O0093H Strukturerade läraktiviteter Under VFU:n har du strukturerade aktiviteter som du ska förbereda och utföra, diskutera och reflektera över tillsammans med din studiekamrat (peer) och/eller handledare. I handledningsmodellen peer learning (PL) är strukturerade aktiviteter centrala för det pedagogiska lärandet. De utgår från kursens lärandemål, den dagliga kliniska verksamheten, samt var studenten befinner sig i utbildningen. Syftet är att de ska ge stöd för dig att utvecklas i professionen som sjuksköterska och ge vägledning till vad som förväntas av dig, samtidigt som de är ett stöd för dig och din handledare att organisera och planera VFU:n. De ger även underlag för reflektion och feedback (återkoppling). erna möjliggör en gemensam struktur i planering och upplägg av VFU:n, som kan bidra till att skillnaden mellan olika handledares handledningar blir mindre. Viktigt är att poängtera att de inte är uppgifter som ska examineras. erna har både en teoretisk och praktisk dimension som tydliggör kopplingen av teori och praktik i det dagliga arbetet. De kan utföras enskilt eller med din studiekamrat. Handledaren har alltid ett ansvar att finnas till, övervaka, ge feedback och stöd. En aktivitet kan återkomma under samma VFU med en ökad komplexitet som medför en progression i lärandet (Stenberg, 2017). Vårdhandboken ingår som kurslitteratur. I den finns kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder inom vård och omsorg. Den är evidensbaserad och säkerställer god och säker vård på lika villkor, underlättar det dagliga vårdarbetet, ökar kvaliteten och ger effektivare vårdprocesser (vardhandboken.se). Vår rekommendation är att du genomför strukturerade läraktiviteten 1 först under din VFU som handlar om att informera och kommunicera med en patient i ett vårdmöte. Därefter anpassar och planerar du tillsammans med handledare och din peer genomförandet av övriga strukturerade läraktiviteter.
1. Läraktivitet: Informera och kommunicera med en patient i ett vårdmöte - Planera och genomföra vårdmöten som tillvaratar och stärker patientens resurser, främjar personcentrerad vård, samt stödjer patientens hälsa och förmågor - Informera och motivera en patient (närstående) om åtgärder vad gäller omvårdnad, diagnostik och behandling - Identifiera och bedöma patienters resurser och behov/problem relaterat till huvudområdet omvårdnad och med hänsyn till intersektionella aspekter -Förbered er med att studera kurslitteraturen och vårdhandboken som berör bemötande, personcentrerad vård och omvårdnadsprocessen och etik såsom dygd-, diskurs-, närhetsetik samt ansvar. -Tillsammans med er handledare väljer ni var sin patient som ni ska ge någon typ av information, vilket kan handla om information om ändrade levnadsvanor, ändring av medicinering, undersökning, behandling utifrån patientens sjukdomstillstånd, preventiv åtgärd (ex. prevention angående trycksår, fall, munvård) -Förbered dig inför samtalet genom att ta del av den valda patientens journal. -Genomför samtalet där din peer observerar samtalet. -Efter samtalet bedömer du patientens behov utifrån det samtal du har haft, utgå från omvårdnadsprocessen. Ta hänsyn till intersektionella aspekter. Reflektion Tillsammans med din peer reflekterar du över nedanstående frågor: -Hur presenterade du dig? -Vilka faktorer kan påverka ditt bemötande? -På vilket sätt kan dina tidigare erfarenheter/kunskaper påverka bemötandet med patienten? -Hur hanterades frågor som inte kunde besvaras? -Hur görs patienten delaktig/personcentrerat förhållningssätt under samtalet? -Hur försäkras att patienten förstår given information? -Hur stärks patientens egna resurser under vårdmötet? -Hur skapas en tillitsfull relation i det korta mötet? -Fanns några svåra etiska aspekter i mötet med patienten. Efter er gemensamma reflektion ger din peer en sammanfattande feedback utifrån samtalet du hade med patienten. Avslutningsvis redogör och reflekterar ni tillsammans med er handledare över det vårdmöten ni har utfört.
2. Läraktivitet: Utförande av blodtryckskontroll - Planera och genomföra vårdmöten som tillvaratar och stärker patientens resurser, främjar personcentrerad vård, samt stödjer patientens hälsa och förmågor - Informera och motivera en patient (närstående) om åtgärder vad gäller omvårdnad, diagnostik och behandling - Inled med att studera Vårdhandboken vad gäller blodtryckskontroller. - Tillsammans med din peer utför du en blodtryckskontroll av en patient, där din peer observerar. Därefter byter ni roller så att du är den som observerar när din peer kontrollerar en patients blodtryck. Studenten som utför blodtryckskontrollen - Förbered dig genom att se över den utrustning du ska använda. - Hur informerar du patienten? -Vad är viktigt att tänka på vid blodtryckskontroller? Studenten som observerar -Vad utfördes bra? -Vad kan din peer utveckla/förbättra i handlandet? Motivera! Reflektion Använd Gibbs reflektionscykel. Ni ger varandra feedback om genomförandet utifrån ovanstående punkter. Reflektera även tillsammans med er handledare när det gäller blodtryckskontrollerna ni har utfört.
3. Läraktivitet: Preventiv vård och omvårdnad - Identifiera och bedöma patienters resurser och omvårdnadsbehov i ett vårdmöte -Inled med att läsa på den valda patientens journal. -Samtala med patienten om hans/hennes upplevelse av sin hälsa. Vid behov använd olika mätinstrument. Din peer observerar genomförandet. -Vid behov kontakta annan vårdgivare eller beskriv hur du kan gå tillväga för utökad information/kunskap om patientens situation. - Ta hänsyn till intersektionella aspekter. -Under samtalet observerar din peer kommunikationen och dialogen mellan dig och patienten. Därefter byter ni roller så att din peer genomför och du observerar. Reflektion -Efter att ni båda har utfört aktiviteten reflekterar ni tillsammans om: -Vilka skillnader finns mellan det som står i journalen och patientens behov/problem? -Vad gjorde jag bra och vad behöver jag utveckla? -Ni ger varandra feedback (återkoppling) om hur dialogen förflöt under samtalet. Vad var bra? Vad behöver utvecklas? Kunde det ha utförts på ett annat sätt?
4. Läraktivitet: Smärtskattning - Genomföra systematisk smärtanalys med vedertagna metoder (Moment 3) - Informera och motivera en patient (närstående) om åtgärder vad gäller omvårdnad, diagnostik och behandling Tillsammans med din peer utför du en smärtskattning av en patients smärttillstånd med hjälp vedertagna metoder och instrument. Därefter byter ni roller. Studenten som utför smärtskattning - Förbered dig genom att studera metoder och instrument som ska användas. Studera vardhandboken.se angående smärtskattning och bemötande. - Hur informerar du patienten? -Vad är viktigt att tänka på vid en smärtskattning? Studenten som observerar -Vad utfördes bra? -Vad kan din peer utveckla/förbättra i handlandet? Motivera! Reflektion -Använd Er av Gibbs reflektionscykel. -Reflektera även över etiska aspekter som fanns i mötet med patienten. Avsluta med att reflektera tillsammans med er handledare.
5. Läraktivitet: Vätska och Nutritionsstatus - Identifiera behov av vätska och nutrition samt kunna göra en åtgärdsbedömning (Moment 3) - Kliniskt bedöma och utvärdera nutritions- och vätskestatus en utför du individuellt. Förbered dig med att studera kurslitteraturen både utifrån ett medicinskt- och omvårdnadsperspektiv. Använd dig även av Vårdhandboken. - Tillsammans med handledaren väljer du en lämplig patient för genomförandet av aktiviteten. Utgå från omvårdnadsprocessen. - Genomför samtalet med patienten om dennes nutrition och vätskestatus. -Bedöm behov/problem, planera en lämplig intervention som du genomför och följer upp. Avsluta med att dokumentera vad du har gjort. Reflektion Reflektera över: -Vad i din aktivitet var du nöjd med i ditt genomförande? -Vad i ditt genomförande var du mindre nöjd med? -Etiska svårigheter som uppstod? -Kunde du ha gjort på något annat sätt? Reflektera med din peer och handledare Använd Gibbs reflektionscykel som stöd - Du inleder med att berätta om ditt genomförande av aktiviteten. - Tillsammans reflekterar ni över ditt genomförande av aktiviteten, där din peer och handledare ställer frågor och ger feedback.
6. Läraktivitet: Sårbehandling - tillämpa basala hygienrutiner i kliniskt arbete tillämpa injektionstekniker, urinkatetrisering och sårbehandling - förklara och tillämpa journalföring på ett patientsäkert sätt enligt sjuksköterskans ansvarsområde Inled med att ta del av kurslitteratur och lyssna på de inspelade föreläsningarna som berör området sår och sårbehandling. Reflektera över vilka typer av sår du sett i verksamheten under din VFU. Tillsammans med din peer /handledare väljer du ut ett patientfall där patienten har långsamt läkande sår. Beskriv patientens hälsohistoria genom anamnes och status. Identifiera vilket fas av sårläkningsprocessen patientens sår är i. Hur motiverar du din bedömning? Identifiera och diskutera med din peer vilka faktorer som kan påverka/försämra läkningen. Vilka är patientens upplevelser av att leva med långsamt läkande sår? Hur påverkas vardag och livskvalitet? Diskutera med din peer / handledare vilken behandlingsstrategi som finns för patienten gällande sårbehandling. Vilka motiv till val av material och omläggningsrutin? Övriga åtgärder? Diskutera med din peer vilka risker kan du identifiera för patient och dig själv? Hur förhåller du dig till basala hygien rutiner? Finns riktlinjer kring detta moment i verksamheten? Hur dokumenteras momentet? Diskutera med din peer vad som är viktigt att dokumentera.
7. Läraktivitet: Blodprovstagning venprov/kapillärprov - tillämpa basala hygienrutiner i kliniskt arbete - informera och motivera patient och närstående om åtgärder vad gäller omvårdnad, diagnostik och behandling - utföra blodprovstagning på ett säkert sätt utifrån ordination och provtagningsföreskrifter - förutse risker med avvikande provsvar samt ha handlingsberedskap och kunna tillämpa vedertagna strategier för säker vård Inled med att ta del av kurslitteratur och se film som berör området ven- och eller kapillär provtagning. Välj tillsammans med handledare ut en patient där ven- eller kapillär provtagning har ordinerats. Inled med att sätta er/dig in i vad proverna står för och varför de ordinerats till just denna patient. Var finner ni information om hantering och analys av prover mm? Förbered provtagningen genom att gå igenom ordination, remiss och provtagningsmaterial. Vilket material behöver du? Gå igenom materialet så att du förstår hur det fungerar. Identitetskontroll. Hur går korrekt identitetskontroll till? Ta reda på vilka lagar och föreskrifter som finns om identitetskontroll vid provtagning. Information till patienten. Vad är viktigt att informera patienten om? Reflektera tillsammans över på vilket sätt och vad du informerar om. Vilka aspekter är viktiga att vara medveten om gällande aseptik och risk för blodsmitta? Teknik. Fundera tillsammans över instickställe, vilka alternativ finns? Vid vilka tillstånd undviker du att punktera en ven eller ta kapillärt prov? Finns risker och komplikationer? Genomför provtagning under handledning. Observera varandra under provtagningen och ge konstruktiv feedback efteråt. Vad var bra och vad kan förbättras? Avsluta med att diskutera hur provsvar följs upp och av vem? Vilka konsekvenser kan felaktig provtagning och hantering av prover medföra?
8. Läraktivitet: Läkemedelshantering I - Använd relevant information om läkemedel i dialog med patient (närstående) på ett sätt som stödjer delaktighet utifrån patientens resurser och behov (Moment 3) - Analysera risker och aspekter vad gäller kvalitet kring läkemedelshantering för att garantera patientsäkerhet (Moment 3) - Studera FASS gällande T. Alvedon, Brustablett Panodil samt Paracetamol Braun infusionsvätska. Tillsammans med din peer studerar och diskuterar ni varje läkemedels farmakokinetik och farmakodynamik för att besvara: *När erhålls analgetisk effekt med T Alvedon, BT Panodil samt Infusionsvätska Paracetamol. *När erhålls maximal febernedsättning med respektive? *Hur lång är effektdurationen med respektive? Reflektion med din peer - När det kan vara fördelaktigt att använda sig av brustablett, vad bör du som sjuksköterska beakta? - När kan det vara fördelaktigt att använda sig av infusionsvätska, vad bör sjuksköterskan beakta? Reflektion med handledaren - Inled med att studera 2017:37 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården - Tillsammans med din peer diskuterar ni med er handledare om hur de går till väga om de exempelvis vill byta ut T Alvedon till Infusionsvätska paracetamol. Vad beskriver gällande lagar och författningar?
9. Läraktivitet: Läkemedelshantering II - Använda relevant information om olika läkemedel och dess hantering (Moment 3) - Tillämpa och utföra läkemedelsberäkningar utifrån given ordination, samt iordningsställa och administrera läkemedel på ett säkert sätt (Moment 3) - Analysera risker och aspekter vad gäller kvalitet kring läkemedelshantering för att garantera patientsäkerhet (Moment 3) I Ni ska tillsammans ta fram kunskapsunderlag kring läkemedelshantering och administrering och dess förberedelser som är vanligt förekommande i din verksamhet (se exempel nedan). Om ni får möjlighet så ska ni även administrera dessa läkemedelsformer. Suppositorier, vagitorier, vaginal tablett Lavemang, exempelvis Microlax, Resulax, Klyx Inhalationer Reflektion med din peer Tillsammans med din peer studerar och diskuterar ni hanterings- och administreringsrekommendationer för ovanstående läkemedelsformer för att besvara: *Hur förs suppositorier, vagitorier, vaginal tablett in på ett säkert sätt? *Hur administrerad olika former av lavemang? Vad är viktigt att tänka på (före, under, efter)? *Hur bör man agera och vilka förberedelser krävs för att bevara patientens integritet? *Hur administreras inhalationer? Vad är viktigt att tänka på? Reflektion med handledaren - Tillsammans med din peer diskuterar ni med er handledare om hur de går till väga när de ska administrera rektala och vaginala läkemedel samt inhalationer. Vad beskriver gällande lagar och författningar? II Dosettdelning. Inled med att ta del av kurslitteratur och lagar som styr dosettdelning. Välj tillsammans med handledare ut en patient där läkemedel ska delas i dosett. Inled med att sätta er/dig in i de läkemedel som ska delas och varför de ordinerats till just denna patient. Vilka aspekter är viktiga att vara medveten om gällande aseptik och risk för felaktig läkemedelsdelning?
Vilken information ska finnas på dosetten för att läkemedelshantering och administrering kan ske på ett säkert sätt? Genomför dosettdelning under handledning. Observera varandra under dosettdelningen och ge konstruktiv feedback efteråt. Vad var bra och vad kan förbättras? Avsluta med att diskutera vilka konsekvenser felaktig läkemedelsdelning och administrering kan medföra?
10. Läraktivitet: Injektionstekniker -Tillämpa basala hygienrutiner i kliniskt arbete - Informera och motivera patient och närstående om åtgärder vad gäller omvårdnad, diagnostik och behandling -Tillämpa injektionstekniker Inled med att ta del av kurslitteratur och se film som berör området injektionstekniker. Välj tillsammans med handledare ut en patient där injektion (subkutan eller intramuskulär) har ordinerats. Inled med att sätta er/dig in i varför injektionen ordinerats till just denna patient, vilket läkemedel som ska ges och vad du behöver vara observant på (före, under och efter injektionsgivning). Läs på om läkemedlet i FASS Förbered injektionsgivning genom att gå igenom ordination, injektionsmaterial och läkemedel. Vilket material behöver du? Gå igenom materialet så att du förstår hur det fungerar. Hur ska läkemedlet hanteras? Vilken dos är ordinerad? Beräkna hur mycket läkemedel som ska dras upp etc. Identitetskontroll. Hur går korrekt identitetskontroll till? Ta reda på vilka lagar och föreskrifter som finns om identitetskontroll vid injektionsgivning. Information till patienten. Vad är viktigt att informera patienten om? Reflektera tillsammans över på vilket sätt och vad du informerar om. Vilka aspekter är viktiga att vara medveten om gällande aseptik och risk för blodsmitta? Teknik. Fundera tillsammans över injektionsställe, vilka alternativ finns? Vid vilka tillstånd undviker du vissa ställen? Finns kontraindikationer? Finns risker och komplikationer? Genomför injektionsgivning under handledning. Observera varandra under injektionsgivningen och ge konstruktiv feedback efteråt. Vad var bra och vad kan förbättras? Vad är viktigt att tänka på efter injektionsgivning? Hur hanteras materialet efter injektionsgivning? Vad dokumenteras?
Avsluta med att diskutera hur injektionsgivningen följs upp och av vem? Vilka konsekvenser kan felaktig injektionsgivning medföra?