1815 års två reformprojekt
|
|
- Julia Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1815 års två reformprojekt 1 En anteckning om kriminalpolitik och straffprocess Av Johan Hirschfeldt Under de senaste tio åren har festskriftens adressat och denna författare båda varit ledamöter i Statens ansvarsnämnd. Arbetet där har handlat om disciplinrättsliga och andra arbetsrättsliga ärenden om domare, professorer och vissa andra högre statstjänstemän. Madeleine Leijonhufvuds deltagande i nämndens arbete har varit mycket värdefullt och stimulerande. För detta samarbete vill jag tacka med följande rättshistoriska anteckning. Under 1800-talet blev frihetsstraff i cellfängelse ett stort reformprojekt i Sverige. Detta projekt var en del i en omfattande internationell rörelse. En viktig inspiratör var engelsmannen John Howard ( ). Han reste runt i Europa och besökte många fängelser och publicerade rapporter som fick stor spridning. År 1781 var han i Stockholm. De svenska fängelserna var gemensamhetsfängelser utan differentiering av fångarna. Howard besökte tre fängelser i Stockholm som han fann "smutsiga och vidriga". Några år senare, 1786, tillkom i USA det s.k. Pennsylvaniasystemet där de dömda brottslingarna inspärrades i cell, isolerade dag och natt och utan arbete. År 1823 kom, också i USA, det s.k. Auburnsystemet, där brottslingen var instängd i cell på natten och skulle arbeta under tystnad under dagen i gemensamma verkstäder. Sedan, år 1829, skapades ett reformerat Pennsylvaniasystem, (det andra) Philadelphiasystemet, nu med fången i ensamcell men med arbete. 1 Det samtidiga reformarbetet med att modernisera strafflagstiftningen kom generellt att präglas av principerna om avskräckning eller generalprevention. Fångvårdsreformen bars också i hög grad upp av förbättringstanken. 2 1 Se artiklarna i Nordisk Familjebok, 1908 resp. 1909, uppslagsorden om Fängelsesystem resp. John Howard, Hagströmer, J., Om frihetsstraffen, 1875, Hafström, M., Om straff och straffanstalter den s.k. Gula boken, Rättshistoriska studier, III, 1969, v. Hofer, H., Frihetsstraffens genombrott i Sverige, Försök till en systematisk analys, Rättshistoriska studier XVIII, 1992, s. 1 ff. sarnt Inger, G., Institutet "insättande på bekännelse" i svensk processrättshistoria, Rättshistoriskt bibliotek XXV, 1976, s ff. 2 Se allmänt Häthen, C., Straffrättsvetenskap och kriminalpolitik, De europeiska straffteorierna och deras betydelse för svensk strafflagstiftning , Avsnitt II Straffrättsvetenskapliga och strafflagshistoriska utvecklingslinjer, 1990.
2 2 Under de två decennierna kring år 1800 började den ideologiska grunden för det svenska projektet att läggas. En bok med beskrivning av Pennsylvaniasystemet (= det första Philadelphiasystemet) översattes då till svenska, reformkrav framförs i riksdagsmotioner etc. År 1811 tillsattes Lagkommittén som skulle se över strafflagstiftningen med hänsyn till "upplysningen, mänskligheten och den brottsliges f6rbättring". 3 När Johan Gabriel Richert utarbetade sin inträdesskrift för arbetet i Lagkommittén, Försök: Om strafflagarna, var han bekant med de moderna amerikanska fängelsereformerna. 4 Richert menade att förbättringsanstalter var de enda verkliga och ändamålsenliga straffen. 5 Förbättringstanken blev också en av de bärande ideerna i Lagkommitténs arbete med att söka reformera den svenska straffrätten, ett reformarbete med Lagkommitténs viktiga betänkande, Förslag till Allmän Kriminallag år 1832, men med avslutning först genom tillkomsten av 1864 års strafflag. Här skall bara ett par aspekter på Lagkommitténs inledande arbete behandlas. Lagkommitténs uppdrag inleddes med arbetet på två avsnitt, ett kriminalpolitiskt och ett processrättsligt. Det gällde att lägga fast utgångspunkter för det fortsatta reformarbetet. I uppdraget identifierades två grundläggande frågor. Frihetstraffen i modernare form skulle ges en central funktion inom kriminalpolitiken, som skulle präglas av både avskräcknings- och förbättringstankarna. En moderniserad domstolsorganisation där processen effektiviserades och kunde genomföras snabbare och där häradsrätten var en permanent domstol och inte bara en mera tillfällig sammanträdesform. År 1815 lämnade Lagkommittén två betänkanden, det ena angående förändring av nu antagna bestraffningssätt och inrättande av allmänna arbets- och correctionshus, det andra om förändring av underdomstolarnas och hovrätternas antal och organisation. 6 3 v. Hofer a.a. s Om Johan Gabriel Richert, se Warburg, K., Richert, J. G., Hans lefnad och uttalanden, Om "Försök: Om strafflagarna", se Nils Jareborg, J. G. Richerts "Försök: Orn strafftagarna" (1813), Rättshistoriska studier tillägnade Gösta Hasselberg, Rättshistoriska studier V, Efter Warburg, a.a., del 1, s Se redogörelsen för betänkandena i Kong!. Maj:ts Nådiga proposition given den 19 april 1815, 1815 års riksdagstryck, propositioner, band 3.
3 års förslag beträffande domstolsorganisationen antyddes en koppling till det samtidiga kriminalpolitiska reformförslaget. Med reformerade häradsrätter kunde fördelar vinnas i fråga om behandlingen av brottmål där den anklagade var häktad. "Han kan genast avföras till Härads-fängelset och utan dröjsmål framställas för Domstolen, som är i tillfälle att lika skyndsamt företaga och fullborda rannsakningen (emedan sådana mål äfven under ferierna böra hafva oafbruten gång); hvarigenom de betydliga kostnaderna för fångars forslande till och från Läns-häktena besparas, och det beständiga äfventyret af rymning undvikes." 7 Högsta domstolens ledamöter yttrade sig över båda förslagen. Särskilt det yttrande som avgavs av justitierådet Magnus Toren är intressant. 8 Det är präglat av en varm humanitet med starkt fokus på förbättringstanken. Men han gör också en tydlig koppling mellan de båda reformförslagen. Framgång med kriminalvårdsprojektet förutsätter (min kurs.) en reform av domstolsorganisationen med häradsrätter som permanentas och sammanträder oftare. Jag väljer att här återge en stor del av Toréns yttrande därför att det är ett gott prov på det tidiga 1800-talets idealistiska språkbruk i samhällsreformatoriska sammanhang. Torén anförde bl.a. följande (jag har normaliserat stavningen en del): 9 För min del anser jag de nu väckta lagfrågorna, om inskränkning av spö- och risstraffen, om inrättning af korrektionshus, om permanenta häradsrätter, om indragning av lagmansratterna och om utflyttning av hovrätterna, äga på varandra den nära inflytelse, att de i ett sammanhang bör betraktas. Otvivelaktigt är det, att de nuvarande bestraffningssätten, lämningar av forntidens råhet, varken uppfylla samhällets eller mänsklighetens fordringar, eller stå tillsammans med närvarande tiders förändrade skick. Samhället äger visserligen rätt att fordra upprättelse för varje överträdelse av dess bud, ersättning för den förolämpade, och varnande exempel, som skola avskräcka från efterföljd av brottsligheter; men dessa fordringar måste, därest lagarna skola närma sig fullkomligheten, äga åtminstone ett negativt avseende på mänsklighet och mänskligt värde, måste vara byggda på säkrare grunder, än ett olika och ofta vacklande penningförhållande, och i allmänhet åsyfta icke den brottsliges förstöring eller försämring, utan hans förbättring och. återförande till 7A. prop. s. 65 f 8 Om Torén, se biografin i Wedberg, B., Konungens Högsta Domstol , 1940, s Wedberg inleder där: "Av minnesbilderna från HD:s gångna tider står ingen i ljusare dager än T:s. Hans ädla karaktär och övriga upphöjda domareegenskaper tillvunno sig så kollegornas som allmänhetens oinskränkta aktning och förtroende." 9 A. prop. s. 102 ff.
4 4 ordning och skick; och vad upprättelse vinner väl staten genom spö-och risstraff samt fängelse vid vatten och bröd? Och vad förbättring kan härigenom åstadkommas? Staten skall, vid varje sådan bestraffning, vara nästan säker att få en förlorad medborgare, som blivit förhärdad av själva bestraffningen, som genom hårdheten i behandlingen mistat sista lämningen av hederlig omtanke, och som, därest straffet allvarsamt verkställs, ofelbart lider till krafter, och hälsa, dessa ovillkorliga och inalienabla rättigheter, vilka icke utan yttersta nödtvång böra någon avhändas. Det allmänna inkastet, att hårdheten i bestraffningar vore nödig för att injaga skräck och varnagel hos den vanartige, att vakta sig för brott, är lätt vederlagt, om man rådfrågar brottmålslagfarenhetens annaler, som bevisa, att en överdrifven stränghet i strafflagar endast tjänat till att hos den stora hopen förlänga det vilda och ohyfsade tillståndet. Uti Kongl. Förordningen den 20 December 1745 stadgades, att Inbrottstjufar skulle utan skonmål varda hängda, ehvad det vore man eller qvinna; men inbrottsstölderna minskades icke, utan snarare ökades, och regeringen, som fann, att den förfärliga varnageln icke verkade något, såg sig föranlåten att upphäva stadgandet. Detta och mångfaldiga andra exempel, hämtade utur folkslagens hävder, kunna till överflöd bevisa den sanning, att hårdhet i straff aldrig i allmänhet uträttat något gott. Det är vissheten, att intet brott får bli obeivrat eller onäpst; det är goda och milda Strafflagar, vilkas förnämsta ändamål är, att hos brottslingen åter uppliva flit, ordning och sedlighet; det är en skyndsam, rättvis och noggrann tillämpning af sådana lagar, som befordra och upprätthålla samhällets säkerhet, lugn och trevnad; och då de i detta viktiga ändamål föreslagne korrektionsanstalter, med sorgfällig omtanke inrättade och upprätthållna, måste medföra en ojämförlig nytta för det allmänna, kan jag för min del ej annat än i underdånighet tillstyrka bifall till Lagkommitténs därom avgivna betänkande. Men det ändamål, som med korrektionsanstalterna åsyftas, skulle, efter mitt omdöme, ganska ofullkomligt vinnas, om icke häradsrätterna blev permanenta. Fånglistorna och inkommande rannsakningar har ofta utvisat, att fångar under flera månader varit häktade, innan de kunnat förekomma till rannsakning. Emellertid har en sådan för brott angiven person varit häktad, kanhända kommit i sällskap med grova missdådare, lärt av dessa deras oseder och vanarter, varit berövad frisk luft, blivit försämrad till kropp och sinne, och sålunda redan utstått ett straff utöver vad lagen kunnat åsyfta. Denna betydande olägenhet kan, efter mitt omdöme, säkrast avhjälpas därigenom, att häradsrätterna blir i det närmaste permanenta; och då till dessa considerationer i brottmål lägges varje samhällsmedlems rättmätiga anspråk på beskydd till person och egendom, på lagarnas verksamhet och på en behörig skyndsamhet hos dessa organ, anser jag mig böra i underdånighet tillstyrka, att Lagkommitténs yttrande, angående permanenta häradsrätter, mätte i så måtto bifallas, att häradsrätterna böra varje månad, de föreslagna ferierna undantagna, sammanträda, om icke rannsakning med häktad person oftare påkallar deras
5 sammanträde, då i sådan händelse rättens ordförande och ledamöter böra oförtövat, eller så fort i laga ordning ske kan, å tingsstället sig inställa, för att en slik rannsakning företaga och till slut befordra. Torén underströk alltså att en positiv effekt av den föreslagna domstolsreformen skulle bli att de förbrytare som dömdes till cellfängelse inte skulle behöva vänta långa tider i häkten på dom i målet utan snabbt kunna föras till det moderna, förbättrande, fängelset. Riksdagen tog också år 1815 ett principbeslut om inrättande av korrektionshus men pengar för projektet saknades och utbyggnaden gick trögt. Lagkommittén förordade i förslaget år 1832 en lösning enligt Auburnsystemet men redan på 1840-talet var det Philadelphiasystemet som förordades och bildade utgångspunkt för det intensifierade fängelsebyggandet i Sverige. Domstolsreformen gick däremot helt i stå. Av diskussionerna vid 1815 års riksdag framgår att jordbruksarbetet lade hinder i vägen för tätare sammanträdesfrekvens i häradsrätterna. Det förblev vid det gamla tröga och långsamma systemet. Permanentningen av häradsrätterna kom att dröja till dess en betydande reform på området genomfördes år Först därigenom närmade man sig ett realiserande av Lagkommitténs förslag med tätare sammanträdesfrekvens. En alltigenom reformerad processrätt skulle dock låta vänta på sig ytterligare ett drygt halvt sekel års båda förslag och vad som sedan hände utgör en illustration till vikten av att i ett reformarbete koppla samman ideologi och de sakliga reformtankarna med behovet av att också se över de mera handfasta organisatoriska förutsättningarna. Kriminalpolitiska reformer kan fordra samtidiga straffprocessuella, eller som här domstolsorganisatoriska, förändringar. Utan sådan samordning riskerar förändringsarbetet att leda till att de starka och vältaliga förhoppningar som knyts till en reformidé får svårt att i praktiken slå igenom. Även om denna lärdom kan synas trivial ger Toréns yttrande en god påminnelse om dess generella giltighet Se om denna reform Nya lagberedningens betänkande angående rättegångsväsendets ombildning, Första delen, Om domstolsförfattningen, 1884, s. 179.
Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)
1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden
OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010
20.4.2011 Publikationens titel Det nationella genomförandet av en europeisk övervakningsorder Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen som bereder det nationella genomförandet av en europeisk
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-05-26 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Överlämnande från Sverige
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-26 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 13 februari
Betänkanden och utlåtanden Serienummer 60/2010
30.6.2010 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Överföring av dömda personer, övervakningsåtgärder och alternativa påföljder Nationellt genomförande av rambeslut Arbetsgruppen
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri
Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel
Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån
Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)
YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel
Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag och lagen om hemlig kameraövervakning
Justitieutskottets betänkande Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag och lagen om hemlig kameraövervakning Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2007/08:9 Fortsatt
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga
Uppfostran och straff
Mats Kumlien Uppfostran och straff Studier kring 1902 ärs lagstiftning om reaktioner mot ungdomsbrott LUND 1997 Innehällsförteckning Förord Innehällsförteckning VII IX I. Inledning 1 1. Värd och straff
Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol. Dir. 2007:23
Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för den enskilde att påskynda handläggningen i domstol Dir. 2007:23 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget För att förtroendet
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut; SFS 2005:500 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2000:460 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 31 maj 2000.
Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)
YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Lag (1964:163) om införande av brottsbalken
Lag (1964:163) om införande av brottsbalken 1 [1601] Den av riksdagen år 1962 antagna och den 21 december samma år (nr 700) utfärdade brottsbalken ([1001] o.f.) skall jämte vad nedan stadgas träda i kraft
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga
Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden
Justitieutskottets betänkande Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i rättegångsbalken, lagen om
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen; SFS 2011:423 Utkom från trycket den 28 april 2011 utfärdad den 14 april 2011. Enligt riksdagens
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-25 Närvarande: F.d. justitieråden Dag Victor och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda
Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14
Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det
EN VÄLBYGGD MASKIN, EN MARDRÖM FÖR SJÄLEN
BIBLIOTHECA HISTORICA LUNDENSIS 93 EN VÄLBYGGD MASKIN, EN MARDRÖM FÖR SJÄLEN Det svenska fängelsesystemet under 1800-talet Roddy Nilsson Lund University Press INNEHÄLL INNEHÄLL 5 Förord 11 1. Inledning
Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)
YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar
HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat MA. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om rattfylleri m.m.
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 maj 2010 Ö 5114-09 KLAGANDE JF Ombud och offentlig försvarare: Advokat MA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Tillstånd
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-16 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens
37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011
20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2014 B 1296-14 KLAGANDE COC Ombud och offentlig försvarare: Advokat JR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden 12 november 2002 PE 324.159/1-12 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-12 Förslag till yttrande (PE 324.159) Béatrice Patrie Grönbok om straffrättsligt
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 december 2017 Ö 2014-17 PARTER Klagande UL.M Ombud: Advokat MS Motparter 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Nordea Bank
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen
Invasiva främmande arter
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande Invasiva främmande arter Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i miljöbalken. Lagförslaget innebär ett bemyndigande
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 mars 2019 B 5025-18 PARTER Klagande KYÅ Ombud och offentlig försvarare: Advokat KS Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
STADGAR antagna 1962
STADGAR antagna 1962 med ändringar 1982, 1986, 1988, 1994, 1999, 2000, 2007, 2009, 2011 och 2012 1 Namn Föreningens namn är Föreningen för Svenskar i Världen. 2 Ändamål Föreningens ändamål är att företräda,
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Lena Moore samt justitierådet Dag Mattsson
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-02-20 Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Lena Moore samt justitierådet Dag Mattsson Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella
ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juni 2010 Ö 4261-09 KLAGANDE AA Ombud: Jur.kand. FW MOTPART Goutera AB, 556605-4598 Vretvägen 13 142 43 Skogås Ombud: Advokat POJ SAKEN
Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)
Lagrådsremiss Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 september 2008 Beatrice Ask Ingela Fridström (Justitiedepartementet)
Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen. 74/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 5/41/2012 HARE nummer OM006:00/2012
14.12.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Genomförande av tolkningsdirektivet Tolkningsarbetsgruppen Ordförande och sekreterare: specialsakkunnig Kirsi Pulkkinen 74/2012
Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)
Promemoria Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49) Promemorians huvudsakliga innehåll I beredningen av rubricerat betänkande har det uppstått
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 juni 2013 B 1612-12 KLAGANDE LB Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Olovlig
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2
EU-förordning om civilrättsliga skyddsåtgärder
Justitieutskottets betänkande EU-förordning om civilrättsliga skyddsåtgärder Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2014/15:51 EU-förordning om civilrättsliga skyddsåtgärder.
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Strafftidslag Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 28 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller bestämmelser
Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd
Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 november 2015 B 410-15 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPARTER 1. LV Ombud och offentlig försvarare: Advokat DH 2.
Ändringsprotokoll till Europakonventionen en effektivare Europadomstol
Konstitutionsutskottets betänkande Ändringsprotokoll till Europakonventionen en effektivare Europadomstol Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens förslag i proposition 2004/05:167. I propositionen
Stärkt rättssäkerhet i de allmänna förvaltningsdomstolarna
Justitieutskottets betänkande Stärkt rättssäkerhet i de allmänna förvaltningsdomstolarna Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i bl.a. lagen om allmänna
Justitieminister Johannes Koskinen
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets rambeslut (bekämpande av rasism och främlingsfientlighet) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till riksdagen Europeiska
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 5060-08 KLAGANDE DI Ombud och offentlig försvarare: Advokat CT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rån ÖVERKLAGADE
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17 Målnummer: UM9280-16 UM9281-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-08-28 Rubrik: En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2003 B 3660-02 KLAGANDE J. S. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten S. B. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.
PRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum
PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för tingsrätternas sammansättning Ordförande: lagstiftningsrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ett bättre skydd för företagshemligheter
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-01-08 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Ett bättre skydd för företagshemligheter Enligt
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103. Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Insynsutredningen (Ju 2007:13) Dir. 2008:103 Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredningen ska överväga om rätten
Hemlig teleavlyssning, m.m.
Justitieutskottets betänkande 2006/07:JuU4 Hemlig teleavlyssning, m.m. Sammanfattning I detta ärende behandlar utskottet regeringens skrivelse 2006/07:28 Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11 Närvarande: f.d. hovrättspresidenten Bo Broomé, justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 28 februari
2 ÅKLAGARE OCH DOMSTOL VID MILITÄRA RÄTTEGÅNGSÄRENDEN
ALLMÄN ANVISNING RÅ:2010:2 Till åklagarna Dnr 17/31/10 Given Normbas 3.3.2010 ÅAL 3 2 mom ÅAL 4 Upphäver I kraft Allmän anvisning 1.4.2010 till åklagarna tills vidare RÅ 2005:2 Dnr 37/31/05 Förfarande
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning
En utvidgad möjlighet till uteslutning av advokater
Justitieutskottets betänkande En utvidgad möjlighet till uteslutning av advokater Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om en utvidgad möjlighet till uteslutning av
Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder
Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 mars 2012 B 3361-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART ST Offentlig försvarare: Advokat OL SAKEN Brott mot arbetsmiljölagen
Tidsbestämning av livstidsstraff
UMEÅ UNIVERSITET Höstterminen 2008 Juridiska institutionen Juristprogrammet Examensarbete 30 hp. Handledare: Görel Granström Tidsbestämning av livstidsstraff Omvandlingslagen i rättstillämpningen Lynn
Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om
RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om tillämpning av rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-03-12. Överflyttning av vissa utlänningsärenden till den ordinarie migrationsprocessen m.m.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-03-12 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Överflyttning av vissa utlänningsärenden till
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-09-06 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Inkorporering av FN:s konvention om
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden; SFS 2016:1307 Utkom från trycket den 28 december 2016 utfärdad den 20 december 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 februari 2006 Ö 5178-04 KLAGANDE 1. BS 2. US Ombud för 1 och 2: advokaten BE MOTPART Länsförsäkringar Älvsborg, 562500-4337 Box 1107
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 januari 2018 Ö 2024-17 PARTER Klagande LL Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES Motpart Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Erkännande och verkställighet av beslut
Remissyttrande avseende betänkandet Rekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85)
MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2018-03-09 Dnr 539-17 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkandet Rekrytering av framtidens domare
Kommittédirektiv. Utvärdering av vissa lagändringar som gäller skyddet av immateriella rättigheter på Internet. Dir. 2009:68
Kommittédirektiv Utvärdering av vissa lagändringar som gäller skyddet av immateriella rättigheter på Internet Dir. 2009:68 Beslut vid regeringssammanträde den 23 juli 2009 Sammanfattning av uppdraget Genomförandet
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken Utfärdad den 5 juni 2019 Publicerad den 18 juni 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 26 kap. 24 ska upphöra
RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING MILJÖBROTT
ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGSVILLKOR RÄTTSSKYDDSFÖRSÄKRING MILJÖBROTT SRF 1009:3 GÄLLER FRÅN 2015-01-01 Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : 516406-0641 Wallingatan 33 111 24 Stockholm VILLKORSINSTRUKTION...
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:646 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om utlänningslagen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om företagshemligheter Utfärdad den 25 maj 2018 Publicerad den 30 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens innehåll 1 Lagen innehåller bestämmelser
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 april 2004 T 3590-03 KLAGANDE AL Ombud: RE MOTPART UR Ombud: advokaten PS SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätt, avd. 5, dom
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2014-11-07 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1546-13 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolen, dom den 29 november 2012
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
Arbetsmarknadsutskottets betänkande Lagen om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-10-08 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Erkännande och verkställighet av frihetsberövande
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2015 B 2225-14 KLAGANDE TA med enskild firma Ombud och offentlig försvarare: Advokat SFG MOTPART Riksåklagaren SAKEN Företagsbot
RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd
RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd Regeringens proposition med förslag till godkännande av överenskommelsen mellan parterna i konventionen om upprättandet av Europeiska rymdorganet samt Europeiska rymdorganet
En möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot
Justitieutskottets betänkande 2005/06:JuU9 En möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:33 En möjlighet
Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen
Lag om ändring av 10 kap. i strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 10 kap. 5 3 mom., sådant det lyder i lag 875/2001, ändras 10 kap. 2 och 3, 6 1 mom. samt 9 och 11,
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad
betalningsförelägganden bör övervägas ytterligare.
SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2008-03-14 Stockholm Dnr 044/08 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Europeiskt betalningsföreläggande, Ds 2008:2
Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71)
R2A YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) Frågan om tvång eller samtycke som grund för
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet
Remiss: Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)
1 (5) 2013-10-07 Dnr SU FV-1.1.3-2172-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) 1. Inledning
Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet
Konstitutionsutskottets betänkande 2015/16:KU9 Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vissa ändringar av den europeiska konventionen
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella
Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål.
R 6168/2000 2000-05-02 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över Domstolsverkets promemoria
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Möjlighet att avstå från återkallelse av uppehållstillstånd för arbete
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-10-31 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Erik Nymansson och Dag Mattsson. Möjlighet att avstå från återkallelse av uppehållstillstånd
Upphävande av EFTA-konvention om ömsesidigt godtagande av provningsresultat m.m.
Näringsutskottets betänkande Upphävande av EFTA-konvention om ömsesidigt godtagande av provningsresultat m.m. Sammanfattning Enligt utskottets mening bör riksdagen godkänna att 1988 års EFTAkonvention
Ålands lagting BESLUT LTB 41/2015
Ålands lagting BESLUT LTB 41/2015 Datum Ärende 2015-06-12 TMK 1/2014-2015 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av lagtingsordningen för Åland I enlighet med lagtingets beslut,
l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös
1992 rd - RP 230 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetsförmedling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om arbetsförmedling