Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter om registrering och märkning av järnvägsfordon

Konsekvensutredning 1 (11) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Mikael Hägg Väg och järnväg Spårtrafik Teknik spårtrafik Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter om registrering och märkning av järnvägsfordon Transportstyrelsens förslag: Att Transportstyrelsen ska besluta om nya föreskrifter om registrering och märkning av järnvägsfordon. Vi behöver anpassa regleringen till de nya lagar och förordningar som tas fram med anledning av det fjärde järnvägspaketet. Förslaget innebär att Transportstyrelsens gällande föreskrifter om registrering och märkning av järnvägsfordon behöver upphävas (TSFS 2014:47). Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Transportstyrelsen har tidigare meddelat föreskrifter om registrering och märkning av järnvägsfordon, se Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:47) om registrering och märkning av järnvägsfordon (TSF 2013-84). Med anledning av det så kallade fjärde järnvägspaketet, som ska införas i Sverige den 16 juni 2020 har vi gjort en översyn av föreskrifterna. I och med fjärde järnvägspaketet har EU tagit fram bl.a. ett nytt driftskompatibilitetsdirektiv 1 och säkerhetsdirektiv 2. Den nuvarande järnvägslagen (2004:519) och järnvägsförordningen (2004:526) föreslås ersättas av fyra nya lagar och fyra nya förordningar. Den tekniska regleringen, där bl.a. bestämmelserna om registrering och märkning av järnvägsfordon ingår, kommer att delas upp i en del för det järnvägsnät som omfattas av implementeringen av driftskompatibilitetsdirektivet (järnvägstekniklagen och järnvägsteknikförordningen) och en del för det som inte omfattas eller är undantaget driftskompatibilitetsdirektivet (lagen och förordningen om nationella järnvägssystem). Vi behöver anpassa våra föreskrifter om registrering och märkning till dessa förändringar i den bakomliggande regleringen. TS2503, v03.00, 2018-04-10 1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen 2 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet

Datum Dnr/Beteckning 2 (11) Tanken är att några förändringar som medför nya konsekvenser inte ska ske i föreskrifterna, utan endast redaktionella ändringar ska göras. Vi konsekvensutreder endast de delar av föreskrifterna som, mot bakgrund av det nya bakomliggande regelverket, har justerats till sitt sakinnehåll.. För tidigare gjorda ställningstaganden hänvisas till konsekvensutredningen som gjordes i samband med framtagandet av TSFS 2014:47. 2. Vad ska uppnås? Det som ska uppnås är att föreskrifterna om registrering och märkning följer den övergripande författningsstruktur som följer av det fjärde järnvägspaketet. Föreskrifterna behöver även uppdateras med hänvisning till rätt EU-rättsakt när det gäller på vilket sätt märkning ska ske. Vidare behöver redaktionella ändringar göras. När det gäller fordon som omfattas av järnvägstekniklagen omfattas de av EU-regelverket som genomförts i svensk rätt genom järnvägslagen, järnvägsförordningen och TSFS 2014:47. Bestämmelserna är tvingande och måste genomföras i svensk rätt, någonting som redan analyserats i samband med framtagandet av TSFS 2014:47. När det gäller fordon som omfattas av lagen om nationella järnvägssystem finns möjligheter att frångå EU-regelverket. Analys av vilka undantag från EU-regelverket som var möjliga och lämpliga att göra gjordes i samband med framtagandet av TSFS 2014:47. Översynen av TSFS 2014:47 ska leda fram till föreskrifter som är begripliga och överensstämmande med nationell rätt och EU-rätt. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1 Effekter om ingenting görs? Befintliga föreskrifter TSFS 2014:47 uppdateras inte och det tas inte heller fram nya föreskrifter. Om ingenting görs kvarstår problemet med att våra föreskrifter inte är anpassade till den bakomliggande regleringen. 3.2 Alternativ som inte innebär reglering Det finns inte något alternativ till reglering i Transportstyrelsens föreskrifter. Fordon som omfattas av järnvägstekniklagen omfattas av EU-regelverket som måste genomföras i svensk rätt. Därför behöver reglering ske i föreskrifter.

Datum Dnr/Beteckning 3 (11) När det gäller fordon som omfattas av lagen om nationella järnvägssystem tror vi inte att det går att få till stånd en efterlevnad av denna lags bestämmelser om registrering och märkning genom frivilliga åtaganden. 3.3 Regleringsalternativ Nya grundföreskrifter om registrering och märkning Detta förslag innebär att befintliga föreskrifter TSFS 2014:47 upphävs och nya grundföreskrifter tas fram. De nya föreskrifterna innehåller i sak inga större nyheter, men anpassas till att järnvägslagen delas upp i en järnvägstekniklag och en lag om nationella järnvägssystem. Här redovisas vårt förslag till nya föreskrifter. I de delar de skiljer sig från TSFS 2014:47 kommenteras detta särskilt. 1 Bestämmelsen motsvarar 1 i TSFS 2014:47 men hänvisning sker till aktuella bestämmelser i järnvägstekniklagen och lagen om nationella järnvägssystem i stället för till järnvägslagen. Bestämmelsen konsekvensutreds inte. 2 Bestämmelsen motsvarar 2 i TSFS 2014:47 men hänvisning sker till aktuella lagar och förordningar i stället för till järnvägslagen och järnvägsförordningen. Bestämmelsen konsekvensutreds inte. 3 Bestämmelsen motsvarar till viss del 3 i TSFS 2014:47 som handlar om att bestämmelserna om registrering och om märkning inte gäller för järnvägsfordon som undantas från kravet på godkännande. Bestämmelsen konsekvensutreds och kommenteras enligt följande Framöver kommer undantag från kravet på godkännande av fordon inte att kunna meddelas enligt järnvägstekniklagen eftersom det är driftskompatibilitetsdirektivet, dvs. tvingande EUreglering, som är den bakomliggande regleringen. Möjligheter att meddela undantag från kravet på godkännande finns inte i detta direktiv (och därmed järnvägstekniklagen). Däremot kommer undantag från kravet på godkännande av fordon att kunna meddelas enligt lagen om nationella järnvägssystem (s.k. fordon för lokala ändamål). Vi föreslår därför att de nya föreskrifterna (3 ) formuleras så att bestämmelserna om registrering och om märkning inte gäller för fordon som undantas från godkännande enligt Transportstyrelsens föreskrifter om godkännande av järnvägsfordon för nationella järnvägssystem. 4 Bestämmelsen motsvarar till viss del 5 i TSFS 2014:47 och handlar om att fordonsinnehavaren för registreringsändamål ska ge

Datum Dnr/Beteckning 4 (11) in uppgifter till Transportstyrelsen innan ett fordon kan registreras. Justering görs så att hänvisningen till 2 kap. 13 järnvägslagen stryks liksom skrivningen om att ansökan om registrering ska ske i samband med ansökan om godkännande eller kompletterande godkännande. När det gäller vilka uppgifter sökanden ska ge in för registreringsändamål föreslås inte någon ändring i förhållande till TSFS 2014:47, dvs. uppgifter ska ges in i enlighet med standardformulär för registrering och blankett avseende fordonets tekniska egenskaper. Bestämmelsen konsekvensutreds och kommenteras enligt följande när det gäller vid vilken tidpunkt fordonsinnehavaren ska lämna in uppgifter för registreringsändamål. Vi ser inte att det är nödvändigt att bestämma en exakt tidpunkt för när uppgifterna ska lämnas in (jfr 5 i TSFS 2014:47). Dessutom är det inte lämpligt att vi på detaljnivå föreskriver om sådant som redan är EU-reglerat (dvs. registrering av fordon enligt järnvägstekniklagen). Vi föreslår att bestämmelsen inte förs över till de nya föreskrifterna. I de nya föreskrifterna (4 ) anges att fordonsinnehavaren för registreringsändamål ska ge in uppgifter enligt formulär och blankett till Transportstyrelsen innan ett fordon kan registreras. Innan fordonet får användas måste det ha registrerats (detta gäller både enligt den föreslagna järnvägstekniklagen och den föreslagna lagen om nationella järnvägssystem). Om uppgifterna för registreringsändamål inte lämnas in kan fordonet inte registreras och får därmed inte användas. Det är därför inte nödvändigt att ange en exakt tidpunkt när uppgifterna måste lämnas in. 5 Bestämmelsen motsvarar, förutom en redaktionell ändring, till fullo 6 i TSFS 2014:47. Bestämmelsen konsekvensutreds inte. 6 Bestämmelsen motsvarar 7 i TSFS 2014:47 men hänvisning sker till aktuella bestämmelser i järnvägstekniklagen och lagen om nationella järnvägssystem där anmälningsskyldigheten för fordonsinnehavaren framgår. Bestämmelsen konsekvensutreds inte. 7 Första stycket Bestämmelsen motsvarar 8 första stycket i TSFS 2014:47 men hänvisning sker till aktuella bestämmelser i järnvägstekniklagen och lagen om nationella järnvägssystem i stället för till järnvägslagen. Av lagarna framgår att det är fordonsinnehavaren

Datum Dnr/Beteckning 5 (11) som ansvarar för att märka fordonet. Bestämmelsen konsekvensutreds inte. Andra stycket Bestämmelsen motsvarar 8 andra stycket i TSFS 2014:47. Märkning ska emellertid numera ske i enlighet med tillägg H till kommissionens förordning (EU) 2015/995 av den 8 juni 2015 med ändring av beslut 2012/757/EU om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet Drift och trafikledning i järnvägssystemet i Europeiska unionen. Hänvisningen ändras på detta sätt. Bestämmelsen konsekvensutreds i fråga om på vilket sätt fordon som omfattas av lagen om nationella järnvägssystem ska märkas i de fall de måste märkas och kommenteras enligt följande. Regleringen i kommissionens förordning (EU) 2015/995 är tvingande för de fordon som omfattas av järnvägstekniklagen. För fordon som omfattas av lagen om nationella järnvägssystem finns teoretiskt sett en möjlighet att bestämma att fordonen ska märkas på ett annat sätt. Fordonen är dock märkta redan i dag med stöd av TSFS 2014:47. Det finns inte någon anledning att välja att dessa fordon måste märkas om med en annan typ av märkning än vad som framgår av tillägg H till kommissionens förordning (EU) 2015/995, som inte skiljer sig nämnvärt från tillägg P till kommissionens beslut 2012/757/EU (jfr 8 andra stycket TSFS 2014:47). Det framstår som mest rimligt att fordon som används i Sverige är märkta utifrån samma regler oberoende av om de omfattas av järnvägstekniklagen eller lagen om nationella järnvägssystem. Tredje stycket Bestämmelsen om att fordonet ska märkas om med ny innehavarbeteckning vid byte av fordonsinnehavare motsvarar 8 fjärde stycket i TSFS 2014:47. Se även beslut 2007/756/EG bilagan, tillägg 6 del 1 punkt 4. Bestämmelsen konsekvensutreds inte. 8 Bestämmelsen om att fordon ska märkas inom sex år motsvarar 8 tredje stycket i TSFS 2014:47. Se även beslut 2007/756/EG bilagan, avsnitt 4.1.1b. Bestämmelsen konsekvensutreds inte. 9 Bestämmelsen motsvarar 9 i TSFS 2014:47 men har anpassats till järnvägstekniklagen och lagen om nationella järnvägssystem. Bestämmelsen konsekvensutreds och kommenteras enligt följande.

Datum Dnr/Beteckning 6 (11) Bestämmelsen innebär inte någon ändring i sak i förhållande till vad som gäller i dag, men eftersom möjligheten att meddela undantag från kravet på märkning framöver endast kommer att gälla de fordon som omfattas av lagen om nationella järnvägssystem behöver bestämmelsen kopplas till denna lag. Bestämmelserna om märkning gäller fortsättningsvis inte för museijärnvägsfordon eller fordon som är avsedda att användas uteslutande på lokala eller regionala järnvägsnät som är fristående, förutom vad avser märkning med europeiskt fordonsnummer invändigt i förarhytt. 10 Bestämmelsen motsvarar 10 i TSFS 2014:47 men hänvisningarna görs till de nya paragraferna i de nya föreskrifterna. Bestämmelsen konsekvensutreds inte. Bestämmelser som inte förs över 4 i TSFS 2014:47 förs inte över till de nya föreskrifterna. 4 i TSFS 2014:47 handlar om att bestämmelserna om registrering och om märkning inte gäller för järnvägsfordon som har godkänts i en annan stat inom EES eller i Schweiz i de fall något kompletterande godkännande enligt järnvägslagen inte behövs. Bestämmelsen förs inte över till de nya föreskrifterna. Anledningen till detta är att registrering i det nationella fordonsregistret i Sverige kommer att krävas endast om det är fråga om ett nytt godkännande för utsläppande på marknaden enligt järnvägstekniklagen där Sverige är det godkännande/registrerande landet och för nya godkännanden enligt lagen om nationella järnvägssystem. Begreppet kompletterande godkännande kommer inte att finnas i den nya lagstiftningen. Om ett fordon är godkänt i ett annat land och sökanden vill använda det även i Sverige, ska sökanden ansöka om godkännande för utvidgat område för användning hos Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA). Registrering har då redan skett för det första godkännandet i det ursprungliga registreringslandet och denna registrering kompletteras med att området för användning utökas till att gälla även Sverige. Någon registrering sker inte i det svenska fordonsregistret. Ändring i befintliga föreskrifter Detta förslag innebär att ändring sker i TSFS 2014:47. Felaktiga hänvisningar till rättsakter uppdateras. Inga avsiktliga ändringar i sak sker i föreskrifterna. Hänvisning till bemyndigandet i järnvägsförordningen kvarstår.

Datum Dnr/Beteckning 7 (11) 4. Vilka är berörda? De aktörer som berörs av regleringen är främst företag och organisationer som är innehavare av godkända järnvägsfordon samt företag som ansöker om godkännande av järnvägsfordon. Den som ansöker om godkännande kan till exempel vara en tillverkare, ett järnvägsföretag eller en uthyrare av fordon. Föreskrifterna riktar sig även mot andra aktörer såsom ägare av järnvägsfordon (290 st) och underhållsansvariga enheter (280 st) eftersom dessa ska anges i fordonsregistret. Antalet ägare och underhållsansvariga enheter speglar det antal som fanns registrerade den 14 maj 2019. Den 14 maj 2019 fanns även 286 anmälda innehavare i fordonsregistret. Det vanligaste är att ett och samma företag är fordonsinnehavare, underhållsansvarig enhet och ägare till samma fordon. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1 Företag ( x ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. Vi har endast utrett konsekvenserna av följande bestämmelser: 3, 4, 7 andra stycket och 9. Övriga bestämmelser har redan varit föremål för konsekvensutredning i samband med framtagandet av TSFS 2014:47. 5.2 Medborgare Medborgare påverkas inte av de nya föreskrifterna. 5.3 Staten, regioner eller landsting och kommuner Staten, regioner eller landsting och kommuner påverkas inte av de nya föreskrifterna. 5.4 Externa effekter Föreskrifterna får inte några externa effekter.

Datum Dnr/Beteckning 8 (11) 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Effekter om ingenting görs Ett alternativ där ingenting görs skulle innebära att föreskrifterna TSFS 2014:47 inte stämmer överens med järnvägstekniklagen och lagen om nationella järnvägssystem utan endast hänvisar till järnvägslagen som kommer att upphävas. En sådan lösning är inte acceptabel och det blir oklart vad som gäller för fordon som omfattas av järnvägstekniklagen respektive lagen om nationella järnvägssystem. Om ingenting görs är det dessutom oklart om det nya driftskompatibilitetsdirektivet (direktiv (EU) 2016/797) genomförts fullt ut i svensk rätt. Vi anser att det inte är ett realistiskt alternativ att inte göra någonting. Anledning saknas därför att redogöra för konsekvenserna av detta. Alternativ som inte innebär reglering Det saknas alternativ till reglering och därför saknas anledning att redogöra för konsekvenserna av sådana alternativ. Nya föreskrifter Nya föreskrifter som överensstämmer med bakomliggande reglering skulle ge begripliga föreskrifter som överensstämmer med bakomliggande reglering. Ändrade föreskrifter Det finns en möjlighet att meddela ändringsföreskrifter till TSFS 2014:47. Vårt förslag skulle dock innebära justeringar i samtliga paragrafer i TSFS 2014:47 och dessutom upphävande av en paragraf (4 ). Någon vinst med ändringsföreskrifter föreligger därför inte enligt vår bedömning. Slutsats Vi bedömer att det är lämpligare att ta fram nya grundföreskrifter än att ändra i befintliga föreskrifter eftersom en ny uppbyggnad av regleringen kring järnväg är under framtagande och det är en stor fördel om våra föreskrifter följer samma struktur. Det underlättar även vid kommande justeringar i regelverket om de fordon som styrs av järnvägstekniklagen (EU-regler) kan regleras separat från de fordon som styrs av lagen om nationella järnvägssystem.

Datum Dnr/Beteckning 9 (11) 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Bemyndiganden är inte klara ännu men Transportstyrelsen för en dialog med Infrastrukturdepartementet i syfte att det ska finnas nödvändiga mandat. 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Den föreslagna regleringen överensstämmer med den EU-rättsliga regleringen och strider inte heller mot andra internationella regler. Föreskrifterna utgör tekniska föreskrifter som ska anmälas enligt direktiv (EU) 2015/1535. Föreskrifterna behöver inte anmälas enligt direktiv 2006/123/EG (tjänstedirektivet) då de faller under transportundantaget (artikel 2.2 d). Föreskrifterna ska, till den del de handlar om fordon som omfattas av järnvägstekniklagen, anmälas i Notif-IT då kraven på registrering och märkning för dessa fordon följer av driftskompatibilitetsdirektivet. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Den EU-rättsliga regleringen som föreskrifterna har anpassats till träder i kraft den 16 juni 2020. Därför måste våra föreskrifter träda i kraft senast detta datum. De som berörs av föreskrifterna måste informeras i god tid innan 16 juni 2020. Transportstyrelsen avser att delta i och bjuda in branschen till informationsmöten för att informera om samtliga nya föreskrifter som tas fram med anledning av fjärde järnvägspaketet. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden.

Datum Dnr/Beteckning 10 (11) Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Regleringen påverkar inte medborgarnas resor och näringslivets transporter i nämnvärd grad. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Regleringen påverkar inte säkerhet, miljö och hälsa i nämnvärd grad. Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Totalt Föreskrifterna ger inga konsekvenser av betydelse Föreskrifterna ger inga konsekvenser av betydelse Föreskrifterna ger inga konsekvenser av betydelse Föreskrifterna ger inga konsekvenser av betydelse

Datum Dnr/Beteckning 11 (11) Samråd Vi har inte haft samråd med branschen eller andra myndigheter eftersom vi bedömer att den nya regleringen inte innebär några nya konsekvenser. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Mikael Hägg, handläggare, mikael.hagg@transportstyrelsen.se, Susanna Angantyr, jurist, susanna.angantyr@transportstyrelsen.se