Yttrande om landskapsregeringens förslag till integrationslag



Relevanta dokument
DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Flyktingmottagningen. Verksamhetsplan

Riktlinjer för Flyktingenhetens insatser

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

Verksamhet för nyanlända

Kommunal flyktingmottagning på Åland Informationspaket till förtroendevalda

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Ljungby kommun

Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk

Kartläggning av befintliga verksamheter

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

Sammanfattning på lättläst svenska

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Entreprenad och samverkan

Sammanfattning 2015:3

PM 2009: RVII (Dnr /2008)

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun

FÖRSÄKRINGSDOMSTOLEN BEHANDLINGSTID I OLIKA ÄRENDEGRUPPER

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland

Beslut för vuxenutbildning

ABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Individuella utvecklingsplaner

Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända - PM från Arbetsmarknadsdepartementet

SFI DAGARNA Stockholm 9-10 mars Svenska för yrkesutbildade i Stockholms län

Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege

ÖPPET SVERIGE. Fokus: Jämtland. Förslag för en bättre migrationsprocess. Regional rapport

Granskning av flyktingmottagandet Torsås kommun

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i Kalmar kommun

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun

Läkare utan specialistutbildning Tekniker

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Förbundsordning för Kalmarsunds gymnasieförbund

Bakgrund. Beslutsdatum Diarienummer 2016/00183

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

RP 80/2015 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Tjänsteförhållande/ arbetsavtalsförhållande

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

INTRODUKTIONSERSÄTTNING

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

Rådslag om Vår Framtid

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Huvudsakligt innehåll

Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge

Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun

godkänna riktlinjer för introduktionsersättning till flyktingar, samt att föreslå kommunfullmäktige att anta riktlinjerna

Svensk författningssamling

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

Feriearbeten sommaren 2003

Vad ser vi? Migranters situation utifrån Röda Korsets iakttagelser lokalt

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Beslut för vuxenutbildning

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Studiemotiverande folkhögskolekurs. Etableringskurs på folkhögskola. Yrkeskurser på folkhögskola inom bristområden

Entreprenad och samverkan

Bengtsfors kommuns reglemente för elevresor

Länsstyrelsen Uppsala län: Överenskommelse om mottagande av vissa nyanlända och ensamkommande barn

Beslut för vuxenutbildning

Vuxenutbildning 2013 I Stockholms län

Landskapsregeringens program för integrationsfrämjande

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Svensk författningssamling

L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om gymnasieutbildning

Läsårsplan för morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola

Verksamhet i samverkan

ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson

Fördelning mellan nämnder av schablonersättning för nyanlända flyktingar

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Skolenkäten hösten 2012

Sammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län april månad 2016

Revisionsrapport Granskning av kommunens integrationsarbete

Svensk författningssamling

METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik

Avtal kring svenskundervisning för invandrare (sfi) i Göteborgsregionen, Etapp 1

Revidering av Luleå kommuns integrationsprogram

Yrkesintroduktion. En väg till kompetensförsörjning och arbete

Utlysning för Sydsverige

AGENDA. FÖRBUNDSSTYRELSEN PROTKOLL Kl Förbundskansliet 7/2012. Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund.

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Malmö stad HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD DELAKTIGHET OCH FLER MALMÖBOR I ARBETE. Mål och budget Antagen av kommunstyrelsen

L A N D S K A P S L A G om ändring av vattenlagen för landskapet Åland

Transkript:

Till Ålands landskapsregering Yttrande om landskapsregeringens förslag till integrationslag Sammanfattning Ams bör vara den första myndighetskontakten för nyanlända vuxna invandrare, inte kommunen. Ams bör vara samordnare för insatserna. Kommunerna behöver en schablonersättning som täcker totalkostnaderna av integrationslagen. Kommunernas integrationsprogram bör vara frivilliga och inte lagstadgade. Syfte AX 1 1 Lagens syfte och tillämpningsområde Blankettlagstiftningen gör lagförslaget oöverskådligt och därmed svårtillgängligt för läsaren. Men framför allt betyder det att lagtinget antar en lag vars framtida innehåll är okänt och att varken kostnader eller andra konsekvenser automatiskt förs fram till lagstiftaren. Syftet med lagen är otydligt. Det bör istället vara mer inriktat på att lära sig svenska och etablera sig på arbetsmarknaden: 1 AX står för landskapsregeringens förslag till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland om främjande av integration. 1

Att vuxna nyanlända invandrare i arbetsför ålder (20-64 år) samt unga i åldern 18-19 år utan föräldrar, så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Att barn så snabbt som möjligt ska lära sig svenska och få del av ordinarie barnomsorg och utbildning. Att nyanlända invandrare som av medicinska eller andra skäl inte kan vara en del av arbetskraften får möjligt att lära sig svenska och ta del av insatser inom det sociala området. Definitioner AX 3 Definitioner Det är otydligt vilka invandrare lagen gäller, ge tydliga exempel i detaljmotiveringen. FIN 2 3 Definitioner Etablering är ett bättre begrepp än integration. Det är mer positivt och har större fokus på arbete och utbildning än integration. Det är också lätt att säga integration, men mena assimilation. Integrationsplanen FIN 10 Arrangemang för inledande kartläggning FIN 13 Utarbetande av integrationsplan FIN 18 Uppföljning och översyn av integrationsplanen FIN 30 Kommunens uppgifter Arbete är den viktigaste faktorn för att etablera sig i samhället, Ams bör därför vara första kontakt för nyanlända vuxna och ha ett ansvar som samordnare av olika aktiviteter, inte kommunen. 2 FIN står för lag om främjande av integration (FFS 1386/2010). 2

I och med ansvaret som samordnare för insatserna bör Ams även vara stödjande i förhållande till andra parter. Ams bör ansvara för att genomföra samtal med de nyanlända och upprätta individuella integrationsplaner. En nyinrättad tjänst som integrationssamordnare bör placeras på Ams. (4.1.1. Landskapets ekonomi, sid 15) FIN 11 Integrationsplan Definitionen av vad en integrationsplan är och ska innehålla kan vara tydligare. Integrationsplanen bör utgå från den nyanländes utbildnings- och yrkeserfarenheter och beskriva de aktiviteter som ska ta den nyanlände till arbetsmarknaden. Planen bör minst innehålla svenska för invandrare, samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter, till exempel validering av utbildning och yrkeserfarenheter, yrkespraktik, kompletterande grundskole- och gymnasieutbildning. Det ska vara tydligt vem som ansvarar för vilken aktivitet. I lagförslaget står ingenting om i vilken omfattning invandraren ska vara aktiv utifrån integrationsplanen. Detta borde beskrivas i detaljmotiveringen. Integrationsstöd FIN 19 Integrationsstöd FIN 46 Ersättning för kommunens integrationsstöd och utkomststöd (struken) Integrationsstödet bör vara villkorat så att det uppmuntrar till ett aktivt deltagande i integrationsplanen. Ersättningen bör vara individuell, så att alla vuxna i ett hushåll är motiverade att delta. Landskapet bör ersätta kommunerna för utbetalt integrationsstöd. Paragrafen ( 46) bör vara med i lagförslaget. 3

Integrationsprogram FIN 32 Kommunens program för integrationsfrämjande AX 10 Program för integrationsfrämjande Det är enbart landskapet som bör ha ett lagstadgat integrationsprogram. De kommuner som har ett behov, kan frivilligt ta fram ett eget program. Att tvinga kommuner med få invandrare att ha integrationsprogram är meningslöst och slöseri med knappa resurser. Ansvarsområden FIN 6 Ordnande av åtgärder som främjar integration FIN 8 Vägledning och rådgivning Det bör vara mer tydligt vem som ansvarar för vad. Ams bör ha en central roll för vuxna nyanländas etablering, medan kommunerna fortsatt bör ha ansvar för introduktion av de personer som inte ingår i arbetskraften samt ansvar för: Mottagande och bostadsförsörjning Att ge praktisk hjälp i samband med bosättning Skola och barnomsorg samt andra insatser för barn och ungdomar Insatser inom det sociala området Att övrig kommunal verksamhet och service når även de nyanlända Försörjning och andra insatser för de som inte har rätt till integrationsplan på grund av nedsatt prestationsförmåga Landskapet bör ha ansvar för: Utbildning av personal Undervisning i svenska och annan vuxenutbildning Samhällsorientering 4

Ersättning för kommunernas kostnader Lagframställningen 4.1.2. Kommunernas ekonomi Den inledande kartläggningens omfattning kommer att vara individuell beroende på invandrarens situation. Eftersom kostnaderna per individ kommer att variera från fall till fall bör landskapet anpassa ersättningen till de verkliga förhållandena. En schablonersättning om 700 euro är inte tillräcklig i de fall då utredningen tar flera veckor i anspråk. FIN 45 Kalkylerad ersättning för personer som anvisats till en kommun (struken) Kommunerna behöver en schablonersättning anpassad till de verkliga förhållandena för att täcka kostnaderna för integrationsplanen, till exempel vägledning, rådgivning och andra aktiviteter som stöder integrationen. Denna paragraf bör vara med i lagförslaget och formuleras så att den täcker kommunens totalkostnader. FIN 49 Ersättning för specialkostnader (struken) Exempelvis kan vård av traumatiska upplevelser eller krigsskador leda till långvarigt höga kostnader för kommunerna. Landskapet bör ersätta kommunerna för specialkostnader, paragrafen bör vara med i lagförslaget. Förbundsdirektör, Ålands kommunförbund 5