i landet och ansåg att det skulle skyddas genom byggnadsminnesmärkning. Med stöd av Riksantikvarieämbetet och en namninsamling med 3300 namn kunde rivningshotet avvärjas. Fängelset stod därefter oanvänt och 1983 meddelade Kriminalvårdsstyrelen att man definitivt lade ner planerna på att använda byggnaden. I avvaktan på byggnadsminnesmärkesförklaring påbörjade då Föreningen 48 KARLSTAD MED KULTURHISTORISKA ÖGON II
4 Karlstad Lever arbetet med att hitta en användning för byggnaden som inte skulle kräva omfattande ingrepp. Överläggningar fördes till en början med Kriminalvårdsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och dåvarande justitieministern Sten Wickbom (f 1931) som alla var överens om att tillsammans med föreningen verka för en gemensam lösning som kunde skydda byggnaden och 1984 presenterade föreningen ett förslag för återanvändning av fängelset som kriminalvårdsmuseum och föreningshus för kulturföreningar. Dessa planer fick dock ett abrupt slut då det i början av 1985 blev känt att kommunens fastighetskontor, Home Hotel AB och länsantikvarien förhandlat om att bygga om fängelset till hotell. Trots protester från Föreningen Karlstad Lever och en intensiv debatt i media sålde Kriminalvårdsstyrelsen fängelset till kommunen för kr. Samma dag överlät kommunen byggnaden till Home Hotel AB och kunde behålla den mark man behövde för den planerade trafiklösningen för Hagaleden och den nuvarande parkeringen mot Pråmkanalen. Hotellföretaget fick byggnaden utan ersättning men betalar en årlig tomträttsavgäld på kr. Eftersom en byggnadsminnesmärkning var aktuell hade regeringen beslutat att kommunen fick köpa fastigheten under förutsättning att den godkände att byggnaden skulle byggnadsminnesförklaras. I och med att fängelset nu överläts avhände sig kommunen detta ansvar, men var tvungen att i villkoren för överlåtelsen ställa krav på att skyddsföreskrifter skulle upprättas i samarbete mellan länsantikvarien och Home Hotel AB för att möjliggöra en senare byggnadsminnesförklaring. Dessa kom dock att bli så urvattnade att större delen av den kulturhistoriskt värdefulla interiören och exteriören inte fick något skydd. Byggnadsnämnden lämnade dessutom bygglov för ombyggnaden innan skyddsföreskrifterna för byggnadsminne hunnit fastställas. Föreningens ansträngningar att in i det sista hindra förstörelsen var förgäves. Ombyggnaden slutfördes och hösten 1988 öppnade Hotell Bilan. De kulturhistoriska värden som ur ett nationellt perspektiv borde ha skyddats var då utplånade och fängelset kom därför aldrig att bli förklarat varken som byggnadsminnesmärke eller byggnadsminne. Detta misslyckande för kulturminnesvården fick naturligtvis ett efterspel. De inblandade aktörernas anmärkningsvärda hantering av fängelset resulterade KARLBERGSGATAN 49
5 i en såväl lokal som nationell debatt kring frågan om hur ombyggnaden kunnat ske trots att den stred mot ett uttalat kulturhistoriskt riksintresse. I backspegeln kan man konstatera att kommunen och länsantikvarien uppenbart hade låtit sig styras av hotellföretagets intressen istället för att försvara de kulturhistoriska värden som regeringen avsett när man tillät försäljningen av fängelset. Länsantikvarien hävdade att man av ekonomiska skäl tvingats tillmötesgå hotellföretaget medan kommunen ansåg att man bara följt de skyddsföreskrifter som fastställts av länsstyrelsen. Det kraftigt begränsade skyddsområde som förhandlingarna med hotellföretaget lett fram till, förlorade dock sin betydelse eftersom skyddsföreskrifterna aldrig fick något lagligt stöd varken i en byggnadsminnesförklaring eller några andra planregleringar. Idag bedrivs hotellverksamheten i byggnaden under namnet Clarion Collection Hotel Bilan och ingår i hotellkoncernen Choice Hotels Scandinavia AS som omfattar 171 hotell i Norge, Sverige, Danmark, Finland och Baltikum. Beskrivning av fängelset Fängelset i Karlstad uppfördes efter den större av två standardplaner som ritades av majoren vid ingenjörskåren Carl Fredrik Hjelm ( ) som under åren var anställd av Styrelsen för Rikets fängelser och arbetsinrättningar (som 1859 blev Fångvårdsstyrelsen) för att utforma arkitektur och tekniska lösningar för de nya cellfängelserna. Han efterträddes av Vilhelm Teodor Ankarsvärd ( ), som var verksam fram till Standardplanerna medförde att alla fängelser som uppfördes runt om i landet kom att få en påtagligt enhetlig utformning såväl interiört som exteriört. Byggnaden i Karlstad består av två volymer som bildar en T-form i tre våningar och med vind samt källare. Den södra delen, som motsvaras av T:ets överdel, är längst och inrymde ursprungligen cellavdelningen. Mitt på den norra sidan är en kortare vinkelställd del placerad som ursprungligen innehöll utrymmen för administrationen. Anläggningen är uppförd i den nyklassicistiska byggnadsstil som ville återuppväcka antikens ideal och eftersträvade enkelhet och harmoni men har även drag från och 1800-talens fästnings- och militärarkitektur. Den är mycket stram i sitt uttryck och har medvetet sparsam och enkel dekor. 50 KARLSTAD MED KULTURHISTORISKA ÖGON II
6 Fängelsets resliga fasad mot söder med avtryck från dagens hotellverksamhet. Foto: Karlstad Lever Fängelset skulle vara praktiskt och rationellt. De båda volymernas förhållande till varandra är väl avvägt och antyder en centralaxel från norr till söder genom den tidigare administrationsdelen. För att skapa symmetri har byggnadens tre gavelsidor försetts med gavelrösten som skjuter upp något över takfallen och på den södra fasaden finns en likartat gestaltad risalit krönt med ett frontonfält som bryter genom takfoten och betonar mittpartiet. Risaliten får därmed två funktioner, dels som pendang till den motstående norra gaveln, dels som ett tudelande element på väggens muryta. Härigenom får man ett intryck av att den långa södra celldelen utgörs av två symmetriskt placerade flyglar vars väggmurar är exakt lika stora som de övriga långsidornas runt byggnaden. Från lite avstånd uppfattar man tydligt att detta tillsammans med byggnadskropparnas välavvägda proportioner ger anläggningen en horisontell prägel och den regelbundenhet och symmetri som var viktiga kompositionsprinciper inom nyklassicismen. Gavelröstena och risaliten som avslutas med kraftiga numera plåtinklädda kronor av natursten ger en vertikal motvikt som för tanken till äldre tiders borgar och fästningar. Dessa, tillsammans med de breda ljust brunputsade hörnmarkeringarna, förstärker byggnadens resliga men också tunga och slutna uttryck. KARLBERGSGATAN 51
7 Fängelsets ursprungliga huvudentré på norra gavelsidan och den nya hotellentrén innanför muren. Foto: Karlstad Lever Källarsockeln i släthuggen granit, som är synlig runt hela byggnaden bildar ett källarvalv med 1,5 2 meter tjocka källarmurar där ett fåtal små fönstergluggar infogats, några igenmurade och några med nya små fönsterkarmar insatta. Endast två ursprungliga gluggar med sitt originalglas finns kvar. Ytterväggarna är uppmurade i tegel, slätputsade och numera vita istället för den ursprungliga ljust gula avfärgningen. Väggmurarna är ca 1 meter tjocka på första våningen för att sedan tunna av till ca 0,8 meter på andra våningen och 0,6 meter på tredje våningen. Sadeltaken, som har en ganska flack lutning men ändå är synliga från gaturummet, är belagda med svart falsad plåt som försetts med fotränna. Takfotens utsprång fortsätter som ett plåtbelagt listverk som sträcker sig över såväl risaliten som gavlarna. Härigenom får man en känsla av en obruten takfot som löper runt hela anläggningen och att gavelröstena och risaliten spränger sig upp genom taket vilket förstärker byggnadens vertikala uttryck och signalerar styrka och makt. Vid omvandlingen till hotell byggdes även hotellrum på den då oinredda vindsvåningen varför yttertaket försågs med 18 takkupor med fönster. 52 KARLSTAD MED KULTURHISTORISKA ÖGON II
8 På den norra gaveln fanns tidigare fängelsets huvudentré. Från trottoaren leder den ursprungliga dubbeltrappan i sten och med smidesräcken upp till pardörren. Dörren sattes in vid omvandlingen till hotell och används numer inte för passage utan har endast en estetisk funktion. Den liknar originalet från 1847 men saknar de lås, beslag och handsmidda detaljer som fanns på den ursprungliga dörren. Tittluckan som bara kunde öppnas från insidan har nu bara markerats med lister. Portalen är betonad med en enkel rusticerad naturstensimiterande omfattning i ljusbrun puts och avslutas uppåt med en rundbågefris under en plåtklädd gesims. Ovanför denna finns ett fält där byggnadsåret anges med romerska siffror målade i svart. Förutom ett fönster på vindsvåningen saknar den norra gavelsidan fönsteröppningar men ett fönsterband bestående av smala höga öppningar har fingerats som blinderingar för att göra upplevelsen av väggytan mindre massiv, ett stildrag som var mycket vanligt på de medeltida tegelvalven. Den västra och östra gavelsidan med sina uppskjutande gavelrösten. Vid den östra gaveln fanns tidigare en utgång till en solfjäderformad rastgård för häktes- och isoleringsfångarna. De triangelformade rastutrymmena avskildes med plank så att fångarna inte skulle kunna se varandra och från en vaktkur centralt placerad där trianglarnas spetsar möttes kunde övervakningen skötas av en fångvaktare. Idag är utgången förändrad och en utrymningstrappa har monterats på fasaden. Foto: Karlstad Lever KARLBERGSGATAN 53
9 Samtliga fönster sitter djupt indragna från fasadlivet i en segmentbågig öppning utan omfattningar vilket förstärker intrycket av de tjocka ytterväggarna. Fönsteröppningarna har i huvudsak en jämn symmetrisk indelning med horisontellt betonad placering. På 1920-talet förstorades alla utom en av fönsteröppningarna som fanns för cellerna på första och andra våningen. På tredje våningen förstorades cellfönstren i en senare etapp omkring Alla nuvarande fönsterbågar sattes in i samband med ombyggnaden till hotell. På De moderna fönstren har en spröjsindelning som skall föra tanken till de ursprungliga fönstergallren varav endast två har bevarats. Foto: Karlstad Lever KARLSTAD MED KULTURHISTORISKA ÖGON II
10 den tidigare celldelen har dessa en smårutig luft- och spröjsindelning utom på risaliten där fönstren är indelade i fyra lufter med korspost och endast en horisontell spröjs i de nedre lufterna. Samma fönsterutformning som på risaliten återfinns på den norra delen av byggnaden vilket överensstämmer med de ursprungliga fönstren. Öppningarna var här redan från början större eftersom denna del inrymde administrationslokaler. Även fönstren på den södra delens gavelsidor har denna större storlek, ursprungligen för att ge ljus in i den långa fängelsekorridoren, men är här indelade i två lufter med tvärpost och fyrdelad spröjs i båda. Till skillnad från de övriga på byggnaden är gavelsidornas fönster centrerade i mitten och vertikalt orienterade i grupper om tre på varje våningsplan. Dessutom har de dekorerats med enkla putsade klassicistiska omfattningar och nederdelar i granit som ger en estetisk skuggeffekt på de annars helt släta gavelfasaderna. Den drygt fyra meter höga, rödmålade träpalissaden, som ursprungligen omgav fängelset ersattes 1923 med den nuvarande putsade och vitfärgade tegelmuren. På murkrönet fanns även så länge fängelset var i bruk ett knappt en meter högt inåtlutande överklättringshinder av taggtråd som löpte mellan järnstolpar. Vid omvandlingen till hotell öppnades muren upp på ömse sidor om den norra delen för att skapa passage till en ny huvudentré och till parkering på gården. Innanför murens sydvästra hörn uppfördes då också en låg envåningsbyggnad som inrymmer konferenslokaler och som döpts till Rastgården. Den har i likhet med fängelsebyggnaden en vitputsad fasad och tak belagt med falsad plåt men har försetts med höga perspektivfönster som sträcker sig från den låga sockeln och nästan ända upp till takfoten. Ingen annan utsmyckning finns varför den ändå underordnar sig huvudbyggnaden. Innanför murens östra del som kröker sig runt anläggningen har ett skärmtak satts upp som skydd för en bilparkering. Gårdsutrymmet mjukas upp av mindre gräsytor, enstaka lövträd och planteringar intill muren och byggnaden. I den södra flygeldelen låg ursprungligen 78 ljusa och tre mörka celler i rader längs ytterväggarna kring ett öppet ljusschakt som sträckte sig genom alla våningarna. De mörka cellerna saknade fönster och användes för kortare disciplinstraff för de fångar som brutit mot fängelsets regler. Balkongbryggor löpte utanför celldörrarna i de två övre planen vilket gjorde det lätt för fångvaktarna att övervaka alla celler. I mitten av ljusschaktet KARLBERGSGATAN 55
11 Muren med sitt avfasade hörn mot Eneströmsgatan. På utsidan under murens krön löper ett listverk med tandsnitt medan gårdssidan har en enklare utformning. På fängelsets södra sida fanns ursprungligen en dubbeltrappa som ledde ner till gården. Vid omvandlingen till hotell gjordes den om till uteterrass som glasades in Gårdshuset intill murens södra sida inrymmer konferenslokaler för hotellet. Foto: Karlstad Lever fanns en spiraltrappa som förbindelse mellan våningarna. I samband med att fängelset delvis skulle användas som sinnessjukhus 1925 lades öppningen igen mellan bottenvåningen och det andra planet för att skapa utrymme för en matsal och avskilja den nedre stormavdelningen från de 56 KARLSTAD MED KULTURHISTORISKA ÖGON II
12 lugnare patienterna en trappa upp. Öppningen mellan andra och tredje våningen i cellkorridorerna lades igen under perioden Vid omvandlingen till hotell 1987 gjordes cellutrymmena om till hotellrum. Två av de ursprungliga cellerna på bottenvåningen liksom deras utvändiga fönstergaller sparades dock. Dessa är idag inredda som de såg ut förr och ger besökaren en bild av hur fångarnas vardag såg ut. Den norra byggnadsdelen (T:ets stapel) inrymde från början lokaler för administration, vaktrum, kök, bad och mottagningsrum. På mellanvåningen fanns även en lägenhet för fängelsedirektören som gjordes om till expedition och läkarmottagning På översta våningen fanns också ursprungligen en tingssal som samtidigt gjordes om till skrädderisal där fångarna bland annat tillverkade fångkläder, uniformer och blåkläder till SJ. De övre våningarna liksom vinden är idag ombyggda till hotellrum medan utrymmena på första våningen inrymmer hotellets reception, matsal och köksutrymmen. I källaren under finns en relaxavdelning med bastu och en mindre badbassäng samt sällskapsutrymmen. I källaren, under den södra, tidigare cellflygeln, har ett mindre fängelsemuseum inrättats med fotografier, dokument och föremål som beskriver cellfängelsets historia och ger en bild av hur fängelsemiljön såg ut för fångarna. Här finns också en straffcell från åren kvar, samt de tre isoleringsceller som kom till I dessa mörka utrymmen placerades de som varit våldsamma eller på något sätt brutit mot fängelsets regler. Ett sådant disciplinstraff kunde vara alltifrån ett eller ett par dygn till över en vecka. Enligt en intervju med en vaktkonstapel förvarades dock en fånge vid ett tillfälle på 1930-talet sex veckor i sträck i källarcell. Betydelse i stadsrummet När man rör sig mot söder genom Frödingsparken kan man endast skymta fängelset bakom de stora lövträden och den höga muren. Det är först från lite längre avstånd man uppfattar anläggningens ansenliga storlek och karaktär. Den bästa vyn är från Hagaleden i söder där man tydligt kan uppfatta byggnadens stränga symmetri, välavvägda proportioner och rena raka linjer i enlighet med det klassicistiska formspråket. Det är också härifrån man kan erfara fängelsets mäktiga, tungt vilande och stränga uttryck och hur väl Carl Fredrik Hjelm lyckats med en gestaltning som speglar både den ideologi KARLBERGSGATAN 57
13 och den funktion byggnaden skulle ge uttryck åt. Men denna särprägel gör också att fängelset nu, liksom vid tillkomsten, blir ett udda inslag i stadsbilden, en solitär utan synligt sammanhang med de övriga byggnaderna runt Frödingsparken. Status i kommunens detaljplan I den nuvarande detaljplanen som utgörs av bestämmelserna i den stadsplan som fastställdes 1946 har byggnaden inte något särskilt skydd. I inventeringen av kulturhistorisk bebyggelse i Karlstads kommun som gjordes 1984 utpekades cellfängelset som en tidstypisk fängelsebyggnad. Den var då välbevarad och bedömdes som ett viktigt socialhistoriskt och kulturhistoriskt dokument från 1840-talets fängelsereform. Hela anläggningen inklusive muren och den inredning som fanns kvar föreslogs därför att skyddas som byggnadsminnesmärke eller byggnadsminne. I samband med ombyggnaden till hotell utplånades det mesta av den värdefulla interiören, gårdshusen försvann och muren öppnades upp mot Karlbergsgatan. I kommunens Till vänster en av de ursprungliga cellerna som den såg ut i slutet av 1800-talet. Det höga takvalvet gjorde det möjligt att placera fönstret så högt att fången inte skulle kunna se ut. Till höger en cell som den såg ut på 1940-talet. Under dagtid fälldes järnsängen upp mot väggen. Foto: Karlstad Lever KARLSTAD MED KULTURHISTORISKA ÖGON II
14 Dörren till 1800-tals cellen med sina ursprungliga beslag, haspar, lucka och titthål. Till höger ses den signalapparat som tillkom omkring 1910 som fången kunde använda för att tillkalla vakten genom att frigöra den lilla plåtflaggan så att den fälldes ut med en smäll som hördes i korridoren. Till vänster i dörrnischen finns den så kallade kyrkhaken kvar. Den användes för att varje söndag haka upp celldörrarna på glänt så att fångarna kunde höra fängelseprästens söndagspredikningar. Innanför vägg luckan till vänster finns ett utrymme som användes för att ställa in och ta ut klosettburken. På insidan i cellen finns en motsvarande lucka till utrymmet. Foto: Karlstad Lever Till vänster ses förrummet till den äldsta straffcellen från omkring som finns kvar i fängelsets källare. Mittenbilden visar det inre utrymmet där fången placerades bakom en vägg av grova träbjälkar och en trädörr med matlucka. Inredningen bestod av en träbrits som även hade ett fjölhål där fången kunde uträtta sina behov. Latrinhinken togs ut för tömning via luckan nere vid golvet. Till höger ses den kvarvarande isoleringscellen från Den var också utformad med ett förrum och ett inre bakom kraftiga galler. Inredningen bestod av en cementerad brits med träöversida. Till vänster nere vid golvet finns den lucka som användes för latrinhinken och ovanför i gallret en mindre lucka där fången fick sin mat. Foto: Karlstad Lever KARLBERGSGATAN 59
15 nuvarande kulturmiljöprogram är fängelset med den omgivande muren klassificerad som en särskilt värdefull anläggning som ingår i området med äldre institutionsbyggnader kring Frödingsparken. Fängelset ligger även inom det område av Karlstads stadskärna som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården enligt Miljöbalken, MB, (SFS 1988:808). Anläggningen har härigenom ett visst skydd mot ytterligare förvanskning av exteriören. Mot bakgrund av hur fängelset hanterats tidigare och att området öster om muren enligt nu gällande plan tillåter att ny bebyggelse uppförs, anser Föreningen Karlstad Lever att skyddet bör förstärkas med lämplig q-märkning i en ny detaljplan för området. Föreningens tolkning och kommentar Fängelsebyggnadens social- och kriminalhistoriska värde består i dag endast av fragment. Spåren efter det noggrant reglerade anstaltslivet och de senare förändringarna som visade hur fångvården kom att utvecklas är borta. Den ursprungliga osymmetriska placeringen av celldörrarna utmed ytterväggarna som skulle förhindra att fångarna mitt emot varandra skulle få ögonkontakt om celldörrren mitt emot råkade öppnas samtidigt går inte att uppfatta. Balkongbryggorna och det öppna ljusschaktet som möjliggjorde en effektiv samtidig övervakning av de tre våningsplanen är ersatta av bjälklag mellan våningarna. Golvnivåerna har höjts för att sänka den tidigare höga fönsterplaceringen som skulle förhindra fången att se ut. Med undantag för de kvarvarande cellerna på första våningen och i anslutning till museidelen i källaren är fängelsets interiör därför inte längre avläsbar som den omsorgfullt utformade cellfängelsemiljö som skulle hålla fångarna åtskilda från varandra och minimera kontakten med fångvaktarna. Anpassningen till de krav som hotellverksamheten ställer har visserligen inneburit exteriöra förändringar med bland annat genombrott i muren, nya entréer, spröjsindelade fönster med borttagna galler, utrymningstrappor och takkupor. Trots detta har byggnadens exteriör i huvudsak fortfarande kvar mycket av sin ursprungliga karaktär som en tidstypisk fängelsebyggnad som visar dåtidens skicklighet i att använda det klassiska formspråket och kombinera detta med den ändamålsenliga funktionalitet man ville åstadkomma. Fängelset har därför ett stort arkitektur- och byggnadsteknikhistoriskt dokumentvärde som berättar om den standardiserade fängelsearkitektur 60 KARLSTAD MED KULTURHISTORISKA ÖGON II
16 som utvecklades i syfte att främst skapa största möjliga effektivitet i det nya fängelsesystemet. Fängelset är också en av de få byggnader som finns kvar från tiden före branden Det har ett högt arkitektoniskt värde och har länge varit ett särpräglat inslag i stadsbilden som berättar om Karlstads betydelse som centralort för Värmland. Hans Olsson Litteratur Jansson, Anders. Fängelset i Karlstad. Karlstad förr och nu (Wermlandica 1984). Föreningen för Värmlandslitteratur. Karlstad Jansson, Anders. Så var livet i fängelset. Ur Värmländsk Kultur nr 1/1984. Jansson, Anders. Cellfängelsets historia. Ur tidskriften Byggnadskultur nr 1/1987. Stockholm Jansson, Anders. Bäst bevarade cellfängelset nu förstört. Ur Värmländsk Kultur nr 5/1988. Nilsson, Roddy. En välbyggd maskin, en mardröm för själen. Det svenska fängelsesystemet under 1800-talet. Bibliotheca historica Lundensis 93. Lund Åman, Anders. Om den offentliga vården. Byggnader och verksamheter vid svenska vårdinstitutioner under och 1900-talen. En arkitekturhistorisk undersökning. Sveriges arkitekturmuseum och Liber Förlag. Stockholm KARLBERGSGATAN 61
ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE
Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med
Stadsvillorna i kvarteret Udden 5, 6 och 7
Sandgrundsgatan, kvarteret Udden 5, 6 och 7 Stadsvillorna i kvarteret Udden 5, 6 och 7 Sandgrundsgatan tillkom sedan Garvareådran fyllts ut 1912 1913 och Sandgrund på så sätt förenats med Tingvallaön.
KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET
1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden
BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad.
BIRGER ÖSTRA 1, hus A - nya Rådhuset, huvudbyggnad. adress: Österportstorg. ålder: 1813-1814. Ombyggt 1920, 1937, 1941, 1967, 1982. arkitekt / byggm: A. Påhlqvist. användning: Förvaltningslokaler. Byggt
ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06
HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna
Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5
Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...
Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus
Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem
Järnvägsstationen i Kopparberg
Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning
I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan
I det har fallet definierar jag kompensationsåtgärder som en förändring av byggnaden eller ett krav på verksamheten som gör att den äldre miljön kan bevaras, samtidigt som verksamheten kan fortsätta. I
Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun
Beslut 1(4) 2008-01-17 Dnr 432-18180-06 Delgivningskvitto Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun BESLUT Länsstyrelsen förklarar Casselska
Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna
Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående
FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.
FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar
Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862
1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.
DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o
DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6.... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. o AVD. FOR KULTURMILJOVARD HJORDIS EK SETH JANSSON INLEDNING Enligt byggnadsnämndens
Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden
Balkonger, flerbostadshus Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Stadsbyggnadskontorets tolkning av krav på lämplighet, varsamhet mm Allmänt Stadsbyggnadskontorets strävan är att tillstyrka balkonger
MARTIN S. 7 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) MARTIN S. 7 A från NV. MARTIN S. 7 A från SO
fastighet: MARTIN SÖDRA 7, hus A. adress: Sektersgatan 19. ålder: 1877. Ombyggt 1882, 1886, 1938, 1961, 1967, 1978, 1985. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1938), Göran Johansson (1961 och 1967). ½, delvis
Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.
Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.
Kvarteret Ro dbro. Rödbro
Kvarteret Ro dbro Rödbro Kvarteret Rödbro ingår i området Falu centrum, och ligger som en länk mellan äldre bebyggelse i form av Johanssonska huset, stationsområdet och kvarteret Bergmästaren och det moderna
Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem
Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-
Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille
Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille 2016-08-11 2016-2694 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Svensknabben 3 Fastighetens adress: Svensknabbevägen 24 Sökande: i Am Home Projektutveckling
Turiststationen i Jävre
Turiststationen i Jävre Beslut om byggnadsminne 2003-06-06 Jävre turiststation, ritad av arkitekten Gunnar Lehtipalo, består av ett liggande rätblock som vilar på ett fundament av en stor valvbåge i betong.
PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.
2016-03-01 PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco. Förslag till planbestämmelser som syftar till att skydda befintlig bebyggelse i kv Sicklaön 125:3, Nacka kommun.
Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.
Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-
Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret
Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Stora Sjövillan består av 3 lägenheter för permanentboende, ca 704kvm bta. Byggnaden är blåklassad. Stora Sjövillan, Äppelviksvägen 47A,
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Kommendantsbyggnaden
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Kommendantsbyggnaden Kommendantsbyggnaden 1910. Representativ bostad och ledningscentral i strid Kommendantsbyggnaden i Boden byggdes som bostad för den högste chefen
Tomteboda stationshus
Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda
Upprättad av: Norconsult AB
Dnr. 2019-01-25 PB 2018-571 Version Plannr. 1 D 2105 Tillägg till Ändring av Detaljplan för del av Piteå Kv Lönnen Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: Norconsult AB Postadress 941 85 PITEÅ Besöksadress
UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.
fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med
UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation
UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus
byggnadsvård KN-SLM15-0119 Samhällsbyggnadsförvaltningen Flens kommun 642 81 Flen Sörmlands museum, David Hansson 2015-09-11
KN-SLM15-0119 byggnadsvård En del av Landstinget Sörmland till. Samhällsbyggnadsförvaltningen Flens kommun 642 81 Flen från. Sörmlands museum, David Hansson datum. 2015-09-11 ang. Yttrande rörande Flens
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
DOKUMENTATIONSRAPPORT
DOKUMENTATIONSRAPPORT KV. SEGLET 1992 HÄRNÖSANDS STAD HÄRNÖSANDSKO~UN LÄNSMUSEET MURBERGET AVD. FÖR KULTURMILJÖVÅRD SETH JANSSON INLEDNING I ändringen av den gällande detaljplanen för kv Seglet har man
ALPHYDDAN 11, STOCKHOLM
Antikvarisk dokumentation ALPHYDDAN 11, STOCKHOLM RAPPORT 2014-11-17 Uppdrag: 258867, Kv Alphyddan 11, Mariehäll - Antikvariskt utlåtande Titel på rapport: Antikvarisk dokumentation Status: Datum: 2014-11-17
Datum. Besiktningsdatum Fotodokumentation
Datum Rådgivningsprotokoll 2016-06-03 Dnr 2490 /310 Byggnadsantikvarie Ulrika Olsson 026-65 56 34 ulrika.olsson@xlm.se Besiktningsdatum 2016-06-01 Fotodokumentation 2016-06-01 Forsbacka 20:9 Forsbacka
BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER
19PL_. Sjömarisgatan 23 Gotlands Helena Svedén Lansstyrelsen i 165 7 Hässelby Blomodlarvägen 32A sista sidan Enligt förteckning 64 32 Malmköping Britt-Marie Blomberg Konia Björndainmen Kulturmiljöenheten
K = 2, M = 1. Nybyggt, men mycket väl anpassat till omgivningen och framför allt till den byggnad som fanns här förut.
fastighet: YNGVE SÖDRA 2, hus A. adress: Trädgårdsgatan 2. ålder: 1998. arkitekt / byggm: NP arkitekter. Gråmålad puts. Ljust gul slät puts, röd dörromfattning och dekor. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel.
med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.
fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.
CAVALLIN 2 A från O K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) CAVALLIN 2 A från NV. CAVALLIN 2 A från NV VALV
fastighet: CAVALLIN 2, hus A. adress: Blekegatan 18. ålder: 1967. Ombyggt vid olika tillfällen. arkitekt / byggm: Rune Welin. användning: Skolbyggnad. antal våningar: 2 Gult fasadtegel. Mot norr är halva
K = 4, M = 2 (1-våningsdelen) 4 (2- våningsdelen).
fastighet: INGVAR 1, hus A. adress: Lilla Östergatan 11. ålder: ca 1850. Ombyggt 1898, 1910, 1962, 1989. arkitekt / byggm: Gustaf Hansson (1910), Kai Krüger (1962), Roger Stigson (1989). användning: Kontor
INGRID 3 från N. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 3, M = 2. INGRID 3 från N DÖRR
fastighet: INGRID 3. adress: Långgatan 13. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1930. antal våningar: 1, åt gård 2. Svartmålad puts. Rosa puts. Blå hela fönster. Blå lamelldörr med snidade speglar, romber och blomma,
R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B
Säby 3:29 Expeditionsbyggnad nr 82, Barkaby flygfält Järfälla kommun Stockholms län Ursprunglig kontorsdörr återanvänd till förråd ANTIKVARISK SLUTREDOVISNING Postadress: Parkvägen 10B, 169 35 Solna. Org
PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG
LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså
Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp 2013-19232
STADSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING PLANAVDELNINGEN Tony Andersson 2015-05-29 REV 2015-09-25 Tfn 08-508 27 318 1(11) Laga kraft 2015-11-23 Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm
Laxbrogatan 7, Sternerska huset
Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport
GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping
GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte
ANTIKVARISKT UTLÅTANDE
Stockholm 2002-11-14 Wihlborgs Fastigheter AB Att: Christian Hermelin Box 888 131 25 Nacka ANTIKVARISKT UTLÅTANDE AVSEENDE FÖNSTER PÅ F. D. ÄTTIKSFABRIKEN, HUS 1-6, JÄRLA INDUSTRIOMRÅDE, NACKA Datering
H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.
5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen
UPPENDICK N. 1 A från NV. UPPENDICK N. 1 A från NV, PORTAL K =1, M =2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK N.
fastighet: UPPENDICK NORRA 1, hus A. adress: Sektersgatan 21. ålder: 1896. Ombyggt 1981. Trol. Peter Boisen. Ulf Söderman (1981). användning: Bostäder. antal våningar: 2, med hög källarvåning och liten
ÅRETS BYGGEN 2003 CLARION HOTEL
72 HUS STOCKHOLM Jurymotivering: Via en spännande, komplicerad och logostiskt krävande överdäckning har Stockholm fått sitt största hotell i en smackfull modernistisk retroversion. FOTO: HOLGER STAFFANSSON
Kv. Saturnus 7, Rådstugugatan 16 i Nora
Kv. Saturnus 7, Rådstugugatan 16 i Nora Nora socken, Nora kommun, Västmanland Omläggning av lertegeltak, år 2006 Charlott Hansen Örebro läns museum Rapport 2006:27 Översiktlig beskrivning Gården kv Saturnus
RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER
1454 C RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER för placering och utformning av bebyggelse i del av Överenhörna-Ekensberg 1:23 LUNDHAGEN P 03001, 2006-05-31 Syfte Denna handling utgör ett komplement till planbestämmelserna
6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård
6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen
17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)
17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande
Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar
Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Fastigheten Landshövdingen 16 omfattar idag nästan halva kvarteret och visar hur den regionala statsförvaltningens vuxit sedan mitten av 1600-talet. Det började med
Planbeskrivning. Södertull 13:8, kv Samariten (del av) Detaljplan för centrum och utbildningslokal Gävle kommun, Gävleborgs län
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE ANTAGANDEHANDLING 2014-03-05, REV. 2014-05-05 HANDLÄGGARE: EMMA OLOFSSON Planbeskrivning Södertull 13:8, kv Samariten (del av) Detaljplan för centrum och utbildningslokal Gävle kommun,
BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N
BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N fastighet: BLEKAN 1, hus A. adress: Sankta Gertrudsgatan 10, Videgatan 7. ålder: 1936. Ombyggt 1969, 1971. S. Persson. Ulf Söderman (1969). Blåmålad puts.
Gestaltningsprogram Kv. Bollen Granskningshandling
Gestaltningsprogram Kv. Bollen Granskningshandling 2016-05-27 Innehållsförteckning s. 1 Platsen 2 Stadsbildsanalys 3 Kvarteret Bollen idag 4 Förslaget: Kvarteret Bollen 5 Ny gård, Montessori-förskolan
168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus
168 Schedewij, Flens kommun orangeriet vid schedewij sett från söder. Schedewij skedevi 1:5, forssa socken, flens kommun. Vid Schedewij finns ett 1800-talsorangeri med ett garage tillbyggt på baksidan.
Tak och vindar. Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum. Det påverkar det kultur historiska värdet och upplevelsen av bebyggelsen.
Tak och vindar Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum Stockholm är en vacker, rikt kuperad stad. När man kommer upp på höga utsiktspunkter upplever man hur stadens tak bidrar till skönheten. Stadens
JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
JONSTORP 33:2 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2014 INSÄTTNING AV TAKFÖNSTER OCH INREDANDE AV VIND RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande
Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR
Tripasin. Byggnadsantikvarisk studie. Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad Skåne län. Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola.
Byggnadsantikvarisk studie Tripasin Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:003 Olga Schlyter
VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning
Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun
KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan
2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 )
2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se
K = 2, M = 2. Många välbevarade detaljer, men fönstren borde vara indelade.
fastighet: OTTILIANA 1. adress: Sladdergatan 13. ålder: Ombyggt 1903 (påbyggnad ovanvåning), 1960. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1960). användning: Bostad, affär. antal våningar: 2 Gråmålad cementputs.
Remissvar angående förslag till detaljplan för fastigheten Skansen 18 m fl, Norrmalm, SDp
Kulturförvaltningen Sadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-04-30 Handläggare Elisabet Wannberg Telefon: 08 508 31561 Till Kulturnämndens kulturmiljöutskott 2015-05-11 Nr 6 Remissvar angående förslag
K = 2, M = 1. Gediget 1910-talshus med många välbevarade detaljer.
fastighet: GÖKEN 7, hus A (f.d. Göken 8). adress: Regementsgatan 19, Mariagatan 15. ålder: 1896 (S. delen), 1905 (N. delen). Ombyggt 1905, 1921, 1937, 1978. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Henrik Nilsson
BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E
BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring
YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län
YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen
klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper
FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket
Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-11-30, REV 2011-01-26 Antagen av BMN: 2011-02-24 Dnr: 10BMN342 Laga kraft: 2011-03-24 Handläggare: Thobias Nilsson Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan
JOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS.
fastighet: JOHAN 15. adress: Lilla Östergatan 31. ålder: 1907. Ombyggt 1933, 1938, 1969. arkitekt / byggm: Peter Boisen. Karl Eriksson (1933 och 1938), Ulf Söderman (1969). användning: Bostad antal våningar:
Antagande av förslag till detaljplan för Rotundan 3 i stadsdelen Östermalm
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (6) 2016-03-14 Handläggare Hans Andrasko Telefon 08-508 27 313 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för Rotundan 3 i stadsdelen Östermalm
Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin
Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4
värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O
fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad
Årets almanacka. Varma hälsningar från oss på Stadshem
Almanacka 2016 Årets almanacka Under året som gått har vi använt oss av arkitektens fasadskiss, från när huset ritades, i vår marknadsföring av de bostäder vi förmedlar. Ett samarbete med bebyggelseantikvarier
Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm, Dp (23 studentbostäder)
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (5) 2015-09-14 Handläggare Tony Andersson Telefon 08-508 27 318 Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen
GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för
GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad
5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget
5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer
CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER
fastighet: CARL 1, hus A. adress: Stora Östergatan 36. ålder: Omkring 1800. Ombyggt 1932, 1935, 1988. arkitekt / byggm: E. Olsson (1932), Karl Eriksson (1935), Nilsson & Persson (1988). användning: Affärer
DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.
Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls
KVARTERET PARADISET ADAM & EVA JOHAN & THOMAS PROJEKTGRUPP 15
KVARTERET PARADISET ADAM & EVA JOHAN & THOMAS KVARTERET PARADISET Platsen Närheten till havet är det mest attraktiva med tomten på Eriksberg. Den har dockan, en framtida småbåtshamn på sin västra sida
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade
Granbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland
Granbomsstugan Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Byte av fasadpanel 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2010:23 INLEDNING... 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...
Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.
Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida
Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs
Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs N 5 NORR A STATI ON K VARTER 5 107 Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs Fasad mot Norrtullsparken, skala 1: 500 Fasad
Norra Skolan, kvarteret Negern. Norra Skolan
Norra Skolan, kvarteret Negern Norra Skolan Skolundervisning för flickor i Karlstad bedrevs i mitten av 1800-talet endast i liten omfattning och i privat regi. Undervisning gavs i elementära ämnen, främmande
Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2. L ustgården AB. Arrhov Frick Arkitektkontor
Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2 L ustgården AB Arrhov Frick Arkitektkontor - - Innehållsförteckning 1 - Platsen idag 2 - Utveckling, beskrivning; Hotell, bostadsbebyggelse. 3 - Materialpalett, utkast
Östra hamnen, Lidköping
Östra hamnen, Lidköping Kulturhistorisk bedömning inför detaljplan Kulturbyggnadsbyrån Sven Olof Ahlberg 2016 06 16 Kulturbyggnadsbyrån är ett fristående kunskapsföretag med säte i Lidköping. Verksamheten
Lunds Universitet. Health Science Centre
idé-skiss nya lokaler för Health Science Centre 1 gc stråk inv logistik elevcentra STRUKTUR STRUKTUR OCH KOMMUNIKATION Nya fristående byggnader placerade dels i vinkeln mellan befintligt GC-stråk och Sölvegetan,
Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32
Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk
Gråmålad betong. WIHLBORG N. 1 A från NV
fastighet: WIHLBORG NORRA 1, hus A. adress: Jennygatan 11. ålder: Ombyggt 1923, 1935, 1943, 1945, 1957, 2000. Henrik Nilsson (1923), Karl Erikson (1935), Oscar Isberg (1943 och 1945), K. Ericsson (1957),
FÖRSLAG GESTALTNINGPROGRAM MALMFÄLTETS FOLKHÖGSKOLA UPPFÖRANDE AV 4 ST NYA HOTELL- BYGGNADER
FÖRSLAG GESTALTNINGPROGRAM MALMFÄLTETS FOLKHÖGSKOLA UPPFÖRANDE AV 4 ST NYA HOTELL- BYGGNADER OMRÅDETS BEFINTLIGA ARKITEKTUR Malmfältets folkhögskola invigdes1960, arkitekturen är väl förankrad på platsen.
Butiksfasader i Gamla Stan
stockholms stadsmuseum Butiksfasader i Gamla Stan Det här behöver du veta när du vill underhålla eller ändra fasaden till din butik. www.stadsmuseum.stockholm.se/ byggnadsvard Omslagsbild framsida: Butiksfasad
Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT
Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården
Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun
BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,