FÄNGELSET ANN-CHRISTINE PETERSSON HJELM

Transkript

1 FÄNGELSET S O M V Ä L F Ä R D S B Y G G E ANN-CHRISTINE PETERSSON HJELM

2 H FANC.liI.SET SOM VÄLFÄRDSBYGGE INNEHÅLLSÖVERSIKT i Inledning 25 Del I ^ Fångvård i internationell och rättshistorisk kontext 61 2 Ledande straffrättsprinciper under tvåhundra år 62 3 Modeller för frihetsstraff i utländska rättsordningar 74 4 Frihetsstraffens utveckling fram till välfärdsstatens epok Del II Tre studier om behandlingstanken i svensk fångvård , 3S DELSTUDIE I 136 Fångvårdsreform som social ingenjörskonst? Kriminalpolitiska ingenjörer n6 DELSTUDIE II 172 Behandlingstanken på lagstiftarnas arbetsbord Lagstiftarnas individualpreventiva strävanden Lagstittarnas strävanden mot en folkhemsanstalt DELSTUDIE III Behandlingstanken materialiserad i centrala klientregistret 262 S Ett verklighetstest av individuell behandling i fängelserna 262 Del III Utvärdering och konklusion Behandlingstankens inflytande i fångvården }20 10 Avslutande diskussion om behandlingstanken i svensk rättstradition efter fångvårdsreformen Sj 2Ö2 3^6 SUMMARY 35J MATRIKEL 366 KÄLLFÖRTECKNING 370

3 FÄNGELSET SOM VÄLFÄRDSBYGGE 15 INNEHALL 1 Inledning VARFÖR EN UNDERSÖKNING OM BEHANDLINGSTANKEN 1 SVENSK FÅNGVÅRD? 26 l. i. i Ett folkhemsfängelse skulle skapas i den gryende välfärdsstaten års verkställighetslag - en vattendelare? NÅGRA VIKTIGA FRÅGOR I ANSLUTNING TILI. LAGEN OM VERKSTÄLLIGHET AV FRIHETSSTRAFF SYFTET OCH SPECIFIKA FRÅGESTÄLLNINGAR METOD OCH MATERIAL Metod Material Inledande om behandlingstanken Några nyckelbegrepp Preventionsteorierna Behandlingsbegreppet i 1945 års portalparagraf Avgränsning LITTERATURÖVERSIKT Fångvårds- och straffrättshistoria Välfärdsstat och kriminalpolitik Statens fostrande roll inom institutionsväsendet Kriminalpolitiska röster Fängelsesystemet och effekten av behandlingstanken DISPOSITION 5S Dell Fångvård i internationell och rättshistorisk kontext 61 2 Ledande straffrättsprinciper under tvåhundra år INLEDANDE ORD OM SVENSK FÅNGVÅRD I INTERNATIONELLT PERSPEKTIV FRÅN TEOKRATISK STRAFFRÄTTSLÄRA TILL UPPLYSNINGENS RATIONELLA PREVENTIONSTEORI Förintelsestraffrätten överges Montesquieu.Voltaire och Beccaria Vedergällningsteorins renässans Den klassiska straffrättsskolan 67

4 I6 I N N E H A L REAKTIONEN MOT DEN KLASSISKA SKOLAN VID SLUTET AV ISOO-TALET i Den positiva skolan Den sociologiska skolan Uppsalaskolans moralbildande verkan 72 3 Modeller för frihetsstraff i utländska rättsordningar INLEDNING KONTINENTALEUROPEISKA STRAFFSYSTEM Frankrikes "höpitaux généraux" Holländska korrektionsanstalter och rvska "Rauhe Haus" ANGLOAMERIKANSKA STRAFFSYSTEM 7S Englands "bridewells" 7S Nordamerikanska Philadelphia- och Auburnsvstemet DE NORDISKA LÄNDERNAS FÄNGELSEMODELLER S2 4 Frihetsstraffens utveckling fram till välfärdsstatens epok S5 4.1 FEM BRYTPUNKTER SOM LEDDE FRAM TILL B E H A N D L L N G STAN K E N SS 4.2 KYRKANS BOTGÖRELSE: DEN FÖRSTA BRYTPUNKTEN I FÄNGELSESTRAFFETS UTVECKLING S Kyrkans och kungens fangar S "Fängslande i slott och kloster " S "Ty allt straff bör para till förbättring" S9 4.3 FÄNGELSET SOM TVÅNGSARBETSPLATS: DEN ANDRA BRYTPUNKTEN I FÄNGELSESTRAFFETS UTVECKLING Gatubild rensad från "lättingar, sedeslösa kvinnor och förbrytare" Tukthus, rasphus och spinnhus Kungliga straffordningar och leuteration Stora lagkommissionen och 1734 års rikslag FÄNGELSE I STÄLLET FÖR DÖDSSTRAFF OCH TORTYR: DEN TREDJE BRYTPUNKTEN I FÄNGELSESTRAFFETS UTVECKLING 9S 4.4. I Den gustavianska reformepoken 9S 4.5 ISOLERINGSFÄNGELSET: DEN FJÄRDE BRYTPUNKTEN I FÄNGELSESTRAFFETS UTVECKLING Febrilt beredningsarbete Stora lagkotnmittén och Styrelsen jör Fängelserna och Arbetsinrättningarna i Riket Gamla lagberedningen Frihetsstraffet utformas genom partiella reformer Verkställigheten och anstahsväsendets beskaffenhet S64 års Strafflag och fångvårdens kungliga instruktioner 10S

5 INNEHÅLL CELLSTRAFFET KULMINERAR: DEN FEMTE BRYTPUNKTEN I FÄNGELSESTRAFFETS UTVECKLING III Verkställighetens innehåll konkretiseras igoö års SVL angående straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i enrum Disciplinstraffen Progressivsystemet års VL och mellankrigsårens pragmatiska hantering av fångvården Johan C.W.Thyrén igi6 års VL angående verkställighet av straffarbete och fängelsestraff Klassindelning av fångar Centralisering av anstaltsväsendet Nya straffarter och andra avgörande reformer 128 Straffverkställighet fram till välfärdsbygget i sammanfattning 130 Del II Tre studier om behandlingstanken i svensk fångvård DELSTUDIE 1 Fångvårdsreform som social ingenjörskonst? Kriminalpolitiska ingenjörer INLEDNING NÅGRA TONGIVANDE KRIMINALPOLITISKA AKTÖRER Karl Schlyter Olof Kinberg Herman Lundborg Else Kleen Anders Vilhelm Lundstedt SOCIALDEMOKRATISK FOLKHEMSRÖRELSE: UTIFRÅN EN POLITISK OCH AKADEMISK ARENA I Frihetsstraffet enligt socialdemokraterna Akademiker i offentlig meningsstridighet Schlyters upprop att "Avfolka fängelserna!" Brandtalet på Auditorium 14S Koloniverksamhet Kriminalpolitiska forum Två strider som kännetecknar det kriminalpolitiska skeendet Ponkkastriden Gwenmotionerna 157

6 IS INNEHALL 5.4 INGENJÖRER INOM KRIMINALVETENSKAPEN: UTIFRÅN EN POLITISK OCH AKADEMISK ARENA Kriminalvetenskapliga riksdagsinitiativ Folkhälsokampanjen Rasbiologisk forskning och rashygien 163 >4.4 Kriminalvetenskapligt forum "EN R E VOLUT I O N. ST RA FF V E R K STA I. I. I C. H ETS REFORME N ÄR i hamn!" 166 Sammanfattning av den kriminalpolitiska och akademiska arenan 16S DELSTUDIE II Behandlingstanken på lagstiftarnas arbetsbord Lagstiftarnas individualpreventiva strävanden EN UNDERSÖKNING AV LAGSTIFTNINGSPROCESSEN FÅNGVÅRDSREFORMEN INITIERAS Reformprogrammen år 1932 och Centrala klientregistrets tillkomst S års fangvårdsstadga Eti sammanslagning av flera lagar och föreskrifter Betydelsen av psykologiska och kriminalbiologiska undersökningar Strafflagberedningens tillträde hösten 193S 1S Avgörande riksdagsframställning S Kritik mot bristande överensstämmelse mellan lag och verklighet 1S SLB ifrågasätts som beredningsorgan i riksdagsdebatten 1S4 6.3 STRAFFLAGBEREDNINGENS UTREDNING 1S SLB:s direktiv fastslås S Verkställighetsutkasten tar form under SLB:s första verksamhetsår iss Arbetsfängelse konkretiseras våren 1943 iss Första kompletta utkastet till verkställighetslag Närheten till sjukvården års ändringar i 1916 års VL mot öppnare fångvård Fångvårdsseminarium och reserapporter Fängelsestraffet som enhetligt frihetsstraff Höstens två inledande huvudförslag Novemberutkastet och fångvårdskårens efterföljande underhandsremiss Arkitektoniskt nyskapad fångvård eftersträvas Överbelagda fängelser försvårar reformen Epokgörande fängelsearkitektur 211

7 INNEHÅLL J Q En kontroversiell målparagraf Principdiskussioner om frihetsstraffets syfte Beredningsledamöterna sluter upp bakom slutprodukteli SLB:S FÖRHÄLLNINC.SSÄTT TILL KRIMINALVETENSKAPEN Kriminalvetenskapen och fångvården Kinberg och den positiva rättssynen Schlvter och kriminalvetenskapen 21S 6.5 STRAFFLAGBEREDNINC.ENS REFORMFÖRSLAG SLB:s slutbetänkande av den 14 november Behandlingstanken befäst i en målparagraf Differentiering och lättnader i den rigorösa detaljregleringen Arbete och fritid Cellstraffet och anstaltsväsendet RIKSDAGSBEHANDLINGEN Propositionen kritisk till allmänpreventionens undanskymda roll Första lagutskottet lyfter fram målparagrafen Forna reformkritiker stödjer fangvårdsreformen i riksdagsdebatten Första kammaren Andra kammaren ARS VERKSTÄLLIGHETSLAG AV FRIHETSSTRAFF M.M. 235 Sammanfattning av 1945 års fångvårdsreform: En pragmatisk lag genomsyrad av behandlingsideologiska strävanden Lagstiftarnas strävanden mot en folkhemsanstalt EN UNDERSÖKNING AV ANSTALTSVÄSENDET UTIFRÅN STRAFFLAGBEREDNINGEN FÄNGELSE OCH STRAFFARBETE UNDER REFORMÅREN Reformklimatet åren Straffarbete och fängelsestraff Behandlingstanken och differentieringen 24S Fångvårdspersonalen Anstaltsväsendet ANSTALTSMILJÖN TIDEN EFTER REFORMENS IKRAFTTRÄDANDE Räjongsystemet Behandlingsprogram Styresmännen ansvarade för implementeringen av behandling Utförligare behandlingsplaner för att motverka brister 25S Sammanfattning av anstaltsväsendet i välfärdsbygget 259

8 20 INNEHÅI-L DELSTUDIE III Behandlingstanken materialiserad i centrala klientregistret 262 S Ett verklighetstest av individuell behandling i fängelserna INLEDANDE OM DEN EMPIRISKA STUDIEN AV CENTRALA KLIENTREGISTRET 2Ö2 5.2 CENTRALA KLIENTREGISTRETS UTFORMNING METODDISKUSSION: STUDIE INSPIRERAD AV GRUNDAD TEORI Klassisk grundad teori Förhållningssättet och tillämpningen avgrundad teori i studien 26S 8.4 INLEDANDE ÖVERVÄGANDEN VID STUDIE AV CENTRALA KLIENTREGISTRET Realiserades behandlingstanken i praktiken? Varför granskas 32S akter? Sju identifierade huvudkategorier Redogörelse för kodifieriugen av huvudkategorier Redogörelse av ytterligare gruppering av huvudkategori D och E 2S Förändringar i registreringsforfarandet under aktuell period 2S1 S.S BEHANDLINGSTANKEN MATERIALISERAD I FANGREGISTRET 2S Straffart och strafftid 2S Från korttidsdömda fängelsefångar till straffarbetsdömda 2S Huvudsakligen korttidsfångar i klientregistret 2S Recidivism 2S Ateijallsbrottsliitgarna ökar 2S Återfall inte avgörande för fångvårdsbehandling 2S Frigivning 290 S Absoluta strafftider byts mot flexiblare frigivningssystem s.3.2 Frigång blev en väg mot itidividualpreveution Individualbehandling Familjeangelägenheter betraktas som individualpreventiv faktor 193S Tidigare kriminalitet viktigare än behandling Epitet indelar fångarna i kategorier 194/ Akterna saknar individuella behandlingsplaner Fångvårdspersonalens vttrande över frihetsberövade: "En atletisk typ" Fångens beteende och egenskaper kartlades 193S Karakteriseringar 1943;"opålitlig och inställsam tattare" Stämplande karaktäriseringar av fångar befästs 194/ Fångvårdspersonalen diagnostiserade fångarna Disciplinstraff 306

9 1 N N H H Å S "en allvarlig erinran för otillåtet innehav av radioapparat" S.5.Ö.2 Bara åtta fångar disciplinärt bestraffade i undersökningen S.5.7 Anstaltsväsende Från sygöromål vid intagningsanstalteti till arbete utomhus på öppna anstalter 8.6 SAMMANSTÄLLNING: BEHANDLINGSTANKENS IMPLEMENTERING I FÄNGELSERNA Del III Utvärdering och konklusion 9 Behandlingstankens inflytande i fångvården 9.1 INLEDNING 9.2 IDEALBILDEN AV FÅNGVÄRDEN Behandlingsideologin Kriminalpolitik Strafflagbereflningen års Verkställighetslagstiftning 9.3 DE FAKTISKA FÖRHÅLLANDENA I FÅNGVÄRDEN Anstaltsväsendet Behandlingens tillämpning 9.4 BEHANDLINGSTANKENS IDEOLOGISKA YTTRINGAR och tillämpning I PRAKTIKEN Verklighetsklyftan mellan idealbild och realitet På vilka områden uppvisar modellen en verklighetsklyfta? Varför misslyckades implementeringen i centrala klientregistret? På vilka områden inlemmades fångvårdsreformen? 9.5 SLUTORD OM TEORIGENERERING S 32S 32S Avslutande diskussion om behandlingstanken i svensk rättstradition efter fangvårdsreformen 10.1 INLEDNING 10.2 BEHANDLINGSIDEOLOGIN BRISTFÄLLIGT FÖRANKRAD I VERKSTÄLLIGHETEN UNDER EFTERFÖLJANDE DECENNIER I Den individualpreventiva behandlingsmodellen stärks ideologiskt Förslag till skyddslag år tgjö Förslag till lag om behandling i fångvårdsanstalt år tgö Lag om kriminalvård i anstalt år tgjj Allmänprevention åter aktuellt 10.3 TRE AVSLUTANDE REFLEKTIONER ÖVER KRIMINALVÅRD I Kriminalvård - en reformpendel Straff i fångvård eller vård i fängelse i

10 I N N li H Ä L Osäkerheten om varför vi straffar eller behandlar Osäkerhet om innebörden av behandling Att kalla straff vid dess rätta namn 34S Kriminalvård - en återspegling av samhället Varierande förklaringsmodeller för att inlemma avvikare i samhället En svenska kriminalvårdsmodell på export Kriminalvården - en återspegling av landets tekniska och ekonomiska förutsättningar 352 SLIMMARY 355 MATRIKEL 366 KÄLLFÖRTECKNING 370 Otryckta källor 370 Tryckta källor 372 Bearbetningar 375 Tidskrifter 3S5 Tabeller och Diagram 3S6