Dagvattenutredning Öja industriområde. Grontmij AB Vatten- och ledningsteknik

Dagvattenutredning Öja industriområde Grontmij AB Vatten- och ledningsteknik

Vår referens Vatten- och ledningsteknik, Vendy Lymeus Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 2.1 Beskrivning av uppdraget... 4 2.2 Syfte och metod... 4 2.3 Orientering... 4 2.4 Hantering av MKN för vatten i detaljplan... 6 3 Nulägesbeskrivning... 7 3.1 Topografi, geologi och nederbörd... 7 3.2 Markanvändning och markföroreningar... 8 3.3 Grundvatten... 8 3.3.1 Grundvattenstatus 2011 och MKN... 8 3.4 Ytvatten och dagvatten... 8 3.4.1 Ytvattenstatus 2011 och MKN... 9 3.5 Befintlig VA-lösning... 12 4 Markanvändning enligt programförslag... 13 5 Programmets konsekvenser för vattenmiljön... 14 5.1 Dagvattenflöden och föroreningstransport... 14 6 Förslag på dagvattenhantering... 17 6.1 Förutsättningar för LOD... 17 6.2 Förebyggande åtgärder... 17 6.3 Rening av dagvatten... 17 7 Brandvatten... 18 7.1 Behovsanalys... 18 7.2 Förutsättningar... 18 8 Referenslista... 19 9 Bilagor... 20 Grontmij AB Besök Mejerivägen 1 E-post Vendy.Lymeus@grontmij.com Box 47303 Org nr 556563-7237 Direktnr 100 74 Stockholm Styrelsens säte Stockholm Fax www.grontmij.se

1 Sammanfattning Ystads kommun håller för närvarande på att arbeta fram ett program för nyetablering av Öja industriområde i nordöstra Ystad. Som underlag till programmet önskar kommunen ta fram en dagvattenutredning för området. Grontmij har på uppdrag av Ystads kommun genomfört en översiktlig dagvattenutredning för Öja omfattande förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) samt behov och förutsättningar för brandvatten. Området är beläget i den nordösta delen av Ystads kommun och ligger inom Nybroåns avrinningsområde. Idag utgörs området främst av jordbruksmark, med en fast grund av moränlera. Grundvattnet tillhör grundvattenförekomsten SV Skånes kalkstenar och skyddas enligt dricksvattenföreskrifterna. Grundvattenytan varierar mellan ca 0,5 och 2,4 meter under markytan. Nedströms planområdet ligger Öja mosse och dagvattnet strömmar genom mossen vidare till ett dikessystem som leder till Nybroån. Nybroån mynnar ut i vattenförekomsten Sydkustens kustvatten. Nybroåns vattensystem hyser höga naturvärden med avseende på både vattenmiljöer och arter. Både Nybroån och Sydkustens kustvatten har övergödningsproblem och deras ekologiska status är klassad som måttlig. En kommunal vattenledning med dimension 350 mm går igenom området. I den södra delen av området är också det kommunala spill- och dagvattennätet utbyggt. I den norra delen av området, vid Åbergs plantskola, finns en privat dagvattenledning och ett dike. Utredningen visar att en exploatering enligt programförslaget kommer att innebära att dagvattenflödet från området kommer att öka med ca 125 %. Föroreningshalterna från industriområdet har beräknats med hjälp av schablonhalter och enligt dessa kommer halterna av de flesta prioriterade ämnena att överstiga de förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp som tagits fram av Riktvärdesgruppen. Detta innebär att dagvattnet måste renas innan det tillåts infiltrera eller ytavledas till recipient. Vilken typ av reningsmetod man bör använda beror på områdets utformning och vilka typer av industrier som kommer att etableras. Som minimikrav rekommenderas att oljeavskiljare installeras vid högfrekventa parkeringsplatser och industrier där det föreligger risk för oljespill och dylikt. Även behovet av brandvattenförsörjning är beroende av vilka verksamheters om kommer att etableras. Under förutsättning att området kommer att vara av typ B2 (industriområde med normal brandbelastning) enligt Svenskt Vattens publikation VAV P83 dimensioneras släckvattenförbrukningen till 20 l/s med ett konventionellt brandsläckningssystem. Den dimensionerande förbrukningen i området har beräknats till ca 5 l/s, vilket ger ett totalt dimensionerande flöde på 25 l/s. Med den befintliga vattenledningen på 350 mm bedöms förutsättningarna för brandvatten som goda. För att kunna göra en säker bedömning krävs dock mer information om bl.a. ledningslängd och tryck. Grontmij AB 3 (20)

2 Bakgrund Ystads kommun håller för närvarande på att arbeta fram ett program för nyetablering av Öja industriområde i nordöstra Ystad. Som underlag till programmet önskar kommunen ta fram en dagvattenutredning för området. Man planerar att lägga handelsinriktade verksamheter i den nordvästra delen av området, utmed Kristianstadvägen, och småindustrier, verkstäder, garage mm längre söderut. Planen kommer dock att anpassas efter bl.a. dagvattensituationen. 2.1 Beskrivning av uppdraget Uppdraget avser en utredning av dagvattenhanteringen i området. Utredningen omfattar förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) samt behov och förutsättningar för brandvatten. Dagvattenutredning Utredningen innehåller följande moment: Nulägesbeskrivning Målbeskrivning Planens konsekvenser för vattenförhållanden inom och utom planområdet Förslag på dagvattenhantering Identifiering av behov och förutsättningar för brandvatten 2.2 Syfte och metod Syftet med utredningen är att skapa underlag för det program som kommunen ska ta fram för nyetableringen av Öja industriområde. I detta ingår en översiktlig beskrivning av hur dagvattensituationen i området kan komma att påverkas av nyetableringen och hur detta i sin tur påverkar recipienten. Förutsättningar för LOD och behov av fördröjning och rening av dagvatten har utretts, liksom behov av och förutsättningar för brandvatten. Som underlag har flygbilder, skisser, höjddata och övrigt material som tillhandahålls av Ystads kommun använts. 2.3 Orientering Området är ca 54 ha stort och ligger i den nordöstra delen av Ystads kommun (bild 1). I väster begränsas området av Kristianstadsvägen (Väg 19) och i öster gränsar området mot Öja mosse, som är ett populärt utflyktsmål tack vare dess rika fågel- och växtliv (bild 2). Grontmij AB 4 (20)

Bild 1.Orienteringskarta Bild 2. Planområdet Grontmij AB 5 (20)

2.4 Hantering av MKN för vatten i detaljplan Enligt Ramdirektivet för vatten ska miljömål ställas upp för att uppnå en god status för alla yt- och grundvattenförekomster inom EU. I Sverige har direktivets miljömål implementerats i lagstiftningen som miljökvalitetsnormer, MKN, och i december 2009 tog vattenmyndigheterna det första beslutet om MKN i form av kvalitetskrav för yt- och grundvattenförekomster i landet. Det är myndigheter och kommuner som ansvarar för att MKN följs och länsstyrelsen ska pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan om det kan befaras att beslutet innebär att en MKN inte följs. Det är därför viktigt att i planbeskrivningen redovisa för hur MKN kommer att kunna följas och vilken påverkan planen kan ha på vattenförekomster både inom och utanför planområdet. I den här utredningen presenteras gällande MKN för grund- och ytvattenrecipienter under rubrik 3 Nulägesbeskrivning. Under rubrik 5 Detaljplanens konsekvenser för vattenmiljön redovisas hur exploateringen kan komma påverka uppfyllandet av dessa MKN. Grontmij AB 6 (20)

3 Nulägesbeskrivning 3.1 Topografi, geologi och nederbörd Planområdet ligger i Nybroåns avrinningsområde (se bild 3) och består huvudsakligen av åkermark som lutar ner mot sydost. En grundundersökning genomfördes 1970 och en geoteknisk undersökning genomfördes 1978. Marklutningen varierar från ca 1:8 till ca 1:40. I planområdets centrala delar finns även partier med nära nog horisontell markyta. I sydost gränsar området mot Öja mosse, som här består av tuvig betesmark med små marklutningar. Huvuddelen av området har fast grund av moränlera. Den sydöstra delen upptas av mossmark med ytliga organiska jordlager. Se bilaga 1 för en mer utförlig beskrivning av topografi och geologi. Bild 3. Nybroåns avrinningsområde Årsmedelnederbörden är ca 640 mm (Ystads kommun, 2011). Grontmij AB 7 (20)

3.2 Markanvändning och markföroreningar Marken används i huvudsak för jordbruksändamål. I områdets södra del finns en samling byggnader som används som kriminalvårdsanstalt. Nordost om anstalten finns också ett stort växthus. Strax norr om området ligger Åbergs Trädgård & Café, en av Sveriges äldsta plantskolor. Det finns ingen information om markföroreningar men troligtvis förekommer rester av gödnings- och bekämpningsmedel från jordbruksverksamhet. I Åbergs Trädgård används en kombination av naturgödsel och handelsgödsel/blåkorn. Kemisk förkortning av plantor tillämpas inte men däremot används kemiska bekämpningsmedel. Trafikflödet på Kristianstadsvägen förbi planområdet mättes år 2010 till i genomsnitt 8210 fordon per dygn, vilket ger upphov till låga till måttliga föroreningshalter. 3.3 Grundvatten Enligt undersökningarna från 70-talet har grundvattennivåer mindre än 1,0 m under markytan noterats inom det östra lågpartiet (Öja mosse) samt lokalt inom övriga lågpartier. Inom högre belägna delar av området var låg grundvattenytan på ca 1,5-2 m under markytan. Det är rimligt att anta att grundvattenströmningen följer avrinningen för ytvatten på ej hårdgjorda ytor. Karaktäristiskt för regionen är lättvittrade berg- och jordarter vilket ger hög motståndskraft mot försurning. Naturligt höga sulfathalter kan förekomma. Se bilaga 2. 3.3.1 Grundvattenstatus 2011 och MKN Grundvattnet tillhör vattenförekomsten SV Skånes kalkstenar vars status har klassats som god både med avseende på kvantitet och på kemi. Provtagningar tyder dock på att det finns lokala problem med höga halter klorid och en hög konduktivitet. I flera punkter har även rester av bekämpningsmedel påträffats. Vattenmyndigheten har därför bedömt att det kan finnas en risk att förekomsten inte uppnår god status 2015. Det förekommer också lokala kvantitetsproblem vilket gör att man bedömt att det föreligger en risk även för att kvantitativ status inte uppnås till 2015, även om förekomsten totalt sett har gott om vatten. Grundvattenskydd enligt dricksvattenföreskrifterna gäller för vattenförekomsten. Detta innebär att kommunens tillsynsmyndighet, i det här fallet Ystad-Österlenregionens miljöförbund, ansvarar för att människors hälsa skyddas genom säkerhetsåtgärder och information till allmänheten. 3.4 Ytvatten och dagvatten Nedströms området ligger Öja mosse, en igenväxt lagun. Förutom att den är botaniskt intressant har den ett rikt fågelliv året om. Markerna är till stor del betade men även gödslade. Några få områden har kvar sin artrikedom med orkidéarter, majviva, darrgräs. Den sällsynta kärrnockan sågs här senast 1991. Dagvattnet leds från mossen via ett dikessystem till Nybroån, som mynnar ut i vattenförekomsten Sydkustens kustvatten (bild 4). Nybroåns vattensystem hyser höga naturvärden med avseende på både vattenmiljöer och arter. Huvudfåran är dessutom utpekad av Fiskeriverket som nationellt värdefullt vatten utifrån fiskevärden. Riksantikvarieämbetet har också pekat ut värdefulla kulturmiljöer utmed Nybroån. Grontmij AB 8 (20)

Nybroån Sydkustens kustvatten Bild 4. Dikessystemet som leder dagvattnet till Nybroån och vidare ut i Östersjön 3.4.1 Ytvattenstatus 2011 och MKN Både Nybroån och Sydkustens kustvatten har övergödningsproblem och deras ekologiska status är klassad som måttlig. I bild 5 och 6 nedan visas källfördelningen av fosfor- respektive kvävebelastningen i Nybroåns avrinningsområde (Södra Östersjöns vattendistrikt, 2009). Grontmij AB 9 (20)

Bild 5. Källfördelning för fosforbelastning i Nybroåns avrinningsområde, totalt 8195 k Bild 6. Källfördelning för kvävebelastning i Nybroåns avrinningsområde, totalt 885379 k Grontmij AB 10 (20)

Jordbruket är den klart dominerande källan, men även reningsverk har ett relativt stort bidrag då Nybroån är recipient för sju kommunala avloppsreningsverk. Även om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas för att minska näringsbelastningen bedöms att god ekologisk status inte kan uppnås förrän 2027 och därför omfattas Nybroån av en tidsfrist till 2027 med avseende på övergödning. Även Sydkustens kustvatten har fått en tidsfrist till 2021 med avseende på ekologisk status. Den höga näringsbelastningen är det största miljöproblemet i Nybroån, men det finns också problem med miljögifter. På grund av att otillräckligt dataunderlag avseende halter av prioriterade ämnen har den kemiska statusen för Nybroån ändå satts till god. Det finns dock indikationer på halter av vissa ämnen ligger nära MKN. För att få en bild av hur stort problemet med miljögifter är har påverkansanalyser för miljögifter i avrinningsområdet gjorts. Resultaten, som redovisas i bild 7, indikerar vilka källor som har stor respektive mindre betydelse för ytvatten inom Nybroåns avrinningsområde (Södra Östersjöns vattendistrikt, 2009). Bild 7. Påverkansanalys för miljögifter i Nyboråns avrinningsområde Av bilden framgår att jordbruket står för det största bidraget även av miljögifter, följt av transportinfrastruktur. Hårdgjorda ytor i avrinningsområdet har också en relativt stor betydelse för tillförseln av miljögifter. Man har också genomfört en analys av vilka typer av miljögifter som kan finnas i området, se bild 8 (Södra Östersjöns vattendistrikt, 2009). Grontmij AB 11 (20)

Bild 8. Sannolikhet av förekomst av miljögifter i Nybroåns avrinningsområde Enligt analysen är det mycket troligt att det förekommer PFOS (perfluoroktansulfonat) och rester av bekämpningsmedel i området. Det är också sannolikt att området är påverkat av metaller och PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Det finns dock inga mätningar som visar halter över gränsvärdena för prioriterade ämnen. PFOS och andra perfluorerande ämnen används inom industrin som vatten-, fett- och smutsavvisare. Ämnena finns bland annat i impregneringsmedel och rengöringsmedel. Bekämpningsmedel används i stor utsträckning inom jordbruket och läckage från jordbruks- och skogsmark är också den största källan till utsläpp av metaller. Bilavgaser och slitage av bildäck och vägmaterial är de största källorna till PAH, som i första hand sprids till luften men en stor del hamnar så småningom i vattenmiljön. Gällande MKN för både Nybroån och Sydkustens kustvatten är satt till god kemisk status 2015, men man bedömer att det föreligger risk att detta inte uppnås. 3.5 Befintlig VA-lösning Området är anslutet till det kommunala VA-nätet. Avloppsnätet är ett separerat system, dvs. dag- och spillvatten transporteras i separata ledningar. En vattenledning med dimension 350 mm går igenom området. I den norra delen av området, vid Åbergs plantskola, finns en dagvattenledning och ett dike som ägs av ett privat dikningsföretag. Problem med översvämningar till följd av stopp i ledningen har förekommit men dessa ska nu vara åtgärdade av dikningsföretaget. Ledningsdragning och dimension på befintlig vattenledning framgår av bilaga 3. Grontmij AB 12 (20)

4 Markanvändning enligt programförslag Området föreslås omvandlas till ett industriområde med handelsinriktade verksamheter utmed Kristianstadsvägen och småindustrier, garage, verkstäder och liknande i områdets sydöstra delar. En ungefärlig indelning i de två verksamhetstyperna visas på bild 9. Handel Industri Bild 9. Planerad verksamhetsindelning Grontmij AB 13 (20)

5 Programmets konsekvenser för vattenmiljön 5.1 Dagvattenflöden och föroreningstransport Dagvatten anses vara den huvudsakliga föroreningskällan till sjöar och vattendrag i eller i närheten av städer. Vilka typer av föroreningar som transporteras med dagvattnet beror på markanvändningen på de ytor som dagvattnet kommit i kontakt med. Vanligtvis uppvisar dagvatten från motorvägar och industriområden högre föroreningskoncentration än dagvatten från andra typer av ytor. Risken för grundvattenförorening ökar alltid vid exploatering, och då främst under byggskedet. LOD innebär också att mängden dagvatten som infiltrerar i marken ökar, vilket gör att eventuella markföroreningar lättare transporteras vidare till grundvattnet. Ökad trafik och fordonsparkering innebär också ett ökat antal föroreningskällor. För att bedöma reningsbehovet av dagvatten behövs riktvärden. I dagsläget saknas nationella riktvärden och en nationell metodik för att ta fram platsspecifika riktvärden. I den här utredningen används det förslag till riktvärden (årsmedelvärden) som är framtagna inom ramen för regionala dagvattennätverket i Stockholms län (Riktvärdesgruppen, 2009). Dessa riktvärden är framtagna av ett antal kommuner, VA-huvudmän och konsulter. I förslaget används tre olika nivåer beroende på utsläppspunkt. Nivå 1 används vid direktutsläpp till recipient, nivå 2 för delområden som inte har direktutsläpp till recipient och nivå 3 för en specifik verksamhetsutövare som inte har direktutsläpp till recipient. Är recipienten en mindre sjö, en havsvik eller ett vattendrag betecknas de M. För hav och stora sjöar är beteckningen S och för verksamhetsutövare VU. I tabell 4 nedan presenteras de föreslagna riktvärdena. Tabell 4. Föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp Riktvärde Ämne Enhet 1M 2M 1S 2S 3VU P mg/l 0,16 0,18 0,20 0,25 0,25 N mg/l 2,0 2,5 2,5 3,0 3,5 Pb µg/l 8 10 10 15 15 Cu µg/l 18 30 30 40 40 Zn µg/l 75 90 90 125 150 Cd µg/l 0,40 0,50 0,45 0,50 0,50 Cr µg/l 10 15 15 25 25 Ni µg/l 15 30 20 30 30 SS mg/l 40 60 50 75 100 olja mg/l 0,40 0,70 0,50 0,70 1,0 Nybroån klassas som en mindre recipient (M) och ytavrinnande dagvatten från planområdet inte direkt ut i ån, utan genomgår viss rening i Öja mosse och det dikessystem som leder till Nybroån. Eftersom både Nybroån och Sydkustens kustvatten uppvisar övergödningssymptom är det viktigt att planförslaget inte ökar näringsbelastningen i någon betydande utsträckning. För att kunna jämföra planförslagets dagvattenflöden och föroreningstransport med dagens förhållanden har området delats in olika typytor utifrån markanvändning. Befintliga ytor har identifierats och uppmätts utifrån satellitfoto medan planerad markanvändning har approximerats till typytan Industriområde mindre förorenat. Avrinnande föroreningsmängder har sedan beräknats genom att den genomsnittliga årsmedelnederbörden har multipliceras med avrinningskoefficienten och schablonhalterna för respektive typyta. Avrinningskoefficienter och schablonhalter har hämtats från Larm (2011). Se bilaga 4 för redovisning av beräkningar. I beräkningarna antas en årsmedelnederbörd på 640 mm. Grontmij AB 14 (20)

I tabell 1 redovisas avrinningskoefficienter och schablonhalter för de olika typytorna. Tabell 1. Avrinningskoefficienter och schablonhalter för typytor inom planområdet P N Pb Cu Zn Cd Cr Typ av markyta φ mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Ni µg/l SS mg/l Jordbruksmark 0,26 0,22 5,3 9,0 14 20 0,10 0,10 1,0 100 0,15 Gräs-/ängsmark 0,08 0,20 1,0 6,0 15 30 0,30 2,0 0,50 45 0,20 Parkering 0,85 0,10 1,1 30 40 140 0,45 15 4,0 140 0,80 Ind.omr. (mindre förorenat) 0,60 0,29 1,6 25 35 214 1,1 9,6 12 80 1,7 Tak 0,90 0,03 2,0 2,0 10 33 0,08 0,17 0,40 10 0 Idag utgörs planområdet främst av jordbruksmark (ca 50 %) och gräsytor (ca 40 %). Resterande ytor består av byggnader och parkeringsytor/vägar. De genomsnittliga schablonhalterna i dagvattnet före respektive efter exploatering framgår av tabell 2 och 3. Tabell 2. Föroreningshalter i dagvattnet från befintliga ytor P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS olja Ämne mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l Halt 0,194 3,12 9,52 16,6 35,5 0,209 2,21 0,82 79,0 0,224 Tabell 3. Föroreningshalter i dagvattnet från planerat industriområde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS olja Ämne mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l Halt 0,29 1,6 25,0 35,0 214 1,10 9,60 12,0 80,0 1,70 Vid jämförelse mellan halterna i tabell 2 och 3 och de föreslagna riktvärdena i tabell 1 framgår att riktvärdena för fosfor, kväve och suspenderat material överstigs under befintliga förhållanden och att samtliga riktvärden utom för kväve, krom och nickel överstigs vid exploatering. Samtliga halter stiger till följd av planförslaget, utom kvävehalten som sjunker. I tabell 4 och 5 redovisas de totala mängderna dagvatten och föroreningar som alstras av de olika typytorna. Tabell 4. Föroreningstransport och dagvattenflöden från befintliga ytor Typ av markyta Q m 3 /år P k N k Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS k olja k Jordbruksmark 43300 9,52 229 389 606 865 4,33 4,33 21,6 4330 6,49 Gräs-/ängsm. 10100 2,02 10,1 60,5 151 302 3,02 20,2 5,04 454 2,02 Parkering 27200 2,72 29,9 816 1090 3810 12,2 408 109 3810 21,8 Tak 11500 0,30 23,0 23,0 115 380 0,92 1,96 4,61 115 0,00 Summa 92100 14,6 292 1290 1960 5360 20,5 434 140 8700 30,3 Tabell 5. Föroreningstransport och dagvattenflöden från planerat industriområde Typ av markyta Q m 3 /år P k N k Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS k Ind.omr. 20700 60,1 332 5180 7260 44400 288 1990 2490 16600 353 Summa 20700 60,1 332 5180 7260 44400 288 1990 2490 16600 353 I tabell 10 redovisas den totala skillnaden i dagvattenflöden och föroreningsmängder som planförslaget skulle innebära. olja mg/l olja k Tabell 10. Total ökning av årlig dagvattenvolym och föroreningsmängder till följd av planförslaget Grontmij AB 15 (20)

Q m 3/ år P k N k Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS k olja k mängd 115000 45,6 39 3900 5300 39000 208 1560 2350 7890 322 % 125 313 13 302 270 729 1012 358 1680 91 1065 Beräkningarna visar att exploateringen kommer att bidra med ökad föroreningstrasport till yt- och grundvatten med avseende på de ämnen som tagits upp av Riktvärdesgruppen. Förutom dessa ämnen är det sannolikt att även transporten av vissa andra ämnen, såsom PFOS (perfluoroktansulfonat) och PAH (polycykliska aromatiska kolväten), kommer att öka. Detta beror dock på vilka typer av industrier som kommer att etableras och i vilken utsträckning området kommer att bidra till ökat trafikbelastning. Grontmij AB 16 (20)

6 Förslag på dagvattenhantering 6.1 Förutsättningar för LOD Det nya industriområdet kommer enligt beräkningarna i föregående avsnitt att ge upphov till ett dagvattenflöde på ca 20 000 m 3 /år, dvs. ca 57 000 l/dygn. Nederbörden kommer naturligt att avrinna åt Öja mosse i sydost, antingen som ytavrinning eller via grundvattnet. För att infiltration eller perkolation ska kunna tillämpas bör grundvattenytan ligga minst 1,25 m under markytan. Även täta jordlager (lera, silt) bör ligga minst 1,25 m under markytan. Grundvattnet i planområdet låg vid den geotekniska undersökningen 1978 på 0,5-2,4 m i borrhålen, med ett medeltal på ca 1,3 m. Jordprofilerna i de flesta borrhålen innehöll ler- eller siltlager på mindre än 1,25 meters djup. Sett i sin helhet utgjordes jordlagren främst av moränlera, vilket innebär att marken har låg naturlig infiltrationskapacitet (k < 10-9 ). Grundförhållandena enligt den geotekniska undersökningen medger att lokalt omhändertagande av dagvatten från det nya industriområdet kan tillämpas endast om fördröjning tillämpas. 6.2 Förebyggande åtgärder Ett bra sätt att minska dagvattenflödet och föroreningstransporten från området är att redan i detaljplanen specificera olika förebyggande åtgärder. En sådan åtgärd kan vara att endast använda miljövänliga material för tak och andra byggnadskonstruktioner (t. ex undvika koppar och zink). Man kan också begränsa högsta tillåtna dagvattenflöde ut området eller vissa delar av det, t.ex. till 1 l/s, ha. Ett generellt minskande av dagvattenflöden kan åstadkommas genom att projektera för gröna tak, permeabla ytskikt och planteringsytor så att dagvattnet fördröjs och tas upp av växtlighet. 6.3 Rening av dagvatten Enligt beräkningarna i föregående avsnitt kommer samtliga riktvärden utom de för kväve, krom och nickel att överstigas vid exploatering. Detta innebär att dagvattnet från industriområdet behöver renas innan det infiltrerar/ytavleds till recipient. Vilka reningssteg som är lämpliga beror på områdets utformning och på vilka verksamheter som kommer att bedrivas i området. Exempel som kan bli aktuella för Öja är: Oljeavskiljare Brunnsfilter Sedimentationsmagasin Minimikravet är att dagvattnet genomgår oljeavskiljning eller motsvarande om det trafikeras med tunga fordon eller har högfrekventerade parkeringsplatser. Bensinstationer ska ha separat oljeavskiljare för dagvatten. Garage som är större än 50 m 2 bör förses med oljeavskiljare med larm. Ett alternativ till oljeavskiljare skulle kunna vara så kallade brunnsfilter. Brunnsfilterinsatser placeras i enskilda dagvattenbrunnar. Vattnet rinner genom filtret som absorberar föroreningar. En nackdel med brunnsfilter är att de måste bytas ca 2-4 gånger per år då de sätter igen. Grontmij AB 17 (20)

7 Brandvatten 7.1 Behovsanalys Det blivande industriområdet klassas som områdestyp B enligt Svenskt Vattens publikation VAV P83 tabell 2.3. Detta innebär att ett konventionellt brandsläckningssystem med brandposter måste tillämpas. Beroende på vilka verksamheter som kommer att etableras i området gäller brandbelastning 1-4, där 1 är låg brandbelastning och 4 är exceptionell brandbelastning. I den här utredningen antas Normal brandbelastning, dvs. brandsäkra byggnader utan upplag av brännbart material*. Detta innebär en släckvattenförbrukning på 20 l/s. Avståndet mellan brandposterna bör inte överstiga ca 150 m. Detta innebär att varje brandpost täcker en yta på 150 2 = 22 500m 2 = 2,25 ha. Den totala arean är ca 54 ha vilket ger totalt 54/2,25 = 25 st brandposter i området. Antalet brandposter är dock beroende av områdets utformning varför den beräknade siffran kan komma att justeras längre fram. Från varje enskild brandpost bör 10 l/s kunna tas ut och trycket bör vara minst 15 mvp över markplanet. Lägsta trycknivå i förbindelsepunkt vara 20-25 m över högsta tappställe. (VAV P83) * Om verksamheter med högre brandbelastning etableras måste brandreservoarer för sprinklersystem installeras. VA-lagen ålägger inte VA-verket att dimensionera och utrusta vattenförsörjningsanläggningen för att tillgodose vattenbehovet för sprinklersystem utan detta är aktuella verksamhetsutövares ansvar. 7.2 Förutsättningar För att visa förutsättningarna för brandvatten räknas den dimensionerande förbrukningen för området ut, enligt följande:,, där A handel, industri = handel/industriareal (ha) q s = specifik förbrukning (l/s,ha) ct max = max-tim-faktor Förbrukning för industri och tjänsteservice kan variera kraftigt och bör detaljstuderas i varje enskilt fall. Vid översiktsplanering vet man oftast inte vilka verksamheter som kommer att etableras inom ett planerat industriområde utan man måste göra vissa antaganden. Den dimensionerande förbrukningen för Öja industriområde beräknas med följande antaganden: Den specifika förbrukningen är 0,05 l/s,ha (medelvärde från 15 småindustrier i Malmö) Max-tim-faktorn är 2 (faktorn är 1,5-3 för småindustriområden) Detta ger en dimensionerande förbrukning på:, 54 0,05 2 5,4 / Dimensionerande flöde vid släckvattenuttag blir då 20 + 5,4 25 l/s Om den befintliga gjutjärnsledningen med dimension 350 mm har råhetstalet k = 1,0 ger detta flöde en friktionsförlust på ca 3 (VAV P83 bilaga 4). Då ledningens längd och tryck är okända kan den totala förlusten eller konsekvenserna för anslutna abonnenter längre norrut inte fastställas. Tryckförlusten blir dock alltså ca 3m/km, vilket måste beaktas som en liten förlust och därför bedöms förutsättningarna för brandvatten vara goda. Grontmij AB 18 (20)

8 Referenslista Vatteninformationssystem Sverige (2011-05-31) http://www.viss.lansstyrelsen.se Ystad kommun (2011-06-10) http://www.ystad.se/ystadweb.nsf/alldocuments/d5b19ff9e190d14ac1256a410034d5b0 Larm (2011-06-11) http://www.stormtac.com/page2_stormtac.htm Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt (2009). Förslag till Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt - Underlagsmaterial Svenskt Vatten (2001). Allmänna vattenledningsnät. Anvisningar för utformning, förnyelse och beräkning. Publikation VAV P83. Grontmij AB 19 (20)

9 Bilagor Bilaga 1: Översiktlig geoteknisk undersökning för utvidgad stadsplan över Öja industrimark, Geosyd AB, 1978 Bilaga 2. Utlåtande över grundundersökning för stadsplan inom del av Öja industripark i Ystad, Malmöhus län, K-konsult, 1970 Bilaga 3. Befintliga VA-ledningar Bilaga 4. Formler och beräkningar Grontmij AB 20 (20)