Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning



Relevanta dokument
Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

MRSA. Information till patienter och närstående

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Viktigt med handhygien

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Rena händer och rätt klädd

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Multiresistenta bakterier

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Multiresistenta bakterier

Tipspromenad - Basala hygienrutiner 2

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

5 snabba om. Socialstyrelsens nya hygienkrav.

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Självklart! Läs det i alla fall

Basala hygienrutiner och klädregler

Clostridium difficile diarré (CD)

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning:

Innehåll: Inledning sid 1

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Talmanus Basala hygienrutiner

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Handhygienens betydelse

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner

Hygienrutiner i förskolan

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1

Vårdhygien - basala kunskaper

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Välkommna! Basala hygienrutiner

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Rena händer Rätt klädd

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Interna telefoner på Sterilcentral

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Basala hygienrutiner och smittvägar

Handhygienens betydelse

Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut.

Röntgensjuksköterskans tillämpning av basala hygienrutinerna vid datortomografiundersökning

Transkript:

Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus aureus ESBL Extended Spectrum Beta Lactamases ESBLcarba ESBL med karbapenemresistens VRE Vancomycin Resistenta Enterokocker

500.000 extra vårddagar En vårdrelaterad infektion orsakar patienten ökat lidande. Nio procent av de inneliggande patienterna i Sverige får en vårdrelaterad infektion. En patient med en vårdrelaterad infektion kräver i genomsnitt fyra extra vårddagar. Det betyder drygt 500.000 extra vårddagar och en direkt kostnad på 6,5 miljarder kronor.

Smittspridning Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Framför allt via: Händer Kläder Ytor och föremål

Sätt stopp för smittan! Det mest effektiva sättet att hindra smittspridning är att du som har vårdkontakt med patienter följer de basala hygienrutinerna och klär dig rätt.

Patientens rätt rena händer Använd handsprit före patientkontakt och rent arbete, efter patientkontakt och smutsigt arbete.

Smutsiga händer Tvätta händerna med tvål och vatten när de är synligt smutsiga. Tvätta händerna vid tarmsmitta. Desinfektera därefter med handsprit.

Handskar Använd handskar vid risk för kontakt med kroppsvätskor (kräkningar, blod, sekret, avföring, urin) eller material som förorenats av dessa.

Handskas rätt med handskar Desinfektera händerna före och efter handskanvändning. Byt handskar mellan olika vårdmoment hos samma patient. Byt handskar mellan patienter. Berör inte omväxlande smutsigt och rent. Desinfektera aldrig handskar. Kasta handskarna direkt efter användning.

Plastförkläde Plastförklädet skyddar arbetsdräkten vid nära kontakt med avklädd patient, vid risk för stänk av kroppsvätskor, vid hantering av smutsiga föremål, vid bäddning. Plastförkläde är engångs och slängs direkt efter användning.

Punktdesinfektion Punktdesinfektion är allas ansvar! Torka genast upp spill av kroppsvätskor. Rengör (gnugga) och desinfektera med ytdesinfektionsmedel och torkpapper. Använd handskar och gör därefter handdesinfektion.

Råd till patienter God handhygien minskar smittspridning: Tvätta händerna ofta med tvål och vatten eller använd handsprit. Gör rent händerna: innan du äter, efter toalettbesök.

Råd till patienter och besökare God handhygien minskar smittspridning: Använd gärna handsprit vid besök i sjukvården. Tvätta och sprita händerna vid utbrott av influensa och vinterkräksjuka. Besök aldrig sjuka om du själv är drabbad.

Informationsmaterial Bildspel på webben Artikelnummer 91127201

Vill du veta mer? Smittskydd och vårdhygien, basala hygienrutiner, vårdhygienska riktlinjer, klädpolicy och referenser på Regionens webb http://plus.rjl.se/smittskydd Vårdhandboken www.vardhandboken.se Socialstyrelsens handbok Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) och Basal hygien inom hälso- och sjukvården med mera (SOSFS 2007:19)

Patientens rätt att du gör rätt Vårdrelaterade infektioner orsakar mycket lidande och kostar miljardbelopp varje år. Alla som möter patienter riskerar att överföra smitta. Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Det effektivaste sättet att hindra smittspridning är att du följer de basala hygienrutinerna och klär dig rätt.

Testa dina kunskaper! Använd Region Skånes e-learning Basalt såklart : http://stream.skane.se/utbildningsportalen/koncernkontoret/va rdhygien_basalt_saklart_20130531/player.html