Stress inom ämnet idrott och hälsa

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för didaktik Lärarexamensarbete inom allmänt utbildningsområde III, 15 hp. Vt 2010 Rapportnummer: 2010vt4570 Stress inom ämnet idrott och hälsa - I vilken utsträckning förekommer stress bland åttondeklassare och vilka är stressfaktorerna? Författare: Cecilia Steen-Engström Handledare: Matts Dahlkwist Betygsättande lärare: Bo Johansson

Sammanfattning Denna studie ämnar att ta reda på om det förekommer stress inom ämnet idrott och hälsa hos ett urval åttondeklassare. Om så är fallet vill jag även med denna studie belysa vilka dessa stressfaktorer faktiskt är. Även om det finns något betydande skillnad mellan könen i dessa frågor. Den använda metoden för att ta reda på detta är enkäter. Dessa enkäter lämnades ut till tre högstadieskolor i en mellanstor svenska stad. Dessa skolor valdes ut slumpmässigt. Sammanlagt 150 elever har deltagit i undersökningen. I resultatet visade det sig att det fanns oros- och stressmoment hos både pojkar och flickor. Det var främst moment, såsom, dans och simning som visade sig vara mest stressande för pojkarna. Flickorna visade genom sina svar att det var stressen inför att få bra betyg som kändes jobbigast. Att ha idrott tillsammans med det andra könet var något flickorna i undersökningen kände oro inför, främst vid lagsporter. Studien visade att vissa av de föreställningar jag hade innan genomförandet inte stämde, såsom elevernas oro inför att klä om och duscha efter idrottslektionerna. Nyckelord: Stress, stressfaktorer, Idrott och hälsa, grundskola, genus. 1

Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 2 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 5 1.2 Syfte och frågeställningar 6 2. Metod 7 2.1 Urval 7 2.2 Datainsamlingsmetod 7 2.3 Procedur 8 2.4 Metodens tillförlitlighet 9 2.5 Forskningsetiska principer 9 3. Resultat 10 4. Sammanfattande diskussion 12 4.1 Studiens tillförlitlighet 14 5. Framtida forskning 15 6. Referenser 16 Bilaga 1 2

1. Inledning Alla elever känner förmodligen någon gång under sin skoltid att de är stressade inför något, det kan vara ett prov i matematik eller ett muntligt framträdande i svenska. Det kan även vara att det vankas fotboll på idrotten. Synonymer till ordet stress är, enligt ordboken, påfrestning, spänning, tryck, belastning eller press. 1 Inget av dessa ord ger en positiv klang. Enligt www.stressmottagningen.nu 2 är stress varken något positivt eller negativt. Det är först när stressen blir långvarig, med långvarig menas månader, som den kan bli skadlig. Stress som kan hjälpa oss att nå ett visst mål och som verkar stimulerande brukar kallas positiv stress. Den sortens stress är ej långvarig och kan peppa människor i vardagen 3. Denna studie syftar till att undersöka vad eleverna själva anser vara stressframkallande faktorer inom ämnet idrott och hälsa. Det kommer även att läggas fokus på om det finns någon skillnad mellan könen i denna fråga. Även hur stort antal som känner sig stressade kommer att undersökas. Stressorer eller stressfaktorer är olika händelser i livet som kan ge upphov till stress. Det kan vara prov av olika slag, tryck från vänner eller oförutsedda händelser 4. Just faktorer som kan ge upphov till stress är det som kommer att studeras i denna studie, alltså det som en grupp elever i åttonde klass ser som stressfaktorer. Stressfaktorer i skolans miljö bör uppmärksammas av flera skäl. Vi vänder oss till läroplanen för det obligatoriska skolväsendet där vi kan läsa att hemmet såväl som skolan spelar en viktig roll för elevernas självkänsla och trygghet samt att eleverna bör lära sig att visa hänsyn och respekt i samspel med andra 5. Både självkänsla och trygghet är något som med fördel kan främjas inom ämnet idrott och hälsa. Att visa hänsyn och respekt för sina klasskamrater är även det något som bör läras ut i idrott- och hälsaämnet. Det går att läsa i kursplanen för idrott och hälsa på grundskolan att gemenskapen mellan eleverna är viktig och att utbildningen i idrott och hälsa ger möjlighet till att stärka gemenskapen mellan ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle 6. 1 Strömberg 2002. 2 www.stressmottagningen.nu Datum: 2009-08-25 3 Dahlkwist 2004:15 4 Ellneby 1999:31 5 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet 1994:15&17 6 Skolverket. Inrättad 2000-07 3

Idrott och hälsa är ett ämne som många elever kan känna rädsla, oro och stress inför 7. En förklaring till stress kan exempelvis vara förändringar och stora påfrestningar. Om en förändring medför ett hot om något negativt kan den upplevas som en påfrestning av olika slag. Även om problemet avlägsnas kan påfrestningen fortsätta. Personen känner sig illa till mods och blir irriterad och kan lätt uppfatta olika signaler som hotande 8. Detta är en av anledningarna till varför det är viktigt för lärare att veta hur eleverna känner inför olika moment inom ämnet idrott och hälsa och att förstå vad som kan upplevas som ett stressframkallande moment. Det är vi vuxna som är ansvariga för hur barnen mår. Det är vi som måste undanröja så många stressfaktorer som möjligt. Det är viktigt att barnen lär sig att hantera den stress som ändå finns där och att lära dem att koppla av när det behövs 9. Just som lärare i Idrott och hälsa finns många möjligheter att lära eleverna om stress och det jag hoppas göra synligt med denna studie är de olika stressfaktorerna som finns i anknytning till ämnet. Som lärare är man inte alltid uppmärksam på hur elever reagerar inför olika moment i skolan. Enligt en undersökning från idrottsforum 10 finns en genusskillnad vad gäller idrott och hälsa i skolan. En vanlig uppfattning bland lärare enligt undersökningen att flickor emellanåt kommer i skymundan. Det framgår även av undersökningen att pojkar i större utsträckning anser att det är roligt med idrott och hälsa i skolan och att fler pojkar anser att de blir duktigare i ämnet än vad flickor anser. Man brukar tala om att det finns två typer av stress. Positiv och negativ. Med positiv stress menas att du behärskar situationen och själv kan styra arbetet. När arbetet hjälper dig att nå ett visst mål eller peppar oss att prestera 11. När det råder balans mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga att klara av dessa kan stress upplevas som en positiv utmaning. Att känna emotionellt stöd från andra skyddar oss även från negativ stress 12. De stressituationer som upplevs som tvångsmässiga och som vi inte kan kontrollera benämns istället negativ stress 13. 7 Egna observationer och samtal med elever under praktikperioder. (VFU perioder) 8 Statens offentliga utredningar 2006:77:55 9 Ellneby 1999:36 10 http://www.idrottsforum.org/articles/larsson/larsson_fagrell_redelius/larsson_fagrell_redelius 051214.html Datum: 2011-01-25 11 Dahlkwist 2004:15 12 Ellneby 1999:34 13 Dahlkwist 2004:15 4

1.1 Bakgrund Forskning kring ungdomars stress inom skolämnet idrott och hälsa har jag funnit väldigt begränsad. Därför kommer fokus även att läggas på tidigare forskning om stress bland ungdomar i allmänhet. Barnombudsmannen har länge arbetat med att förmedla barnens röster i ämnet stress, både vad gäller skolmiljön, hemmet och fritiden. 2004 skrevs en publikation av barnombudsmannen där barnen själva fick framföra sina uppfattningar om vad som ansågs mest stressande enligt dem, på ett negativt sätt. I ett samarbete mellan barnombudsmannen och olika myndigheter formulerades denna definition på negativ stress i barns och ungdomars vardag: Stress eller negativ stress kan definieras som en obalans mellan de påfrestningar en människa utsätts för och de resurser och den kompetens han eller hon har att klara av situationen. 14 De barn som deltog i barnombudsmannens undersökning var mellan 9 och 16 år. En av frågorna de fick svara på var om de känner sig stressade i skolmiljön och vad de tror att det beror på. De fick ett antal svarsalternativ att välja emellan och hela 40% angav att det är stressande att det är ont om tid att byta om innan och efter gymnastiken 15. Enligt statens offentliga utredningar är det ytterst få ungdomar som känner sig stressade i skolan och livet i allmänhet. (Vilket motsägs av en rad andra undersökningar, såsom barnombudsmannens undersökning ovan.) Det som är viktigast är att bli sedd och hörd och att det råder sammanhållning i klassen 16. Krav på att prestera från föräldrar och lärare eller eleverna själva kan vara stressande enligt ungdomarna. Även mobbning, betygshets och dålig skollunch nämns som orsaker till stress 17. SCB (Statiska centralbyrån) uppger att det är mest vanligt med stress bland elever på högstadiet och gymnasiet och att stor del av stressen beror på att eleverna har höga krav på sig själva vad gäller skolan. Att ha höga krav på sig själv är vanligare bland flickor. Bland gymnasieelever är tre av fyra flickor stressade över läxor och 14 http://www.bo.se/files/publikationer,%20pdf/bo_om_stress2004.pdf :7 Datum: 2010-10-05 15 http://www.bo.se/files/publikationer,%20pdf/bo_om_stress2004.pdf :13 Datum: 2010-10-05 16 Statens offentliga utredningar 2006:77:111 5

prov, och näst intill varannan pojke. 18 Enligt en undersökning från SCB har 55% av flickor i högstadiet höga krav på sig själva vad gäller skolan. Motsvarande siffra för pojkarna är 51% 19. Sedan mitten av åttiotalet har dock symtomen på stress hos svenska barn nästan fördubblats och ökningen märks framför allt hos flickor. Stress är något väldigt individuellt och det är inte på så sätt att en viss faktor leder till stress hos alla. Faktorer som kan verka negativt stressande för barn och ungdomar kan vara yttre och inre krav, ljud, aktiviteter, smärta eller för mycket eller för lite struktur 20. Enligt WHO:s (World health organisation) rapport om barn och ungdomars hälsa i Europa från 2006 mår svenska skolbarn relativt bra. Det förekommer inte mycket våld, mobbning, droger eller tobak i jämförelse med andra europeiska länder. Dock mår högstadieungdomar sämre och lider ofta av huvudvärk, magont, dålig sömn och nedstämdhet 21. Just högstadietiden innebär en period då ungdomar genomgår fysiska och psykiska förändringar samt att de ställs inför ökade krav och förväntningar från skola och familj 22. När SCB gjorde en undersökning kring psykosomatiska besvär hos ungdomar mellan 10-18 år svarade hela 52% av flickorna att de kände sig stressade och av pojkarna 36%. Flickorna visade sig ha högre procent vad gäller samtliga undersökta psykosomatiska besvär, vilka var: huvudvärk, magont, trötthet i skolan, svårighet att somna och dålig sömn under natten. 23. 1.2 Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med undersökningen är att på ett tydligt sätt kunna peka på vad det är som gör elever stressade inom ämnet idrott och hälsa för ett urval åttondeklassare. Studien syftar även till att lyfta fram att det som flickor upplever som stressande kanske inte upplevs på samma sätt av pojkar och vice versa. Då idrott och hälsa har förknippats med särbehandling av både flickor och pojkar 24 ämnar studien till att ta reda på vilket sätt detta kan ske. 17 Statens offentliga utredningar 2006:77:114&115&117 18 Statiska Centralbyrån. Pressmeddelande 2010:209 19 Statiska Celtralbyrån. Rapport 10 Levnadsförhållanden 2002/2003:77 20 Woxberg 2005:7&8 21 Dahlkvist & Larsson 2009:5 22 Dahlkvist & Larsson 2009:4 23 SCB Rapport 10 Levnadsförhållanden 2002/2003:101&103 24 http://www.idrottsforum.org/articles/larsson/larsson_fagrell_redelius/larsson_fagrell_redelius 051214.html Datum: 2011-01-25 6

Frågeställningar: Hur ser situationen, inom idrott och hälsa, ut för ett urval elever i år 8? Vilka är de främsta faktorerna som framkallar negativ stress inom ämnet idrott och hälsa? Finns det någon skillnad i upplevd stress, i ett genusperspektiv för ett urval ungdomar i år 8? 2. Metod Undersökningen har varit både av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Detta eftersom jag dels kommer att beräkna hur stor skillnaden mellan pojkar och flickor kommer att vara vad gäller stress inom ämnet idrott och hälsa, dels för att jag även kommer belysa vad som ansågs vara stressande. Den kvantitativa delen är en viktig del av studien och kommer att kopplas samman med det som undersöks med kvantitativ metod. Eftersom två av mina frågeställningar gäller hur många och frekvens blir studien i huvudsak kvantitativ 25. 2.1 Urval Tre skolor och 150 elever har deltagit i denna studie. Det är inte samma antal elever från varje skola. Studien är förlagd till en stad i Mellansverige. Det är en stor stad med många högstadieskolor. Skolorna likaså eleverna har valts ut slumpmässigt. Genom lottning. På skolorna tog jag kontakt med idrottslärare som i sin tur tog kontakt med skolans rektor och fick tillåtelse att dela ut enkäter i ett antal klasser. Även klasserna valdes ut slumpmässigt. Lärarna valde ut de klasser vars schema passade bäst in med tidpunkten så jag gjorde mitt besök. I denna studie är det inte relevant att veta mer än kön och ålder på deltagarna, därför kunde urvalet göras slumpmässigt. Det är inte heller relevant för studien vilken skola som undersöks. Personligen anser jag att det finns en stor skillnad i hur elever mår på olika skolor. Detta kan bland annat ha att göra med i vilket område skolan ligger eller vilket status skolan har. Dock bedömt att detta skulle det bli för stort att behandla i denna studie. 25 Trost 2001:22 7

2.2 Datainsamlingsmetod För att samla in data till studien valdes enkät som metod. Detta eftersom studien syftar till att undersöka hur många elever som känner stress och om det är skillnad i antal mellan könen. Enkäten 26 består av 15 frågor. De allra flesta är frågor med fasta svarsalternativ. Detta för att resultaten ska kunna redovisas kvantitativt. På några frågor ska dock eleverna fylla i egna svar, detta som en följd på en tidigare fråga. Enkäten är utformad på detta sätt då en av frågeställningarna handlar om vad eleverna upplever som stressfaktorer. Därför är det ett måste att eleverna själva får chansen att skriva ner vad de tycker. Detta innebär att undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ vilket även förklaras ovan. 2.3 Procedur För att minimera bortfall och vara säker på att poängen med studien når fram till eleverna valde jag att själv besöka skolorna och presentera studien och enkäten. Enkäten var beräknad att ta upp till 15 minuter inklusive presentation. Denna tid var jag lovad av respektive lärare. Eleverna var samlade i sina klasser, eller i en större grupp, när enkäten skulle fyllas i. Detta gjorde att jag på ett smidigt sätt kunde presentera syftet, snabbt gå igenom enkäten samt besvara eventuella frågor. Som jag nämnde ovan har de allra flesta frågor svarsalternativ. Dessa är, med undantag för en fråga, alltid, ofta, ibland, sällan och aldrig. För att undvika missförstånd gjordes en klargörelse för vad som menas med de olika alternativen samt för att alla elever ska tänka likadant när de besvarar enkäten. Att enkäten var helt anonym poängterades noga. Jag hade dessutom en annan lärarstudent med som hjälp att dela ut och samla in enkäterna. Då klasserna vistades i olika klassrum på en av skolorna var det en bra idé att ha någon med sig som var insatt i studien som kunde hjälpa till. På så sätt hanns alla klasser med på de utsatta 15 minuterna. 8

2.4 Metodens tillförlitlighet Ett problem som kan uppkomma när man använder sig av enkätmetoden är att frågorna kan uppfattas olika av olika människor. Om man däremot använder sig av enkla satser med vanliga ord är chansen större att de allra flesta uppfattar frågan på samma sätt. Därmed får enkäten en högre reliabilitet 27. Detta är en av anledningarna till att frågorna i denna enkät är utformade med tydliga svarsalternativ för att minimera missförstånd. Ett annat problem skulle kunna vara att en del elever inte tar enkäten och studien på allvar. En del elever kan känna att de av någon anledning inte vill fylla i enkäten seriöst trots att den är anonym. Den risken kan minskas av att jag är där på plats. Det är viktigt att belysa att då jag endast har använt mig av tre skolor och 150 elever är resultatet av denna studie inte på något sätt generaliserbart. 2.5 Forskningsetiska principer Man skall alltid vara noggrann med de etiska aspekterna av en undersökning. Om en person säger att hon inte vill att materialet används måste man respektera detta oavsett när nejet kommer. Innan enkäterna fylls i av urvalet åttondeklassare kommer jag att vara noga med att informera eleverna om vad materialet kommer att användas till och även att alla har rätt att vara anonyma. Om det finns elever som ej vill deltaga trots anonymiteten är det viktigt att påpeka att även detta är tillåtet. De man frågar måste känna att de svarar frivilligt och inte övertalas att svara 28. Vetenskapsrådet har publicerat fyra krav vad gäller forskningsetiska principer. Dessa är: Informationskravet, vilket handlar om att det är viktigt att informera deltagarna om studiens syfte samt om vilken uppgift deltagarna har och att de deltar frivilligt. Samtyckeskravet innebär att man som forskare inhämtar samtycke från deltagarna. Deltagarna bör veta att de har rätt att avbryta när de vill. Arbetar man med deltagare som 26 Bifogas i bilaga 1 27 Trost 2001:61 28 Trost 2001:46 9

ej fyllt 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär bör även samtycke från vårdnadshavare inhämtas. Konfidentialitetskravet innebär att obehöriga ej kan ta del av undersökningen, i detta fall enkäterna. Med nyttjandekravet menas att de uppgifter man tar del av ej får utlånas till exempelvis andra studier och forskare 29. Samtliga krav har tagits i beaktning vid utlämnande och bearbetning av undersökningens enkäter. Skolorna kommer att hållas anonyma då det inte är relevant för undersökningen vilken skola det rör sig om. Just i denna undersökning är det inte relevant med namn på skolor eller elever men man bör ändå tänka sig för innan man utlovar anonymitet. Då undersökningen i vissa fall inte blir lika trovärdig när man inte kan ange källan 30. Innan enkäterna delades ut hade rektorn på skolan kontaktats och gett sitt godkännande. Eftersom enkäterna är anonyma behöver inte föräldrar tillfrågas utan eleverna får själva ta ansvaret för om de vill delta i undersökningen. 3. Resultat I tabellen nedan redovisas alla svar på frågor med fasta svarsalternativ. Därefter kan man läsa elevernas egna kommentarer om frågorna i löpande text. Flickor Pojkar Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Fråga 2 58% 29% 9% 2% 2% 71% 20% 7% 0% 2% Fråga 4 0% 2,5% 0% 7% 88,5% 0% 0% 2,5% 7% 90,5% Fråga 5 14% 30% 32,5% 9,5% 14% 30% 42,5% 12,5% 12,5% 2,5% Fråga 6 5% 2,5% 16,5% 18% 58% 0% 0% 0% 10% 90% Fråga 8 0% 7% 18% 25% 50% 0% 2,5% 10,5% 23% 64% Fråga11 0% 9% 7% 16,5% 67,5% 0% 0% 2,5% 13% 84,5% Fråga12 2,5% 4,5% 11,5% 23,5% 58% 2,5% 0% 5% 7,5% 85% Fråga14 4,5% 2,5% 13,5% 36,5% 43% 0% 0% 5% 7,5% 87,5% 29 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. 2010-10-20 30 Esaiasson 2003:285 10

På fråga ett på enkäten ska eleverna svara på om de är pojke eller flicka. Denna studie har besvarats av, i stort sett, lika många pojkar som flickor. Exakta siffror är 71 pojkar och 79 flickor. Tack vare detta har jag kunnat få fram ett rättvist svar till frågeställningen. Fråga två på enkäten lyder: Brukar du gå på idrottslektionerna i skolan? Pojkarna angav att de inte går på lektionerna för att de har glömt kläder eller för att det är tråkigt. Kommentarerna hos flickorna var allergi, att det är tråkigt, tidsbrist eller slöseri på tid. En flicka skrev att hon inte ville gå på idrotten för att alla alltid kollar konstigt på henne. Fråga sex lyder: Händer det att du känner rädsla eller oro inför idrottslektionerna i skolan? I fråga sju får de kommentera vad de känner rädsla eller oro över. Ingen pojke har svarat alltid ofta eller ibland och därmed finns inga kommentarer. Många kommentarer har dock lämnats av flickorna. Många handlar om betygspress, exempelvis dessa tre kommentarer: Betygsviktiga lektioner som simning och dans. Det skapar lite nervositet. Över att göra något som sänker betygen. Dåligt betyg, inte veta vad jag ska göra för att få ett bra betyg. Andra kommentarer handlar om att de är rädda för att bli utskrattade, göra sig illa, att ha bollsporter eftersom pojkarna blir sura och struntar i andra, att ha idrott med pojkar, samt att känna sig illa till mods, göra något hon inte är bra på. På fråga nio vill jag veta vilka aktiviteterna är som eleverna ibland hoppar över. Där är många flickor överens. Simning och bad är det många som har svarat. Även dans och friidrott nämns bland svaren. En flicka skriver att hon kan hoppa över en idrottslektion om det är mycket plugg i de andra ämnena och om hon känner sig stressad. I fråga tio undrar jag hur det går till när lag eller grupper ska bildas under idrottslektionen. På denna fråga har en del elever fyllt i mer än ett svarsalternativ. Alternativen var att de delar in lag själva, att läraren bestämmer eller att det sker slumpvis. På denna fråga har 61,5% av pojkarna och 68,5% av flickorna svarat att det bestäms slumpvis. 11

Under fråga 13 fick urvalet förklara varför de anser att det är jobbigt att ha idrott med elever av det andra könet. Där är flickorna överens om att de anser att det är jobbigt när de spelar fotboll på grund av att pojkarna alltid har bollen, för att de klagar på flickorna och för att de ibland inte låter flickorna spela. En flicka har skrivit att hon tycker att det är pinsamt att ha idrott med pojkarna. En annan har skrivit att pojkarna är bättre i idrott och att det därför är jobbigt. Av pojkarna valde två stycken att kommentera frågan. Den ena skrev att han var rädd för att få stånd medan den andre snarare tyckte att det var obekvämt att ha idrott med flickor, han anser att det är lättare med enbart pojkar, speciellt i lagsporter. I den sista frågan, fråga 14, undrar jag om eleverna är rädda för att göra fel på idrottslektionerna. Följdfrågan till fråga 14 löd: Vad är du mest rädd för? Det var endast en pojke som valde att lämna en kommentar till denna fråga. Han skrev att han var rädd för att det ska bli pinsamt. Bland flickorna däremot, hade många valt att lämna en kommentar till frågan. Några av kommentarerna var dessa: Få taskiga kommentarer. Springa för långsamt. För att de andra i laget ska bli sura. Att missa målet, då skyller alla på en. 4. Sammanfattande diskussion Denna studie genomfördes på grund av att min personliga hypotes var sådan att det förekom stress inom ämnet idrott och hälsa. Iakttagelser från praktiktillfällen samt samtal med elever gav mig denna föreställning. Som man kan se i resultatet är min föreställning sann, vad gäller de studerade urvalet elever. Det finns stressfaktorer som eleverna dagligen brottas med. En av dessa faktorer är oron inför att gå på idrottslektionerna. Denna fråga var den som visade störst skillnad mellan könen. Att 5% av flickorna alltid känner rädsla eller oro inför idrottslektionerna är för mig skrämmande att se. Frågan jag ställer mig är om det enbart är oro inför ämnet idrott och hälsa eller om det är oro inför skolan i allmänhet? Elever bör inte känna rädsla eller oro över något ämne i skolan. I kommentarerna till samma fråga framgick det att flickorna kände stress inför sina betyg. Att inte veta vad som ska göras för att få ett bra betyg och så vidare. I avsnittet bakgrund nämner jag att, enligt en undersökning av SCB, är det 55% 12

av flickorna i högstadiet som känner sig stressade på grund av höga krav på sig själva. Motsvarande siffra för pojkarna var 51%. Det nämns även att det är vanligare bland flickor att ha höga krav på sig själva vad gäller skolan. Det sistnämnda verkar stämma in på resultatet av denna undersökning. Trots att resultatet av denna studie ej är generaliserbart bör siffrorna tas på allvar och det är vi som lärare som bör agera för att förbättra situationen. Kommentarerna till denna fråga handlade inte enbart om betygen utan de handlade även om rädslan att bli utskrattad eller känna sig illa till mods. Detta är, enligt min mening, nödvändigt att ta tag i omedelbart. Som idrottslärare är det inte kul att höra att ämnet medför sådana känslor. Simning och bad är stressmoment inom ämnet idrott och hälsa, enligt urvalet som deltagit i undersökningen. Det finns elever som medvetet hoppar över lektioner där de ska simma eller bada. Jag kan enbart spekulera i vad anledningarna kan vara. I högstadiet är simning ett betygsgrundande och obligatoriskt moment, därför är det oroväckande att eleverna känner att de vill hoppa över ett sådant viktigt moment. Det finns andra faktorer som kan göra att en elev väljer att inte gå på idrottslektionen. En flicka hade skrivit att hon hoppade över idrotten om det var mycket att göra i de andra ämnena och hon kände sig stressad över detta. Idrott och hälsa borde inte ses som ett ämne som man kan hoppa över. Något jag trodde var en stressfaktor innan denna studie var rädslan att bli utanför på lektionerna. Det visade sig att detta inte var någon stor stressfaktor. Majoriteten av både pojkarna och flickorna hade svarat aldrig. Ingen hade svarat alltid. Som jag nämnde i inledningen står det i kursplanen att gemenskap är viktigt och att ämnet idrott och hälsa kan stärka gemenskapen hos eleverna. Detta är något jag tror starkt på och då studien visar att en stor majoritet inte känner sig rädda för att bli utanför på lektionerna är detta något som stämmer in på de skolor som deltagit i undersökningen. Att ha idrott med elever av det andra könet anser främst flickorna är jobbigt. Speciellt gäller detta lagsporter. De är rädda för att pojkarna ska klaga på dem, enligt enkätsvaren. I föregående stycke nämnde jag att min hypotes var en gemensamhetsstärkande faktor borde vara att det är så pass få elever som känner rädsla eller oro över att bli utanför på lektionerna. Samtidigt anser jag att det är ett stort problem att många flickor inte känner sig bekväma att ha idrott med pojkarna. Detta kan vara en faktor som istället hindrar idrotten från att skapa gemenskap, i alla fall vad gäller gemenskapen mellan könen. Åter igen anser jag att det är upp till läraren att finna en lösning på detta om det finns tendenser till liknande situationer på 13

skolan. Frågan om eleverna är rädda att göra fel på lektionerna går hand i hand med den förra frågan. Många flickor har angett att det är en stressfaktor att känna rädsla för att göra fel, dock är pojkarnas siffror för denna fråga annorlunda. Det är alltså främst flickornas självkänsla som behöver stärkas enligt undersökningen. Idrotten är ett ämne där det, enligt mig, borde vara tillåtet att göra fel, missa en passning, ha kul och våga göra bort sig och skratta åt det. Man ska lära sig kroppskontroll, bli starkare, klara av utmaningar man kanske inte trodde att man skulle klara. Det är ingen som förväntar sig att man ska kunna ställa upp tal i matematik korrekt första gången du försöker. Det är detsamma med idrott, man ska utvecklas. Det är många elever som inte ser fram emot idrottslektionerna i skolan. Nu i efterhand hade det varit passande med en följdfråga till denna enkätfråga, för att få reda på varför de inte ser fram emot ämnet. Stressfaktorer som betygshets, dans, simning och lagsporter (för flickor) kanske kan nämnas som anledningar. Idrotten innehåller många olika moment och det är naturligt att inte tycka om allting. Detta kan vara en anledning till att det blev spridda svar på fråga fem. Någon kan tycka väldigt mycket om dans eller redskapsgymnastik men inte alls gilla bollsporter. Detta är helt naturligt och enligt mig är det en stor anledning till att det finns så många stressmoment inom ämnet. Inget annat ämne i skolan är lika brett som ämnet idrott och hälsa, detta är ett ämne med stor variation på innehållet. Glädjande resultat var, enligt min uppfattning, att eleverna inte anser att det är jobbigt att duscha och byta om inför sina kamrater. Eftersom det fanns några få elever som ansåg att det var jobbigt och därför valde att inte gå på idrottslektionerna på grund av detta är det viktigt att ändå belysa frågan. Ingen elev ska behöva känna oro inför detta. Vi lärare ser oftast inte vad som sker i omklädningsrummen. På högstadiet, där denna studie är förlagd, styr läraren lektionen men när denna är slut släpps eleverna iväg för att duscha och byta om. Då finns ingen vuxen som kan se och höra vad som händer och sägs. Eftersom studien visade att detta inte upplevs som en stor stressfaktor vill jag inte göra det till en, men av egen erfarenhet vet jag att omklädningsrummet trots allt är ett utsatt område vad gäller mobbning och liknande. 4.1 Studiens tillförlitlighet Urvalet är för litet och de deltagande skolorna är för få för att studien ska kunna kallas generaliserbar. De resultat studien har gett representerar de tre skolorna som valdes ut slumpmässigt och de 150 åttondeklassare som deltog. Jag kan bara hoppas och tro att eleverna 14

som fyllde i denna enkät tog den på allvar och var ärliga i sina svar. Bortfallsfaktorn kan dock aldrig kontrolleras. Detta är något man alltid får räkna med. Som jag har nämnt ovan bör resultatet tas på allvar. Jag ville själv ta reda på hur elever känner inför ämnet idrott och hälsa, om det är ett stressframkallande ämne. Jag hoppas även att andra som är intresserade av samma sak känner att de kan läsa studien och få ut något av den. 5. Framtida forskning Denna undersökning skulle med fördel kunna göras med ett större urval elever. En intressant metod att använda i en framtida forskning är intervju. Med intervju som metod skulle undersökningen kunna gå djupare och mer konkreta svar skulle kunna presenteras. För att undersökningen ska bli mer generell bör antalet skolor utökas såväl som urvalet. Intressant vore även att jämföra skolor i olika områden där det råder stora socioekonomiska skillnader. Mer forskning kring ämnet stress inom idrott och hälsa skulle, enligt mig, gynna både lärare och elever i framtiden då det finns en problematik med stressfaktorer i ämnet. 15

6. Referenser Dahlkvist, Lena och Larsson, Kerstin (2009). Högstadieungdomars upplevelse av stress en fokusgruppsstudie i årskurs 9. Luleå tekniska universitet. Examensarbete 15 hp. Dahlkwist, Matts (2004). Hantera din stress en utvecklingsguide och faktabok. Uppsala: Kunskapsföretaget AB. Ellneby, Ylva (1999). Om barn och stress: och vad vi kan göra åt det. Stockholm: Natur och kultur. Esaiasson, Peter M.fl. (2003) Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts juridik. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningametoder och språklig utformning. Uppsala: Studentlitteratur. Statens offentliga utredningar (2006:77) Ungdomar stress och psykisk ohälsa: analyser och förslag till åtgärder. Stockholm: Fritze Statiska Centralbyrån (2010-08-16) Pressmeddelande Flickor stressas av höga krav på sig själva. Statiska Centralbyrån Rapport 10 Levnadsförhållanden. Strömberg, Alva (2002). Stora synonymordboken. Stockholm. Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.. 16

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Stockholm. Woxberg, Lotta (2005). Stress i unga år. Jönköping: Brain books. Internetadresser: Barnombudsmannen. http://www.bo.se/files/publikationer,%20pdf/bo_om_stress2004.pdf Idrottsforum. http://www.idrottsforum.org/articles/larsson/larsson_fagrell_redelius/larsson_fagrell_red elius051214.html Skolverket (2004/2005). Kursplan i idrott och hälsa för grundskolan. www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3872/titleid/idh1010%20- %20Idrott%20och%20h%E4lsa www.stressmottagningen.nu Vetenskapsrådet - Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning www.vr.se 17

Bilaga 1. Enkät känner du stress inför skolämnet idrott och hälsa? 1. Du är: (Ringa in rätt alternativ.) Tjej Kille 2. Brukar du gå på idrottslektionerna i skolan? (Ringa in det alternativ som passar bäst.) Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 3. Om du svarat ibland, sällan, eller aldrig på fråga 2, varför? 4. Händer det att du inte går på idrottslektionen på grund av att du inte vill byta om eller duscha inför dina kamrater? (Ringa in det alternativ som passar bäst.) Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 5. Ser du fram emot idrottslektionerna i skolan? (Ringa in det alternativ som passar bäst.) Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 6. Händer det att du känner rädsla eller oro inför idrottslektionerna i skolan? (Ringa in det alternativ som passar bäst.) Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 7. Om du har svarat alltid, ofta eller ibland på fråga 6, vad känner du rädsla eller oro över? 18

8. Händer det att du hoppar över idrottslektionen på grund av att ni ska utföra en viss aktivitet? (Ringa in det alternativ som passar bäst.) Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 9. Om du har svarat alltid, ofta eller ibland på fråga 8, vilken/vilka aktivitet/aktiviteter gäller det? 10. Hur går det oftast till när ni delas in i lag eller grupper under idrottslektionen? (Ringa in det alternativ som passar bäst.) Ni bestämmer själva Läraren bestämmer Slumpmässigt (Ex. 1 2 1 2) Annat: 11. Är du rädd eller orolig för att bli utanför på idrottslektionerna? Ex. när man ska arbeta två och två? (Ringa in det alternativ som passar bäst.) Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 12. Tycker du att det är jobbigt att ha idrott tillsammans med elever av det andra könet? (Ringa in det alternativ som passar bäst.) Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 13. Om du har svarat alltid, ofta eller ibland på fråga 12, varför? 14. Känner du att du är rädd för att göra fel på idrottslektionerna? Ex. missa målet i fotboll eller springa för långsamt i friidrott? (Ringa in det alternativ som passar bäst.) Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig 15. Om du har svarat alltid, ofta eller ibland på fråga 14, vad är du mest rädd för? 19

Tack för att du tog dig tid att besvara denna enkät! 20