Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Befolkningsprognos Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad för Umeå kommun feb 29 INLEDNING Prognos 29 som presenteras nedan utgör ett underlag för 29 års verksamhetsplanering. Den har inte sin utgångspunkt i de nya befolkningsmål på 2 invånare till 25 som kommunfullmäktige fattade under hösten. Skälet är att arbetet med att höja tillväxtsmålet just har inletts. Det sker på många plan och med flera olika aktörer involverade. Resultaten är att vänta längre fram och prognoserna kommer därför successivt att anpassas till det nya målet. Prognos 29 bygger till väsentliga delar på den hittillsvarande utveckling och utgår från kända förändringsfaktorer över flyttmönster, fruktsamhetstal och dödsrisker. Befolkningsutvecklingen redovisas för åren 29-218. Osäkerheten ökar på sikt beroende på att nuvarande mönster kan förändras. Metod Arbetet med Prognos 9 har genomförts i tre steg. Först beräknas totalprognosen för hela kommunen. Därefter görs separata prognoser för kommundelarna Sävar, Obbola-Holmsund, Hörnefors samt Umeå tätort. Summan av dessa stäms sedan av mot totalprognosen I det tredje steget görs en prognos för Umeås minsta geografiska enheter som består av ca 2 nyckelkoder. Dessa stäms i sin tur av mot prognosen för den kommundel i vilket de ingår. Delområdesprognosen består i sin tur av två delprognoser där den ena är en prognos för befolkningen som bor i det befintliga bostadsbeståndet och den andra en prognos för den befolkning som kommer att bo i den framtida nyproduktionen. Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB (USK) har svarat för beräkningsarbetet. Befolkning 28 och prognos 29-218 för Umeå kommun efter ålder år 1-5 år 6-15 år 16-18 19-24 25-44 45-64 65-79 8+ år summa år år år år år 28 1434 6367 11682 4663 13346 33622 26173 11238 4195 11272 29 134 655 1156 459 1379 3383 2631 1174 43 1141 21 133 662 1143 442 1428 3389 2646 1228 439 11511 211 132 668 1142 417 1469 342 2657 1284 446 11617 212 131 663 1163 397 1485 3416 2672 1332 455 11715 213 13 662 1177 375 1492 3442 2676 1385 462 1182 214 129 651 129 356 1478 3471 2669 1441 472 11876 215 13 646 123 35 1449 3493 2673 1482 483 11937 216 13 643 1248 346 1418 3521 2685 1511 494 11995 217 13 64 1262 352 1383 3539 27 1542 57 1257 218 131 64 1276 356 1361 3559 2711 1575 518 12126 Diff. 8-18 -12 3 18 11 26 197 94 451 98 854 1(5)
RESULTAT Enligt Prognos 9 kommer Umeås folkmängd att öka med 8 54 personer under den kommande tioårsperioden, från 112 72 invånare i slutet av år 28 till 121 26 i slutet av år 218. Största ökningen sker under 29 då befolkningen väntas öka med runt 13 personer. Demografisk förändring I diagrammet nedan ser man hur befolkningens åldersstruktur förändras under de kommande tio åren. De flesta åldersgrupperna ökar under prognosperioden. Mest ökar gruppen yngre pensionärer mellan 65-75 år. Det beror på att den stora s.k. rekordgenerationen, d.v.s. de som är födda i slutet på 194-talet och början av 195-talet åldras och kommer att uppnå denna ålder under perioden. Årskullarna efter rekordgenerationen som under prognosperioden blir 57-65 år är inte alls lika många och därför minskar denna åldersgrupp. Av samma skäl minskar antalet ungdomar i gymnasieåldern eftersom de som idag är 6-8 år är mycket färre än dagens 16 18-åringar. Även antalet barn under 3 år minskar, detta beror på antaganden om sjunkande fruktsamhet i slutet av perioden. Antalet barn i åldern 3-13 år ökar på grund av höga födelsetal de senaste åren och i början av prognosperioden. Personer i studentåldern 19-24 år ökar rejält under första delen av prognosperioden men minskar i slutet, så att ökningen sett över hela prognosperioden inte är så stor. Prognostiserad demografisk utveckling mellan 28 och 218 3 25 Faktisk befolkning 28 2 Prog. befolkning 218 antal 15 1 5 9 12 15 18 21 24 27 3 33 36 39 42 45 48 51 3 6 ålder 54 57 6 63 66 69 72 75 78 81 84 87 9 93 96 99 2(5)
ANTAGANDEN Orsaken till den först höga och därefter avtagande befolkningsökningen beror främst på att årskullarna födda i början på 199 talet är stora i hela Sverige. Detta gör att befolkningen i åldern 19-25 kommer att öka i både Umeå och resten av landet de närmsta åren. Unga vuxna i åldern 19-25 står för över hälften av Umeås inflyttning så att inflyttningen ökar när befolkningen i dessa åldrar ökar är naturligt. Andelen inflyttande från övriga Norrland har undersökts och inflyttningen har justerats efter de tidiga 9-talisternas utveckling i Norrland. Inflyttningen har också justerats efter SCB:s prognos om lågkonjunktur de närmsta åren. Det antas påverka inflyttningen positivt eftersom fler börjar studera när det är ont om arbeten för outbildad arbetskraft. Utflyttningen följer inflyttningen väldigt väl men med ett par års förskjutning, vilket syns i nedanstående diagram. Enligt nuvarande mönster så kommer många av de unga som flyttar till Umeå också att flytta ut igen. Det följer av att de som flyttar till Umeå In- och utflyttning i Umeå 1968-28 samt prognos t.o.m. 218 9 8 7 6 5 4 3 2 1 infl yttning utfl yttning 1968 197 1972 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 218 SCB:s prognos 28 för 2-24-åringar i Sverige (1-tal) 7 6 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 till stor del är i en livssituation där man har stor benägenhet att flytta ut för en annan utbildning, jobb, familjebildning eller för att se världen. Innan utflyttningen kommit ikapp blir befolkningsökningen mycket stor men efterhand uppnås en balans i in- och utflyttning och befolkningsökningen blir mindre. Eftersom de årskullar som uppnår studentåldern i slutet av prognosperioden är mindre kommer inflyttningen att sjunka samtidigt som utflyttningen fortfarande är hög vilket minskar ökningstakten ytterligare. Här finns en stor potential att minska utflyttningen om fler färdigutbildade ges möjlighet att stanna i Umeå. 3(5)
Födda Fruktsamheten är kort sagt benägenheten att få barn. Summerad fruktsamhet är det antal barn varje kvinna skulle få under sin livstid om hon följde det just nu rådande mönstret i barnafödande. Antalet födda beror på både fruktsamheten och antalet kvinnor i fertil ålder. Fruktsamheten i Umeå har sjunkit rejält i takt med Umeå universitetets utvidgning och ökat antal studenter. Jämfört med de senaste 15 åren hade Umeå förra året en mycket hög fruktsamhet vilket genererade ett högt antal födda. Vi antar att denna höga fruktsamhet nu så långsamt kommer vända nedåt mot mer normala värden. Att fruktsamheten ofta följer konjunkturen stöder detta antagande. Konsekvenserna av den sjunkande fruktsamheten blir dock inte så tydliga eftersom antalet unga kvinnor samtidig väntas öka i Umeå. Antalet födda per år väntas sjunka ned till 13 år 214 och sedan hålla sig däromkring. Summerad fruktsamhet, Umeå, utveckling 1994-28 och prognos 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1,8,6 summerad SUMMERAD fruktsamhet FRUKTSAMHET (TFR) (TFR),4,2 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Döda Trots att vi lever längre och längre, tack vare medicinska framsteg och ständigt bättre levnadsförhållanden ökar antalet döda i Umeå under prognosperioden. Detta beror på att antalet äldre blir fler. I de högsta åldrarna är sannolikheten att dö mycket hög även om den blir stadigt lägre. Dock är det under hela prognosperioden fler som föds än som dör. Födda och döda i Umeå under prognosperioden 29-218 14 12 1 8 6 4 2 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 födda döda 4(5)
BEFOLKNINGEN I NYBYGGNATION Under prognosperioden antas närmare 7 5 bostäder färdigställas i Umeå. Största delen av bostäderna kommer att ligga i flerbostadshus. Befolkningen i nybyggnation är svårare att prognostisera än befolkningen i befintliga bostäder. Det beror på att tiden för färdigställande är osäker. Byggnadsprojekt kan också bli uppskjutna eller försenade av andra skäl och då slår prognosen förstås fel. Det är också svårare att veta vilka som kommer att bo i ett område som är helt nytt. Den stora osäkerheten i byggandet får inte så stor effekt på kommunprognosen eftersom nyproduktionen trots allt bara är en liten del av det totala bostadsbeståndet. Däremot har den stor betydelse för mindre områden. Prognoserna har därför delas upp så att befolkningsförändringen i nybyggnation och i befintliga bostäder separeras. På så sätt kan användarna av prognosen får en bättre uppfattning om prognosens säkerhet i det enskilda området. Antal färdigställda lägenheter, per år i Umeå, fördelad på typ av hus 9 8 7 6 5 4 3 2 1 29 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Småhus Lägenheter i fl erbostadshus* *) I kategorin flerbostadshus ingår ett mindre antal s.k. särskilda boenden. Kontaktpersoner : Annlena Löfgren, Stadsledningskontoret, tel 161242, annalena.lofgren@umea.se Karin Fägerlind, Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB (USK), karin.fagerlind@usk.stockholm.se AndersOlof Öhlén, Stadsledningskontoret, tel 161244, anderolof.ohlen@umea.se 5(5)