1
2
Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Ekonomisk analys av delårets utfall 5 Prognos för helårets ekonomi 8 Överblick stadens mål och uppdrag 10 Analys Mål och uppdrag... 12 Kvalitetsarbetet... 22 Tvärsektoriella frågor 24 Nämndernas verksamhet 26 Kommunfullmäktige 26 Kommunstyrelsen m.fl. 27 Stadsbyggnadsnämnden 29 Kultur- och fritidsnämnden 31 Barn- och utbildningsnämnden 33 Kompetensnämnden 35 Socialnämnden 37 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 39 Omvårdnadsnämnden 41 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 44 Resultaträkning... 46 Kassaflödesanalys 47 Balansräkning.. 48 Noter 49 Driftbudget och utfall per verksamhet.. 53 Investeringar per verksamhet. 54 3
Sammanfattning Beträffande stadens fem inriktningsmål är bedömningen att två kommer att uppfyllas under 2013 och övriga tre delvis uppfyllas under år 2013. Prognosen för årets ekonomiska resultat är positivt och uppgår till 63,1 mkr. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar för helåret ett underskott på 10,7 mkr medan Omvårdnadsnämnden och Stadsbyggnadsnämnden prognostiserar överskott. Helårsprognosen har även påverkats av bland annat intäkter från försäljning av tomträtter i Bergshamra på 129 mkr och en nedskrivning av stadens andel av driftunderskotten i Sweden Arena Management KB. Stadens mål och uppdrag är på väg att uppfyllas I Solna stads verksamhetsplan och budget 2013 finns fem inriktningsmål, 25 effektmål och 15 uppdrag som alla är stadsövergripande. Bedömningen är att två av de fem inriktningsmålen kommer att uppfyllas 2013. För de övriga tre är bedömningen att de är på väg att uppfyllas men inte i år. Av de 25 effektmålen bedöms 13 uppfyllas år 2013, nio vara på väg att uppfyllas men inte fullt ut i år och tre effektmål som inte uppfylls 2013. Tio av de 15 uppdragen bedöms vara klara i år och fem av uppdragen kommer att bli klara under år 2014. Periodens resultat är positivt Resultatet för perioden januari - april är positivt och uppgår till 31,2 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 75,9 mkr. Resultatförsämringen mellan delåren förklaras främst av nämndernas nettokostnader som ökat med 30,4 mkr samt nedskrivning motsvarande förlusttäckningen med 25,3 mkr som avser stadens andel i Sweden Arena Management KB. Andra orsaker till försämringen mellan delåren är ökade kostnader för poster som reserverats i eget kapital med 10,8 mkr samt ett sämre finansnetto på 2,8 mkr. En sänkning av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen har medfört en engångskostnad på 7,0 mkr för perioden. Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning har ökat med 26,9 mkr (3,4 procent) under januari april jämfört med motsvarande period föregående och uppgår till totalt 818,9 mkr. De finansiella intäkterna uppgår till 30,5 mkr för perioden januari april, jämfört med 32,6 mkr föregående år. Nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 79,4 mkr jämfört med 29,3 mkr motsvarande period föregående år. Stadsbyggnadsnämnden svarar för 76,0 mkr, det vill säga merparten av periodens nettoinvesteringar. De största investeringsutgifterna avser den nya skolan i Ulriksdal på 66,7 mkr. Prognosen visar att balanskravet uppnås Prognosen för årets resultat är positivt och uppgår till 63,1 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 23,1 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 149,4 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 109,4 mkr. Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 29,2 mkr (1,2 procent) högre jämfört med budget. Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15 mkr, visar sammantaget ett överskott på 6,8 mkr jämfört med budget. Prognosen för 2013 års nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 415,6 mkr, vilket är 52,8 mkr lägre jämfört med budget. Jämfört med delårets driftbudget (i princip 4/12- delar av årsbudgeten) redovisar nämndernas verksamheter ett nettoöverskott på 27,5 mkr, vilket motsvarar 3,5 procent av nettobudgeten. Föregående år vid samma tidpunkt var nettoöverskottet 52,1 mkr. 4
Ekonomisk analys av delårets utfall Positivt resultat för perioden januari - april Resultatet för perioden januari-april är positivt och uppgår till 31,2 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 75,9 mkr. Resultatförsämringen mellan delåren förklaras främst av nämndernas nettokostnader som ökat med 30,4 mkr samt nedskrivning motsvarande förlusttäckningen av stadens andel i Sweden Arena Management KB. Andra orsaker till försämringen mellan delåren är ökade kostnader för poster som reserverats i eget kapital med 10,8 mkr samt ett sämre finansnetto på 2,8 mkr. En sänkning av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen har medfört en engångskostnad på 7,0 mkr för perioden. Poster som förbättrat resultatet är skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning som har ökat med 26,9 mkr. Andra bidragande orsaker är uppskrivning, reversering av tidigare års nedskrivning av värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning med 48,0 mkr, (motsvarande period 2012 gjordes en reversering med 36,5 mkr). I jämförelsestörande kostnader ingår kostnader på 34,1 mkr som tidigare reserverats i eget kapital (23,2 mkr 2012). Det avser kostnader för strukturomvandling på 25,3 mkr, kostnader för strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter 3,4 mkr samt kostnader för medfinansiering av infrastrukturella investeringar 5,4 mkr. Av tidigare reserverade medel i eget kapital för pensionskostnader tas 6,6 mkr i anspråk per april. Totala pensionskostnader för perioden uppgår till 40,0 mkr, (43,2 mkr april 2012) och redovisas bland verksamhetens kostnader. För årets fyra första månader har totalt 40,7 mkr ianspråktagits av reserverade medel i eget kapital, (se tilläggsupplysning till noter). Nettoöverskott i nämnderna för delåret jämfört med budget Jämfört med delårets driftbudget (i princip 4/12- delar av årsbudgeten) redovisar nämndernas verksamheter ett nettoöverskott på 27,5 mkr, vilket motsvarar 3,5 procent av nettobudgeten. Föregående år vid samma tidpunkt var nettoöverskottet 52,1 mkr. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 7,9 mkr gentemot periodiserad budget (9,9 mkr 2012) Avvikelsen förklaras främst av att budgeterad medelsreserv för stadens tillväxt och utbyggnad inte tagits i anspråk samt lägre personalkostnader till följd av bland annat vakanta tjänster. Brandförsvar/räddningstjänst redovisar ett underskott på 0,2 mkr gentemot periodiserad budget (0,4 mkr 2012). Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott på 1,5 mkr gentemot periodiserad budget (14,2 mkr 2012). Överskottet beror bland annat på lägre kostnader för ännu ej tillsatta tjänster, fastighetsservice och anläggningsarbeten. Stadsbyggnadsnämndens affärsverksamhet redovisar ett resultat i nivå med periodiserad budget. Det faktiska resultatet innebär ett underskott på 0,1 mkr (0,8 mkr 2012). Verksamhetens kostnader täcks av avgifter från brukarna och underskottet redovisas som fordran mot renhållningskollektivet. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 2,0 mkr gentemot periodiserad budget (2,5 mkr 2012). Avvikelsen förklaras av högre intäkter för fritidsklubb och lokalupplåtelser. Kostnaderna är lägre än budgeterat avseende kapitalkostnader för fritidsverksamheten och biblioteket. Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader är 327,7 mkr, vilket innebär ett överskott gentemot periodiserad budget på 5,2 mkr (15,6 mkr 2012). Antalet elever är lägre under våren, men beräknas öka till hösten. De avtalsenliga löneökningarna kommer till största delen att belasta resten av året och skolornas inköp av läromedel görs oftast inför höstterminen. Kompetensnämnden redovisar ett överskott på 0,3 mkr gentemot periodiserad budget (2,2 mkr 2012). Överskottet förklaras av lägre driftkostnader för staben. Socialnämnden redovisar ett överskott på 4,3 mkr gentemot periodiserad budget (4,1 mkr 2012). Överskottet förklaras av lägre kostnader för försörjningsstöd och högre intäkter från Migrationsverket än budgeterat. Gemensamma familjerättsnämnden redovisar ett resultat i nivå med periodiserad budget (i nivå med budget 2012). 5
Omvårdnadsnämnden redovisar ett överskott på 6,7 mkr gentemot periodiserad budget (3,7 mkr 2012). Verksamheterna enligt Socialtjänstlagen (SoL) redovisar huvuddelen av överskottet. Överskottet beror bland annat på lägre kostnader för tomdygnsavdrag för vård- och omsorgsboendena. Minskad volym för anhöriganställningar och boendestöd vilket ger lägre kostnader samt lägre kostnader för den upphandlade hemtjänsten. Även LSSverksamheten redovisar ett mindre överskott för perioden på grund av volymminskning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden redovisar ett överskott på 0,1 mkr gentemot periodiserad budget (0,3 mkr 2012). Skatteintäkter och finansnettot Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning har ökat med 26,9 mkr (3,4 procent) under januari - april jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår till totalt 818,9 mkr. Ökningen beror i huvudsak på en positiv utveckling av skatteintäkterna som ökat med 34,6 mkr (3,8 procent). Nettokostnaderna för generella statsbidrag och utjämning har däremot ökat med 7,7 mkr. Kostnadsutjämningen har ökat med 8,3 mkr vilket bland annat beror på lägre kompensation för eftersläpning för en ökande befolkning. Nettokostnaderna för övriga avgifter och bidrag har sammantaget minskat med 0,6 mkr. De finansiella intäkterna uppgår till 30,5 mkr för perioden januari april, jämfört med 32,6 mkr föregående år. Realisationsvinsterna i medelsförvaltningen uppgår till 4,5 mkr, vilket är 0,3 mkr högre än per den sista april 2012. Ränteintäkterna uppgår till 20,3 mkr och är 3,6 mkr lägre än föregående år. Koncernintern utlåning har genererat ränteintäkter på 8,7 mkr, varav 7,1 mkr är utlåning mot revers till Norrenergi AB. Borgensavgifterna på 2,3 mkr är 0,6 mkr högre än föregående år. De finansiella kostnaderna uppgår till 3,4 mkr, att jämföra med förra årets finansiella kostnader på 2,6 mkr. Realisationsförlusterna uppgår till 1,6 mkr, vilket är 0,8 mkr högre än per april 2012. Räntan på pensionsskulden på 1,2 mkr är i nivå med föregående år. Enligt god redovisningssed ska värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. Om marknadsvärdet är lägre än det värde som fonder och värdepapper köptes för ska en nedskrivning ske. Värdeminskningen och därmed nedskrivningen i årsbokslutet per den 31 december 2012 uppgick ackumulerat till 62,8 mkr. Värderingen av portföljen per den sista april visar på en värdeökning med 48,0 mkr sedan årsskiftet. En uppskrivning (reversering av tidigare nedskrivning) har därför skett till marknadsvärdet med motsvarande belopp för delåret. Vid utgången av april 2013 var marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj 1 886,4 mkr, vilket är 14,7 mkr lägre än anskaffningsvärdet. Eftersom investeringen i värdepappersportföljen är långsiktig påverkar värderegleringen inte resultatet enligt balanskravet. Investeringar januari - april Nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 79,4 mkr jämfört med 29,3 mkr motsvarande period föregående år. Stadsbyggnadsnämnden svarar för 76,0 mkr, det vill säga merparten av periodens nettoinvesteringar. De största investeringsutgifterna avser den nya skolan i Ulriksdal 66,7 mkr. Andra projekt med relativt stora investeringsutgifter under perioden är Upprustning av parkmiljö 1,6 mkr och Ombyggnad av hissar 1,5 mkr. Kommunstyrelsens investeringar uppgår till 1,9 mkr och avser i huvudsak stadsövergripande ITinvesteringar. Omvårdnadsnämndens investeringsutgifter uppgår till 0,6 mkr. Större delen av utfallet avser specialanpassning av lägenheter för personer med funktionsnedsättning. Kultur- och fritidsnämndens investeringar på 0,4 mkr avser bland annat komplettering av läktarsystemet på Skytteholms IP och modernisering av passagesystemet i idrottshallar. Barn- och utbildningsnämndens investeringsutgifter på 0,4 mkr avser huvudsakligen möbler och IT-utrustning. Övriga nämnder har inte genomfört några investeringar under perioden. Exploatering Nettoinvesteringarna avseende exploateringsverksamheten uppgår till 53,7 mkr. De avser överlämnande av ny trafikplats i Huvudsta 21,2 mkr, en ny gång- och cykelbro över järnvägen i Järva 19,9 mkr, gator och parkanläggningar i Frösunda park 7,0 mkr samt byggnation i Nya Ulriksdal 5,6 mkr. Exploatörer har betalt in gatukostnadsersättning på 48,1 mkr för perioden. De förutbetalda intäkterna redovisas som långfristig skuld. Gatukostnadsersättningen intäktsförs i takt med att färdigställda exploateringsprojekt skrivs av under året. 6
Finansiering Kassaflödet från den löpande verksamheten är positivt och uppgår till 108,3 mkr. Investeringsverksamheten har ett negativt kassaflöde på 161,9 mkr beroende på periodens nettoinvesteringar på 133,1 mkr samt utbetalning av en förlusttäckning till Sweden Arena Management KB. Kassaflödet från finansieringsverksamheten är positivt med 47,3 mkr beroende på inbetalda förutbetalda gatukostnadsersättningar som ska finansiera investeringar avseende exploatering. Likviditeten (kassa och bank) är god och uppgår till 253,6 mkr, en minskning med 6,3 mkr sedan årsskiftet. 7
Prognos för helårets ekonomi Prognosen visar att balanskravet uppnås Prognosen för årets resultat är positivt och uppgår till 63,1 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 23,1 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 149,4 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 109,4 mkr. Jämförelsestörande intäkter prognostiseras till 129,0 mkr från försäljning av tomträtter i Bergshamra. I prognosen för nedskrivning av stadens andel av aktieägartillskott för att täcka driftunderskotten i Sweden Arena Management KB tillkommer underskott i bolaget för år 2012 på 40,8 mkr. Prognosen för nedskrivning för åren 2008-2012, uppgår till 66,1 mkr. Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 29,2 mkr (1,2 procent) högre än budget. Av förändringen beror 10 mkr på högre skatteintäkter och 19,2 mkr på lägre nettokostnaderna för utjämning och generella statsbidrag. Kostnaderna för avgifterna till kostnads- och inkomstutjämningen minskar sammantaget med 25,4 mkr. Det är ett resultat av att Statistiska centralbyrån (SCB) i samband med fastställande av de slutliga avgifterna i december uppdaterat uppgifterna om antal invånare. En senare skatteunderlagsprognos har också använts i beräkning av den slutliga avgiften inom inkomstutjämningen. Nettokostnaderna för övriga avgifter och bidrag beräknas bli 6,2 mkr högre än budget, varav minskning av intäkten från fastighetsavgiften svarar för 4 mkr. Värdeökningen (reverseringen av tidigare års nedskrivning) i stadens värdepappersportfölj har antagits vara densamma i prognosen för årets slut som i delårsbokslutet och därmed innehåller prognosen en värdeökning med 48,0 mkr. Finansnettot beräknas uppgå till budgeterade 73,4 mkr. De finansiella intäkterna beräknas överstiga budget främst på grund av de realisationsvinster som realiseras vid försäljning av värdepapper i medelsförvaltningen. De finansiella kostnaderna bedöms bli högre än budget som en följd av de realisationsförluster som löpande uppstår i medelsförvaltningen. Prognosen är osäker och beroende av såväl marknadsutvecklingen för aktier och räntor under resten av året som aktivitetsnivån hos stadens aktiva förvaltare. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i april fattat beslut om att sänka diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter från år 2014 i pensionsskuldsberäkningen (RIPS07). SKL har gjort en grov uppskattning att räntesänkningen medför en procentuell ökning av avsättningen på balansräkningen med ca 10 procent. Enligt SKL ska denna effekt beaktas i redovisningen 2013. Prognosen för denna engångseffekt av räntejusteringen är 21,1 mkr för Solna stad och redovisas som jämförelsestörande finansiell kostnad. Årets resultat enligt balanskravet prognostiseras till 149,4 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 109,4 mkr. Vid avstämning mot balanskravet ska inte kostnader som tidigare reserverats i eget kapital, realisationsvinster, orealiserade förändringar i värdepappersportföljen eller andra synnerliga skäl beaktas. Totalt uppgår prognosen för dessa poster till 86,3 mkr, varav kostnader som tidigare reserverats i eget kapital uppgår till 113,2 mkr och orealiserade förändringar i värdepapper till minus 48,0 mkr. Engångskostnaden av sänkt diskonteringsränta på 21,1 mkr tolkas som ett synnerligt skäl och exkluderas vid avstämning mot balanskravet, då skuldökningen på grund av räntesänkningen återspeglar ett mycket långsiktigt åtagande. I reserverat eget kapital finns medel främst för att täcka framtida pensionskostnader samt beslutade strukturomvandlingsinsatser som på sikt leder till sänkt kostnadsnivå för staden samt övriga strukturella utvecklingsinsatser. Den andel av de årliga pensionskostnaderna som enligt beslut i budgeten ska täckas av reserveringar i eget kapital är inte budgeterade utan redovisas tillsammans med stadens totala pensionskostnader att täckas av reserveringarna. Kostnader för strukturomvandling samt strukturella utvecklingsinsatser är inte budgeterade utan redovisas som jämförelsestörande kostnader att täckas av reserveringarna. Prognosen för kostnader som reserverats i eget kapital uppgår till 113,2 mkr, varav pensioner avser 20,0 mkr och jämförelsestörande kostnader 93,2 mkr. De jämförelsestörande kostnaderna består av strukturomvandling (35,0 mkr), strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter (20,0 mkr), stadens utveckling och utbyggnad (11,0 mkr) samt medfinansiering infrastrukturella investeringar (27,2 mkr). 8
Nämnderna prognostiserar sammantaget ett överskott Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15 mkr, visar sammantaget ett överskott på 6,8 mkr jämfört med budget. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 15,0 mkr, stadsbyggnadsnämnden ett överskott på 0,7 mkr och omvårdnadsnämnden visar ett överskott på 1,8 mkr. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 10,7 mkr. Prognoser som under löpande budgetår visar ett befarat underskott ska leda till förslag om åtgärder. Kommunstyrelsen förutsätter att barn- och utbildningsnämnden fortsätter och intensifierar det pågående arbete med att få verksamhetens budget i balans. De senaste åren har trenden varit att en högre andel väljer förskole-, grundskole- och gymnasieverksamhet i fristående regi eller i andra kommuners verksamhet. Det är därför viktigt att realistiska bedömningar görs av antalet barn och elever som beräknas välja verksamhet i Solna stads egen regi. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 15,0 mkr. Överskottet beror på att medelsreserven på 15 mkr inte beräknas behöva utnyttjas. Stadsbyggnadsnämnden visar en prognos med ett överskott på 0,7 mkr gentemot budget. Den främsta anledningen till överskottet är lägre personalkostnader. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 10,7 mkr jämfört med budget. Befolkningsprognosen från våren 2013 visar på fler barn och ungdomar i åldersgrupperna 1-5 år respektive 16-18 år jämfört med den befolkningsprognos som budgeten baserats på. För förskoleverksamheten prognostiseras ett underskott på 1,0 mkr. Förskolans resultatenheter visar tillsammans en negativ avvikelse. För grundskoleverksamheten beräknas ett underskott på 10,2 mkr. Kostnaderna för externa placeringar av elever med särskilda behov i olika specialskolor har ökat kraftigt och i prognosen beräknas ett underskott. Grundskolans resultatenheter prognostiserar sammantaget underskott. Gymnasieverksamheten prognostiserar ett underskott på 1,5 mkr, främst beroende på volymökningar. Prognosen för grundsärskolan är en positiv avvikelse på 1,0 mkr, vilken reduceras av kostnadsökningar för gymnasiesärskolan på 1,0 mkr. För gemensam verksamhet prognostiseras ett överskott på 2,0 mkr, som bl.a. beror på lägre personalkostnader än budgeterat. Omvårdnadsnämnden prognostiserar ett överskott på 1,8 mkr jämfört med budget. För verksamhet enligt SoL och övriga verksamheter beräknas ett överskott på 6,5 mkr. För vård- och omsorgsboende prognostiseras ett överskott som framför allt beror på att intäkterna för momskompensation förväntas öka. Prognosen för hemtjänst visar ett underskott. Köp av färre platser i dagverksamheter utanför kommunen ger lägre kostnader än budget. Även kostnaderna för boendestöd beräknas bli lägre än budget. Kostnaderna för hälso- och sjukvård på servicehus beräknas också bli lägre än budget. För LSSverksamheterna prognostiseras ett underskott på 4,7 mkr. Det största underskottet beräknas för boende vuxna och barn och beror på långa handläggningstider hos vistelsekommunerna då en person tackar nej till erbjudande om hemflyttning och söker förhandsbesked i vistelsekommunen. Tomgångshyror för lägenheter som hålls tomma i avvaktan på inflyttning beräknas bli högre än budget. Daglig verksamhet beräknas visa underskott mot budget. Fler personer har fått insatserna personlig assistans LSS och LASS, vilket ger högre kostnader än budget. Övriga nämnder redovisar prognos i nivå med budget. Investeringsprognos Prognosen för 2013 års nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 415,6 mkr, vilket är 52,8 mkr lägre än budget. Stadsbyggnadsnämnden prognostiserar ett överskott på 49,2 mkr, varav 46 mkr avser Idrotts- och fritidsinvesteringar där planering pågår. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 3,5 mkr då bland annat investeringarna på Skytteholms IP inte beräknas hinna bli slutförda under året. Övriga nämnder räknar med utfall för investeringar i nivå med budget med undantag av den Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg som inte kommer att göra några investeringar under året. Redovisningsprinciper I delårsrapporten har i huvudsak samma redovisningsprinciper tillämpats som i årsredovisningen 2012. Interna poster är enligt god redovisningssed eliminerade i resultaträkningen för delåret. I prognosen för helåret ingår dock interna poster. Detta innebär att en jämförelse av verksamhetens kostnader respektive intäkter för perioden januari till april respektive hela året inte blir rättvisande. Utvecklingen kan dock bedömas med utgångspunkt från verksamheternas nettokostnader. 9
Överblick - stadens mål och uppdrag Bedömning mål Bedömning uppdrag Målet uppfylls inte år 2013 Uppdraget inte klart år 2013 Målet är på väg att uppfyllas men inte år 2013 Uppdraget bedöms vara klart år 2014 Målet är uppfyllt eller kommer att uppfyllas år 2013 Uppdraget är klart eller blir klart år 2013 Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. Effektmål Solna stad ska tillhöra de tre främsta i Svenskt Näringslivs ranking av Sveriges mest företagsvänliga kommun. (År 2012 1:a plats). Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till minst nöjdhetsindex 74 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning år 2013. (År 2011 NKI 70). Solnas befolkning ska minst växa till 90 000 invånare fram till år 2020. (Prognos maj 2012 drygt 90 000 invånare år 2020). Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska öka till minst nöjdhetsindex 72 i medborgarundersökningen år 2013. (År 2010 NRI 69). Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda en långsiktigt hållbar utbyggnads- och investeringstakt för staden för de kommande åren. Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Effektmål Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är att vistas i Solna ska öka till minst nöjdhetsindex 63 i medborgarundersökning år 2013. (År 2010 NRI 61). Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer i Solna ska minst vara nöjdhetsindex 74 i medborgarundersökningen år 2013. (År 2010 NRI 74). Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar i Solna ska minst vara nöjdhetsindex 51 i medborgarundersökningen år 2013. (År 2010 NMI 49). Solnabornas insamling av hushållsavfall till förbränning ska minska år 2013. (År 2011 276 kg/inv). Solna ska årligen tillhöra de fem främsta idrottsstäderna i landet, enligt Sport & Affärer. (År 2012 1:a plats). Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i Solna ska öka till minst nöjdhetsindex 68 i medborgarundersökningen år 2013. (År 2010 NRI 67). Solnas fysiska tillgänglighet ska minst vara i nivå med genomsnittet i Stockholms län, vilket år 2010 var 58 i EAH-tal, Enkelt Avhjälpta Hinder. (År 2012 i.u.). Uppdrag Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att göra en översyn av underhållsplanerna för stadens fastighetsbestånd och den offentliga miljön. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden utarbeta en strategisk lokalförsörjningsplan för staden, vilket också inkluderar en strategi för hyressättningen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden verka för utbyggnad av kollektivtrafiken i Solna. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden ta fram en handlingsplan med åtgärder på kort och lång sikt för att öka framkomligheten i Solna. Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för Solnaborna som behöver den under olika skeden i livet. Effektmål Andelen Solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst ska minst vara nöjda med hemtjänsten motsvarande nöjdhetsindex 70, år 2013. (År 2011 NKI 67). 10
Solnabor 65 år och äldre med omvårdnadsboende ska minst vara nöjda med omvårdnadsboende motsvarande nöjdhetsindex 70, år 2013. (År 2011 NKI 69). Personer som bor i boende enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska minst ha kvalitetsindex 1,3 i kvalitetsbarometern år 2013. (År 2011 KKI 1,3 av 2,0). Uppdrag Kompetensnämnden och socialnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen utreda ansvar och roller i staden inom arbetsmarknadsarbetet. Omvårdnadsnämnden och socialnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen utreda samarbetet mellan nämnderna avseende LSS och socialpsykiatrin för att säkerställa bästa möjliga service och effektivitet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna arbetet med att öka antalet försöks- och träningslägenheter samt LSS-bostäder i Solna. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med omvårdnadsnämnden och stadsbyggnadsnämnden utreda förutsättningarna och arbetsgången vid etablering av trygghetsboende i Solna. Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Effektmål Förskolans arbete ska innebära att andelen barn som är väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola ska öka. (i.u., mäts första gången hösten 2012). Andelen elever i Solnas kommunala och fristående skolor som är behöriga till gymnasieskolan ska minst bibehållas på samma nivå läsåret 2012/13 som läsåret 2010/11. (Läsåret 2010/11 92,6 %). Andelen folkbokförda Solnaelever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år ska minst bibehållas på samma nivå läsåret 2012/13 som läsåret 2010/11. (Målet i Europa 2020-strategin är att minska andelen förtida avhopp från studier från 2011 års 13,5 % till 10 %). (Läsåret 2010/11 75,0 %). Solnabor som antas och slutför sina studier inom någon av vuxenutbildningens utbildningsformer ska nå högre studieresultat jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samråd med kompetensnämnden ta fram en strategi för stadens inriktning avseende regionaliseringen av vuxenutbildningen. Barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen utreda samverkan mellan nämnderna avseende fritidshem med inriktningen att överföra beställaransvaret för verksamheten till barn- och utbildningsnämnden. Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva. Effektmål Solnas kommunala skattesats ska bibehållas på nuvarande nivå. (År 2012 17,12 per skattekrona). Solna stads resultat enligt balanskravet ska år 2013 minst uppgå till 40 mkr. (År 2012 budgeterat resultat 20 mkr). Solna stads nettoinvesteringar ska inte överstiga 700 mkr över en rullande femårsperiod. (År 2012 700 mkr under en rullande femårsperiod). Solna stad ska vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner. (Bokslut år 2011 4:e plats). Medborgarnas nöjdhet med Solna stads verksamheter ska öka till minst nöjdhetsindex 60 i medborgarundersökning år 2013. (År 2010 NMI 58). Solna stads medarbetares engagemang ska minst vara index 65 i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang, HME. (År 2012 i.u.) Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av styrning och organisering av stadens stödprocesser samt genomföra nödvändiga förändringar för att säkerställa hög kvalitet och kompetens samt effektivitet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av styrningen och strukturen för stadens företag. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med nämnderna göra en översyn och revidering av stadens gemensamma styrdokument. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med nämnderna utreda hur stadens arbete med styrning och uppföljning av entreprenader kan utvecklas och förbättras. I detta uppdrag ingår uppdraget att se över stadens upphandlingsorganisation. 11
Analys av stadens mål och uppdrag I Solna stads verksamhetsplan och budget 2013 finns fyra prioriterade målområden, fem inriktningsmål, 25 effektmål och 15 uppdrag som alla är stadsövergripande. De prioriterade målområdena; Solna i utveckling, levande stad, trygghet och lärande för Solnabornas bästa och god ekonomisk hushållning samt inriktningsmålen utgår från visionen om det levande och trygga Solna, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Uppdragen styr också mot stadens vision och inriktningsmål. Bedömningen som görs är att två av de fem inriktningsmålen kommer att uppfyllas 2013. För de övriga tre är bedömningen att de är på väg att uppfyllas men inte i år. Av de 25 effektmålen bedöms 13 uppfyllas år 2013, nio vara på väg att uppfyllas men inte i år och tre effektmål som inte uppfylls 2013. Tio av de 15 uppdragen bedöms vara klara i år och fem av uppdragen kommer att bli klara under år 2014. Målområde Solna i utveckling Solna ska vara en stad i utveckling, som skapar förutsättningar för att möta den stora efterfrågan som finns på att bo, leva och verka i staden. Staden ska erbjuda en attraktiv miljö, som kännetecknas av mångfald och tolerans, och som gör att boende och besökare trivs. Solna ska också erbjuda ett bra företagsklimat, som ger företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Solna ska vara en aktiv aktör i den växande Stockholmsregionen, som tar vara på möjligheterna att skapa förutsättningar för nya jobb, tillväxt och välfärd. Inriktningsmål Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet är på väg att uppfyllas men inte under år 2013. Det finns goda förutsättningar för Solna att få fler invånare, företag och besökare. Det byggs många nya bostäder, kommunikationerna utvecklas, arbetsmarknaden fortsätter att vara stabil, företagsklimatet är gott och utbudet av evenemang ökar, inte minst genom Friends Arena. Effektmål Solna stad ska tillhöra de tre främsta i Svenskt Näringslivs ranking av Sveriges mest företagsvänliga kommun. (År 2012 1:a plats). Effektmålet är uppfyllt då Solna behåller sin förstaplacering för sjätte året i rad som Sveriges mest företagsvänliga kommun, enligt Svenskt Näringslivs ranking 2013. Rankningen baseras främst på företagarnas betyg men också på statistiska faktorer. Förklaringen till förstaplatsen är att Solna är bra på mycket som exempelvis att stadens ledning har en företagsnära organisation, vilket underlättar företagens kompetensförsörjning. Nyföretagsamheten och nyföretagande i Solna utvecklas positivt. Under perioden har två rapporter publicerats som stärker Solnas position som företagsplats. I Nyföretagsbarometern 2012 rankas Solna som Sveriges sjätte nyföretagarkommun sett till antalet nyregistrerade företag per 1000 invånare. I Svensk Näringslivs rankning Företagsamheten 2013 hamnar Solna på en tredje plats i Stockholm län när det gället antalet nyföretagsamma människor per 1 000 invånare. Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till minst nöjdhetsindex 74 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning år 2013. (År 2011 NKI 70). Undersökningen genomförs under våren 2013, vilket innebär att det ännu inte finns något resultat presenterat. Bedömningen är dock att effektmålet är på väg att uppfyllas men inte år 2013. Undersökningen omfattar företagarnas nöjdhet med Solna stads service gällande tillståndsfrågorna bygglov, markupplåtelse, serveringstillstånd och miljötillsyn. 12
För att förbättra servicen gällande serveringstillstånd har exempelvis staden genomfört en utbildning på temat Ansvarsfull alkoholservering med restaurangägare och serveringspersonal. Verksamheten har också varit med när staden har träffat nya företagare. Under perioden har inga synpunkter och klagomål som gäller verksamheten registrerats. Solnas befolkning ska minst växa till 90 000 invånare fram till år 2020. (Prognos maj 2012 drygt 90 000 invånare år 2020). Effektmålet bedöms kunna uppfyllas utifrån befolkningsprognosen per mars månad, vilken visar att år 2020 kommer Solnas befolkning uppgå till nästan 92 000 invånare. Prognosen bygger på att det i genomsnitt färdigställs 800 lägenheter per år i Solna fram till år 2020. Till och med april månad i år har cirka 250 bostäder i Solna blivit inflyttningsklara - Rosenlund i Norra Frösunda, Huvudsta centrum, Rudan som ligger i Hagalund och radhus i Järvastaden. Under resterande del av året kommer ytterligare ungefär 250 bostäder att bli inflyttningsklara. Det innebär en ökning jämfört med de två senaste åren (år 2012 304 bostäder och år 2011 450 bostäder). Under året beräknas 4 092 barn vara inskrivna i stadens finansierade barnomsorg, vilket är ett antal fler barn jämfört med 2012 (3 935 barn). Även om det är en ökning kan staden idag erbjuda barnomsorgsplats till alla familjer som önskar och inför hösten 2013 bedöms det finnas drygt 100 platser i överskott. Bedömningen idag är att det inte kommer att behövas nya barnomsorgsplatser förrän framåt åren 2014/2015. Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska öka till minst nöjdhetsindex 72 i medborgarundersökningen år 2013. (År 2010 NRI 69). Effektmålet bedöms inte kunna uppfyllas, utifrån att medborgarundersökningen 2012 visade att medborgarnas nöjdhet med Solna som en bra stad att bo och leva i har sjunkit (NRI 66) sedan föregående medborgarundersökning 2010 (NRI 69). Det område som får lägst betyg är bostäder, både frågan om möjligheten till att hitta bra boende och utbudet av olika bostadsformer. Höga betyg har områdena utbildningsmöjligheter och arbetsmöjligheter, vilka har stärkts jämfört med 2010 års undersökning. Det som medborgarna uppskattar är tillgången till universitets- eller högskoleutbildning samt arbete inom rimligt avstånd. Det är nu färre medborgare som kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Solna (2012-76 procent och 2010 80 procent). Även om det har sjunkit, är Solnas resultat bättre jämfört med riket, stockholms- och förortskommunerna. Solna är bästa svenska kommunen att bo i, enligt nyhetsmagasinet Fokus 2013 års rankning över landets samtliga 290 kommuner. Rankingen utgår från fyra kategorier, att vara ung, att vara äldre, att ha familj och att arbeta. I kategorin att vara ung samt att ha familj placerade sig Solna på första respektive andra plats. Årets topplacering är en rejäl förbättring från fjolåret då Solna placerade sig på plats 22. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda en långsiktigt hållbar utbyggnads- och investeringstakt för staden för de kommande åren. Utredningen kommer att påbörjas under hösten 2013 och slutföras under år 2014. Målområde Levande stad Solna ska vara en levande och sammanhållen stad med en god miljö, som tar vara på närheten till natur och storstad. Staden ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett stadsmässigt, tillgängligt och miljövänligt sätt. Stadsmiljön ska vara ren och snygg, samtidigt som stadens fastigheter ska underhållas och utvecklas. Solnaborna ska kunna kombinera ett attraktivt boende och ett stimulerande arbete med en rik fritid, som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande. Inriktningsmål Solna ska vara en levande stad, som kännetecknas av tillgänglighet, trygghet, stadsmässighet och miljöhänsyn. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet kommer att uppfyllas år 2013. Tryggheten ökar, arbetet med att förbättra framkomlighet och kommunikationer fortgår. Solna är landets främsta idrottsstad, enligt tidningen Sport & Affärer och tillgången till fritidsaktiviteter ökar. Ett aktivt arbete pågår för att utveckla Solna på ett miljövänligt sätt. 13
Effektmål Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är att vistas i Solna ska öka till minst nöjdhetsindex 63 i medborgarundersökning år 2013. (År 2010 NRI 61). Bedömningen är att effektmålet kommer uppfyllas under året. Medborgarnas nöjdhet med hur tryggt och säkert det är att vistas utomhus på kvällar och nätter samt hur trygga och säkra de kan känna sig mot inbrott i hemmet har förbättrade värden i 2012 års medborgarundersökning jämfört med 2010. Värdet för hur trygga Solnaborna känner sig mot hot, våld och misshandel är oförändrat mellan de två åren. Nya lokala ordningsregler har tagits fram som reglerar förbud mot att dricka alkohol i området runt Friends Arena. Solna har klättrat från plats 87 till 54 i Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Trygghet och säkerhet 2012. Förbättringen av placeringen är tack vare färre bränder och minskat antal stölder och tillgrepp. Staden arbetar med många olika insatser för att öka tryggheten. Stadsbyggnadsnämnden arbetar med mer driftsäker belysning i framförallt parker men också med snabba byten av trasiga lampor för att minska otrygga miljöer. Omvårdnadsnämnden erbjuder förebyggande hembesök för Solnabor som fyllt 80 år för att förebygga framförallt fallskador i hemmet. Information och utbildning ges till föräldrar om ungdomar, alkohol och cannabis i syfte att förebygga missbruk bland unga. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att den kommer att uppfylla sina årsmål för miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll. Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer i Solna ska minst vara nöjdhetsindex 74 i medborgarundersökningen år 2013. (År 2010 NRI 74). Bedömning är att effektmålet är på väg att uppfyllas men inte år 2013. Medborgarnas nöjdhet med kommunikationer i Solna har sjunkit från medborgarundersökning år 2010 (NRI 74) till år 2012 (NRI 69). Den största minskningen har skett när det gäller nöjdhet med möjligheterna att enkelt transportera sig med bil. Omfattande trafikarbeten pågår i samband med utbyggnad av Arenastaden, Hagastaden samt förlängning av Tvärbanan till Solna. För att underlätta för biltrafikanter publiceras aktuell trafikinformation på Solna stads webb, solna.se. Stadsbyggnadsnämnden har utarbetat och implementerar en handlingsplan för att förbättra framkomligheten i vägtrafiken. Tvärbanan kommer enligt plan att öppna för trafik på sträckan Alvik Solna C under hösten. Den norra uppgången vid Solna station som kommer att underlätta för pendelresenärer till och från Arenastaden håller på att färdigställas. Staden har i ett yttrande till Stockholms lokaltrafik (SL) och Stockholms läns landsting betonat behovet av tunnelbana till Hagastaden/Karolinska institutet. Ett lånecykelsystem håller på att anläggas och cykelstationer finns på fem platser i Solna. Platserna Solnaplan, Solnavägen/Karolinska och Huvudsta centrum är i drift, medan stationerna vid Ekelundsvägen och Karlbergs Slottsväg väntar på elanslutning. Kommunstyrelsen har beslutat att en cykelplan ska tas fram för att förbättra cykelmöjligheterna i staden. Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar i Solna ska minst vara nöjdhetsindex 51 i medborgarundersökningen år 2013. (År 2010 NMI 49). Bedömningen är att effektmålet kommer uppfyllas under året även om det finns en viss tveksamhet om i hur stor utsträckning den långa och kalla vintern kommer att påverka resultatet i 2013 års mätning. Medborgarnas nöjdhet med gator och vägar uppnådde 2013 års målvärde redan i medborgarundersökningen 2012. Samtliga indikatorer stärktes och medborgarna är mer nöjda med underhåll, snöröjning, belysning och trafiksäkerhet 2012 än de var i 2010 års undersökning. Stadsbyggnadsnämnden arbetar med att förbättra belysningen och nya hastighetsbegränsningar kommer att införas under våren för ökad trafiksäkerhet. Huvudvägar med undantag av Huvudstaleden kommer att få hastighetsbegränsning på 50 km/tim och övriga vägar 30 km/tim. Solnabornas insamling av hushållsavfall till förbränning ska minska år 2013. (År 2011 276 kg/inv). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas under 2013. Mängden hushållsavfall för förbränning minskade med 11 kg/invånare mellan åren 2011 och 2012. Mängden insamlat matavfall har ökat med 27 procent mellan åren 2011 och 2012. Under perioden har 1 593 hushåll anslutit sig till matavfallsinsamlingen. Totalt kan nu 30 procent av hushållen sortera matavfall fastighetsnära. Stadsbyggnadsnämnden arbetar med att minska matsvinn framförallt från skolor. Nämnden har också genomfört informationsinsatser för fastighetsägare för att öka hushållens möjligheter till källsortering. Varje torsdag finns det möjlighet att lämna grovavfall och farligt avfall till en mobil miljöstation på Solnaplan. 14
Solna ska årligen tillhöra de fem främsta idrottsstäderna i landet, enligt Sport & Affärer. (År 2012 1:a plats). Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas under året. Solna utsågs av tidningen Sport & Affärer till Sveriges främsta idrottsstad 2012. Solna fick utmärkelsen för sin starka elitverksamhet, bra bredd på ungdomsidrotten och för byggandet av en av Europas modernaste arenor Friends Arena. Solnas möjligheter att locka till sig olika idrottsevenemang tack vare nya arenan var också avgörande för att Solna utsågs till årets idrottskommun 2012 av tidningen Sportindustrin. Det kommunala breddidrottsstödet för ungdomar 7-20 år i Solna överstiger genomsnittet i länet vid senaste mätningen. Kulturoch fritidsnämnden arbetar med att minska andelen grusfotbollsplaner till förmån för konstgräsplaner och därigenom uppnå en högre kvalitet för breddoch elitungdomsfotbollen. Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i Solna ska öka till minst nöjdhetsindex 68 i medborgarundersökningen år 2013. (År 2010 NRI 67). Bedömningen är att effektmålet är på väg att uppfyllas men inte år 2013. Medborgarnas nöjdhet med tillgången på parker/grönområden/natur och kulturevenemang var på samma nivå i medborgarundersökningarna 2010 och 2012. Undersökningen visade på något sjunkande värden när det gäller nöjdhet med möjligheterna att utöva fritidsintressen samt tillgången på idrottsevenemang och nöjen. Arbetet med att utveckla besöksnäring och besöksplatsen Solna samt tillgång till utbudet av olika typer av evenemang på Friends Arena bidrar samtliga till rikare fritidsmöjligheter i Solna. Som ett led i arbetet med att ta fram en ny grönplan bjuder stadsbyggnadsnämnden in till medborgardialoger i de olika stadsdelarna för att kartlägga hur Solnaborna själva upplever och använder parker, naturområden, stränder, gator och torg. Solnas fysiska tillgänglighet ska minst vara i nivå med genomsnittet i Stockholms län, vilket år 2010 var 58 i EAH-tal, Enkelt Avhjälpta Hinder. (År 2012 i.u.). Bedömningen är att effektmålet är på väg att uppfyllas men inte år 2013. En inventering av enkelt avhjälpta hinder på allmän plats (gator, vägar, parker och torg) har genomförts och sammanställning av resultatet pågår. Ett EAH-tal för Solna fysiska tillgänglighet på allmän plats kommer enligt plan att kunna presenteras i delårsrapporten per augusti. Solnas fysiska tillgänglighet avseende allmänna lokaler (skolor, idrottsanläggningar, bibliotek m.fl.) ökar tack vare tillgänglighetsanpassning av fritidsanläggningar för barn och unga bland annat genom nya toaletter. I projekteringsarbetet för den nya skolan i Ulriksdal ser barn- och utbildningsnämnden till att hänsyn tas till lokalanpassningar för att möjliggöra för alla personer med och utan funktionsnedsättning på ett likvärdigt sätt ska kunna arbeta och gå i skola. Socialnämnden tillsätter alltid en arbetsgrupp med uppdrag att arbeta med lokalernas utformning i samband med ombyggnationer och/eller anskaffande av nya lokaler. Uppdrag Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att göra en översyn av underhållsplanerna för stadens fastighetsbestånd och den offentliga miljön. Stadsbyggnadsnämnden arbetar med att komplettera och uppdatera befintliga underhållsplaner för stadens fastighetsbestånd. Uppdraget beräknas vara slutfört under 2013. Därutöver arbetar nämnden med en grönplan för Solna samt med punktinsatser som exempelvis i Bergshamra. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden utarbeta en strategisk lokalförsörjningsplan för staden, vilket också inkluderar en strategi för hyressättningen. En utredning pågår. I första fasen är fokus på främst barn- och utbildningsnämndens lokaler, men även kultur- och fritidsnämnden och omvårdnadsnämnden involveras. Därutöver kommer utbyggnadsbehovet till följd av stadens expansion att redovisas. I ett nästa steg sker en fördjupning, där även principer kring hyresavtal och hyressättning aktualiseras. Kommunstyrelsen samordnar arbetet med berörda nämnder. Uppdraget beräknas vara slutfört 2013. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden verka för utbyggnad av kollektivtrafiken i Solna. Arbetet med tvärbanan pågår. Arbetet med uppgången vid Solna station pågår. I ett yttrande till SL och Stockholms läns landsting har behovet av tunnelbana till Hagastaden/Karolinska institutet betonats. Uppdraget kommer att behöva permanentas, eftersom behoven kvarstår. Årets delar av uppdraget beräknas dock bli slutfört under 2013. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden ta fram en hand- 15
lingsplan med åtgärder på kort och lång sikt för att öka framkomligheten i Solna. Uppdraget med handlingsplan är slutfört och nu pågår implementeringen av planen. I oktober månad 2012 tog kommunstyrelsen ett inriktningsbeslut och gav ett uppdrag till stadsbyggnadsnämnden om att vidta åtgärder för att förbättra framkomligheten för vägtrafiken i Solna. Ett genomförandeavtal har träffats med Trafikverket om en ny cirkulationsplats vid Tomteboda trafikplats (Ekelundspåfarten). Detta möjliggör en direkt anslutning till Ingentingområdet som nu bebyggs med bostäder och kontor, som komplettering till befintlig bevarandevärd bebyggelse. Under 2012 och 2013 har också omfattande verksamhet genomförts för att ordna vägvisning, myndighetsbeslut, planering för drift och underhåll kring och i Arenastaden. Detta arbete fortsätter under 2013 med utgångspunkt från de erfarenheter som erhållits från hittillsvarande arrangemang. Uppdraget beräknas vara slutfört 2013. Målområde Trygghet och lärande för Solnabornas bästa Solna ska vara en stad som ger Solnaborna möjlighet att forma sina liv efter egna förutsättningar och delta i samhällslivet. Solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Den omsorg som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för Solnabor, som behöver den under olika skeden i livet. Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Kunskap och lärande ska uppmuntras och värderas högt. Inriktningsmål Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för Solnabor som behöver den under olika skeden i livet. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet kommer att uppfyllas år 2013. Stadens arbete med arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor fortsätter att ge positiva effekter för Solnabornas möjlighet till en egen försörjning. Äldre personer som får hjälp och de personer som behöver stöd och service utifrån att de är funktionshindrade, är nöjda med stadens insatser. Effektmål Andelen Solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Bedömningen är att effektmålet kommer att uppfyllas år 2013, eftersom arbetslösheten och försörjningsstödet fortsätter att ligga på en låg nivå. Andelen öppet arbetslösa Solnabor var i april månad 3,5 procent. Det är lägre både jämfört med Stockholms län (4,1 procent) och jämfört med riket (4,3 procent). Även den öppna arbetslösheten för Solna ungdomar 18 24 år (3,5 procent) samt Solnabor som är utrikesfödda (6,7 procent) är lägre jämfört både med Stockholms län (ungdomar 18 24 år; 4,8 procent och utrikes födda; 9,5 procent) och riket (ungdomar 18 24 år; 5,2 procent och utrikes födda; 11,3 procent). Under årets första fyra månader har antal Solnahushåll med försörjningsstöd minskat med 5 procent jämfört med samma period år 2012. Under perioden har 375 hushåll erhållet försörjningsstöd, vilket är en minskning med 21 hushåll jämfört med motsvarande period 2012. Det är även färre hushåll jämfört med 2011, då 407 hushåll erhöll försörjningsstöd under perioden januari till och med april. Under perioden januari april har 38 deltagare fullföljt sin del i Solnamodellen och av dem har 25 personer gått vidare till arbete eller studier. Det innebär att 66 procent av deltagarna uppnått egen försörjning. 16
Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst ska minst vara nöjda med hemtjänsten motsvarande nöjdhetsindex 70, år 2013. (År 2011 NKI 67). Effektmålet bedöms vara på väg att uppfyllas men inte år 2013, utifrån att 2012 års resultat i olika undersökningar visar att Solnas hemtjänstkunder var mindre nöjda år 2012 jämfört med tidigare år. Av de sju utförare som staden har haft avtal med sedan 2002 är det endast en av utförarna som har fått höjd kundnöjdhet. De tre utförare som fått bäst resultat är alla småföretagare i Solna som fått avtal sedan lagen om valfrihetssystem infördes år 2010. Utförarna utarbetar årligen utvecklingsplaner där åtgärder beskrivs utifrån resultat från bland annat avtalsuppföljningar och brukarundersökningar, avvikelser, klagomål och synpunkter. Generellt är det så att de stora utförarna har fokus på att förändra ledningsstruktur, kompetenshöjande åtgärder och fokus på kundnöjdhet i form av personalkontinuitet, åtgärder för förbättrad tillgänglighet. De stora utförarna har ca 95 procent av Solnas hemtjänstkunder. En kund som har minst två hjälpinsatser per dag har i genomsnitt mött 11 olika hemtjänstpersonal under en 14 dagarsperiod, enligt den mätningen som gjorts i april månad 2013. Jämfört med år 2012 är det färre, då en kund mötte i genomsnitt 12 olika hemtjänstpersonal under en 14 dagarsperiod. Den stora satsningen på validering och utbildning av ett 100-tal vårdbiträden till motsvarande undersköterskekompetens fortsätter. Solnabor 65 år och äldre med omvårdnadsboende ska minst vara nöjda med omvårdnadsboende motsvarande nöjdhetsindex 70, år 2013. (År 2011 NKI 69). Bedömningen är att effektmålet är på väg att uppfyllas men inte år 2013, utifrån att 2012 års resultat i olika undersökningar visar att de boende på vård- och omsorgsboendena är något mindre nöjda 2012 jämfört med 2011. Mest nöjda är man med bemötande med respekt och tillit till personalen, medan maten och möjligheter till utevistelse kan förbättras. På demensboendena, där närstående svarar, är närstående generellt lika nöjda 2012 som 2011. De närstående är mest nöjda med tillit till personalen, bemötande och möjlighet till läkarkontakt. De områden som de är minst nöjda med är matens kvalitet och personkontinuitet. Boendena har i sina utvecklingsplaner aktiviteter och åtgärder för att öka kundnöjdheten. De satsar på att än mer se till den enskilde individen och individens särskilda behov. Det görs också satsningar på kompetenshöjning av personalen. Ett värdegrundsprojekt pågår med olika aktiviteter som exempelvis utbildning i värdegrundsarbete kopplat till omvårdnadsnämndens kvalitetsdeklarationer, uppföljning av biståndshandläggare hos alla nyinflyttade personer på vård- och omsorgsboende för genomgång av genomförandeplan och för information och uppföljning av kvalitetsdeklarationen. Detta är ett led i att skapa ökad trygghet och nöjdhet hos boende på vård- och omsorgsboende och deras närstående. Antal dagar från beslut om boende till att få ett erbjudande om boende, är ingen väntetid alls till en månad. Väntetiden beror på önskemål och eventuella specifika behov som ska kunna mötas. Personer som bor i boende enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska minst ha kvalitetsindex 1,3 i kvalitetsbarometern år 2013. (År 2011 KKI 1,3 av 2,0). Undersökningen genomförs under 2013, vilket innebär att det ännu inte finns något resultat. Bedömningen är dock att effektmålet kommer att uppfyllas 2013. För att förbättra brukarnöjdheten arbetar verksamheten med utvecklingsplaner som innehåller aktiviteter och åtgärder. Exempelvis pågår utbildningssatsningar för att höja kompetensen men också utveckling av metoder och arbetssätt. Verksamheten ska arbeta mer stödjande, så att brukarna kan vara så självständiga som möjligt, vilket innebär att verksamheten behöver mer individanpassning. Antal dagar från beslut om boende till ett erbjudande om boende, är högst 90 dagar. Uppdrag Kompetensnämnden och socialnämnden får i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen utreda ansvar och roller i staden inom arbetsmarknadsarbetet. Uppdraget är slutfört. Utredningen resulterade främst i följande svar på tre övergripande frågor; 1) Varför arbetar staden med arbetsmarknadsfrågor och Solnamodellen? Solnamodellen syftar till att öka sysselsättning och öka självförsörjningsgrad, förbättra integration och öka utbildningsnivå samt bidrar till god ekonomisk hushållning genom sänkt arbetslöshet och minskade försörjningsstödskostnader. 17