OMVÄRLDSBEVAKNING MED SOCIALA MEDIER Jonas Landgren, Mathias Klang Institutionen för Tillämpad IT Göteborgs Universitet & Chalmers 2011
Rapporten syftar till att bidra till en ökad kunskap och förmåga att genomföra omvärldsanalys baserat på information från sociala medier. Målgruppen är krisinformationsansvariga på kommunal och regional nivå. Rapporten har som målsättning att kunna ge praktisk vägledning till länets kommuner och myndigheter för att bedriva omvärldsbevakning av sociala medier i samband med krishändelser. Rapporten är framtagen på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland. INLEDNING 2
Bakgrund Vid en krishändelse kan vi räkna med att människor använder sociala medier för att söka information, förmedla egna och andras upplevelser och kommentera hur ansvariga, till exempel kommuner och myndigheter, hanterar händelsen. Den bild som förmedlas av krisen utgör själva krisen, så som den uppfattas av medier, andra myndigheter, organisationer och allmänheten. Tidigare var det framför allt massmedia som förmedlade omvärldens bild av krisen. Idag skapas bilden av krisen även i de sociala medierna. För att få en så komplett bild som möjligt behöver ansvariga även bevaka och analysera sociala medierna. Målet är att kommuner, myndigheter och andra organisationer i länet ska utöka sin omvärldsbevakning till att även omfatta sociala medier. Med en mer komplett bild av hur krisen beskrivs och uppfattas av omvärlden får de ansvariga organisationerna ett bättre underlag för att planera sina informations- och kommunikationsinsatser. INLEDNING 3
Utgångspunkter Rapporten har följande utgångspunkter: Det som skrivs och förmedlas i sociala medier är värdefull och användbar information för att få en bild av hur en inträffad händelse uppfattas och hur händelsen kan utvecklas. Organisationer som byggt upp en vardagsanvändning (med rutiner och organisation) kring sociala medier för kommunikation och omvärldsbevakning har rimligen bättre förutsättningar att även klara av sådan kommunikation i händelse av en kris. Omvärldsbevakning via sociala medier är ett komplement till bevakningen av traditionell media. Genom att ha en god förståelse för vad som skrivs om en händelse i sociala medier och traditionella medier kan organisationer få en bättre förmåga att hantera olika aspekter av den inträffade händelsen. INLEDNING 4
Innehåll Rapporten skall ge en vägledning kring hur myndigheter kan genomföra omvärldsanalys med fokus på information som skrivs i sociala medier i samband med en krisliknande händelse. Exempel på olika typer av sociala medier kommer att presenteras där deras olika egenskaper påverkar möjligheten för effektiv omvärldsbevakning. Organisationer som vill närma sig sociala medier behöver utveckla sin kompetens stegvis. De olika utvecklingsstegen presenteras i en Kompetenstrappa. Omvärldsbevakning är en process med en rad olika steg med specifika aktiviteter. Processen med tillhörande tekniker presenteras med praktiska tips. Organisationer som använder sociala medier behöver vara uppmärksamma på de legala och etiska begränsningar som existerar. En flertal aspekter presenteras som den enskilde organisationen bör reflektera kring. INLEDNING 5
Typhändelser för omvärldsbevakning via sociala medier. Förtroendekris hos kommun eller myndighet Omfattande olycka med skadade personer Smitta och smittspridning Väderrelaterade störningar o väg, tele, el, livsmedel, m.m Våldsdåd eller övergrepp på barn Skolbränder Kravaller eller annan social oro Vilka andra händelser kan vara av intresse för din organisation? INLEDNING 6
Några exempel på sociala medier med lite olika egenskaper EXEMPEL 7
Nyhetssida + koppling mot social medier Bilden visar nyhetsrapporteringen från GP.se efter fortsatt stökiga nätter i Frölunda. Längst ner på sidan finns kopplingar till sociala medier med bland annat facebook och bloggar. EXEMPEL 8
Webbsida : Dvärgbandmask - Jägarförbundet EXEMPEL 9
Facebook : Hata Västtrafik EXEMPEL 10
Facebook: Skellefteå kommun under cryptosporidiumutbrottet Kommunen publicerar information hur händelsen hanteras. Allmänheten kommenterar och reagerar EXEMPEL 11
Twitter : Strömavbrott? EXEMPEL 12
Social medier är lite olika avseende sökbar Social medier och beständig är är lite olika information avseende sökbar och beständig information Det är värdefullt att reßektera kring var det Þnns störst chans att hitta Det värdefull Det är värdefullt information att att reßektera vid en kring kring var omvärldsanalys. var det det Þnns Þnns störst störst chans chans att att hitta hitta Högre grad värdefull information vid vid en en av sökbarhet Modellen omvärldsanalys. visar att även om Högre grad grad mikrobloggar kan ge snabb och av av sökbarhet Nyhetssidor uppdaterad Modellen visar visar information att att även även om om så är den (ex. gp.se) typen mikrobloggar av information kan kan ge ge snabb snabb svårare och och att söka Bloggar och Nyhetssidor efter uppdaterad och den information har en ganska så så är är den kort den websidor (ex. (ex. gp.se) gp.se) typen livstid typen av innan av information den blir otillgänglig. svårare att att söka söka Bloggar och och efter efter och och den den har har en en ganska ganska kort kort Facebook websidor livstid Bloggar, livstid innan innan webbsidor den den blir blir och otillgänglig. Mikrobloggar nyhetswebbsidor kan därför vara Lägre grad (ex Twitter) något enklare källor och att utgå ifrån. Facebook Bloggar, webbsidor och av sökbarhet Nyhetswebbsidor nyhetswebbsidor kan kan har därför därför i många vara vara fall Mikrobloggar något länkar något enklare till relaterade källor källor att att utgå utgå ifrån. ifrån. Lägre Lägre grad grad (ex (ex Flyktigt Twitter) Beständigt mikrobloggsinlägg. Nyhetswebbsidor har har i många i många fall fall av av sökbarhet länkar länkar till till relaterade Flyktigt Beständigt mikrobloggsinlägg. SÖKBARHET SÖKBARHET 13 13 13
Organisationers förmåga att använda sociala medier kan beskrivs i termer av en kompetenstrappa. Stegvis och över tid kan organisationen utveckla sin kompetens och förmåga och gå från begränsad närvaro i sociala medier till säkerställd kontinuerlig dialog. KOMPETENSTRAPPA 14
Etablerad närvaro På nivå 1 behöver organisationen etablera en närvaro på nätet i allmänhet och specifikt i sociala medier. Detta innebär som start att medarbetare behöver ha möjlighet att använda sig av sociala medier på sin arbetstid och från sin arbetsplats. Denna möjlighet skall sanktioneras av verksamhetens chefer. Medarbetare behöver därefter skapa konton som inledningsvis är skilda från de som används för privat bruk. Detta är avgörande för att medarbetarens privata nätverk inte skall sammanblandas med de professionella nätverket. Detta skapas enklast genom rollbaserade konton ex TiB_LST (Tjänsteman i beredskap hos Länsstyrelsen). Naturligtvis kan medarbetare som vill använda sig av sina privata konton. Detta skall dock ske med insikten om riskerna med privat/professionella konflikter. I en mer utvecklad form behöver organisationen finns närvarande med t.ex Twitter och Facebook-konton. NIVÅ 1 15
Förmåga att observera På denna nivå kan organisationen skapa en förmåga att passivt observera och ta del av material som skapas i sociala medier. Detta kan ske genom att säkerställa att t.ex Twitter-feeds och Facebookuppdateringar, Gowalla/Foursquare check-ins samt Google buzz bevakas. På denna nivån kan medarbetarna behöva gå med mer aktivt i grupper eller på andra sätt säkerställa tillgång till specifika uppdateringar. NIVÅ 2 Gowalla (www.gowalla.com) och Foursquare (www.foursquare.com) är två olika sociala nätverkstjänster som ger användarna möjlighet att checka-in på geografiska platser och därmed visa för sina vänner vart de befinner sig och vad de gör. In-checkningen sker via en mobiltelefon app. Google Buzz (www.google.com/buzz) är en tjänst för att posta ett meddelande som är knuten till en geografisk plats. Via Google Maps kan samtliga aktuella meddelanden för exempelvis Göteborgs innerstad visas. 16
Kapacitet att aktivt inhämta synpunkter. Nivån innebär att organisationen har kapacitet att genom sociala medier inhämta fakta och synpunkter på ett effektivt sätt. Genom t.ex Facebook eller Twitter kan organisationen själv öppna upp möjligheter för andra användare av social media att bidra med synpunkter i form av sakinformation, frågor, kritik, åsikter m.m Genom social media kan organisationen i en specifik händelse skapa "kontaktpunkter" mellan myndigheten och allmänheten där ofiltrerad information kan inhämtas. Exempel: Kommunen är drabbad av förorenat dricksvatten. Via kommunens Facebook-sida ställs frågor till allmänheten kring de svårigheter som drabbat dem i samband med situationen. Frågorna blir kontaktpunkter mellan myndigheten och allmänheten där rak ofiltrerad information men också kritik kommer förmedlas. Informationen blir en viktig resurs för att bedöma och hantera händelsen. NIVÅ 3 17
Trygghet i att bemöta kritik På denna nivå har organisationen utvecklat kompetens och rutiner för att aktivt bemöta kritik i sociala medier. Genom att bemöta kritik kan nya insikter fångas upp då kraften/opinionen i sociala medier mer konkret kan bedömas. NIVÅ 4 18
Säkerställd kontinuerlig dialog Denna slutliga nivå innebär att organisationen är stabilt etablerad i flera olika sociala medier. Organisationen har kompetens att både samla in information och kommunicera via sociala medier. Policy, rutiner och organisation finns på plats för att arbeta aktivt i sociala medier i syfte att kontinuerligt ha en levande dialog med hjälp av sociala medier oavsett händelse och händelsedynamik. NIVÅ 5 19
Process för omvärldsbevakning via sociala medier PROCESS 20
Omvärldsbevakning som process Omvärldsbevakning i sociala medier sker i en process med följande sex specifika aktiviteter: 1. Kontinuerligt följa aktuella händelser och dess avtryck i sociala medier 2. Identifiera intressegrupperingar 3. Identifiera relevanta kanaler 4. Identifiera centrala ämnen i flödet av information. 5. Analysera kraft och betydelse PROCESS 6. Sammanställa nuläget och en möjlig framtida händelseutveckling 21
1. Kontinuerligt följa aktuella händelser och dess avtryck i sociala medier Alla händelser som inträffar kommer inte att ge avtryck i sociala medier. Det kan vara svårt att på förhand förutse vilka händelser som kommer att ge avtryck. Vad som gör att en viss sorts händelse ger avtryck i sociala medier är bereonde av en mängd olika faktorer där nuvarande och tidigare agerande av myndigheter, media och allmänhet tillsammans har en påverkan. Orsakssambanden är ofta svårbegripliga vilket gör att en god omvärldsbevakning också kräver en god förmåga att lyssna av och förstå intressegrupperingars perspektiv och drivkrafter. Det är därför viktigt med ett kontinuerligt arbete och lärande kring vilka sorts händelser som tenderar att ge avtryck i det specifika lokala sammanhanget. PROCESS: STEG 1 22
1. Kontinuerligt följa aktuella händelser och dess avtryck i sociala medier Följande verktyg kan med fördel användas för att få viss hjälp i en i övrigt ganska manuell aktivitet. Sökmotorer. Det finns en rad sökmotorer som delvis kan hjälpa till med att försöka söka fram information av intresse. Svårigheterna med sökmotorer är att det krävs specifika sökord som skall anges. Det kan i många fall vara svårt att veta exakt vilka sökord som är träffsäkra. Bloggportaler. En bloggportal är en website som tillhandahåller bloggsamlingar som är kategoriserade efter ämnen och ofta länkad till en geografisk plats eller ort. Med hjälp av en bloggportal kan lokala och specifika bloggar upptäckas. Sökfunktioner i social mjukvara. I tex Twitter och Facebook finns sökfunktioner som kan utnyttjas för att söka fram information som berör ett visst ämne eller en plats. Övrigt Traditionella omvärlds- och mediabevakningstjänster. www.48ers.com www.twingly.com www.bloggportalen.se search.twitter.com openstatussearch.com Retriever, Infopaq m.fl. PROCESS : STEG 1 23
1. Kontinuerligt följa - Sökmotorer www.48ers.com Ange ett eller flera sökord och ta del av de senaste avtrycken i sociala medier. Bilden visar resultatet för sökordet "cryptosporidium" den 20 april 2011, dagen efter att Skellefteå kommun gått ut med information om risken för cryptosporidum i vattnet. PROCESS: STEG 1 24
1. Kontinuerligt följa - Sökmotorer Bilden visar resultat från 48ers.com för sökordet "Frölunda" den 20 april 2011, dagen efter fortsatta oroligheter med bilbränder och stenkastning i stadsdelen Frölunda. PROCESS: STEG 1 25
1. Kontinuerligt följa hitta & prenumerera på bloggar En bra strategi i arbetet med att kontinuerligt följa vilka händelser som ger avtryck i sociala medier är att följa de bloggar som är relaterad till kommunen eller regionen. Genom att prenumerera på bloggarna med hjälp av RSS kan ett urval av bloggar ge snabb och enkel tillgång till de senaste inläggen. Bloggportalen erbjuder ett bra stöd för att hitta fram till olika lokala bloggar. PROCESS: STEG 1 26
1. Kontinuerligt följa hitta & prenumerera på bloggar Kartan ovan visar de bloggar som bloggportalen har identifierat som att tillhöra Borås-området. Bloggportalen tillhandahåller listor över de mest besökta bloggarna m.m PROCESS: STEG 1 27
1. Kontinuerligt följa hitta & prenumerera på bloggar Leta upp symbolen för RSS-feed eller andra liknande funktioner för att prenumerera på innehållet. Genom att prenumerera på RSSflöden kan många olika informationsflöden bevakas, samlas och hanteras systematiskt. T.ex. Google Reader PROCESS: STEG 1 28
1. Kontinuerligt följa hitta personer som twittrar Gå till www.twitter,com Ange en ort i sökfältet ex Borås Klicka på Advanced Search Scrolla ner till Places och ange orten igen. Det går också att ange en geografisk radie som inkluderas. Leta upp intressanta personer/ organisationer och klicka Follow. Bilden till vänster visar resultatet för Borås med omnejd 100 km. PROCESS: STEG 1 29
2. Identifiera intressegrupperingar Olika händelser kommer att formera olika intressegrupperingar. Ett viktigt steg är att fundera igenom och söka fram vilka individer, grupper av individer och formella organisationer som kommunicerar i öppna kanaler om händelsen. Centrala frågeställning: Vilka enskilda individer är aktivt bidragande? Vilka etablerade organisationer engageras av händelsen? Vilka tillfälliga grupperingar kan/har formerats? PROCESS: STEG 2 30
2. Identifiera intressegrupperingar Olika händelser kommer att formera olika intressegrupperingar. Ett viktigt steg är att fundera igenom och söka fram vilka individer, tillfälliga grupper och formella organisationer som kommunicerar i öppna kanaler om händelsen. Individer (I)! Tillfälliga grupperingar (TG)! Organisationer (O)! PROCESS: STEG 2 31
3. Identifiera relevanta kanaler Vilka plattformar används för att kommunicera? Identifiera vilka digitala kanaler som används. Besök personer/föreningar/ grupperingars webbsidor och identifiera de öppna kanalerna som de använder sig av. - Webbsidor - Facebooksidor/events - Twitter-feeds PROCESS: STEG 3 32
3. Identifiera relevanta kanaler Lista de olika kanalerna som är relvanta i den givna händelsen. Kategorisera dem i en struktur som hjälper till att synliggöra vilken typ av kanaler som för den specifika händelsen verkar skapa störst tyngd och värde. Strukturen nedan kan användas som utgångspunkt: Nyhetssidor med kommentarer (N)! Bloggar Webbsidor (B)! Facebook Pages/Events (F)! Mikrobloggar Ex Twitter (MB)! PROCESS: STEG 3 33
4. Identifiera centrala ämnen i i flödet av information Ta del av informationsflödena och diskussionerna. Identifiera de centrala diskussionsämnen. Skapa en lista med ämnen som diskuteras. PROCESS: STEG 4 34
4. Identifiera centrala ämnen i i flödet av information PROCESS: STEG 4 35
4. Identifiera centrala ämnen - inte personer I arbetet med att sammanställa ämnen är det viktigt att personuppgifter inte lagras i onödan. Vad som är tekniskt möjligt och vad som är praktiskt lämpligt att lagra är två olika saker. Som myndighet är det mycket lämpligt att fundera igenom vilken typ av källhänvisning som är relevant och acceptabel. Exemplet nedan baseras på information som skrivits av en privatperson på Twitter. Skall både budskap och länkt till individens konto lagras? Nya oroligheter i invandrartäta Frölunda - FT http://goo.gl/bxkda Måste det gå så långt att vanligt folk måste ingripa?#svpol #riksdagen Källa: http://twitter.com/#!/setovis eller räcker det med att endast budskapet lagras? Nya oroligheter i invandrartäta Frölunda - FT http://goo.gl/bxkda Måste det gå så långt att vanligt folk måste ingripa?#svpol #riksdagen PROCESS: STEG 4 36
4. Identifiera centrala ämnen skapa kategorier PROCESS: STEG 4 37
4. Identifiera centrala ämnen skapa kategorier Ett viktigt moment i omvärldsbevakningen är att kategorisera insamlad information. Följande kategorier kan fungera som en inledande struktur. På sikt kommer arbetet med omvärldsanalys resultera i kategorier som är mer lokalt anpassade. Se därför de kategorier som presenteras här som en utgångspunkt för ett fortsatt arbete. Fakta Sakuppgifter Frågor Inget vatten i kranen hemma i Lexby, Vad händer? ÄMNESKATEGORISERING (F) Behov (K) Felaktigheter (R) Upplevelser Rykten Kritik Personangrepp Personalen på Kullgårdens äldreboende sliter som djur för att min mamma och andra boende skall få en bra helg trots vattenproblemen. Personalen verkade ganska pressade. Stackarna. Vattenproblemet kommer ju inte överraskande. Idioterna på VA-verket har inte underhållit sina grejer och inga kontroller har gjorts. Någon borde ge högsta hönset stryk. PROCESS: STEG 4 38
5. Analysera kraft och betydelse En av de svåra utmaningarna i en omvärldsanalys är att analysera kraft och betydelse av det fenomen som är i fokus. Vad innebär det att en grupp på Facebook har 500 medlemmar eller att organisationen fått massor av kritik i sociala medier? Vi är ännu bara i början av en lång utveckling kring användning av sociala medier vilket gör att det finns begränsad kunskap kring hur dessa fenomen bör och kan tolkas. Centrala frågeställningar: Vilken potential finns för eskalering i händelsen? Hur kan händelsen utvecklas baserat på den specifika historiken. Vilken kraft verkar finnas i engagemanget hos olika grupperingar? (numerär/styrka) PROCESS: STEG 5 39
5. Analysera kraft och betydelse Att verkligen analysera kraft och betydelse innebär ett manuellt arbete som kräver viss systematik och tankearbete. Nedan indikatorer kan användas som utgångspunkter i analysarbetet. Återfinns länkar till Event-sidor för fysiska manifestationer. Återfinns felaktiga källor som blivit till sanningar Existerar en samsyn eller är informationsflödet fragmentariskt Är kommunikationen handlingsorienterad eller allmänkritisk Skapa en tidslinje som visar hur händelsen utvecklats inom sociala medier och hur den har förändrats: Vad föranledde händelsens avtryck i sociala medier? När blev olika grupperingar aktiva? Vilka kanaler används och har det skett en förflyttning mellan kanaler? När och hur har traditionell media blivit aktiva? Vilka ämnen har varit i fokus över tiden och när uppstod dessa? PROCESS: STEG 5 40
Exempel: Hata Västtrafik Samma fenomen: Att ogilla Västtrafik. Flera grupper på Facebook Olika syften Olika mängd medlemmar från 69 till 9668 medlemmar. En indikator avseende styrkan i dessa grupper är den relativt låga aktiviteten i antal posts och avsaknaden av planerade fysiska manifestationer. Exemplet illustrerar de svårigheter som finns med att avgöra kraften i grupper som finns på nätet. Mängden grupper och antal medlemmar som ogillar Västtrafik ger dock en stark indikering till att organisationen Västtrafik engagerar och ger upphov till omfattande frustration. PROCESS: SETG 5 41
Automatiserade Verktyg Klout.com är en tjänst som underlättar analys av vilket inflytande en person har i sociala medier. Klout baserar sitt inflytandeindex på den information som användaren producerar i bland annat Facebook, Twitter, LinkedIn, Foursquare. 1. Skapa ett konto i Klout 2. I dashboard, skapa en lista OBS: Tänk på att de värden som 3. Mata in Twitter-id t.ex. Annika automatiserade verktyg presenterar endast är en indikation baserat på 4. Annikas inflytande via sociala medier visas genom ett sk. K+ värde. förenklade antaganden avseende vad som skapar inflytande. En djup och kritisk analys förutsätter alltid manuellt arbete och reflektion PROCESS: STEG 5 42
6. Sammanställa Materialet som samlats in i de tidigare stegen i processen skall nu sammanställas på ett meningsfullt sätt. Syftet med sammanställningen är att lyfta fram specifika aspekter med illustrativa exempel som på ett konkret sätt ger en beskrivning av vad som hänt, vad som pågår och vad som kan komma att inträffa. Sammanställningen bygger på följande steg: 1. Sammanställ materialet i analysmatrisen 2 Skapa en tidslinje med fakta och antaganden PROCESS: STEG 6 43
6. Sammanställa : Analysmatris Använd materialet från steg 2 5 och organisera materialet i nedan analysmatris. Materialet hanteras enklast antingen på en whiteboard med post-it lappar eller i ett Exceldokument. Lista identifierade ämnen med tillhörande info och bygg på med beskrivningar avseende ämneskategorier, intressenter och kanaldimensioner. Färgmarkera och tydliggör de kombinationer av ämnen och intressenter som bedöms ha betydande kraft. Dessa ämnen och intressenter bör organisationen vara extra lyhörda kring. Ämnen (F) Från steg 4 Ämneskategori (K) (F) = Fakta! (K) = Kritik! (R) = Rykten (R) Från steg 2 Intressenter Från steg 3 Kanaler (I) (TG) (O) (N) (B) (F) (MB) (I) = Individer! (TG) = Tillfälliga grupper! (O) = Organisationer (N) = Nyhetssidor! (B) = Bloggar! (F) = Facebook! (MB) = Mikrobloggar PROCESS: STEG 6 44
6. Sammanställa : Tidslinje (historik, nuläge, framtid) Använd materialet från analysmatrisen och lyft fram några illustrativa exempel på avtryck i social media för den aktuella händelsen. Det är viktigt att exemplen belyser aktuellt nuläget samt mer tidiga faser kring den aktuella händelsen. Baserat på vad som skett och vad som nu händer skall också framtida förväntade avtryck beskrivas. Genom att beskriva historik, nuläge och möjlig framtid ger sammanställningen värdefullt material kring vad organisationen bör beakta. För att säkerställa att det sker ett lärande bör också dåvarande och nuvarande antaganden kring framtida händelseutveckling beskrivas. Genom att ta del av tidigare antaganden från en given situation kan förmågan till säkrare antaganden utvecklas Framtid Nuläge Historik Förväntade avtryck i sociala medier Urval av relevanta avtryck i sociala medier Urval av relevanta avtryck i sociala medier Antaganden om möjliga händelseutvecklingar Antaganden om trolig händelseutveckling Organisationens dåvarande antaganden om händelseutvecklingen PROCESS: STEG 6 45
Juridiska och etiska aspekter Sociala medier kännetecknas av användargenererad data d.v.s. materialet som produceras kommer från individer och läggs ut på webb/internet. Plattformarnas Licenser Yttrandefrihet & Tryckfrihet Privat data som offentliggörs av andra Upphovsrätt Källkritik Offentliga handlingar Åsiktsregistrering Personuppgiftslagen JURIDIK 46
Plattformarnas Licenser: De flesta sociala medier tillhandahålls med licensvillkor. I de flesta fall binder dessa licensvillkor enbart användaren och orsakar inte några större hinder för insamlandet av information för omvärldsanalys. Det är dock av stor vikt att insamlandet sker med respekt för licensvillkor. http://www.facebook.com/terms.php http://twitter.com/tos JURIDIK 47
Upphovsrätt: Material som publiceras via sociala medier kan omfattas av upphovsrättsligt skydd. Upphovsmannen kan vara den som sprider informationen eller annan person. Direkt återpublicering av material utan upphovsmannens tillstånd bör undvikas. Åsiktsregistrering: Ett problemområde som måste beaktas i insamlande av data via sociala medier är åsiktsregistrering (RF 2kap 3 Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning). Som framgår av texten är detta ett problem när insamlandet sker enbart på grund av politisk åskådning. För att undvika problem med denna del av regeringsformen bör det tydligt framgå vilken data som insamlas och till vilket syfte. JURIDIK 48
Personuppgiftslagen: Insamlandet av material bör omfattas av personuppgiftslagens regelverk för bearbetning av data. Regelverk för hur sådana data samlas och användas bör utformas i samarbete med organisationens personuppgiftsansvarige. Vem är personuppgiftsansvarig hos er? Yttrandefrihet & Tryckfrihet: Regelverket för meddelarskydd (Tryckfrihetsförordning 1 Kap 1 3 stycket & Yttrandefrihetsgrundlag 1 kap 9 ) förhindrar ibland myndigheter från att efterforska vem som lämnat ett meddelande. Insamlandet av data bör ta detta i beaktning. Detta är särskilt viktigt vid förtroendekriser vid kommun eller myndighet. e JURIDIK 49
Offentliga handlingar. En omvärldsbevakning i form av en rapport blir en upprättad offentlig handling hos myndigheten som skapar den. Detta innebär att handlingen skall lämnas ut i enlighet med regelverket för offentliga handlingar. Datainsamlandet bör ske med detta i åtanke. Privat data som offentliggörs av andra. Många social mediaplattformar möjliggör att data inte tillgängliggörs för alla. Information kan läggas ut utan att spridas (t.ex. i lagringssyfte för den enskilde) eller spridas till en mindre grupp. ATT FUNDERA KRING: JURIDIK Har myndigheter/organisationer möjlighet att utnyttja data som spridits utanför kretsen den ämnats för, d.v.s. data läggs upp men begränsas till en grupp och någon inom gruppen sprider det vidare? 50
Källkritik & Källor Insamlandet av data kan ge legitimitet och tyngd till materialet. Hur säkerställs källorna? Vilket ansvar och möjlighet har organisationen att granska källorna? JURIDIK 51
Från steg 4 Från steg 2 Från steg 3 ÄMNEN Ämneskategori Intressenter Kanaler (F) (K) (R) (I) (TG) (O) (N) (B) (F) (MB) MALL : MATRIS (F) = Fakta! (K) = Kritik! (R) = Rykten (I) = Individer! (TG) = Tillfälliga grupper! (O) = Organisationer (N) = Nyhetssidor! (B) = Bloggar! (F) = Facebook! (MB) = Mikrobloggar 52
Förväntade avtryck i sociala medier Antaganden om möjliga händelseutvecklingar Framtid Nuläge Historik Urval av relevanta avtryck i sociala medier Urval av relevanta avtryck i sociala medier Antaganden om trolig händelseutveckling Organisationens dåvarande antaganden om händelseutvecklingen MALL:TIDSLINJE 53
Plats för egna reflektioner. SISTA SIDAN 54