CI-kommunikation och teknik



Relevanta dokument
COMFORT DIGISYSTEM. Flermikrofonsystem

Övning: Dilemmafrågor

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Upplevelsernas skola för lärande och utveckling

MÄSSHANDBOK ENTREPRENÖRSKAP PÅ RIKTIGT 2016 KRONOBERG

Individuella utvecklingsplaner

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Rödebyområdets elevhälsa

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14

Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret

Spindeldiagram. Stockholm / Kista gymnasium / Administration, handel och varuhantering Beställda: 18 Antal svarande: 18 Svarsfrekvens: 100%

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.

HERTINGSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015

Elevenkät år

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden. Elevhälsa. Handlingsplan. Barn- och utbildningsnämnden

Välkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2016/17

Ask a question. Change a life...

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Vad tycker du om sfi?

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet

Informationsmöte inför Pias skolstart i årskurs X 2011-MM-DD

Välkommen till fritids

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Elevernas trygghetsplan

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

PALLA..! Tonårsförälder, känner du igen dig?

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning!

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Anne Harju 1

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Tema: 24-timmarsdygnet

Ungdomsenkät Om mig 1

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

LÄGER- ABC ASSÖ 2011

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Vad är viktigt i en bra skola

Innehållsförteckning 1. Utvärdering av 2013 läsårs arbete mot kränkande behandling Vision Så här säger lag och styrdokument

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Arbetsplan/Beskrivning

Ämnesplan i Engelska

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

Rapport skolinspektionen vt-11

Handlingsplan för frånvaro

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box HOVA

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandling och trygghet 2015

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

AST projektet i Borås

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

I DIN VARDAG NR. 4 - DECEMBER 2015 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

HEMMASITTANDE ELEVER. Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

SKK (Stockholms Kappsimningsklubb) inbjuder alla Ekerö kommuninvånare samt sommargäster att anmäla era barn i vår populära sommarsimskola.

Välkommen till Arlövs västra rektorsområde

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Hästöskolans likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2015 Reviderad:

Kvalitetsredovisning

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Geparden Kvicke Prick ett spännande val

Skuttungeposten Nr 3 v

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

VÄRDERINGSÖVNINGAR METOD 1

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Pedagogisk Basutredning

Storyline Familjen Bilgren

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Observations- och analysmaterial

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra och Lollo som ska träna sina krångelhänder så de blir hjälparhänder!

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan

Transkript:

CI-kommunikation och teknik En uppföljningsstudie Åsa Folke, habiliteringspedagog Roger Brodin, hörselvårdsingenjör B i E ö ö läk Skolval? Kommunikation? Kompisar? Fritid? Resurser?

CI är ett system avsett för personer med svåra till grava hörselskador och som får liten eller ingen hjälp genom förstärkning av ljud via hörapparat eller taktila hjälpmedel.

Ljudprocessorer MED EL med extern telespole

Testmaterial Bruckhoff-mottagare till MED EL

Exempel på sändare och mottagare till MED EL Exempel på sändare och mottagare till ESPrit 3 G

Telcom till telefon och TV Buller 55 db Talavstånd Avsluta Stopp Efterklangstid (s) 1,2 0,8 0,5 0 0 1 2 4 8 Avstånd (meter)

Enkätsvar föräldrar Grupperna (12 barn) (32 barn) Barn mellan 3-12 år med placering på olika förskolor/skolor. Några på specialförskolor/skolor, andra med delad placering specialförskola/ hemmaförskola, och någon med total integrering i hemmaskola. Barn mellan 2-17 år med en tyngdpunkt på de äldre barnen (14-17 år) Dessa barn går endast på specialförskolor eller specialskolor.

Intervjufrågor till föräldrar Hur motsvarar barnets skolplacering era förväntningar? Dåligt 17% Dåligt 10% 17% Bra 66% + 2 Dåligt 12% 20% Bra 70% 19% Bra 69% Har ett åtgärdsprogram upprättats? 43% 57% + 2 50% 50% 47% 53% Bra - Dåligt Vems ansvar?

Hur kommunicerar ni med barnet hemma? Tal & tecken 36% 10% Tal 54% + 2 Tal & 40% Tal 20% 40% Tal & 43% Tal 35% 22% Hur kommunicerar barnet med er? Tal & 42% Tal 42% Tal & 33% Tal 11% 16% + 2 56% Tal & 40% Tal 30% 30%

Skillnad i kommunikation mellan vuxna och barn Vuxnas tal till barn 54% 20% Vuxnas tecken till barn 10% 40% Vuxnas tal & tecken 36% 40% Barns tal till vuxna 42% 11% Barns tecken till vuxna 16% 56% Barns tal & tecken 42% 33% Hur fungerar tekniken i förskole/skolmiljön? Dåligt 54% Bra 23% 23% + 2 Dåligt 42% Bra 29% 29% Dåligt 50% Bra 29% 21%

Använder ert barn tekniska hjälpmedel vid fritidsaktiviteter? Sällan 43% Alltid 29% Ibland 28% Sällan 100% Ej relevant att jämföra grupperna. Samma resultat vid TV-tittande. Fritidsaktiviteter

11% 89% Talar ert barn i telefon? 67% 33% Med eller utan hjälpmedel? Med 40% Med 25% Utan 60% Ej samma förutsättningar Utan 75% Saknar ni något som skulle kunna underlätta för ert barn i förskolan/skolan eller i hemmet? Saknar 71% Saknar ej 29% Saknar 50% Saknar ej 50% Vibrerande väckarklocka och brandlarm Fler hjälpmedel hemma TV-slinga Inbyggd telespole till CI Resurser saknas Behöver stöd i vilka hjälpmedel som finns både till skol- och hemmiljö FM-system till CI Fast teleslinga Bra telefon som fungerar med CI Information om vad det finns för hjälpmedel till CI Positiva lärare som vill ta till vara och utveckla möjligheterna med total kommunikation

Enkätsvar lärare Grupperna (12 barn) (32 barn) Barn mellan 3-12 år med placering på olika förskolor/skolor. Några på specialförskolor/skolor, andra med delad placering specialförskola/ hemmaförskola, och någon med total integrering i hemmaskola. Barn mellan 2-17 år med en tyngdpunkt på de äldre barnen (14-17 år) Dessa barn går endast på specialförskolor eller specialskolor.

Intervjufrågor till lärare Hur fungerar barnet/eleven socialt med klasskamrater under lektionstid? Dåligt 20% 30% Bra 50% + 2 Dåligt 11% 33% Dåligt 6% Bra 61% 32% Bra 57% På vilket sätt kommunicerar ni med varandra (barnet/eleven och du)? Tal & 55% Tal 36% 9% + 2 Tal & 44% Tal 17% 39% Tal & 47% Tal 25% 28% Barnen kommunicerar med sina kamrater på samma sätt i respektive grupp!

Är barnet på åldersadekvat nivå i de olika ämnena? 12% 50% 10% 40% + 2 35% 53% 29% 45% Huvudbry 26% Finns det ett åtgärdsprogram för barnet/eleven med CI? 20% 80% + 2 53% 47% 39% 61%

Känner du att barnet/eleven trivs i klassen? 100% 100% Hur ser du på framtiden för barnet? Klarar integrering 23% Behöver hörselklass 31% Behöver teckenspråksundervisning 46% + 2 Klarar integrering 10% Behöver hörselklass 27% Klarar integrering 5% Behöver teckenspråksundervisning 68% Behöver hörselklass 32% Behöver teckenspråksundervisning 58%

Hur mycket använder barnet sitt CI i förskolan/skolan? Den här frågan är bara utskickad till grupp 2. Ibland 12% Aldrig 12% Alltid 76% På vilket sätt har du anpassat undervisningen utifrån barnets/elevens behov? Mindre grupper Tydliga ramar som stöd Stöd av konkret och visuellt material Extra taltid, talgrupp Individuell handlingsplan Arbeta tillsammans med resursperson Använder stödtecken Flano, språkpåsar, tecken & tal med ting & bilder Rätt placering i gruppen Alltid vänd mot barnet - bra avläsebild Vid film alltid textremsa Tal-och teckentempo Delar gruppen vid olika aktiviteter Undervisning även av döv lärare Talträning

Saknar du något som skulle underlätta undervisningen? Extra personal 100% resurs Nätverksmöte för att tydliggöra ansvar Mer teknikinformation Extra teckenspråksstöd Anpassad miljö Teleslinga i klassrummet Mer tid att arbeta enskilt med barnet Mikrofon Fler talande kamrater Mer resurstid för att kunna deltaga mer på raster och fri lek Kunna arbeta med mindre grupper med språkstödjande aktiviteter Vad är det som inte fungerar med tekniken i skolmiljön? Får inte igång slingan Måste ha koll på att batterierna fungerar - mest då med små barn Finns inte tillräckligt med reservdelar - batterier och sladdar Inget T-läge på barnets CI Frustrerande att inte veta om tekniken fungerar. Tar tid att byta batterier, känner stress av att klassen väntar Information om vilken teknik som finns Svårt med slinga till Med El - blir krångligt Saknar slinga och mikrofon i klassrummet Elev för gammal för att lära ny teknik - fast i sitt beteende Teknik skulle ha använts tidigare

Funderingar, frågor, reflektioner?? TACK! CI-kommunikation och teknik En uppföljningsstudie Åsa Folke, habiliteringspedagog Roger Brodin, hörselvårdsingenjör Berit Engström, överläkare