Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018 Dokumentet gäller för alla typer av diabetes i alla åldrar och följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård. Målet är en jämlik prevention av fotkomplikationer för personer med diabetes i hela landet. Bör användas av vårdpersonal som utför fotundersökning inom landsting/regioner och kommunal hälso-och sjukvård.
Ett årligt fotstatus bör innefatta: Inspektion ( även vid belastning) Nervfunktion Cirkulation
Motorisk neuropati Muskelsvaghet, nedsjunkna fotvalv, klotår mm ändrad tryckfördelning vid gång felbelastning av framfoten förhårdnader Sensorisk neuropati Smygande, pat märker inte Autonom neuropati nedsatt svettsekretion: torr hud, sprickbildning Sår
Klassiska tryckpunkter som måste avlastas för att förhindra uppkomst av sår (Diabeteshandboken)
Fotundersökning vid diabetes Inspektion av huden i hela foten, mellan tårna: tryckskada, sår, sprickor, förhårdnader, avsaknad av hår Inspektion av patientens skor och strumpor Inspektion av naglar: kartnaglar, nageltrång, svamp Felställningar: hammartå/klotå, hallux valgus, nedsjunket fotvalv, Charcotfot Torr hud? Hudtemperatur? Svullnader? Muskelatrofier, missfärgning
Charcot fot ( diabetes osteoartropati) Nästan bara diabetiker med neuropati Akut fas: svullnad, värmeökning, rodnad. Svårt att skilja från DVT, djup infektion eller artrit (gikt) Inte så mycket ont (neuropati) Fotvalvet sjunker, frakturer i mellanfotsbenen Ibland SR och CRP men ingen feber eller leukocytos Snarast till ortopeden Knepet är att fatta tidigt vad som håller på att hända RTG Total avlastning tills tillståndet brinner ut, gipsning Kronisk fas: missad diagnos leder till grav fotdeformitet, sår utveckling med risk för amputation
Sensibilitet-neuropati Fråga patienten efter pirrning eller domning/kuddkänsla i fötterna Testa känsel med stämgafell och monofilament 5,07
Vibrationssinne med sta mgaffel C128 Hz Inre fotknölen Toppen av stortån Inre sidan av stortåns grundleden Bedömning: känselbortfall på en mätpunkt på någon av fötterna är lika med risknivå 2
Testpunkter för beröringskänsel med monofilament 5,07 Toppen av stortån Stortåns grundled Lilltåns grundled Undvik att testa på områden täckta med förhårdnarder Bedömning: förlust av beröringskänsel vid en mätpunkt på någon av fötterna är lika med risknivå 2
Perifer cirkulation Arteria dorsalis pedis Arteria Tibialis posterior
Dopplerundersökning Diabeteshandboken.se
Ankelbrakialindex : ABI Ankeltryck mmhg Armtryck mmhg = ABI ABI > 0,9 : normalt. ABI 0,8-0,9 : måttlig arteriell insufficiens ABI 0,5-0,7 : betydande arteriell insufficiens ABI < 0,5 : kritisk ischemi Hos diabetiker kan föreligga falskt förhöjd ABI pga mediaskleros (tåtrycksmätning)
Riskkategori 1 Riskkategori 2 Frisk fot- diabetes utan komplikationer Neuropati och/eller angiopati 1. Årlig bedömning av fotstatus utifrån fotundersökning och rapportering till NDR 2. Kunskapsförmedling till patienten 3. Skriftlig information om egenvård, t ex Diabetesförbundets broschyr Fina fötter 4. Egenvård/självfinansierad fotvård och skor 1. Årlig bedömning av fotstatus och rapportering till NDR 2. Kunskapsförmedling till patienten 3. Medicinsk fotvård 4. Ortopedisk medicinsk kompetens för att skydda fötterna från tryckskador
Riskkategori 3 Riskkategori 4 Tidigare diabetessår, fotdeformiteter, förhårdnader, amputation Pågående allvarlig fotsjukdom som sår, kritisk ischemi, infektion, Charcotfot 1. Minst en årlig bedömning av fotstatus och rapportering till NDR 2. Kunskapsförmedling till patienten 3. Fortsatt uppföljning efter läkt sår eller amputation hos PAL 4. Fortsatt uppföljning hos medicinsk fotterapeut 5. Ortopedisk medicinsk kompetens för att skydda fötterna från tryckskador 1. Minst en årlig bedömning av fotstatus och rapportering till NDR 2. Kunskapsförmedling till patienten 3. Uppföljning av fotsjukdom enligt landsting/regionens lokala rutiner Kolla HÖK:en! 4. Fortsatt uppföljning hos medicinsk fotterapeut 5. Ortopedisk medicinsk kompetens för att skydda fötterna från tryckskador Om pågående allvarlig fotsjukdom upptäcks inom sjukvården och/eller omsorgen och tecken till läkning inte har skett inom 10 dagar- kontakta fotmottagning för diskussion om fortsatt handläggning
Flödesschema, riskkategorier och guide till åtgärder. Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes. SKL 2018
Kritisk ischemi Lätt rodnad och ödem( ej pittingödem) Oftast kall men varm vid infektion Elevationstest: lyftar upp foten bleknar markant sänker ner foten intensiv rodnad Vilosmärtor oftast nattetid Ankeltryck < 50 mmhg
Fotteam vid Sunderby sjukhus Multidisciplinärt fotteam med fotterapeuter, diabetesläkare, ortoped, ortopedskomakare och v b infektionsläkare Fotronder ca var 4:e vecka och tar emot remisser från hela länet. Ibland får pat komma på bedömning hos fotterapeuten först. Remisskod i VAS: lbfotm Telefon till fotterapeuten för ev råd: 0920-283407 / 283408
Lokala rutiner för risknivå 4 Remiss till fotteamet om såret inte visar tecken till läkning inom 10-14 dagar. Vidare handläggning med dem. Fortsatt uppföljning hos PAL/ssk på hemorten under tid patienten väntar på teamets bedömning och efter det. Vid urakut fotsjukdom som allvarlig infektion med feber eller allmänpåverkan, akut ischemi eller smärta som inte kan hanteras i ÖV: remiss till akutmott vid närmaste sjukhuset. Vid misstanke om ischemisk genes till smärtor eller sår som inte är av urakut karaktär remiss direkt till kärlkirurgen och inte till fotteamet. Fortsatt kontakt med patienten under väntetiden!
Diabeteshandboken
Vid pågående sår Ibl är cirkulationen så dålig att typiska infektionstecken uteblir Det som syns är i regel bara en liten del av såret Leta efter fistelgångar Odla! Avlasta!! Behandla med antibiotika längre tid 2-4 v även vid ytlig infektion Smärtlindra! Ett smärtsamt sår läker sämre Ta reda på hur såret har uppkommit Behandla ödem Glöm inte inneskor! Röntga vid misstanke på osteit
Ta ett fotsår hos en person med diabetes på största allvar!