Kvalitetsredovisning 2006 för förskolorna: Borgen, Bollen och Bryggan

Kvalitetsredovisning 2006 för förskolorna: Borgen, Bollen och Bryggan 1. Grundfakta om förskolan Förskolan Borgen, som öppnades 1998, ligger intill villaområdet Borgbyn i Bollstanäs. Förskolan har 5 avdelningar för barn i åldrarna 1 5 år. Förskolan Bollen, som öppnades 1973, ligger i ett äldre villaområde i Bollstanäs. Förskolan har fyra avdelningar för barn i åldrarna 1 5 år. Förskolan Bryggan, som öppnades 1.5.2006, ligger i anslutning till Bollstanäs skola.. Förskolan har fyra avdelningar för barn i åldrarna 1 5 år. Förskolan Bryggan startade maj 2006 och ingår bara till vis del i denna redovisning. Redovisning kring uppstart och inskolning, se bilaga 1. Förskolorna Borgen, Bollen och Bryggan ingår i Bollstanäs resultatenhet. I enheten ingår även förskoleklass/fritidshem skolår 5. Yrkeskategorierna är förskollärare, resurspedagog, barnskötare och två kokerskor. Totalt barnantal juni 2006: 247 Barnantal per personal: 6,22 På förskolorna finns en personal husansvarig, som har till uppgift att ta emot besökande, vara kontaktansvarig till ledning, etc.. Pedagoger från vardera förskola deltar i enhetens utvecklingsgrupp för förskolorna. Enheten har en ledningsgrupp som består av rektor samt två biträdande rektorer. Till sin hjälp har ledningen ett nära samarbete med utvecklingsgrupperna i varje delverksamhet. Information och förslag till beslut kan snabbt förankras. Förskolorna har tillgång till ett elevhälsoteam; psykolog, kurator, special- och talpedagoger. 1

Bollstanäs enhet har sedan 1998 en lokal styrelse med föräldramajoritet. 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Bollstanäs resultatenhets lokala arbetsplan, som i sin tur utgår ifrån läroplan för förskolan, lpfö 98 och Upplands Väsby kommuns förskole- och skolplan, ligger till grund för denna utvärdering. En sammanställning av hur man nått målen och hur verksamheten kan utvecklas redovisas efter varje läsår i en kvalitetsredovisning. Redovisningen är tänkt att ge en bild av den egna verksamheten, hur pass bra den fungerar och vilka starka och svaga sidor den har. Områden att utveckla bestäms utifrån signaler från kommungemensamma enkäter, interna utvärderingar, etc. Bollstanäs enhets kvalitetsredovisning är framtagen genom återkopplingar i vardagen och genom diskussioner på pedagogiska konferenser, kontinuerligt under läsåret. Arbetslagens skriftliga dokumentationer har sammanställts. Diskussioner i lokala styrelsen har gett tillfällen för gemensamma reflektioner, föräldrar elever personal och skolledare tillsammans. Vi har inarbetade rutiner för återkommande samtal med alla arbetslag utifrån de utvecklingsplaner och utvärderingar som gjorts. I dessa samtal reflekteras över hur väl arbetslagen har nått målen och på vilket sätt arbetet kan utvecklas och vilken kompetensutveckling som laget eller den enskilda medarbetaren behöver för att komma framåt. I gruppsamtalen kommer allas kompetens till ljuset samtidigt som det sker ett lärande i gruppen. Nya idéer föds och former för att sprida goda exempel diskuteras. Systematisk arbetsmiljöundersökning är en del i redovisningen. Ett verktyg vi har som visar på brister att åtgärda i arbetsmiljön, fysiskt som psykosocialt. Kommungemensamma brukarenkäter, föräldrar personal, har varit en viktig del i vår sammanställning. 2

3. er enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Som utvecklingsåtgärder redovisades Utveckla språket och matematiken Vi har upprättat en handlingsplan för språk/språkinlärning samt för matematik. Detta arbete har skett i samarbete med pedagoger från Breddens resultatenhet. Vi stödjer barnens språkutveckling genom samtal, sagoläsning, rim och ramsor, etc. Vi använder oss av olika språklekar och ordkort. I förskolan arbetar vi dagligen medvetet med rörelselekar, rytm/musik, fri lek. Vilket främjar inlärningsförmågan. Det du lär med kroppen fastnar i knoppen. Nyfikenheten för matematiken stimuleras. I vardagens rutiner och i leken förekommer mycket matematik. Vi stödjer barnets kompetenser och leker fram olika matematiska begrepp. Vi arbetar också med grundläggande matematiska färdigheter t..ex. lägesord, jämförande ord, samband, liten, stor, etc. Goda exempel ur förskolans arbete kring språk och matematik har uppmärksammats av all skolpersonal. Synliggöra barns utveckling och lärande i förskolan. Samtlig personal från Bollstanäs och Breddens re har genomgått utbildning inom individuella utvecklingsplaner (IUP) för förskolan samt tidig registrering av språkinlärning (TRAS). Forum har skapats för pedagogiska diskussioner och erfarenhetsutbyten. Vi har till vår utbildning fått hjälp av talpedagog från Elevhälsoteamet (EHT) och bitr. rektor från Smedbynavet. Pedagogerna från utvecklingsgrupperna har under ett par studiedagar arbetat fram ett material för IUP. Information till föräldrar om IUP och TRAS ges under första föräldramötet september 2006. Dokumentationen kring barnets vistelse på förskolan har blivit rikare och fått en djupare dimension. Vi har haft många samtal på pedagogiska konferenser om betydelsen kring bra dokumentation. Hur vi synliggör för barn och föräldrar barnets lek och lärande. Alla avdelningar har digitalkamera och pedagogerna tar del av varandras kompetenser och gör bra dokumentation med bilder och text. 3

Barnens delaktighet och inflytande Förskolan utvecklar arbetet kring Lpfö, förskolans läroplan. Pedagogerna lyssnar in barngruppens behov och intressen och planerar utifrån det. Barnen får ett större inflytande över sin egen vardag. Vi låter barnen delta i olika praktiska arbeten på förskolan. Vi arbetar i olika gruppkonstellationer där barnen får möjlighet att påverka sin egen situation. Arbetet i grupp erbjuder inte bara möjlighet till ett kreativare kunskapsskapande utan handlar också om ansvarstagande, förmåga att samspela, diskutera, välja och handla; det är ett demokratiskt arbetssätt. 4. Förutsättningarna för verksamheten Vi har utbildade förskollärare och barnskötare inom förskolan. Det finns även en fritidsledare och en lärare 1-7 anställd. Personaltätheten är c:a 3,3 tjänster/avdelning. Förskolan Borgen 2 avdelningar med barn 4 5 år, 22 barn per avdelning 3 avdelningar med barn 1 4 år, 19 barn per avdelning Förskolan byggdes 1988 och är placerad i en bra miljö alldeles intill Borgbyn. Gården är stor och bra samt väl utrustad och bra utformad. Möjligheter ges till barnen för bra lek och aktiviteter. Förskolan har nära till skog, natur och strandpromenad. Lokalerna är ändamålsenliga förutom hallen på avdelning Midgård, som upplevs liten. I det vardagliga arbetet tas hänsyn till detta genom ett planerat och medvetet arbetssätt. Förskolan erbjuder barnen en trygg inom- och utomhusmiljö, som utmanar, lockar till lek och aktivitet samt inspirerar barnen att utforska omvärlden. Miljön är utformad för aktiviteter i såväl stora som små grupper och för både lugna och varierande aktiviteter. Förskolan Bollen 1 avdelning med barn ålder 5 år, 22 barn på avdelningen 3 avdelningar med barn 1 4 år, 20 barn per avdelning Förskolan byggdes 1973 och är placerad i ett radhusområde i västra Bollstanäs. Förskolan har reparerats under två etapper, sommaren 2005 och 2006. Lokalerna har blivit ljusa och fräscha. Barn och personal är mycket nöjda med den fina inomhusmiljön de fått. Inomhusmiljön är utformad för aktiviteter i såväl stora som små grupper och för både lugna och varierande aktiviteter. Förskolan erbjuder en trygg miljö. Förskolan har nära till skog, natur, strandpromenad och en stor bollplan. 4

Förskolans utemiljö/gård är liten. Arbetet kring gården diskuteras med fastighetsförvaltaren. Förskolan Bryggan 4 avdelningar med barn 1 5 år, 3 avdelningar med 18 barn och en avdelning med 10 barn. Förskolan byggdes 2005 och är placerad intill skolan på en vacker tomt nära sjön Norrviken. Vi hade en stor möjlighet att tillsammans med entreprenören och stadsträdgårdsmästaren utforma miljön både på förskolans gård och runt förskolan. Förskolan har en bra inom- och utomhusmiljö där personalen kan arbeta i enlighet med läroplanens mål och riktlinjer. Förskolan erbjuder en trygg miljö. Förskolan har nära till skog, natur och strandpromenad. Pedagogiskt material och utrustning Vi har förnyat pedagogiskt material, för både inom- och utomhuslek och även annan utrustning som skrivare, OH, digitalkameror m.m. för att stärka varierande arbetssätt och ge bättre förutsättningar för pedagogisk dokumentation. 5. Arbetet i verksamheten Personalens förhållningssätt, arbetssätt och samspel med barnen Arbetslagen har fungerat bra och en trivsam atmosfär råder. Vi kan dela arbetsuppgifter och är öppna för andras idéer och förslag. Vi visar barnen respekt och lyssnar på deras tankar och funderingar. Vi har ett arbetssätt där vi lägger stor vikt vid barnets lärande och nyfikenhet samt omsorgen kring barnet. Kommungemensamma enkäten visar att föräldrarna anser att personalen är goda vuxenförebilder. Föräldrarna tycker också att deras barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Samarbetet med föräldrarna Vi har bra forum för föräldrainflytande såsom föräldraråd och lokal styrelse med föräldramajoritet. Förskolan upplever att föräldrarna är engagerade i förskolans verksamhet. Vi arbetar tillsammans i vardagen för barnets bästa. Förberedda kontinuerliga utvecklingssamtal genomförs där samtalen till största del handlar om barnets trivsel, utveckling och lärande. Trivselaktiviteter ordnas av personal och/eller föräldrar, t ex drop-in, lucia, adventsbak. 5

Pedagogiska miljön Vi har ändamålsenliga lokaler. Den pedagogiska miljön, både inne och ute, lockar barn till lek och aktivitet. Vi erbjuder barnen möjlighet till lek och att koppla av i avskildhet. Förskolorna ligger i ett område med närhet till skog och strandpromenad. Närmiljön används som ett spännande uterum för bl.a. lek med matematik.. 6. Resultat och Måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Normer och värden Nationella mål Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta den. (Lpfö 98) Förskole-, skolplan, Bollstanäs enhets Lokala arbetsplan 05-06 En trygg och trivsam förskola och skola Resultat Vi har, i lokala arbetsplanen, angett strategier för uppfyllandet av målet, en trygg och trivsam förskola. Personalens planering av det pedagogiska och organisatoriska arbetet har haft stor betydelse för en lugn och trygg lärmiljö. För en lugnare och trivsammare atmosfär delas barngrupperna upp i mindre grupperingar. Där ges möjlighet för varje barn att bli sedd och lyssnad på. I de mindre grupperingarna finns fler tillfällen till att skapa ett demokratiskt klimat. Det mest förebyggande för oss har varit att arbeta fram en god stämning ute i de olika verksamheterna. Hela enheten arbetar med olika förebyggande metoder i konflikthantering som har haft stor betydelse för barnen att utveckla en vilja att handla på ett bra sätt till att visa empati, visa omtanke och ömsesidig respekt i det sociala samspelet med andra. Koalametoden har använts och vi upplever att de äldre barnen förstått principen. Denna metod bygger på positiva förstärkningar av positiva beteenden. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna och trygga. Vi är lyssnande både för barn och föräldrar och vill att de känner tillit till personalen. Vi har ett nära samarbete med föräldrarna om vilka regler och förhållningssätt som gäller på våra förskolor. Kommungemensamma enkäten visar att föräldrarna tycker att förskolan uppmuntrar barnen i förskolan till att ta ansvar. Vi har till stor del nått målet. Likabehandlingsplanen ska vara levande i det pedagogiska arbetet. Sid. 5 i LAP 6

Utveckling och lärande Nationella mål Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Förskole-, skolplan, Bollstanäs enhets Lokala arbetsplan 05-06 Utveckling och lärande Resultat Vi har arbetat för att vara stödjande och goda förebilder för barnen. I förskolan sker många av möten mellan barn och därmed utvecklingen av etik och moral genom leken. Lekens betydelse för inlärning har haft en betydande roll i förskoleverksamheten. Att arbeta i små grupper har gett den vuxne många möjligheter att möta barnen i deras egen takt. Viktigt för oss har varit att skapa en miljö där alla känner gemenskap och lär sig fungera i grupp. Kommungemensamma enkäten visar att föräldrarna tycker att deras barn lär sig fungera i grupp i förskolan. I smågrupper har barnen fått möjlighet att arbeta tillsammans, utforska, tolka den omgivande världen och därigenom ta ansvar för sitt eget lärande. Pedagogisk dokumentation och portfolio har varit ett verktyg och stöd för förståelse av det pedagogiska arbetet kring att synliggöra barns lärande. Vi har genom Tidig läsning, rim/ramsor och sagor utvecklat barnens ord- och begreppsförråd samt talet och språket. Vi tränar tillsammans med barnen på att föra bra samtal, ha en dialog, genom att lyssna, tänka och tala. Vi upptäcker och använder matematiken i meningsfulla sammanhang, t.ex vid skogspromenader, matsituationer och på samlingar. Vi tar tillvara på den vackra och skiftande natur som finns runt förskolan. Här finns möjligheter att få stöd och stimulans för den motoriska utvecklingen. Handlingsplaner i språk och matematik har skrivits. Vi har nått målet till stor del. Fördjupa oss i läroplanen samt fortsätta med att utveckla arbetssättet kring språk och matematik med Bredden. Sid. 2 i LAP 7

Barns inflytande Nationella mål I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogisk verksamheten. Förskole-, skolplan, Bollstanäs enhets Lokala arbetsplan 05-06 Barns inflytande Resultat Vi har arbetat med att stärka vår lyhördhet inför barns tankar och förmågor. På detta sätt stärker vi barnen delaktighet och ansvar i förskolan. Vi uppmuntrar barnen att utrycka sina tankar och att ta ansvar för sina handlingar. Den pedagogiska miljön planeras efter barns ålder, intressen, m.m. Allt för att miljön ska vara spännande och utvecklande för barnets nyfikenhet och lärande. Barnet deltar i det vardagliga och praktiska arbetet i förskolan, t.ex. dukning, hänger upp sina kläder, plockar undan efter sin lek. Vi arbetar med att pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Vi har nått målet till stor del. Den pedagogiska diskussion kring vårt förhållningssätt gentemot barn och jämställdhet ska fördjupas och utvecklas. Sid. 5 i LAP Förskola och hem Nationella mål Vårdnadshavaren har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. 8

Förskole-, skolplan, Bollstanäs enhets Lokala arbetsplan 05-06 Förskola och hem Resultat Vi har bra forum för föräldrainflytande såsom föräldraråd och lokal styrelse med föräldramajoritet. Vi informerar föräldrarna om våra olika styrdokument och har dem synliga på anslagstavlor. Förberedda kontinuerliga utvecklingssamtal genomförs där samtalen till största del handlar om barnets trivsel, utveckling och lärande. Förskolan informerar föräldrar om dagliga händelser genom dokumentation, information via anslagstavlor och/eller samtal. Vi visar respekt för föräldrarna och arbetar för en bra och öppen relation mellan föräldrar/förskola. Kommungemensamma enkäten visar att föräldrarna är nöjda med verksamheten i förskolan. Vi har nått målet till stor del. Utveckla den pedagogiska dokumentationen kring barns lärande. Sid. 5 i LAP Samverkan med förskoleklassen, hemmet och fritidshemmet Nationella mål Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Förskole-, skolplan, Bollstanäs enhets Lokala arbetsplan 05-06 Samverkan med förskoleklassen, hemmet och fritidshemmet Resultat Vi har inom enheten arbetat fram en handlingsplan för övergången förskolan förskoleklass. De besök, som görs av barn och personal från både förskola och skola, upplevs bra och innehållsrika. Barnen känner trygghet när de startar i sin förskoleklass/fritidshem. Personalen har överlämningssamtal. Syftet med samtalet är att informerar om barnens kunskaper och färdigheter. Vi strävar efter att från skola och förskola ha en gemensam syn på barnet, lärandet och kunskapen. Föräldrarna är informerade om arbetet kring övergången. Vi har nått målet till stor del. 9

Vi ska sträva efter att från skola och förskola ha en gemensam syn på barnet, lärandet och kunskapen. Sid. 4 i LAP 7. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till kommunala mål KF: Bostadsförnyelse för att öka kommunens attraktivitet. BUN: Öka kunskapen om konsekvenserna för barn och ungdomar i stadsbebyggelseprocessen. Alla förskolor och skolor ska verka för att barn/elever och personal upplever sig stolta över sin förskola/skola och därmed sin kommun. Nedskräpning, klotter och skadegörelse ska minska. Vi arbetar med att hålla ordning inne som ute. Alla ska känna ansvar för den gemensamma miljön. På våren har vi städdagar på förskolans gårdar. Vi har det i ett samarbete med Teknik och Service för hjälp med skräp och soppåsar. Vi strävar efter att ha utmanande och pedagogiska uterum på våra förskolor. Vi har ett bra samarbete med fastighetsägaren kring förskolornas utemiljö. Miljön utanför förskolan utnyttjas mycket. Vi upplever att barnen är rädda om sin utemiljö. I förskolans arbete ingår också att lära barnen att vara rädda om närmiljön. Vi har haft liten skadegörelse på våra förskolor. Vi har inte nått målet. Förskolan Bollens gård behöver utökas och förnyas. Förskolans miljögrupp och fastighetsägaren arbetar tillsammans med ledningen kring gårdens utformning. Behov av miljöhus på förskolan Bollen som är avsedd för ändamålet. Sid. 8 i LAP KF: God folkhälsa, Skapa förutsättningar för en god folkhälsa. BUN: Fritidsaktiviteter för 10 12 åringar ska förstärkas. Hälsofrämjande sysselsättningar för barn och ungdomar ska påbörjas. God kosthållning och daglig fysisk aktivitet främjas och möjliggöras. Barnen på förskolan gör täta besök till skogen. Promenaden till skogen samt vistelsen där främjar den grovmotoriken. 10

Personal har genomgått utbildning i rörelse för barn, Röris, genom Friskis och Svettis. Barnen har på så sätt fått nytt material till musik och rörelse. Barnen rör sig ute på gården, inne, skogen, etc.. Personalen är mycket medveten om att låta barnen få mycket rörelse. Förskolorna har bra lekhallar som gynnar detta. Förskolorna Bollen och Borgen lagar maten i egna kök. Maten lagas till största del från råvaror. Barnen serveras varje dag grova grönsaker före och till maten. För de minsta barnen kan det ibland vara en lång väntan på mat. Då är det bra att få sitta vid bordet och gnaga på en grönsak. Det smakar gott samtidigt som det stimulerar till att äta av den tillagade maten. Barn och föräldrar uppskattar mycket att maten lagas på förskolan. Förskolan Bryggan har sedan start, 2006.05.01, fått mat från storkök genom Teknik & Service. En utvärdering kommer att ske under hösten 2006 hur vi upplevt denna service. Arbetet fortskrider med att vi har sökt Grön Flagg på tema kretslopp och vi kommer att gå vidare med området Livsstil och Hälsa vid nästa temamål i Grön Flagg. Vi har till stor del nått målet. Grön Flagg certifiering. Nästa temamål är Livsstil och Hälsa. SID. 8 i LAP KF: Klimat och energifrågan Minska energianvändningen totalt sett. Öka andelen energi som kommer från förnyelsebara energikällor. BUN: Varje enhet ska upprätta en miljöplan utifrån kommunens vision om ett kretsloppsanspassat samhälle. Den totala mängden sopor som går till förbränning ska minska. Vi har en miljöplan för enheten. Vi arbetar aktivt med källsortering av papper, glas, burkar och batterier samt kompostering i mindre omfattning. Vi använder inte engångsartiklar. Vi köper in miljömärkta varor så långt det är möjligt. Vi har en miljögrupp, förskola/skola, som har ett särskilt ansvar i miljöarbetet. Vi har till viss del nått målet. Grön Flagg certifiering. Behov av miljöhus som är avsedd för ändamålet. Sid. 8 i LAP 11

KF: Mångfald och integration Upplands Väsby ska vara en kommun att bo, leva och arbeta i på likvärdiga villkor för alla oavsett bakgrund. BUN: Kvaliteten och insatserna inom området språk och språkutveckling ska öka. Kunskapen om och kompetensen kring språk och språkutveckling ska öka. Enheterna ska sträva efter att öka mångfalden i persongrupperna. Förskolan arbetar medvetet med språk och språkutveckling på olika sätt. Vi har från lärarna i skolan hört att satsningar i de tidiga åren främjar utvecklingen högre upp i skolåren. Vi arbetar med tidig läsning i förskolan, att stimulera barnets naturliga nyfikenhet för det skrivna ordet. Rim/ramsor, rytm, sånger, sagor, samtal, berättande, etc. stimulerar språket och språkinlärningen samt en språklig medvetenhet. Bokbussens besök till förskolorna är av stor vikt. Så gott som all litteratur, som behövs på förskolan, lånas där. Vi har nått målet. KF: Jämställdhet Upplands Väsby ska vara en kommun att bo och leva och arbeta i på likvärdiga villkor för män och kvinnor. Belysa alla beslut ur ett jämställdhetsperspektiv. BUN: Förskolan/skolan ska ge flickor och pojkar samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen oavsett rådande könsroller. Förskolan/skolan ska särskilt arbeta för att motverka skillnader i resultat mellan flickor och pojkar. En jämnare könsfördelning ska eftersträvas inom yrkesgrupper där ena könet är underrepresenterat. Lönen ska spegla ansvaret och vara könsneutral. I barnens/elevernas arbetsmiljö försöker vi i den mån det går att forma den pedagogiska miljön på så sätt att den tilltalar pojkar som flickor. Alla barn ska ha samma förutsättningar och kunna utforska och välja aktiviteter utifrån eget behov. Att få en jämnare könsfördelning inom förskola/skola är för oss en självklarhet. Vi har inte nått målet fullt ut. Bryta könsbundna mönster och normer. Vid varje arbetslagsmöte uppmärksamma jämställdhets området. Vid nyrekrytering beakta en jämnare könsfördelning och samtidigt bedöma sökande utifrån kompetensen. Sid. 10 i LAP 12

8. Uppföljning av likabehandlingsplanen Vi har en likabehandlingsplan som följs upp vid varje höststart. Uppföljning sker i lokala styrelsen och i förskolans utvecklingsgrupp. 9. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Personalen arbetar aktivt och engagerat med att barn och föräldrar ska känna sig välkomna till förskolan. Att de känner tillit till personalen och vågar ta upp både positiva och negativa saker. Vi har kända rutiner och tydliga ramar, som skapar trygghet för alla. Personalen är goda förebilder för barnen genom att visa hänsyn mot och respektera varandra. Barnens självkänsla har stärkts genom positiv bekräftelse. Att lyssna in barnens intresse och behov är viktigt. Vi upplever att de flesta barn är trygga på förskolan och har en bra självkänsla. Vid kommande arbetslagsträffar kommer vi att samtala om hur vi kan bli bättre på att lyssna in barnen och hur vi ytterligare kan stärka deras självkänsla. Vi tror att vårt kommande arbete med IUP och TRAS kommer att vara en hjälp med detta arbete. Vi samverkar med föräldrarna genom dialog, föräldramöten och utvecklingssamtal. Enligt den kommungemensamma enkäten upplever föräldrarna att personalen är goda förebilder samt att barnen känner sig trygga på förskolan. Det är roligt att gå till förskolan. Lpfö 98 Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas till en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. sid 15 Vi vet att leken är av största vikt för barnen. Tid och utrymme ges till leken, både inne och ute. Fri lek och organiserad lek. Leken, kan man säga, är lika med barnens arbete. För barnets utveckling och lärande har leken en stor betydelse. Där får de t.ex. tillfälle att uttrycka sig och utveckla förmågan att samarbeta. Alla barn ska få känna lusten att lära och utveckla sin förmåga, att se sitt eget lärande genom att vi dokumenterar, intervjuar och arbetar med teman. Det är viktigt att barnen kan se sitt eget lärande och vi hjälper dem att reflektera kring lärandet. Vi känner att vi kan utveckla detta arbete mer, att visa barnen sin läroprocess. Lpfö 98 Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. Sid 9 Genom att lyssna in barnens önskemål och försöka tillgodose dem får vi barnen att känna sig delaktiga och ha möjlighet att påverka verksamheten. Att hjälpa till med praktiska saker, t.ex. dukning, hänga upp sina kläder, ställa i ordning, stärker barnens självförtroende. Vi vill lära barnen att ta ansvar för gemensamma saker. Vi upplever att den pedagogiska miljön är inbjudande och intressant. Men den kan utvecklas mer. Vi ska ytterligare arbeta med att lyssna in och följa upp barnens idéer. 13

Lpfö 98 Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogisk verksamheten. Alla morgondagens blommor gömmer sig i de frön som sås idag Vi värnar om den goda stämning som råder i enheten. Vardagsdialogen och trivselaktiviteter utanför arbetsplatsen har haft stor betydelse för arbetsglädjen. Vi har bra forum för allas delaktighet och inflytande. Vi har ett väl fungerande samverkanssystem.vi i ledningen tycker att det är viktigt att vara vardaglig och mänsklig i relation till andra människor. 10. er för förbättring Områden att utveckla Individuell utvecklingsplan (IUP) och Tidig registrering av språkutveckling (TRAS) Vi startar under hösten 2006 med ett nytt material för observationer och utvecklingsplaner. Eftersom materialet är nytt behövs återkommande samtal och återkoppling med utbildningspersoner och ledning. Sid. 3 i LAP Barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp Vårt arbete kring dokumentationen, som synliggör barnets lärande, samt Portfolio ska ytterligare fördjupas. Vi ska synliggöra det pedagogiska arbetet som sker på förskolan. Dokumentationen är ett verktyg till att förbättra utvärderingen av verksamheten. Vi upplever att den pedagogiska miljön är inbjudande och intressant. Men den kan utvecklas mer. Vi har under föregående verksamhetsår arbetar med barns delaktighet och inflytande och upplever positiva erfarenheter. Men vi ska fördjupa arbetet med att lyssna in och följa upp barnens idéer. Barnens delaktighet och inflytande ska stärkas. Vid arbetslagkvällar finns möjlighet att delge samt utbyta kunskaper med varandra. Vi vet att kunskap/erfarenhetsutbyte utvecklas genom möten med andra människor, i dialoger och i samspel med andra. Sid. 3 i LAP 14

Arbeta för att skapa en ännu bättre arbetsro för barnen Arbeta i mindre grupperingar. Utveckla den pedagogiska miljön. Likabehandlingsplanen ska utvärderas på arbetsplatsträffar och i föräldrasamtal. Sid 5 i LAP Jämställdhet Den pedagogiska diskussion kring vårt förhållningssätt gentemot barn och genus ska fördjupas och utvecklas. Vi ska bryta könsbundna mönster och normer. Vid varje arbetslagsmöte uppmärksamma jämställdhets området. Sid. 10 i LAP Ytterligare åtgärder för verksamhetens utveckling Höja medvetenheten om hur vi behandlar varandra och betydelsen av vårt förhållningssätt till barnen, föräldrarna och personalen. Handledning till alla arbetslag i samarbete med skolserviceenheten. Sid 5 i LAP 15

11. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Arbetsgång vid framtagandet av kvalitetsredovisningen: Samling och sammanställning av material görs av skolledningen. Biträdande rektor gör utkast till redovisningen. Skolledningen granskar utkastet. Kvalitetsredovisningen går ut på remiss till all personal och till lokala styrelsen. Därefter sker genomgång på ett styrelsemöte och på pedagogiska konferenser i alla delverksamheter. Ramarna för redovisningen är givna och också kända, synpunkter tas emot huruvida underlagen är rätt tolkade. Efter revidering: Beslut om godkännande av kvalitetsredovisningen tas i lokala styrelsen samt i samverkansgruppen. Kvalitetsredovisningen skickas in till Utbildningsförvaltningen. Överenskommelse i diskussion om verksamhetens resultat med Barn-och ungdomsnämndens ledamöter och representanter från Utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisningen läggs ut på hemsidan samt delas ut till all personal, till elevrådet och till representanterna i lokala styrelsen. Ansvarig för kvalitetsredovisningen är rektor för Bollstanäs enhet. Skolledning Håkan Lönnqvist, rektor Anna-Lena Windstam, biträdande rektor Lena Eriksson, biträdande rektor 16

Bilaga 1 Förskolan Bryggan Förskolan Bryggan startade den 1.5.2006. Ledningen för Bollstanäs resultatenhet hade ett bra samarbete under förskolans byggnation med olika ansvariga entreprenörer. Personalen hade noggrant förberett sig inför inskolningen. Barnens inskolning genomfördes i olika grupperingar under de två första veckorna. Inskolningen upplevdes positiv av barn, föräldrar och personal. 3 st avdelningar startade med 18 barn och 1 avdelning med 8 barn. Till hösten 2006 har ytterligare barn placerats på förskolan. Till köket har vi anlitat Teknik och Service. Avtalet gäller i första hand till 31.12.2006. Rekrytering av personal startade i januari. 6 st förskollärare och 7 st barnskötare har anställts, alla med behörig utbildning. Att få vara med och starta en ny förskola ansågs som en rolig och spännande utmaning. Under inskolningsperioden hade personalen handledning i normer och värden samt i det vardagliga pedagogiska arbetet på förskolan. Förskolan ligger i en bra miljö med fin natur runt omkring. Det finns möjligheter till besök i skog och mark samt upptäcks - promenader utmed strandkanten. Gården ligger fint mot sjön och har en bra terräng för grovmotoriken. Förskolan ligger i ett lågt trafikerat område. 17