Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets



Relevanta dokument
3.4 RLC kretsen Impedans, Z

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Impedans och impedansmätning

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

insignal H = V ut V in

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

1 Grundläggande Ellära

40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret.

En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

ARCUS i praktiken lär genom att använda ARCUS. Praktikfall: Kondensatormätningar faskompensering och likspänningsmellanled.

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Lösningar elektrisk mätteknik

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

LABORATION 3. Växelström

Likström och trefas växelström. Läs i kursboken "Elektricitetslära med tillämpningar" om:

Sammanfattning av likströmsläran

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Vecka 4 INDUKTION OCH INDUKTANS (HRW 30-31) EM-OSCILLATIONER OCH VÄXELSTRÖMSKRETSAR

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

10. Kretsar med långsamt varierande ström

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

Elektroteknikens grunder Laboration 1

ELTEKNIK. Institutionen för Elteknik Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg

10. Kretsar med långsamt varierande ström

Genom att kombinera ekvationer (1) och (3) fås ett samband mellan strömmens och spänningens amplitud (eller effektivvärden) C, (4)

Ellära övningshäfte för IF1330

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

AVKOPPLA RÄTT. Per Magnusson Gunnar Karlström

ELMASKINLÄRA ÖVNINGSUPPGIFTER

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 3

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Impedans och impedansmätning

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Växelström och reaktans

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Föreläsning 8 och 9. insignal. utsignal. Tvåport. Hambley avsnitt

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

IE1206 Inbyggd Elektronik

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

Ö 1:1 U B U L. Ett motstånd med resistansen 6 kopplas via en strömbrytare till ett batteri som spänningskälla som figuren visar.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

2E1112 Elektrisk mätteknik

PFC teknikens utbredning i hemelektronik. Av Ola Jacobsson

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

Spolens reaktans och resonanskretsar

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

IE1206 Inbyggd Elektronik

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 8 - Analys och styrning av synkronmaskinen

2E1112 Elektrisk mätteknik

Lab. E3 Mätteknisk rapport

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Bruksanvisning. Multimeter KEWTECH KT115

Växelström. Emma Björk

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

IE1206 Inbyggd Elektronik

SM Serien Strömförsörjning

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Trådlös mobilladdare och energikälla Wireless mobile charger and energy source

Mät kondensatorns reaktans

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 3 ver 2.1. Laborationens namn Enfas växelström. Kommentarer.

4 Laboration 4. Brus och termo-emk

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

~ växelström. växelström 1. Heureka B Natur och Kultur

IE1206 Inbyggd Elektronik

Brus och Stör introduktion TIF081-Del B Elektrisk mätteknik

Åskskydd i Räddningscentraler. Kabelintagets funktion avseende avledning av åskströmmar 1(34)

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Laboration - Va xelstro mskretsar

Strömtänger för AC. DN serien 5.00 (1/2) DN series

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Transkript:

Växelström http://www.walter-fendt.de/ph11e/generator_e.htm http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/generator/ac.html Växelström e = ê sin(ωt) = ê sin(πft) = ê sin(π t) T e = momentan källspänning ê = källspänningens toppvärde ω = vinkelhastighet ωt= fasvinkel (α) f = frekvens T = period u = sin(ωt) = sin(πft) u = momentan spolspänning = polspänningens toppvärde i = u = sin(ωt) = î sin(πft) Z Z î = strömmens toppvärde U=ZI u = sin(ωt) = sin(πft) i = u = sin(ωt) = î sin(πft) Z Z Spänningen och strömmen når sitt toppvärde samtidigt. De är i samma fas (vid belastning med motstånd) U=ZI u = sin(ωt) = sin(πft) u = momentan spolspänning = polspänningens toppvärde i = u = sin(ωt) = î sin(πft) î = strömmens toppvärde U=I u = sin(ωt) = sin(πft) i = u = sin(ωt) = î sin(πft) Spänningen och strömmen når sitt toppvärde samtidigt. De är i samma fas (vid belastning med motstånd) U=I 1

U=I Kolla oscilloskop Medelvärde Effektivvärde Toppvärde Effektivvärde stora bokstäver U I Toppvärde hattar, î, ê I = U = î Sid 70 3-1 3-3-5 Visardiagram Spole i växelströmskrets En spoles resistans är liten varför påverkan på likström är liten. i e k = t är spolens inverkan större. Fasdifferens i e k = t Induktiv reaktans Om strömmen blir svagare försöker spolen förhindra att strömmen försvagas Om spolens resistans är noll så är fasdifferensen ϕ = π/ rad = 90 Spolens egenskap att motverka växelströmmen kallas induktiv reaktans = ω = πf Självinduktionen begränsar strömmens gång varför strömmen blir efter. före Den induktiva reaktansen beror på spolens induktans och på växelströmmens frekvens f

= ω = πf Induktiv reaktans Enheten för den induktiva reaktansen är [X]=[f] []=Hz H= Samma som för resistans 1 s Vs A = Ω = ω = πf U = I= ωi OBS! om resistansen är noll Den storlek som begränsar växelströmmens elström kallas impedans Z Då det bara finns motstånd är Z= Då det bara finns spole är Z= För växelström gäller U = ZI = ω = πf = ω = πf (-Krets) = + Spänningen över motståndet är i fas med strömmen Spänningen över spolen ligger (90 ) före strömmen Från uttrycket får vi en Z = + X Totalspänningen fås som summan = + Vi får också fasdifferensen mellan toppspänningen och elströmmen tanϕ = ϕ Exempel 3 = 5 Ω finns = 0,15 H motstånd = 5 Ω och =,5 Ω spole = 0,15 H och =,5 Ω f = 50 Hz U = 4 V a) Vilken motverkar strömmen mest? kretsens motstånd eller spolen ensam tot = = b) Kretsens impedans c) strömmens effektivvärde d) fasskillnaden mellan spänning och ström? Sid 78 3-9 3-10 3-11 3-1 3-13 3-15 3

Kondensator i växelströmskrets En spoles resistans är liten varför påverkan på likström är liten. är spolens inverkan större. ikström går inte igenom en kondensator. går strömmen igenom kondensatorn. file:///:/documents%0and%0settings/katedral/my%0documents/kattan/ph14e/ph14e/accircuit.htm Fasdifferens Då kondensatorn är fullständigt laddad och spänningen mellan skivorna är som störst har redan strömmen avtagit till noll. Strömmen ligger före spänningen fasdifferensen ϕ = - π/ rad = -90 http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/capacitor/index.html Kapacitiv reaktans = 1/ω = 1/(πf) U = I= I/(ω) Kondensatorns egenskap att motverka växelströmmen kallas kapacitiv reaktans [ ]= Ω = 1/ω = 1/(πf) -krets tan ϕ = - = + Z = + X U = I= I/(ω) Exempel 1 = 960 Ω finns =,0 µf motstånd = 960 Ω och kondensator =,0 µf f = 50 Hz, U = 30 V a) Vilken motverkar strömmen mest, kretsens motstånd eller kondensatorn? = b) Kretsens impedans c) strömmens effektivvärde d) fasskillnaden mellan spänning och ström? Sid 83 3-18 3-0 3-3-3 3-4 3-5 4

-krets En A-krets där det finns ett motstånd en spole och en kondensator i serie har impedansen Z = + (X - X ) Fasdifferensen mellan spänning och ström är X - X tanϕ = = + ( - ) - c ϕ Exempel 1 = 0,15 H =,3 mω = 1, kω finns =,0 µf motstånd = 1, kω och kondensator =,0 µf spole = 0,15 H,,3 m Ω f = 50 Hz, U = 4 V a) Kretsens impedans b) strömmens effektivvärde c) fasskillnaden mellan spänning och ström? Sid 89 3-33 3-34 3-35 3-37 3-38 3-40 5