:e årgången. Häfte N:r 5

1930. 93:e årgången. Häfte N:r 5

- 247 ~ Striden om Jeicoes och Reattys taktik i Skageraksaget. (Forts. från h. 4, sic. 200.), Jeicoes på omdöme och instinkt - att se någonting var.wnom förnekat genom vädret - grundade stridsmanöver var fuändad i sin vä avpassade noggrannhet ti tid och pats. Han skue hava vunnit en fuständig seger, rncn ödet var honom obitt. Han bev berövad sitt byte, då han nästan hadc gripit tag i detsamma. Varen icke så binda och dåraktiga att nedsätta Jeicocs ysande skickighet och förtjänster». 8) Den engeske historikern H e my N ewbot, som efter Corbetts död övertog utarbetandet av Nava Operuions, har i sin bok A Nava History of the War 1914-1918 gjort en -de refexioner beträffande Jyandssaget, därvid devis bemötande Beairs utaanden. I friiga om depoyeringen medger Newbot, att J eicoe skue ha konnnit hastigare i strid genom att dcpoyera åt styrbord, men går icke in på, att någon avarigare oägenhet uppstod av den i verkigheten utförda manövern, då ju exempevis Jeicoes faggskepp kom i strid endast 15 minuter efter depoyeringcn och sagskeppet Hercues på högra fygen var i strid redan efter 4 minuter.. Hade Jeicoe depoycrat å t styrbord, säger Ne\vbot, sku Je han ha varit nödsakad att omedebart därefter gira successivt babord hän, enär hans må ju var att komma mean tyskarna och deras baser. Men hans babordsgir skue ha :Utsatt den engeska täten för en farig omfattning av fienden, 'i'idskrift i Sjöväsendet. 18

- 248- som. då befann sig i gynnsamt äge för att verkstäa en öv 'rfyging av den engeska täten.. Newhot erinrar om, att Jeicoe k. 1850 anbefade (' samtidig gir mot fienden för att minska avståndet, vih., n åtgärd är ägnad att bryta udden av Beairs ankagese för d t envist fasthåande vid den stea koonnformeringen. 1ven. ~ii ger Newbot, varför icke hava gjort denna samtidiga gir n ot fienden tidigare, redan strax efter eer t. o. m. i samband med depoyeringen, varigenom den engeska fottan hade ko.nmit att depoyera, icke på någondera av sina fygekoon ner, utan på sjäva den fientiga fottan? 9) I mmshiiftet au Unied States Nava Institute Procccdings HJ28 riktar Captain Thomas G. Frothingham, U. S. R. under rubriken The Test offact against Fiction in the But, /c of utund en skarp kritik mot engesmännen med anedning av deras försummeser och missyckanden i saget. I fråga om Jeicoes depoyering framhåes, at det vi... a de sig överstiga engesmännens förmåga att på ett ändamasenigt sätt förena sina styrkor. Det var endast atför tydigt, att man icke hade förberett sådana förbindesemetoder, a tt sammanförande av de oika brittiska förbanden ti en en a. styrka kunde ske på ett säkert sätt. Med de osäkra underr:it teser, som Beatty hade kunnat giva Jeicoe, kunde in (-, n snabb och säker förening av styrkorna ha skett, om icke genom en yckig sump. För övrigt är a diskussion om, huru Jeicoe borde ha depoyerat sin fotta, ändamåsös, ty nu vet m.an, att c J~ tyska fottan sjävmant kom tibaka i kontakt med de1 _ 1 stridsformering fut utveckade brittiska fottan. Det var ' a unda icke n ågot bjudande behov för Jeicoe att genon1 en v1ss depoyerincr tvin"a fienden ti strid. (Författaren gömmer. " " emeertid här, att den snart inträdande n1.örkningen nödviindiggjorde Jeicoes ingripande i striden s n a b b a s t m ö j i g t \ - 249- Son:t av det föregående fram.går, hava ytterst motsatta åsikter bivit framförda beträffande Jeicoes depoyeringsmanöver. Om emeertid en handing bör få bedömas efter sitt resutat, så måste man erkänna, att resutatet av Jeicoes depoyering på bo!jordskoonnen, bortsett från tidsförusten, bev at annat än dåigt, då ju denna manöver i verkigheten förskaffade den engeska fottan det gynnsammaste tänkbara T äge framför den fientiga fottans tät (Der Rrieg zur See säger härom:»framför den tyska täten såg man pötsigt i dimman från NV ti NO mynningsfamman från en oöverskådig rad stora fartyg, under det att runt omkring sava efter sava nästan oavbrutet sog ned»), varti kom, att Jeicoe på detta sätt pacerade sin fotta mean fienden och hans baser. I diskussionen om den av många förordade depoyeringen på styrbordskoonnen framstäes denna manöver atid så, att styrbords fygekoonn skue ha fortsatt på den gama ~: ursen rakt fram och ungefär vinkerätt mot fiendens kursinje (se b. a. amira Bacons skisser) för att sedan gira babord hän, därigenom edande de efterföjande eskadrarna ti paraekurs med fienden. Det är ju givet, att den engeska täten i dyikt fa hade kommit i ett mycket ogynnsamt äge och bivit utsatt des för fiendens koncentrerade artieried och des för faran av torpedanfa, varför man vä kan förstå Jeicoes betänkigheter i detta avseende. Men man kan ju också tänka sig en annan form för depoyering på styrbordskoonnen, nämigen, au den nya täten icke hade fortsatt rakt fram på den gama kursen, utan i stäet omedebart girat 90 styrbord hän, varigenom stridsfonneringen kommit att bidas på fiendens k o n t r a k u r s och På ett avstånd från honom av omkring 10,500 m eter. En översagsberäkning på stridskartan visar, att under den tid, som åtgått för en dyik manöver, skue de båda styrkorna hunnit skjuta förbi varandra endast så mycket, att bådas täteskadrar hade bef~nnit sig ungefärigen tvärs ut från varandta, Jeicoe kunde nu ha öppnat striden på kontrakurs och fortsatt densamma på detta sätt ti dess båda fotorna hade

- 251-, J fkoncentruuiyg 1'10r \ O[N TYSifR KO'N. '<, ',,, ' 2/I(N()P '4, f'frrlborough ' _.. ~ _.. -:J BRRHR/'1 2SKNOP. i i i ~ bcutsc/iuiiyd, i i --. L/Ot -.,.28 KNOP i i' POSW I trh'op. d I j KF/ISE~ i ' KÖNIG /' FiEDRICH DER CR055E IJ' OSTFRIESLRNO f LU -D W ' 18 OP L-----------------~~-~ j Fig. 4. Om ]eicoe hade depoyerat åt styrbord ti fiendens kontra/,!1' 5 befunnit sig ungefär mitt för varandra, då han kunde ha åtit sina tätfartyg så småningom successivt gira ned mot fiendens kö i ändamå att omfatta denna. Härigenom &kue Jeicoe ha kunnat verkstäa en kraftig koncentrering mot tyskarnas av de ädsta och ångsammaste skeppen bestående kö, därigenom bringande Scheer i samma situation som I-Iipper vid Doggers Bank, då den sistnämnde städes i vaet mean at antingen fortsätta striden mot övermakten eer att ämna den svaga och ångsamtgående Biiczer åt sitt öde. A v at att d örn a skue en depoyering på styrbordskoomen ti fiendens kontrakurs med efterföjande koncentrering mot fiendens svagaste punkt, 17 knops-skeppen i kön, ha försatt den tyska fottan i ett synnerigen svårt äge och genast från början utan tidsförust ha skaffat Jeicoe avsevärda fördear (se fig. 4). Visserigen skue Jeicoe på detta sätt icke ha kommit mean fienden och hans baser, men engesmännen ägde fartöverägsenhet nog för att ändock icke behöva säppa taget. Härti kommer emeertid ännu en för engesmäm1en ytter" igt betydesefu förde, som skue hava vunnits genom en på nu antytt sätt utförd depoyering åt styrbord ti fiendens kontrakurs. Såvä Beatty som Evan-Thomas hade nämigen order att vid depoyering i riktning från Hegoand intaga pats i sagfottans kö. Dessa snabba förband skue i detta fa haft möjighet att utan svårighet intaga sin drabbningspost samt att därifrån binda och h årt ansätta den fientiga täten (viket Beatty för övrigt redan var i färd med) och de hade dessutom bivit förstärkta med nfexibe och ncomitabe. Läget hade såedes kunnat biva, att mot den tyska täten koncentrerats de 4 kraftigaste och snabbaste engeska sagskep Pen jämte 6 sagkryssare, atså 10 starka och snabba fartyg, samtidigt med att den cngcs{a huvudstyrkan koncentrerades 111ot fiendens kö. I en evik situation hade amira Schccr knappast kunnat utfinna n ~gon möjighet att fräsa sin fotta, då ju aa reträttvägar på förhand skue varit avskurna och engesmännen skue haft bättre tid på sig att göra sin överägsenhet gäande.

-252- Det nu anförda får icke betraktas såsom något påstående, au Jeicoe, med sin ofuständiga kännedom om. stridsäg('t, borde ha depoyerat åt styrbord och att hans depoyering ät motsatt hå var feaktig, utan endast såson1 ett tankeexperiment för att visa, des hurudan situationen kunde ha bivit, om depoyeringen hade skett åt styrbord och des, viken ur det säkerigen var för den tyska fottan, att Jcicoe på grund av omständigheterna knappast hade något annat va än att depoyera på babords fygekoonn. Vid bedömandet av vad Jeicoe gjorde eer icke gjorde i Skageraksaget måste man emeertid atid komma ihåg, att han på grund av den dåiga sikten och den otiräckiga spaningen endast ytterst ofuständigt kände ti den fientiga fottans äge, röreser och sammansättning. F örs t många ar efter detta sjösag har man kunnat bida sig en riktig uppfattning om detsammas verkiga föropp. Jeicoe kunde icke veta, säger amira Hm per, att de gama tyska sagskeppen befunno sig i kön av Schecrs koon n vid en ti!fpunkt, då han icke ens hade fått underrätte~e om den fientiga sagfottans äge och ännu mindre om densammas kurs eer sammansättning. Amira Harper yttrar om vädereksförhåandenas infytande under saget föjande. Vädret hade stort infytande på sagets utgång. Det är icke för mycket sagt, att om det varit kart väder, så h ade båda parternas taktik varit en het annan än den i verkigheten bev. Kart väder skue ha varit ogynnsamt för den fot;a, som vie undvika avgörande drabbning, och atså ti en g e.~männens förde. Särskit dåig var sikten under huvuddra,-) n ingen, och efter k. 1900 översteg siktbarheten i a mäntct icke 12,000 yards (11,000 meter) eer() sjömi, och i amän'c var den ännu sämre, ofta icke mera än 2,000-3,000 ya rd~ (1,800-2,700 meter). Vid intet tifäe efter k. 19(}0 kunde man från n ågot engeskt sagskepp samtidigt se mer än tre eer fyra av fiendens större fartyg. Under hea drabbningen var Jcicoe ovetande om d n - 253-1vska fottans styrka och sammansättning, och han kunde icke.;inna kännedom därom genom de korta ögonbick, då några få fartyg skymtade fram bakom dimman och fartygsröken. J)e oika befähavarna kunde såedes ångt ifrån bedöma stridsäget med den överbick, som man erhåer från uften eer på ett taktiskt bord. striden mean sagfottorna började omedebart efter det.att signaen för depoyering hade nedhaats. Vid avsutande av det drabbningsskede, varunder den engeska depoyeringen sutförts, hade engesmännen, icke minst tack vare nuincibe.eskaderns ingripande i den ännu fria tyska fanken, men även v å grund a v de för engesmännen synnerigen gynnsamma.siktbarhetsförhåandena, förskaffat sig ett enastående förde.aktigt taktiskt äge med egen formering tvärs för den tyska täten. För att draga sin fotta ur detta ohåbara äge anbefade amira Scheer k. 1936 Gefechtskehrtwendung, d. v. s. samtidig 180 -gir med h ea fottan, en manöver, som efter 12 minuter var verkstäd. På engesk sida bev den pötsiga -omkastningen av fiendens kurs så gott som obemärkt, man mnde praktiskt taget endast iakttaga, att fienden försvann ur sikte. Enigt Der J(rieg wr See skue enda möjigheten för.jeicoe att vinna karhet i situationen hava varit en samtidig gir emot och närmande ti fienden. Jeicoe ansåg dock, att atför stora risker skue öpas genom en sådan manöver. Des förmodade han feaktigt, att aa tyska fartyg medförde minor ombord, vika i h~indese tyskarna togo jakt voro avsedda att komma ti användning, des misstänkte han tivaron av en U håsfäa och des suigen gjorde den gama respekten för det t yska torpedvapnet sig gäande. Härti kom, att de engeska jagarfottijerna ännu icke yckats uppnå så föriga ägen, att de kunde bidraga ti att avvärja fiendens torpedanfa. Då engesmännen såedes mot amira Scheers förmodan icke föjde efter och deras ed snart tystnade, tiskrev Scheer <etta yckiga resutat dc stora engeska förusterna, varför han

-254- besöt sig för en ny framstöt, detta jämvä för att undvika o iigenhetcn av en reträttstrid. 1\1. 1955 gjordes såedes en nv Gefechtskehrtwencung, och striden bossade åter upp. J ( i coe sökte minska avståndet genom en samtidig gir emot fi t nden, m en ät pft grund av två faska rapporter om. siktade \ _ haar samt n ågra framrusande tyska jagare föreda sig att,,vbryta denna manöver. På grund av den engeska fottans utomordentigt gynnsamma äge och den för tyskarna besvärande sikten var, n engeska artierieden under detta skede av drabbningen 1v övervädigande verkan och kunde av tyskarna endast s vu~ besvaras. En kännbar ättnad fingo dc tyska fartygen därigenom, att framsändande av några jagare för att rädda \i'rr sbacens besättning föranedde J eicoe att åta dear av ~i n styrka gira undan och fera engeska skepp att åta jäm \ii sitt svåra artieri besk ju ta jagarna i stäet för sagskepp 'n. Emeertid bev äget snart å terigen ohåbart för tyskarna, och D er /{rieg z ur See konstaterar, att äget omkring id. 2014 var det ogynnsammaste under hea saget, då den f~r if t.m kommande fientiga eden heströk den tyska koonnen ängs efter. Svåra föruster syntes därför oundvikiga, och amira Sc hecr besöt sig då för en tredje Gefechtskehrtwencu '!J, under skydd av ett massanfa av jagarfottijcrna, som. 1 n derstöddcs av ett förtvivat insättande av sagkryssarna u an hänsyn ti föruster. Enigt en tysk uppgift skue insättande av deta mass-torpedanfa varit föranett av den omständigheten, att en he de tyska skepp i det närmaste skjutit ~ ut a sin ammunition, varför man ti varje pris måste ösg. ra sig från tvånget av fortsatt strid m ed de engeska sagskcp}' n, av vika m {mga hade sina ammunitionsförråd så gott SIIIH orörda. Något bättre och karare bevis för, huru nära inom r äckhå den avgörande segern vid denna tidpunkt var för engcs männen, torde icke kunna uppetas, än just detta amira Sche! rs förtvivade försök att rädda situationen genom eventuet u p offrande av sagkryssarna. ~.. ",_ ~ ~,_.., " ~ w...,)'-' ~ N ~ <-> 5 --- "' ~ ~ ~ >- "" ::; ;; "' <.) ~ - ::: " :5

- 256- Artieriofficeren på Der[ f/inger, Fregattenkapitän vo n Hase, bestyrker i sin skidring av saget, huru förtvivad situationen verkigen var, då han framhåer, h urusom e;..;en!;<oitossning, oaktat knappast någonting syntes av fiend n, ikvä ugnade besättningens nerver.»hade vi icke skjutif,, _ ~äger von Hase,»så hade vid denna tidpunkt en amän h o1 p öshet bemäktigat sig h ea besättningen, ty var och en märkte, att om det fortgick på detta sätt i endast några 1ninuter 1 i, så vore vi förorade». situationen räddades emeertid tack vare JpJicoes respekt för de tyska torpederna, i det att Jeicoe k. 2020 använde sig av»det enda mede, som han efter ingåen de pra\ tisk p rövning ansåg vara verksamt» (Der Krieg zur Se' ), nämigen att med samtiga skepp gira undan från torpederna. Han gick därigenom förustig»en avgöran de artieriverk m från taktiskt fördeaktig stäning gentemot den fientiga styrkan» (Der K rieg zur See). Undangiren omfattade 45, o. h d'ter 14 minuters föropp återgick Jeicoe ti den gama k t.rsen, förmodande. att faran var över och att torpedern~ h ade passerat formeringen. Detta var emeertid icke faet, m en tack vare torpedbanornas stora synighet i den gynnsamm : beysningen och den nästan spegebanka sjön yckades san t iga engeska skepp undvika att biva träffade. Hea undat giren, som efter at att döma kostade engesmännen segeru, var såedes het och hået onödig. Känningen mean sagfo! torna gick cm eerid vid detta tifäe förorad. Den nu omnämnda undangiren från fiendens torpeder h,tr varit den anrru angreppspun.'en mot.eicoe, och kritiken U" denna manöver har i skärpa icke stått efter kritiken av depoy ~ ringen :: bort från fienden». 1) Der J\rieg ;ur See säger om denna sak ungefär föjande: Aven om vissa tifäighetsfaktorer (såsom ä tthcten a t observera torpcdbanorna) :'\stadkon~mo, att ingen av de måjj F' - 257- torpederna träffade mået (25 torpedbanor äro utritade å stridspanerna, tihörande Der I<rieg zur See) var den taktiska verkan av de tyska jagarnas massangrepp.ikvä oerhörd. Den två gånger upprepade uneangiren och de enskida skeppens m anövrer för att undvika antingen torpeder eer de fera gånger såsom dessas föjdfenomen rapporterade, men i verkigheten obefintiga U-båtarna hade bringat den engeska for )11eringen i fuständig förvirring vid en tidpunkt, då segern redan syntes vinka. Ännu sämre för engesmännen var emeertid, att känningen med f i en dem. artierifartyg gick fusän digt förorad genom undangiren. 2) Corbett säger i Nava Operations het enket, att Jeicoe utförde den manöver, som ångvariga och väbekräftade försök hade visat vara det enda sättet att undvika ett sådant anfa. 3) Amiroi fimpers uttaanden om denna fråga och därmed i samband stående spörsmå äro i stort sett föjande. Då torpederna avskötos, ät Jeicoe sagfottan i enighet med bestående sedvänja gira undan från torpederna..mycken osakig kritik har riktats mot Jeicoe för hans undangir från torpederna. Men detta var en manöver, som hade bivit fus tändigt diskuterad och på förhand giad och godtagen a v aa faggmän. Denna manöver utfördes vid en mångfad tifäen av ett ferta engeska och tyska amiraer, icke bott vid J yand, utan även i andra strider. Vid Jyand utfördes denna manöver av amiraerna Sturdce, Evan-Thomas, Burney, Hood, Beatty samt dessutom. av Hipper. Om dc i fredstid noggrant övervägda och utrönta taktiska 1ivägagångs<;ättcn på stridens dag skoa ämnas utan at avseende, varti skoa de i si\. fa tjäna? Det f inns ingen direkt moåtgärd mot en Gefechs kehrtwcncung, m ed undantag av ett skarpt förföjande från den starkare fottans sida, men en jakt under sådana förh åanden skue ha medfört risker. för vika ingen försiktig amira kunde påtaga sig ansvaret. Att föja direkt efter fi en Qen skue ha pacerat vår sagfotta i ett taktiskt mycket o-

-258- gynnsamt äge. Det skue hava utsatt den engeska f I.. o an for torepdanfa från fiendens såvä artierifartvrr som J a., 'k o Jt>,_\'. ~ a b~da sk_ue ha befun_nit sig i bästa möjiga äge för d. I a andamal V1dare hade tikommit risken från av de t J ~s, :] f~ tygen ka~-~ade f~rtande minor, och sutigen förefanns 11 ii j ~t>en fara for U-batsanfa. Vår sagfotta hade en m yc,,e hten överägsenhet i fart över fienden. E n jakt skue diirrtir ha bivit en å n g sådan med föga utsikt att upphinna fien. den före mörkningen och m ed en viss möjighet att förora 11,.11 redan vunna fördeen att befinna sig mean fienden och harts baser. I kart väder skue fiendens reträttmanöver hava knmnt mötas med att dea fottan och detachera snabba eskadrar I angripa honom i fankerna. Men även i dyikt fa var <t' g:n vä ångt framskriden för att göra en sådan åtgärd ön ~k "_arc. I det rådande disi3a vädret och med så få å terståen k tunmar av dagsjus var en sådan taktik föga att rekomnh"tdera, beroende på svårigheten för åtskida styrkor att sni 1 verka med varandra.. Eftersom ingenting för Jeicoe utvisade, i viken rikt n ihgfiende~1 hade dragit sig undan, vidtog han den enda åtgiir, s_?m v1d denna tidpunkt kunde eda ti sutig seger. 1(1. 19 4 at han sagfottan gira ti sydostig kurs, eer den i.i m 1 i gaste kursen för att komma vä mean fienden och hans basc'r och samtidigt i sned riktning närma sig fienden för att förnya drahhningen. Vid det nu berörda tifäet uneerät Beatty att med si t sagkryssare bibehåa känning med fienden, med een i h n s rapp~_rt angi~na motiveringen, a tt >> försiktigheten förbjöd m : att narma nug fienden at för mycket med min underi.igs t < styrka >>. I-Im per anmärker härti, att Beatty hade sex sarrkn;ssare mot fiendens fyra samt att han dessutom hade så sto/'rm:över Higsenhet, att han mycket vä hade kunnat återvinna kiinningen med fienden och därefter faa tibaka på egen sagfo t. t utan att utsätta sin styrka för oti~öriga risker. För:ik t i~- -259- }1eten förbjöd icke Commodore Gooden ough att närma sig fienden m ed sin mycket underägsna styrka, i avsikt att inför ~ kaff a uneerrätteser om fienden. Beträffande Scheers andra Gefecbts..:ehrtwendung, då han med en ny framstöt mot den engeska huvudstyrkan förnyade drabbningen under för tyskarna ytterigt ogynnsamn1.a förhåanden, så protesterar Harper på det bestämdaste mot det tyska påståendet, att Scheer gjorde denna manöver i avsikt a tt förnya drabbningen. Harper vi i stäet göra gäande, att Scheer på grund av einunan och röken hade bivit missedd i fråga om den engeska sagfottans verkiga äge. viket han bedömde att vara betydigt sydigare än det i verkigheten var. Under denna förutsättning hoppades Scheer, enigt Harpers mening, att en framstöt i ostig riktning skue föra honom akter om den engeska fottan, skärande dennas kurs, varigenom han des skue komm.a närmare sina eo'na baser och des, i händese av en förnyad drabbnin" vid sonedgången skue erhåa fördeen av beysningsförh~andena. Ingen annan förkaring ti Scheers taktik vid detta tifäe syn es antagig. En framstående befähavare och skickig taktiker, som Scheer otviveaktigt var, skue icke med fu avsikt hava fört sin fotta rakt mot miten av den båge, som bidades av den fientiga sagfottan, därigenom bringande sina täteskadrar uneer den koncentrerade eden från praktiskt taget aa våra sagskepp, viket är vad som faktiskt intdi.ffadc. 4) Commonder Beairs' (i boken The Batte of.jutwn framförda) kritik av Jeicoes undan~:!ir är utomorcentio t v o skarp, varom kapiterubriken, Eeven Destrogers dismiss twenty-seven Bateships» bär vätaigt vittnesbörd. Hans kritik innehåer i huvudsak föjande. Beairs erinrar om, att Jeicoe i sin bok gjort sig mycken möda att ådagaägga, hurusom de engeska sagskeppens föruster voro märkigt små, samtidigt med att de sjäva tiufo.-racc f" ö per. Beairs anmärker härti, at om detta är riktigt, så borde enden svåra skador, viket Jeicoe ansåg vara ett gott vittnesbörd om de engeska skeppens utmärkta offensiva enenskao ö

- 260- man ha kunnat förväntat sig, att Jeicoe, i stäet för att ata eva fientiga jagare driva hea sin koonn av 27 sagskepp. bort från striden, bor de hava sörjt för, att aa dessa fartyg, utmärkta egenskaper verkigen kommit ti sin rätt. Vad beträffar de jagaranfa, som drevo Jeicoes '2 7 sagskepp ut ur striden, har en tysk artieriofficer, som detoa i saget, i en av Beairs citerad tidningsartike sagt, att torpedanfa under dager för tyskarna voro nästan hoppösa på '"' grund av de engeska jagarnas högre fart och kraftigare artieribestyckning.,sådana äro emeertid>>, säger Beairs, >>ett offensivt uppträdandes möjigheter au inverka på ett för defensiva åtgärder predisponerat sinne, att det, som för tyskar. na syntes hoppöst, ändock bev framgångsrikt, då det gäie att frigöra den tyska fottan från en förkrossande övermakt. "Den brittiska fottans Dreadnoughts, som i Jyandssbget hade den tyska fottan i sitt våd på nåd och onåd, hefunnos vara så värdefua för kommande behov, att en fottij a v 11 tyska jagare drev 27 st. av dem ur striden. Hunt h ad.' amira Scheer kunnat tänka sig en sådan ycka>>?, Då Scheer k. 2013 satte in sitt jagaranfa, var situationen den, att känning med fienden just h ade bivit etaberad. Denna känning borde Jeicoe ti varje pris hava upprätthå. it, medan artieriet fick tifäe att utföra sitt arbete, ty fö1c k. 21 00 skue det bi mörkt. Det var av vikt att håa sig inom effektivt stridsavstånd, så att aa skepp kunde detaga i eden och icke endast skjuta en osäker sava då och d:t. Sådan var situationen, då Jeicoe av fruktan för torpeden ~1 ät hea sin fotta gira undan ända ti 45, ja, några far t ~ g t. o. m. 90. Samtidigt girade fienden under di1nbidn i '~ bort nästan i edgivningens riktning, och vad sagskeppen b< - träffar bev kontakten med fienden adrig mera verkigt återupprättad. Det är omöjigt, säger Beairs, att förestäa sig ett mera avgjort brott mot at, vad sjömiitär tradition heter, och mot tiämpandet av den gyene regen, att när fiendc11 en gång är siktad, måste han avskäras, tvingas ti avgörande drabbning och förintas. - 261- F ör Lord Jeicoe sönderfö drabbningen, säger Beairs, i tre bestämda >> nafsanden>> efter fienden med omkring en timmes intervaer, och varje gång drar han sig tibaka på grund av något misstänkt, smn han icke tycker om. Han kommer i strid k. 1914, men tycker icke om utsikten, varför h an depoyerar åt babord, bort från fienden. Han kmn- 111er återigen i strid k. 2010, då ett jagaranfa driver undan honom. Och timme senare upprepas samma sak. Undanfykten att fienden girade bort är at för barnsig, ty det var just detta, som man kunde vara säker på, att fienden skue göra. En fiende borde adrig göra just vad man önskar av honom, men i detta avseende var Jeicoe ytterst timötesgående, t y det enda, som amira Scheer hoppades, att han skue göra, var ju-;t att gira undan. Genom den betydesefua undangiren gick segern Jeicoe nr händerna, ty han borde hava girat emot fienden. På grund av icke mindre än tre oika sakförhåanden borde J eicoe ha kunnat draga den sutsatsen, att fiendens såvä forn'ering som stridsust voro brutna:. Fienden fortsatte att skjuta, men hade upphört att träffa. 2. Fienden var på fykt. 3. Fienden begagnade sig av dimbidning för att undkomma. Beairs har gjort en beräkning, som går ut på att visa, att de tyska torpederna skötos på så reativt kort avstånd, att samtiga torpeder torde hava passerat den engeska fonneringen trots undangiren. Föjaktigen skue den engeska fottan vid gir emot torpederna icke ha behövt undvika fera torpeder än vid giren ifråo. desamma, men i det förra faet hade vunnits, des att de tyska jagarna kunnat tagas under effektivare beskjutning, och des att den tyska fottans avsikt att Undandraga sig de förödande savorna från 27 sagskepp hade bivit omintetgjord. Ingenting berättigade J eicoe ti underåtenheten att gripa vad som säkerigen var det mest storsagna tifäe, som någonsin erbjöds en befähavare ti sjöss under kriget.

-262- Tyskarna gjorde icke mindre än sju jagaranfa under d 1- "er den enaeska huvudstvrkans, d. v. s. J eicoe direkt U - ;:"'~ ' b J derstäda, jagare däremot intet enda anfa. Engeska jagafa nfa under dager mot de tyska sagskeppen skue h ;. a hinga tyskarna att b egagna sina egna, med underägsen artieribcstyckning försedda jagare, defensivt, i stäet för a tt giva dem tid att göra så många torpedanfa. På grund av (e CIF'cska iaoarnas överäasenhet i stvrka skue engeska jab,j t>..., J gm ahfa haft betydigt. större möjigheter än de t yska anfaen att pressas fram ti kort skjutavstånd. I varje fa inverkade Jeicoes underåtenhet att kvarhåa sina sagskej P i energisk strid ( >> cosc action >> ) menigt på ett offensivt up - trädande av de engeska jagarna, vika enigt Beairs adng hade hivit övade i a tt utföra torpedanfa under dager. Jeicoe hade under sitt befä sammanagt 151 furtyg geu!.e mot 115 under amira Schcer, viket vi säga, att han h a(e IS1 pattformar för torpedtuber gent emot 115 ficnti~a sa (]ana. Den brittiska fottan hade 78 jagare, den tyska 77, od 1 de bftde snabbare och starkare en geska jagarna kund~ ]M räkna understöd från icke mindre än 36 kryssare gent em ot endast 11 tyska kryssar e, som. genomgående voro svagare ~i n dc engeska. Möjigheterna att med framgång utföra torpc anfa under dager voro såedes avsevärt större på engesk ' n på tysk sida, och ingen amira torde någonsin haft mindre anedning än Jeicoe att bekaga sig över sammansättningen av den ti h ans förfogande städa sjöstyrkan. Den enda verkiga orsaken ti kagomå åg i antaet torpedtuber per i t- gare viket på enaesk sida utgjorde fyra och på tysk si 'a sex. Men, påpekar Beairs, denna underägsenhet spead!' I ' ' t> saget vid Jyand ingen ro, emedan engesmännen iin a icke avsköto fera torpeder i:in i medeta omkring 1 per jag(u ('. Beairs gör vidare gäande, att i den enges<a fottan finnes utbredd en av amira Jeicoe stinmerad, märkig okarh et i vmdömet beträffande torpedvapnets möjigheter, vik en är anedningen ti den överdrivna respekt man hyst för o, t tyska torpedvapnet Det hade tydi_gen bivit en praxis i d!1-2g3 - engeska fottan att man atid skue gira ifrån och ej mot torpederna. 5) Amirncn Sir Reginad Bacon framför sm bok The Jatand S cnnda ti J eicoes favör i huvudsak föjande å sikter angående undangiren från tmpederna. Torpeden är ett synnerigen användbart: vapen för en sjöstyrka, som tagit jakt, enär mot den jagande avskjutna torpeder kunna skjutas på mycket större avstånd än torpeden s porte, därför att den jagande sjöstyrkan med hög fart går torpederna ti m ötes. Det fanns dessutom ingen anedning för Jeicoe att jaga fienden, enär h ans fartöverägsenhet icke var så stor, att han under den korta tid av dagen, som återstod, kunde hinna tiräckigt minska avståndet ti fienden. Att under drabbning gira ifrån fienden endast på grund av ett jagaranfa kan tyckas vara onödig försiktighet och bristande energi i att söka ett avgörande, m en träffsannoikheten vid ett torpedanfa, sådant som detta, är att 40 % av torpederna skoa träffa, om effektiv motmanöver icke göres, ätså i detta fa omkring ett 0-ta torpedträff ar. Frågan om att gira fr ån torpederna eer emot desamma hade bivit fut genomdiskuterad, och aa fottans amiraer voro fut överens om, att undangiren borde föredragas framför motgiren. Varje amira, som under kriget städes inför en dyik situation begagnade sig av gir ifrån torpederna. En sådan undangir är endast n ågra minuters verk, och sedan girar man tibaka igen ti den gama kursen. J cicoe räddade genom undangiren sin fotta från stora föruster. 22 torpeder skötos, men tack vare amira Jeicoes manöver kunde de aa undvikas, ehuru det var med knapp nöd. Hade h an icke girat, så hade Engand säkerigen haft att bekaga förusten av fera sagskepp utan någon motsvarande vinst. Den totaa avståndsförusten genom undangirarna var endast,750 yards (omkring 1,600 m eter), och omedebart efter torpedernas undvikande girade Jeicoe tibaka 1ot fienden. Tidskrift i Sjöväsendet. 19

-264-6) B ennet CoJ!pestone säger om ifrågavarande skede uv saget, att äran av att skickigt draga sig ur kämman stannadc hos tyskarna. 7) En i saget på ätta kryssaren Soutwmpton, Commo. dore Goodenoughs faggskepp, tjänstgörande öjtnant har Uder pseudonymen»e tienne '> i boken A nava Lieutenant 191;, - 1918 (utgiven 1919) skidrat sina uppeveser och intrycl. Han säger b. a.»en av dagens skickigaste taktiska manövrpr var den tyska dimbidningen. Den utfördes med prec.ision oc.-.. n oggrannhet i det psykoogiska ögonbicket och gav oss en god ärdom i fråga om värdet av dimbidning, niir den u. föres på det rätta sättet». 8) Jeicoe sjäv säger om uneangiren från torpederna att, enär ögonbicket för torpedernas avskjutande icke m ed tiräckig säkerhet kunde bestämmas i och för verk stäandp av gir m ot desamma, så anbefades gir ifrån torpederna. Yicare gör han g~iande, att den engeska fottans undangir endast ökade stridsavståndet m ed omkring 1,600 meter, m t n att det icke var denna gir, utan den tyska fottans samtidigt verkstäda stora svep västvart, som edde ti svårigheten at bibehåa känningen med fienden. Beträffande teorien för motmanöver vid torpedanfa!>iiger Jcicoe föjande: >> Att gira mot de anfaande jagarna är en säker metod, ifa man kan bestämma det ticsmoment, då torpederna a,. skjutas (enär man annars kan missräkna sig på torpedernas k urs och styra så att man skär torpedbanorna, m en denu; metod eder ti svi'trighetcr, ifa man utsättes för fera suc cc~siva anfa, enär ytterigare girar mot fienden kunna föra fartygen inom räckha för jämvä dc stora fartygens torpeder.»den andra metoden, att gira uneem från torpederna, g: t r ut på a tt förfytta fartygen ti ett sådant a v stån d fr ~m dc anfaande jagarna, a tt torpederna icke n å fram. Om detta m [t icke vinnes, h ava fartygen dock goda möjigheter att undvik:t torpccbanorna, om dessa äro syniga >>. -265 - Några vida re skä för uneangirens fördenr hava icke an förts vare sig av Jeicoe eer hans anhängare, uan det kon stateras endast, a denna m etod var gcnomdisku <: rad och prövad samt b efunnen vara een bästa, varför den n.ic praktiserares i fottan. Men nog torde man kunna säga, att situationen vid de ifrågavarande tyska jagaranfaen var sådan, att den vä motiv era de ett undantag från unda ngirsregen. En gir em ot och närmande ti fienden vid detta tifiie hade åtminstone m edfört den fördeen, att tyskarna tvingats än ängre västvart, bort från sina baser, och det torde vara uppenbart, att möjigheterna för en avgörande engesk seger i dyikt fa skue hava bivit väsentigt större. Det uppgives såsom säkert, att engesmännen av Skagcraksagct dragit een ärdomen, att en överägsen fotta icke får draga sig för att Yic behov gira emot ett torpcdfät: riskerna ökas härigenom icke så m yc~e t, som m an skue vara benägen a tt tro. 9) Fregattenwj'Jiän von Hases omdöme om denna fråna är föjande:»det ta ktisk t riktiga hade varit, a tt een brittiska fottan, då fienden genom en heomvändning västvart hän drog sig undan omfattningen av sin tät, hade på bred front skarpt förföjt den tyska fott:=~ n». 10) H enry Newbat säger i A Nava Historg o j' the 1VM 1914-1918 beträffande Jeicoes uneangir från torpederna, att fiendens samtidiga reträ tt västvart m åste ha kunnat förutses av Jeicoc, enär densamma just utgjorde anedningen ti torpedanfaet. A v de båda metoderna, att gira emot eer ifrån torpederna, kan, säger Newbot, den av Jeicoe använda metoden knappast anses hava varit een bättre. En fotta går icke i strid för att vända ryggen mot f iendens vapen, u tan för att bjuda dem spetseri. Och m an kan givetvis icke göra gäande, att så änge en amira disponerar ett dussin jagare, han atid ka n bryta av en drabbning, när det J)ehagar honom. Sutigen får man icke gömma, att en gir emot dc anfaande jagarna bringar dessa inom bättre räckhå för de a nfana fartygens medesvåra artieri.. 11) Captctin Frothinghom ger i sin tidskriftsartike fö- Jande förkaring ti J eicocs nndangir. "

- 266- På engesk sida hade ett definitivt system för undvikande av föruster bivit anaget för att tiämpas vid fottans u ppträdande under strid. Detta system var grundat på den teorin, att tyskarna i stor utsträckning skue begagna sig av U-båtar, minor och torpeder såsom sina favoritvapen samt att de ämnade göra det fuständigast tänkbara bruk av dessa vapen 1 drabbning. Det engeska >> försiktighetssysteme» hade tikommit såsom en ursprungigen av Jeicoe sjäv uppgjord prmnemoria, viken officiet giats och godtagits av amiraitetet den 7 november 1914. En hög5t karäggande sats i denna promemoria öd:»om exempevis den fientiga fottan skue u.ira undan och taga jakt, skue jag misstänka aysikten ~ara att eda oss över minor och U -båtar, och jag skue vägra att föja efter >>. Amira Scheers må var att söka strid under gynnsmnn<\ förhåanden, atså hest med en underägsen fientig styr b. Naturigtvis kunde Scheer icke våga sig på en regerätt bredsidesstrid med den vida överägsna Gmnc Feet, oeh därför hade den tvske amiraen varit nog förtänksam att förbereda ett sätt att-draga sig undan, i den händese han i stäet för svagare fientiga styrkor skue möta den övervädigande överägsenheten hos Grand Feet För att komma ur dt eventuet dyikt nödäge hade amira Scheer inövat en manöver, kaad Gefechtskehrtwencung, innebärande en samtidig 180') _ oir ti kontrakurs med hea fottan_ Denna manöver skue " utföras under skydd av dimbidning, och den hade så grundigt övats, att den skue kunna utföras även under de SV<' raste förhåanden. Denna nya manöver var särskit förde: aktig, enär en sådan manöver hittis ansetts outförbar oc:1 fienden därför icke skue kunna begripa, vad som egent o en fo"rsigaick bakom dimbanken.»den tyska fottan drog b t>... sig tibaka i säkerhet, ämnande en förbryad fiende ah fama på måfå mot en tom dimvägg >>. Det märkiga är, att ingen i den brittiska fottan förstod den tre gånger upprepade tyska heomvändningen. T. o. n.. i Jeicoes tre år efter saget utkom~a bok konstateras, att en -267- mani)ver av detta sag icke kunde komma ifråga under drabbning. Och detta skrevs i fukomig okunnighet om, att amira Scheer icke mindre än tre gånger under Jyandssaget ]ade utfört just denna såsom otänkbar förkarade manöver. Det verkiga skäet ti, att amira Scheer kunde med så god effekt verkstäa sin undangirs-manöver, var, att tyskarna på detta sätt skapade just den situation, för viken särskid försiktighet wce anbefats i Jeicoes av amiraitetet godkända memorandum, nämigen att den fientiga fottan tager jakt och den engeska vägrar att föja efter av fruktan för att ockas i en fäa av U-båtar eer minor. Amira Scheer konstaterar i sin bok, att engesmännen kunde hava omintetgjort effekten,av tyskarnas undangirsmanöver genom att besutsamt föja efter och bibehåa känningen, ett påstående, gent emot viket några vägande invändningar knappast torde kunna göras. Vi!;sa ancm av Beairs fwmhåna synpunkter beträffande J eicoes toktik: 3. sagkryssareskadern, tre Invincibes, var stationerad 20 sjömi framför huvudstyrkan, då denna forcerade sydvart för att förena sig med Beatty. Om denna eskader genast hade sänts iväg för att förstärka Beatty, skue synig kontakt mean dessa huvudstyrkan tihörande fartyg och spaningsstyrkan i god tid hava vunnits och Jeicoe ha erhåit absout påitig uppgift om var den fientiga fottan befann sig. I stäet för att föja den gama beprövade regen att koncentrera sina stridskrafter, föraneddes Jeicoe av en fantastisk bid av ti Östersjön undsippande fientiga fartyg att skicka i väg en he sagkryssareskader åt detta hå för att avskära siktade fientiga ätta kryssare, och detta skedde vid en tidpunkt, då man icke visste, vad som fanns bakom de siktade ätta kryssarna. Detacheringsordern ti 3. sagkryssareskadern bev icke återkaad förrän % timme senare, och föjden av den oriktiga åtgärden var, att Hoods eskader icke kom i strid förrän k. 1915, då den utan en sekunds dröjsmå på ett gänsande sätt ådagaade, viken värdefu förstärkning den utgjorde.

- 268- Strax före k. 1940 observerade Jeicoe, att fienden h adp girat så mycket styrbord hän, att den styrde bort nästan i edgivningens riktning för att inom kort försvinna ur sikte i bitring 20 akter om tvärs. _ ien trots detta fortsatte den ånga, oböjiga engeska koonnen ännu i 15 minuter sin gama kur.,, som nu divergerade med fiendens och atså förde bort från denne. Endast Beatty med sagkryssarna försökte eda sag skeppen närmare fienden, men voro hämmade i sina röreser av nödvändigheten att kunna räkna på understöd av d<> starkaste fartygen. J eicoe gjorde icke tiräckigt bruk av sina kryssare, vika des borde hava framsänts före depoycringen för att 1< kaisera fiendens fotta och des borde vid tyskarnas sisa Gefechtskehrtwendung hava svept reda på fienden och håi;l känning med egna sagkryssare, vika vid detta tifäe kommo ur sikte från huvudstyrkan. Jeicoe disponerade icke mindn än 36 kryssare gent emot fiendens J ( sagkryssare oräknade\. En av Beairs huvudanmärkningar gäer Jeicoes U deråtenhet att göra rätt bruk av sin fartöueräasenhet. Vad ovartsäget var för segefottorna är fartöverägsenh eten för nutidens fottor. För den svagare innebär den m ö i ighet att komma undan, för den starkare att tvinga ti strid. Jyandssagct hade Jeicoe, tack vare närvaron av de gam t tyska sagskeppen, 3 knops fartöverägsenhet, eer ännu m era, ifa han hace vågat ämna efter sig sina ångsammare fartyg. ~1en Jeicoe vade att icke,itnyttja.sin if'artöverägsenh e~. emedan han vie håa den i heredskap för att undvika to pedbanor. Hans uppträdande i detta iksom i aa andm fn 1 1 eddes av defensiva hänsyn. Vid kamp mot en underägsen fotta, som sannoikt yi\ undvika avgörande strid, är det a'v vikt au de snabbare fartygen äro taktiskt åtskida från de ångsammare. Det h ade varit möjigt i Grand F eet, icke bott att fonnera två snabba divisioner av sagkryssare respektive Queen Eizabeths, ut:'n även att formera en 22 knops-division av sagskepp. De 'a hade varit a v s tur betydese för att hindra fienden att kom n a - 269- undan och för att omintetgöra varje förde, han kunde vmna med torpedanfa och reträtt-taktik. K. 1933 ökade Jeicoe farten från 14 ti 17 knop, och denna senare fart hös sedan konstant h ea dagen och hea n atten. Det faktum, att sagfottan under huvuddrabbninoen acri a gick fram med högre fart än 17 knop är så mycket mera över- ",., raskande, som Jcicoe i sin bok konstaterar, att ädre sagskepp ( Pre-Drcadnnuyhts) i krig äro tämigen värdeösa på grund av sin åga fart. Om detta är riktigt, så måste Jeicoe sjäv fördöma sitt eget handingssätt, då han bringade ned hea fottans fart ti denna åga nivå i en drabbning, där fienden yar hindrad i sina röreser genom närvaron av dc sex ädre 17 knops-skeppen. Tyskarnas reträtt-taktik och undvikande manövrer borde hava mötts med de snabbare fartygens höga fart samt med att åta täten föja fiendens uneangir omedebart och icke först ångt efteråt. Hea Gmnd Feet hade en fartöverägsenhet av 3 knop över fienden. Men med anitande av BarJwmdivisionens 25 knops-skepp och fertaet 21 och 22 knopsskepp kunde stora fördear hava vunnits i fråga om koncentrering mot fiendens tät. Det var också nödvändigt att med den höga farten pressa fienden för att tvinga honom att ämna efter sig sina skadskjutna fartyg, vika de ädre pansarkryssarna och Murborough (som trots torpedträffen kunde göra 17 knop) mycket vä hade kunnat taga hand om. Även Warspite fanns troi gen i närheten för samma ändamå. Ett märkigt drag hos så m ånga krigshändeser i Nordsjön är, att Nordsjö-dimman så ofta får sk uteen för missyc. kaneen. strategiskt och taktiskt sett kan dimman uiva fien - ~,, den möjigheter att het och hået undkomma, men sa änge känning finnes, är det obegripigt, att dimman kan vara odeat fördeaktig för een ena parten och motsatsen för den andra. Om den ena parten är anfaande och den andra försvarande, kan man ätt förs.å, att dåiga och variaba siktförhå anden äro en nackde för den försvarande, enär obehagiga

- 270- överraskningar ständigt kunna inträffa på grund av dimman \ Ien om den ena parten är överägsen i fart och dessutom s;, överägsen i styrka, att han kan ämna efter sig ångsammarl' fartyg, så att fottans fart bir densamma som de s11abbash' divisionernas, medan fiendens fart är densamma som han, :"mgsammaste divisions, kan m an vä förstå, att den förstnämnda parten har bättre möjigheter att förskaffa sig det äge, som är fördeaktigast för artierieden med avseende på sjöns, vindens och soens riktning. De nu nämnda fördearna biva än mera betonade, om fienden m åste söka sig fram i en vi s~ bestämd riktning, nämigen kortaste vägen h em. Med hän. syn ti nu berörda förhåanden är det m er än underigt, a U amiraitetet skyer den fi entiga f ottans undsippande på eimma och dåig sikt, viket påstående icke innehäer ett uns uv sanning. Den verkiga anedningen var icke vädret, utan.jeicoes gama respekt för iorpedfamn. (Forts.) -271- Moderna artierifartyg och några synpunkter på vårt fjärde pansarskepp. Vid 1927 års riksdag godkändes som bekant i princip den av 1925 års fottsakkunniga föresagna samm ansättningen av kustfottan n ämigen : 4 pansarskepp, 8 jagare, 8 vedettbåtar, 9 u-båtar och en fygpankryssarc. För att uppbringa kustfottan ti denna styrka beräknades en kostnad av 105 mijoner kronor, fördeade på tio år. Denna tioftriga ersättningsbyggnadspan uppdeades av fottkommitten i tvenne fen1 årsperioder, men vie riksdagen tis vidare endast binda sig för den första perioden. Såunda besöt riksdagen, att under i budgetåren H27 --~J s kue mede ansås för nybyggnad av 0.2_ fygpankryssare, 2 jagare, 4 vedettbåtar och 3 u-båtar samt &~wv' o för upprättande under samma tid av konstruktionsritningar f-. o4 4t ti ett pcmsurskcpp. Av de fartyg, som skoa byggas under den andra perioden, är givetvis detta pansarskepp b etydesefuast och av det största intresset. Avsikten synes också vara att, sedan 19;-);) års riksdag bevijat mede för fuföjandet av den andra pe riodens nybyggnadspan, omedebart, d. v. s. vid nästföjande budgetårs ingån g, igångsätta byggandet av detta pansarskepp. Att så verkigen sker är av största vikt då ju det nuvarande fjärde pansarskeppet, Oscar II, va r färdigbyggt 1907. Beräknas dess ersättare vara färdig att ingå i kustfottan 1936, så har Oscar II då uppnått den respektaba ådern av 29 år.

- 272 -- Som bekant faststäde \327 års riksdag ivsängden för pansarsk epp i första injen ti 24 år.. Ehuru visserigen ännu tre år återstå, ti dess ritnmgarn a ti Oscar II:s ersättare skoa föreigga, torde det ej kunna skada, att redan nu n ågra synpunkter framäggas på detta far tygs articribcstyckning, skydd och fart.., Härvid bör man ämpigen först kasta en bhck pa det senaste decenniets och dc närmast kommande årens krigsfar tygsb ygge, vad beträffar artierifartygen... Under tiden 1920-30 eer praktiskt taget sedan vard. kriget hava endast 7 nya sagsk epp inrangerats i värden f ottor, nämigen 2 i Japan, 3 i Förenta Staterna och 2 i Engand. Av dessa hava endast dc två sistnämnda stapesatts sr dan vvashingtonkonferensen 1922. Dessa sagskepps tonna ge igga mean 32 och 35,000 ton. Farten är för de amcri kansw 21 och för övriga 23 a 23,5 knop. Det grova artieriets kaiber är å samtiga den å vvashingtonkonferensen h ögsta tiåtna nämigen 40,6 cm. Luftvärnsartieriet utgöres a dc amerikanska sagskeppen av 8 st. 12,7 cm. kanoner och. de engeska av 4 st. 11,3 cm. kanoner. Anmärkningsvärt är, att vare sig Frankrike eer Itaien utnyttjat sin rättighet enigt \\Tashingtonkonferensen a tt stapesätta ett fartyg upp ti 35,000 ton under vardera av årn 1927 och 1929. Beträffande det framtida sagskeppshygget, närmast pe rioden 1931--19;)6, så har Engand och Förenta Statcrna r ~i t t att 1931 börja bygga vardera två stora sagskepp och Japn 1 ett. Huruvida denna rättighet kommer att utnyttjas är doc!;: mvcket tviveaktigt att döma av stämningen inom särskit d_<,\ c 1 ;creska marinbetonade pressen. Den uppfattningen bö rj ~.r a~mer göra sig gäande, att >> Rodneys» och >> Nesons >> tonn:_ n e och rrrova artieri är onödigt kraftigt titaget och atfor ~vrbart. 0 Sir Hubert Russe säger också i en artike»the R~action of Sizc>> i,, The Navy and Miitary Record >> dec. 1929. att dessa sagskepp äro dc sista >> great capita ships», so n komma att byggas i Engand. - 273- Hittis har normen för sagskeppsbygget varit»buiding a ship to heat any enem y >>, det vi m ed andra ord säga att bygga så stora skepp som möjigt. Den närmaste framtidens norm torde i stäet komma att bi byggandet av»t he smaest ship which can h e regarded as acequate to the fufiment of their functions». Redan 1927 föresog också Engand, att sagskeppens tonnage skue begränsas ti 25,000 ton, och att den största tiå tna kaibern skue vara 34,3 cm. En viktig anedning ti, att man anser sig kunna betydigt reducera sagskeppstonnaget och ändå erhåa tifredsstäande sagkraft, är givetvis skeppskanonernas kraftiga utvecking, särskit beträffande skottvidden, under dc senaste å ren. Såunda är i detta hänseende t. ex. en 21 cm. kanon av i dag c :a 60 % överägsen en 30,5 cm. kanon för 25 tu sedan. ModerJU 21 cm. kanoner ha en maximiskottvidd av c :a 27,000 m. vid 40 eevation. För att möjiggöra skjutning på detta avstånd m.åste man använda sig av fygobservationer. Härom säger den ovannämnde författaren att de engeska artieristernas uppfattning är,»att m ed a hänsyn tagen ti våra högst framstående spanare, så är ededning medest fygobservationer under ett fortöpande sjösag detsamma som att kasta ammunitionen överbord, utan att göra sig bcwär m ed. att skjuta densamma >>. Även om i detta uttaande igger n å gon överdrift, är dock tydigt, att man vid artieristrid ti sjöss atjämt måste i första rummet bygga på från skjutande fartyg verkstäda nedsagsobscrvati oner, varigenom maximistridsavståndet i amänhet bcgdnsas ti c:a 20,000 m. och undantagsvis, vid m ycket god sikt, kan uppgå ti 25,000 m.. Om såunda aa grova kanoner numera hava mer än tiräckig skottvidd, för a t man med dem ska kunna träffa en motståndare under en sjöstrid, så kan dock ej frångås, att jn grövre k aibern är, desto kraftigare bir det enskida skottet<; verkan vid m fet. Därför torde också en reducering av det framtida sagskeppstonnaget framför a t komma att bero på, huruvida dc fem edande marinerna därom kunna enas. Den pågående fottkonferensen i London torde komma att giva besked härom, och sannoikt iir att en reducering komm.er åstad,

-274- på grund av en at starkare önskan band foken att begräns,, försvarsutgifterna. Ett förnyande av sagskeppstonnaget upr. ti den i \Vashington fastsagna gränsen, kommer att medför en avsevärd ökning av de marina försvarsutgifterna, aden stund den atjimt växande fordran på teknisk fuändnin!-. betydigt fördyrat at krigsfartygsbygge. Som exempe m t nämnas att de nya engeska sags<eppen kostat varder;, 7,000,000 pund (c:a 130,000,000 kr.) och ett fuföjande tt\ \Vashington-programmet skue kosta de fem sjömakterna om kring 280,000,000 pund. Har såunda byggandet av sagskepp varit ringa unce det senaste decenniet, så har i stäet kryssarbygget varit des < ivigare, viket tydigt framgår av nedanstående tabe. De11 enda begränsning beträffande denna fartygstyp, son1 faststä des vid Washingtonkonferenscn, var som bekant au kr~ ss ar na ej fingo överstiga 10,000 ton (excusive bränse- och reserv dricksvattenförråd), samt att kanonernas kaiber ej fick överstiga 20,3 cm. Tabe: uppvisande nybyggda (incusive under byggnad varande) Nat:on kryssare under tiden 1920-28>) Stor Brittanien (med Dominions)! Förenta Staterna.... Jaran................... Frankrike.............. Itaien Kryssare Kryssnre med kanoner med 20,3 cm. rtv mindre kanoner ka iber än 14 8 12 5 4 20,3 cm. O Summa kryssare 24 JO 18 15 27 4 9 4 8 Tyskand.............................. 5 5 Spanien......... 6 6 1 ----------~--------~-------- Summa 4a 54 97 *) Anm. Enigt»Brassey's Nava and Shipping Annuah H20-275- Vid ingången av år 1929 voro dessutom föjande anta kryssare projecterade: Storbrittanien (inc. Dominions).... 5 Förenta Staterna.......................... 15 Japan o o o o o o 2 Frankrike................................ 1 Itaien.................................... 2 :Mot 7 nybyggda sagskepp stå såunda 97 nybyggda kryssare uneer ticen 1920-28. Av dessa kryssare äro de, som äro bestyckade med 20.:1 cm. kanoner, av största intresset. Förutom en engesk och fyra japanska kryssare äro samtiga på maximitonnage d. v. s. 10,000 ton..medan de förstnämnda endast föra 6 st. 20,3 cm. kanoner, hava de senare 8 ti 10 dyika kanoner. Förenta s taterna och Japan hava de kraftigast besyckade kryssarna. Luftvärnskanonerna variera både ti anta och kab~r. Såunda föra Engands 10,000 ton kryssare 4 st. 10,2 cm., Förenta Staternas 4 st. 12,7 cm., Japans 4 st. 12 cm., Frankrikes 8 st. 76 mm. och Itaiens 12 st. 10,2 cm. v-kanoner. Farten varierar från 32 ti 36 knop. Snabbast äro de itaienska krys. sa rna. Av ovanstående framgår, att Washington-kryssarna äro synnerigen kraftigt bestyckade och utrustade med mycket hög fart. Vidare hava de i r ege stor aktionsradie, tack vare a tt 35 ti 40 % av depacementet åtgår för oje- och reservdricksvattenföråcet {dessa 3- ti 4,000 ton ingå, som förut nämnts, ej i det angivna depacementet av 10,000 ton). Naturigt är då, att ej mycket av depacementet återstår för pansarskydd. Beträffande denna detaj finnes intet angivet i ma. rinamanackorna. Man torde dock komma sanninaen nira t> 0111 man utg~tr från, att dessa kryssare i amänhet äro het oskyddade eer möjigen ntrustace med ett obetydigt skydd, bestående av ett sidobäte eer ett pansardäck, eer båda, varierande i tjockek från 40 ti 7 5 min. Den mest konservativa och bäst skyddade typen utgör antagigen den engeska Suf.. fok-kassen av 1926.

- 27G- Som totaomdöme kan sägas, att vid skapandet av \\Ta shingtonkry<ssartypcn har mer än n ågonsin syndas mot de1 nama reo cn at I)ansarskvddcts tjockek sk a vara en funk t' v '.. tion av kanonernas kaiber. Beträffande denna»principe n 1 Corresponding Protecion» säger professor \Viiam Hovgaan, i ett i,, U. S. N.. Proceectings,, dec. 1929 å tergivet samm~ n drag av hans föredrag vid,, Institution of th e Nava Architccts sommarmöte i Rom den 18 sept. 1929 bl a. föjande. Ett skepp kan ej bi sk~r cdat i absout grad. Det är ii a t finna undantagsfa, såsom ed på kort hå och m ed nor mat insag a v projektierna, där varje bepansring, som prak tiskt taget kan givas åt ett fartyg, är otiräckig. Man m åsh ctärför utgå frt\n ett system av skydd, som gör fartyget rea tivt säkert under en sjöstrid, som utkämpas på det sannoika medeavståndet för en dyik strid ( >> probabe average con di tions of fighting >> ). Skyddct ska stå i rea tion ti den tänt bara motståndarens kanoner. En ätt kryssare är ej byggd för strid mot»capita ships >> svåra kanoner, ehuru det k att hända, att den kan råka i strid med dyika skepp. Ats t måste man taga hänsyn ti sannoika fa ej ti undantagen. Varje artierifartyg ska utr1stas för att kunna strida m ot fartyg av dess egen kass och storek samt bärande samma ]wstyckning. Atså ska fart~ rg e t även vara skyddat mot anfa av fartyg m ed samma sorts kanoner som och ättare än des-- egna. Det är i högsta grad egendomigt, a tt i nyssnämnda h änseende så vanottade fartyg som \Vashington-kryssarna kunn uppstå och biva så popuära, som de synbarigen äro, ehmu värdskriget mer än en gång påvisade riktigheten av princip'n»corresponcing Protection». J eicoc framhåer hl a. i :-in bok "The Grand Feeh att förusten av»good Hope»,»?omouth», >> Queen?viary >>,»Indcfatigabe >>, >> nvincibe >>, >> k fence >> och»\yarrion devis torde få tiskrivas, att denna princip ej nog beaktades vid deras tikomst. Att tyskarna adc stor vik t beträffande skyddet och fytbarheten av sina fi! t yo var en i höcr grad bidra!tandc orsak ti >> that Genuan ships. ;::, n L' -277- far more frcqucnty h it by gunfire, torpedo or mine than man~ of our ships that sank, wcrc yct taken safey into por». Enda förkaring ti \Vashingtonkryssarypcns uppkoms skue vara, att även om de äro avseeda att kunna användas i rena sjödrabbningar, sft är huvuduppgiften spaning, stödjande av jagare, wndesskycc samt anfa mot ieneens sjöhande, och här har man ej Länk, att en hård eer ångvarig sric ska erfordras. Tack vare sin höga fart torde de i amänhet kunna undvika strid med sagskepp eer sagskeppskryssare. men strid med fientig \Vashington-kryssarc torde de d ~ircmo ej aid kunna undvika. Härvid kommer sumpen at spea en avgörande rol beträffande utgången av striden. Den, som får in de första träffarna, har een största chansen att vinna. Bir det en ihåande strid på medestridsavstånc, så är det sannoikt, att båda motståndarna bi mycket ia åtgångna ja kanske förstörda. För handeskrig synes 20,3 cm. kaibern vara vii kraftigt titagen iksom även farten, ty i amänhet torde hjäpkryssarna bi besyckade med ättare kanoner än 15 cm. och inga handesfartyg hava för närvarande över 28 knops fart. Engesn'ännen sträva efter at få maximitonnaget för kryssm na sänkt ti 6,000 ton med högst 15 cm. kanoner. Tack vare sina m ånga och över hea värden spridda baser anse de sig vara vä betjänta med dyika kryssare för handcsskydd, om bott övriga stormakter vija gå in för samma typ. Fören ta Statcrna ce1remot besitta ytterst. få tranocean a baser och hava därför behov av ett f erta större kryssare, som kunna operera en än gre tid oberoende av basen. Att sarmn:hjämka dc deade meningarna i kryssarfrågan, atså kryssarnas storek och anta inom respektive mariner, är ett av de många svårösta probem, som Loneonkonferensen h ar att knäcka. Detta probem har ej i ringa grad kompicerats tack vare det i m~'ing a avseenden revoutionerande tyska artierifartyg, som är uneer hyggnac, och som går under benämningen»e r-

-278- - 279 - satz-preussen>>. Beträffande detta fartyg, som ju är a vsett att vara den första ersättaren av de 22 ti 25 år gama tyska sagskeppen, föreigga för närvarande inga officie1a uppgifte"'. Så mycket är dock med visshet känt, att det kommer att omfatta 10,000 s. k. washington-ton samt får en huvudbestycl. ning av 6 st. 28 cm. kanoner. I det ovan omnämnda i >>Proceedings» återgivna föredraget av Professor Hovgaard förekommer jämte en teckning ~H skeppet, viken här nedan återgives, en de data beträffan de detsanuna. Därav synes framgå, att bestyckningen förutom ovannämnda 28 cnt. kanoner, som uppstäas i trippetorn ett ftir och ett akter, kommer att trigöras av 8 st. 15 cm. kanoner b akom sködar och 4, antagigen 8,8 cn1., v-kanoner i dubbe:wei. tage. Vidare är fartyget utrustat med tyenne trippetuber ~~ däck. Linjerna äro anmärkningsvärt rena, och synas bestrykningsvinkarna för san1tigt artieri vara mycket goda. Högst 1 fart torde biva omkring 26 knop, och med 20 knops fart Ur aktionsradien biva 10,000 distansn"inuter (enigt Brass ey ~ 1929). Det mest revoutionerande inom krigsskeppsbyggnadstekniken är, att huvudmaskineriet kommer att utgöras av diesemotorer evererande 50,000 hästkrafter, viket är minst d ubbet så mycket som å något existerande motorfartyg. Anmärkningsvärt är vidare, att vid skrovkonstruktionen har enigt tyske försvarsministern genera Groeners utsago vunnits 550 ton jämfört med ädre tyska skepp, tack vare användning i stor utsträckning av svetsning vid bordäggningens hopfo, ning och speciet hög-gradigt stå samt ätta egeringar. Beträffande skyddet är intet känt, men tvenne järnförade viktsberäkningar mean»ersatz-prcussen >> och vvashin g tonkryssare pubicerade, den ena i»vverft Reederei Hafen> 22 jan. 1929 och den andra. i»american Engineering» 7 febr. 1929 giva en de edning härom. Tidskrift i Sjöväsendet. 20

-280- I den tyska tidskriften verkstäes en jämförese mean»ersatz-preussen» och engeska Suffok-kassen enigt nedanstående: Skrov utan pansar........ Pansar å skrov och kanoner Hjäpmaskiner........ Lös utrustning....... Framdrivningsmask i neri Bestyckning och ammunition Summa ätt depacement.... Bränse (oja)...... Reservdricksvatten Totat depacement Ersatz-Prcussen SuUok-k ass('n ton ton :3,700 2,700 480 4-i30 1,150 1,700 10,160 3,500 40 13,700 '1,400 2,000 400 430 1,9:30 1,000 10,160 3,460 380 14,000 Härav framgår att å»ersatz-preussen > har man vunnit 700 ton på skrovet och 780 ton på maskineriet, som. i stäet agts på pansar och bestyckning, vardera 700 ton, samt hjäpmaskineri, 80 ton. Enigt den amerikanske författarens, James L. Bates, beräkningar i >> American Engineering >>, där >Ersatz-Preussen >' jämföres med en Washingtonkryssare i amänhet, har man p;\ den förstnämnda vunnit 1,400 ton att ägga på skyddet utöver den senares. Härav erhåer han ett sidabäte av 75 ti 130 mm. pansar, ett pansardäck av varierande 40 ti 7 5 m m. samt en 45 mm. torpedbuge på var sida utanför maskinrum och durkar. Möjigt är dock, att fartyget bir utrustat m ed tvenne pansardäck av c:a 40 mm. medetjockek vardera. överensstämma dessa kakyer någorunda med verkigheten, så måste man säga, att ehuru >> Ersatz-Preussen >> är a\ sevärt bättre skvddat än \Vashingtonkryssarna, så förefinnes dock ej fu re~tion mean pansartjockeken och kanonkaih ern. En modern 28 cm. pansargranat genombryter minst 200 mm. krupp-pansar på 14,000 m. vid normat ansag oc; på 11,000 m. vid ett snett ansag av 30 mot normaen. 13 mm. krupp-pansar genombrytes reda n på 20,000 m. vid sist- - 281- nämnda ansagsvinke. detta sammanhang må erinras om att Sverige-skeppens vatteninjepansar är 150 ti 200 mm. >> Ersatz-Preussen >> är såunda avsevärt överägsen \Vashingtonkryssarna i bestyckning och skydd men underägsen i fart. Reativt bestyckningen är den snabbare än aa andra skepp på oceanerna undantagandes ett fåta (4 engeska och 4 japanska) sagkryssare. Vad deta betyder för handeskriget är uppenbart, och utgör därför >> Ersatz-Preussen >> ett dråpsag mot \Vashingtonkryssar-typen. Man får för denna senares egen sku hoppas, att _Jramtida nybyggnad större hänsyn tages ti >Principe of Corresponding Protection >>. Minska huvudbestyckningen ti 6 st. 20,3 cm. kanoner och farten ti 30 knop, varigenom ett någorunda tifredstäande pansarskydd torde kunna erhåas. Om >> Ersatz-Preussen >> såunda med förde kan användas för handeskrig, viket vä även är avsikten att döma av den stora aktionsradien, så torde vä dess huvuduppgift vara operationer i Östersjön. Med sina 6 st. 28 cm. kanoner är den överägsen varje annat skepp därstädes utom Sovjets för-krigs sagskepp. Komma ytterigare, som avsikten synes vara, tre dyika tyska skepp att byggas, så utgör denna division även en värdig motståndare mot de nu befintiga Sovjet-skeppen. Tack vare sin överägsenhet i fart av m.inst 3 knop hava de även möjighet att väja skjutäge samt undvika strid när s[t kan visa sig erforderigt. Innan vi sutigen övergå ti Sverige-skeppen och vårt fjärde pansarskepp, skoa vi som hastigast skärskåda Öster" sjömakternas artierifartyg. Moderna artierifartyg återifnna vi endast i Tysknnd, nämigen dc förut omnämnda 5 ätta kryssarna på 6,000 ton och pansarskeppet >> Ers a t z- Preussen» eer»amira-schecr». som dess namn är biva. Den sistnämnda har redan tiriickigt ingående berörts. De fyra senast byggda kryssarna äro bestyckade med 9 i trippetorn uppstäda 15 cm. kanoner samt 4 st. 8,8 cm. v-kanoner. Farten är 29 knop för Emden Och 32 för övriga. Samtiga äro utrustade m ed däckstorpedtuber. Beträffande skyddet föreigga inga officiea uppgifter.

- 282- Den nyigen stapeöpta»leipzig» synes dock hava givits skydd för en stor de av dess ängd och är utrustad med modifierade buges jämte mycket djupa sagköer. Anmärkningsvärt är, att denna kryssares framdrivningsmaskineri utgöres a v tvenn turbiner på ~ardera 30,000 hkr. samt dessutom en diesemotor på 12,000 hkr. Med denna motor ensam erhåes en far av 18 knop. Förutom dessa moderna artierifartyg ingå som bekant i den tyska fottan av i dag 5 för-krigssagskepp med en h u vudbestyckning av 4 st. 28 cm. kanoner och med en fart av 18 knop. Vidare finnas ännu kvar i tjänst en de nära 3( 1 år gama ätta kryssare. Beträfafnde Sov jet-fottan så föreigga rätt osäkra uppnifter så vä bteräffande iordningstäda fartyg som desamma" t> stridsdugighet. Samtiga fartyg härstamma från tiden för' och under kriget. Av sagskeppen torde med visshet 3 möjigen 4 vara iordningstäda. De äro som bekant på 23,000 ton och bestyckade med 12 st. 30,5 cm. och 16 st. 12 cm. kanoner samt göra officiet en fart av 23 knop. Skyddet utgöres band annat av ett 130 ti 230 mm. sidabäte och ett 80 mm. pansardäck. Av kryssarna äro möjigen 3 eer 4 iordningstäda. D äro bestyckade med 15 a 16 st. 13 ti 15 cm. kanoner, och iir den nyaste av dem»profintern >> vid provturen hava gjort 30 knop, viket dock enigt Brassey's 1929 sannoikt är en överdrift. Sedan sagskeppet»pariskaia Kommuna» och kryssaren»profintern» förfyttats ti Svarta Havet torde i Östersjön ~~ erstå högst 3 sagskepp och 2 kryssare. Som et uttryck för Sovjet-fottans stridsvärde m å föjan de anföras från de sistnämnda fartygens besök i Brest under nyssnänmda förfyttning. Enigt»French Navy Notes» i»th ' Navy and Miitary Recorch 15 jan. 1930 voro Sovjet-skeppen i ett sådant tistånd, att de ej kunde gå ut ti sjöss igen, förrän de undergått ett ferta större reparationer p å det fran s k ~ varvet. De franska officerare Brest, som. hade tif~e a tt -- 283 - på nära hå observera dessa skepp, ansägo att»den ryska förkrigsfottan är absout ovärdig att jämföras med ej bott den tyska fottan utan även med den ia, men synnerigen tjänstedugiga svenska kustfottan. Mycket ång tid kommer a tt åtgå, innan en verkig rysk fotta återuppstår». Kokast är dock att ej atför mycket underskatta den ryska fottan av i dag. Någanstans emean Sovjets officiea uppgifter och det franska uttaandet enigt ovan torde man få söka sanningen. Det fartygsbestånd, som för närvarande finnes hos övriga Östersjömakter, kan man knappast rubricera som. artierifartyg med undantag för Danmark. Man kan dock endast räkna med ett någorunda modernt danskt artierifartyg nämigen»nies Jue», som dock icke är bestyckat med grövre artieri än 15 cm. kanoner och har en högsta fart av 17 knop. Huruvida Danmark kommer att få behåa ens den ringa fotta, som andet för närvarande besitter, är ovisst, då frågan om tota avrustning, så när som på en vaktkår, vä kommer att avgöras inom den närmaste tiden. 1\fan får dock hoppas, att det föreiggande avrustningsförsaget måtte tibakavisas av det danska foket, ty ej endast Danmark utan även Sverige och övriga Östersjömakter komma att ida på ett fuföjande av detsamma. Innan vi ämna detta kapite bör nämnas, att i det unga Finand växer sig fram en iten men respektabe fotta, vari även kommer att ingå verkiga artierifartyg. Såunda äro b. a. panerade och vä redan under byggnad tvenne kustpausarfartyg av ungefär»nianighetens» storek men b etydigt kraftigare bestyckade. De komma nämigen att få vardera 4 st. 25 cm. kanoner, uppstäda i tvenne dubbetorn samt 8 st. 12 cm. kanoner. Anmärkningsvtir är, att dessa 25 cm. kanoner torde få en maximieevation av 40. Maximiskottvidden kommer härvid snarare att igga över än under 28,000 m. En sammanfattning av det sagda ger vid handen, att man i stort kan skija på tvenne artierifartygstyper, nämigen sagskepp och kryssare. Karaktäristiskt för sagskeppen är

-284- förutom det stora tonnaget: En huvudbestyckning av ;)0,5 tii 40,6 cm. kanoner, ki"aftigt (»corresponding») skydd såvä över som under vattnet samt en högsta fart av 21 ti 23,5 knop {undantag dock engeska Queen Eizabeth-kassens fem fartyg, som göra 25 knop). För kryssarna åter gäer föjand t' karaktäristika : Tonnage 3,000 ti 10,000 ton, huvudbesxckning 13,0 ti 20,3 cm. kanoner, inget eer reativt obetydig! skydd samt en högsta fart av 29 ti 37 knop. En anmärkningsvärd meantyp utgör det tyska pansarskeppet»ersatz-preussen >> samt i viss mån våra nuvarandt Sverige-skepp. Såunda äro Sverige-skeppen m ed sina 4 st. 28 cm. och 8 st. 15 cm. kanoner kraftigare bestyckade, ehuru ej i samma grad som >> Ersatz-Preussen >>, än någon modern kryssare. - > Sveriges >> svåra bredsidesvikt är 1,220 kg., medan den totaa bredsidesvikten ej för någon \\Tashingtonkryssare överstiger 1,150 kg. Visserigen är edhastigheten nära 3 gånger så stor för en 20,3 cm. kanon som för en 28 cm. kanon, men verkan vid m ået av det enskida skottet är avsevärt större för den senare kanonen. 28 cm. projektien kan vitat skada \\'ashingtonkryssaren på största skjutavstånd, under det att 20,:\ cm. projektien vid normat ansag genomsår 200 mm. pansar först på 8,000 meter.*) - Beträffande farten åter så intaga *) Genombrytande förmågan vid ansag mot horisontet pansar (pansardäck) framgår av nedanstående ungefäriga värden. :Modern projekti och Vo resp. 970 och 860 m/s. Kaiber cm. skottvidd vinke m. vinke brytning mm. 20 22,000 38 50 70 20,3 30 25,000 52 40 27,000 62 90 20 23,000 84 70 28,o 30 27,009 49 40 29,000 60 130 Inti 40 nedsagsvinke torde rikoschett kunna påräkn as. 101) Utgångs Nedsags Pansar - 285 - sverige-skeppen med sina 23 knop ej samma yckiga meanäge som»ersatz-preussen» med sina 26 knop. De förra hava därför ej samma möjighet som den senare, att därest så visar sig erforderigt undvika strid med sagskepp. Vad angår skyddet så hava Sverige-skeppen, som tidigare påvisats, med undantag av pansardäcket betydigt kraftigare pansarskydd än»ersatz-preusseh». Med avseende på torpedoch minskyddet är däremot säkerigen den senare avsevärt bättre tigodosedd. A v vad som anförts beträffande det nya tyska pansarskeppet, torde med fu tydighet hava framgått, att de karaktäristiska egenskaperna för denna typ - artierisisk överägsenhet över varje befintig kryssare och fartöverägsenhet över varje befintigt sagskepp - äro synnerigen önskvärda. ja nödvändiga, även för den svenska fottans kärna, pansarskeppen. Däri igger nämigen huvudbetingesen, för att svenska fottan ska kunna fya sin uppgift, viken enigt 1925 års fottsakkunniga är d1ävdandet av rikets neutraitet och förhindrandet av mot oss riktade fientiga företag över havet». Att ersätta Sverige-skeppens brister i detta hänseende måste därför biva en primär uppgift vid byggandet av vårt fjärde pansarskepp, som ju även måste betraktas som det första skeppet i den fyraskeppsdivision, som en gång ska ersätta de nuvarande Sverige-skeppen och Oscar II. Enigt fottsakkunniga skoa föjande data gäa för detta och föjande skepp: Depacement, ton: 7,650. Fart, knop: 24. Artieribestyckning: 4 st. 28 cm., 6 st. 15 cm. och 4 st. 75 mm. kanoner samt 2 st. 40 mm. aut. kanoner. Torpedbestyckning: ingen. Undervattensskydd : bättre tigodosett än å nuvarande typ. Pansardäck: 2. Bränse: oja. Kostnad: 27,300,000 kr.

-286 - Som synes hava fera steg här tagits i rätt riktning såsom beträffande farten och undervattens- och pansardäcksskyddet Man får förutsätta att pansarskyddet i övrigt ska biva detsamma som å Sverige-skeppen. En fartökning av knop är dock för ringa, utan bör farten sättas ti 25 a 26 knop. Bekagigt är äveri, att den ovannämnda fartökningen av knop jämte den ökade fytbarheten tycks hava skett på bekostnad av artieriet, i det att 15 cm. kanonerna hava minskats från 8 ti 6. För att kunna bibehåa tifredsstäande artierisisk överägsenhet över W a shingtonkryssarna får någon eftergift på bestyckningen ej ske. Den moderna 15 cm. kanonen har en skottvidd, som över stiger 20,000 m., varför även dessa kanoner kunna vara värdefua mot de svagt bepansrade Washingtonkryssarna. Det nuvarande föriga 15 cm. dubbetornet är visserigen mindn' vä beäget, och är det önskvärt, att detsamma kommer bort å de nya skeppen, m en kunna 15 cm. kanonerna i stäet pb ceras i fyra dubbetorn efter samma princip som å Oscar II. En ej ringa viktbesparing torde även härigenom erhåas. Vidare synes v-bestyckningen för fjärrstrid, 4 st. 75 m m. kanoner, vara vä svag. Att de gama Sverige-skeppen vid sin ombyggnad ej biva kraftigare bestyckade i detta hänseende, kan hava sin förkaring i, att genom den omfattande moderniseringen i övrigt hava så många nya tyngder tikommit, att någon ökning av denna kaiber ej är möjig. Det nya skeppet bör däremot bestyckas med 4 st. 10,5 cm. v-kanoner. En förde med dessa kanoner är även, att de med framgång kunna användas mot jagare, viket knappast är förhåandet med 7.) mm. kanonerna. För att m ed dessa ökade anspråk kunna bibehåa tonnaget, m åste givetvis utomordentiga åtgärder vidtagas. Dc anmärkningsvärda tekniska framsteg, som kommit ti användning vid byggandet av de nya tyska krigsskeppen, visa härvid vägen. Här m å endast nämnas skrovkonstruktionen samt diesemotorer som framdrivningsmaskineri. Den ökning av h äs kraftantaet från nuvarande 22,000 ti c:a 30,000, som sanno- - 287- ikt erfordras för fartens uppdrivande ti 26 knop, torde härigenom kunna erhåas utan någon nämnvärd maskine viktökning. Som exempe m å nämnas, att med»ersatz-preussens >> maskineri erhåes 43,5 hkr./ ton maskinvikt mot 23 hkr./ton med >> Gustav V:s». Sörsta svårigheten bir givetvis att verkstäa ovannämnda förbättringar inom den beräknade kostnadsramen. ~! en även om en kostnadsökning av någon miion skue biva föjden, så skue vinsten i stridsvärde mångdubbet uppväga densamma. {arskrona februari 930. C. O. Fiirs.

-288 - De sjökrigshistoriska samingarna i Karskrona. statens sjökrigshistoriska samingar äro sammanförda d e~ ti Marinmuseet i Stockhom, des ti örogsvarvet i Karskrona. Den största och värdefuaste deen härav har het naturigt fått sin pats i Mairnmuseet sedan detta nu för n ig n1 å r sedan och huvudsakigast tack vare amira J. Häggs oförtrutna arbete fått sina egna, om ock rätt provisoriska okaer, i f. d. skogsinstitutets hus vid Djurgårdsbron. Här har särskit sannnanförts fottans mycket rikhatiga och synnerigen dyrbara saming av riggade skeppsmodeer från ädsta ti nyaste tider. Det torde vara en av de mest representativa och vackra koektioner i sitt sag, som finnes i värden. Den de av de sjökrigshistoriska samingarna, som förvaras i Karskrona, är dock även av utomordentigt intresse. Upphovet ti dessa samingar är en förordning den 22 apri 1752, som bestämde, att en modekammare skue inrät tas i Amiraitetet i Karskrona, >> varuti varvets aa approberade modeer så ti skepp och gaärer, som fera maskiner skoa förvaras under skepps- och gaärbyggmästarens speciea uppseende». Såunda grundades varvets modesaming, sow så småningom växte att omfatta ett mycket stort anta föremå. De riggade svenska skeppsmodeerna utånades dock år 1897 ti utstäningen i Stockhom och hava sedermera vid Marinmuseets tikomst överförts dit. Förutom här omnämn da modesaming har under årens ~pp, med början ungefär - 289 - samtidigt, genom tygmästarens å örogsvarvet försorg hopbringats en värdefu saming artierimodeer m. m., som först sammanfördes i det dåvarande artiericontoiret i en sä r skid modekanunare och därefter fyttades ti tyghuset, dä r samingen så småningom övergick att gemenigen benämnas artierimuseet Numera äro såvä modekammarens som artierimuseets samingar hopförda under gemensamt tak i Tyghuset å varvet. I samingarna ingår ett stort anta kanoner. Den ädsta av dessa är en utändsk metakanon, gjuten år 1628, och uppfiskad från sjöbotten i Bekingeskärgården år 1887. Den ädsta svenska pjäs, som samingaura äger, är en 3 pundig metakanon, gjuten år 1679 och prydd med svenska riksvapnet. A.nnu för några 10-ta år sedan fmmos här även 4 st. 4-pundiga svenska metakanoner från anno 1693, försedda med Kar XI:s namnschiffer, men äro desamma nu uppstäda kring minnesmärket över saget vid Lund. Ytterigare en metakanon finnes, men av utändsk tiverkning, gjuten år 1799 i Sevia och med fottans fartyg år 1861 hemförd från den forna svenska besittningen St. Bartheemy. Övriga i samingarna ingående kanoner, c:a 100 st., ä ro samtiga av svensk tiverkning oc hav järn. Den ädsta är dock endast från år 1766. Då man betänker det stora anta kanoner av oika typer svenska fottan ägt, är det ytterigt bekagigt, att ej fera av de ädsta kanontyperna bevarats här, men troigt är vä, att dessa pjäser, som ännu i början av 1600-taet i amänhet voro av koppar under tider av pen ningbrist myntats n ed. Är 1677 voro ännu ungefär hava antaet skeppskanoner av koppar, resten hade ersatts med de av Louis de Geer omkring år 1644 i Sverige införda järnkanonerna. Även av dessa tidiga svenska skeppskanoner a v järn torde knappast nu finnas mer än ett fåta kvar inom andet, men kan dyika återfinnas i utändska samingar. En de av våra ädre järnkanoner finnas visserigen kvar, fastän nedgrävda som poare vid kajer och upphaningsbäddar :'\ Varven. B. a. stå ~~ st. järnkanoner, varay den ena är

- 290- från år 1683 och de båda andra från 1684, nedsprängda i berget på Lindhomen. Resten av våra ädre järnkanoner tor. de under tidernas opp hava bivit söndersågade och n edsmäta. Sanuna öde synes sorgigt nog även hava träffat fo t tans trofekanoner, som tagits i drabbningar med fienden. Svenska fottan har dock förr ägt ett ansenigt anta dyik::! pjäser, av vika en de använts att bestycka nybyggda skepp med. Enigt en år 1694 uppgjord förteckning uppgick endast det anta trofekanoner, som. användes på fartyg, ti ej mindre än 153 st., vika K. Maj :t sagda år befade»skue mot andra utbytas, såsom varande at för dyrbara för sådant bruk och ätt kunde hazarderas». Denna bestämmese tyder ju på, at man haft för avsikt att vä bevara dem, viket em.eertid tyvärr ej skett. I Marinmuseet i Stockhom finnas dock t tt 20-ta dyika pjäser. Efter denna avvikese anhåer jag nu få återgå ti de sjökrigshistoriska samingarna i Karskrona. I desamma in går även ett stort anta mörsare av såvä järn som meta, at ifrån 80-pundiga ti -pundiga, och äro desamma av typer som under 17- och början av 1800-taet använts såvä mnbord å fartyg och i mörsarjorar som även å fästningsvaarna. De i samingarna ingående föremåen, som förvaras under tak i Tyghuset, och vika uppgå ti över 3,000 numm r>r, äro fördeade på två stora saar. I den ena hava huvudsaki gast sammanförts föremå av artierisisk natur, i den andra skeppsmodeer m. m., som förut tihört den gama mode kammaren. Band de ädsta i samingarna ingående föremåen är en de från 15- och 16-taet stammande kastredskap av oika sag, som tjänade att åstadkomma ed ombord i fiendens fartyg. De benämnas beckkransar,,hamkransar, fyrboar och yskuor samt hava det gemensamt, att de äro fyda med något brännbart ämne, som antändes, varefter de, då fartygen för äntring bordade varandra, med händerna kastades mot det fientiga skeppets rigg och däck. För att bättre fastna äro de ofta förstärkta med huingförsedea spetsar, kaade m ordsag. - 291- Vid försvar av fästningar användes även på 15- och 1600- taet stormkransar, iknande nyssnämnda beckkransar och å terfinnes en dyik i samingarna. De nedkastades brinnande mot de anfaande fienderna. T vå oika för fästningsförwar avseeda s. k. pusikaner eer fyransar, som voro i bruk under samma tid som nyssnämnda stormkransar, äro även av intresse. De utgöras av ett sags bomber, fästade ti spjut och nedkastades mot de anstormande. I detta sammanhang må ä ven omnämnas ett par små modeer av stormfat, vika även användes för fästningsförsvar. storfatet bestod av en trätunna förstärkt med kraftiga järnband. Fatet hade inuti en krutaddning och var dessutom fyt med stenar eer järnstycken. Genom fatet träddes en stång, vars ändar försågas med hju, varefter stormfatet antändes och ruades ned för vaen mot fienden. Ett underigt skjutvapen, benämnt skottbak och stammande från 1600-taet tidrager sig särskid uppmärksamhet. Det ser ut som urmodeen ti den ferpipiga kusprutan och består av en gevärsstock, varti på ett tvärstycke äro fästade 16 st. korta pipor, som för att bestryka ett bredare område divergera något. Torde hava använts å fottans fartyg vid äntring. För den som vi stueera skeppskanonernas utvecking bör den i samma sa befintiga rikhatiga samingen av synnerigen vä utförda modeer ti kanoner med avettage, utvisande i svenska fottan använda oika konstruktioner från hörjan av 1700-taet ti senare deen av 1800-taet, erbjuda stort intresse. Däriband märkes även ett par modeer ti kanoner med avettage, konstruerade av Chapman, som jämsides m ed sin verksamhet som fartygskonstruktör och varvsamira även var en intresserad kanonkonstruktör. (Ett par skeppskanoner M/Chapman av järn finnas även i kanonsamingen.) Samtiga dessa modeer torde vara utförda vid samma tidpunkt, som resp. pjäser voro i användning. Några pikeod, d. v. s.med spets försedda rundkuor, som gödgades och avskötos i ändamå att åstadkomma edsvåda

-292- å de fientiga fartygen och som torde stamma från börja n a\' (>00-taet, ådraga sig uppmärksamh et, ikaså en änkkua och en kedjekua, vika förmodigen även förskriva sig från sagda tid. Ett större anta stångkuor av oika storekar ingår oc k så i samingen, iksom även ett 60-ta skrån av oika stor( k a tifrån :3-pundiga ti 36-pundiga och 37 cm. Skråna, nitrmast motsvarande kartescher, äro av oika konstruktioner, ~asom stångskrån, rundskrån samt groft och fint skrå. E n förnämig saming gama kanonås finnes även, däriband 4 st., som enigt de gama inventarierna äro av»den äd-.,t ::t kända konstruktionen >>. Dc äro av svensk och rysk tiverkning och torde vara tiverkade i mitten av 1700-taet. Dc ha va fintantändning fastsatt på en stor rak träkoss, som \id användningen fästes ti kanonen. Även en de, troigen nagot yngre, konstruktioner m ed fintantändning, fästad ti vt t efter kanonrundningen böjt järnbeck,ingå häri. Vid fottan använda gevär och karbiner av oika m odder finnas representerade at ifrån 1704. Likaså fottan s oika typer av huggare. Som en egendomighet m å anföras, att fottan tydigen en gång fått övertaga ett större anta infnnterivärjor M/1685, som därefter avkortats och änge använts omhord i fottans fartyg, där dc i inventarierna upptagits under benämningen huggare ::\f/ 1832. Ett par paascher 1\'f/1 775. stora kavaerisabar, h ava även h amnat i samingarna, 'örm odigen föreskrivande sig från någon trupptransport med fottans fartyg. Ett :30-ta sagsvärd, s. k. ceremonisvärd ingå även i samingarna. Fem av dem äro från anno 1657 och försedda med Wira bruks stämpe, övriga från 1738 och 1744. Ett visst anta ceremonisvärd ingick a tid förr i fart ~ r ge n s utrustning och ära två dyika ngda i kors på havdäck h ava betecknat stridens öppna nde. Förmodigen hava dc dock ii ve n använts vid andra tifäen, såsom vid krigsrätter eer cyi k. Naturigtvis å terfinnas även i de s jökrigshistoriska sa ingarna äntcrpikar och änterbiar, som ju i aa t ider ha använts i fottan vid äntrings utförande. Dyika vapen voro i 293- bruk ända in på 1870-taet. Ä ven änterbior med pisto eer s. k. pistoyxor förekommo och finnes en dyik i samingen. En ganska representativ koektion oika krutsorter, tändmede, patronhysor at ifrån de ädsta ti nyaste sam t brandrör ingår även i samingarna. Ett mindre anta vapen m. m., vika tagits som krigsbyte, är av intresse. Däriband märkas 5 st. ryska mörsare av mcta, en de ryska, poska samt preusiska musköter och pistoer, 5 st. danska sabar, några ryska pikar samt ett 30-ta ryska och prcusiska grenadiermössor, at förmodigen taget under sjuåriga kriget 17 56-63. Band den de av de sjökrigshistoriska samingarna, som kommit från Amiraitetets gama modekammare, ådrager sig naturigtvis de riggade fartygsmodeerna största uppmärksamheten. De festa av förut här befintiga dyika m odeer av svenska skepp hava dock, som jag redan förut nämnt, ö verfyttats ti Marinmuseet i Stockhom. K var finnes emeertid ett stort, avskuret, riggat förskepp av fregatt, som en gång byggts och uppriggats i undervisningsändamå och torde huvudsak en därvid hava agts på att riggen var fut riktigt återgiven. Dessutom finnes den riggade modeen ti korvetten Carskrona, som år 1846 föroyckades i Västindien. Denna mode tihör föreningen >> Sveriges Fotta >>, som t. v. depo nerat den i Karskrona. En de av de nu befintiga modeerna av svenska skepp hava troigen förr även varit riggade, men av brist på underhå har r iggen under tidernas opp bivit så ia medfaren, att den borttagits. At hoppas är dock, att åtminstone en eer två av sa mingens modeer åter m å tte uppriggas efter gama ritningar, m edan ännu tigång finnes ti tackekunnigt fok. Några riggade modeer av ut.ändska fartyg ingå även i de sjökrigshistoriska samingarna, och troigt är att de som g{tva hava h emförts av fottans fok vid oika Emgfärder. En stor Vå bevarad mode av en fransk chcbcquc ådrager sig s~ir skid uppmärksamhet, ikaså en annan med atinsege försede

-294- chebeque, bestyckad med H> kanoner och 9 reingsgevär, och som förmodigen föreskriver sig från medehavskusterna. Et par origgade dyika rätt stora modeer finnas ~cks å... En stor ricraad kinesisk dj"onk samt tvenne mindre dyika mar kas t> t> även, iksom ett anta riggade och origgade smät-ra båtmodeer från oika exotiska änder. A v origgade modeer ti svenska fartyg i oika byggnadsskeden finnas ett stort anta och äro desamma samtiga utförda vid den tid då resp. skepp byggdes. En de av dem visa endast spantresningen, andra hava bordäggningen h et eer devis utförd, at tydigen i ändamå att noggrannt visu byggnadssättet. Man fäster sig band dessa främst vid 2 st. c :a 3 m. ånga modeer av 40-kanon fregatter, stående på sina stapebäddar. Den ena är endast i spantkonstruktion, den andra försedd även med bordäggning. Dessa modeer äro utförda omkring 1782, och byggdes ett ferta fartyg enigt desamma å Karskrona varv under åren 1782-85. En serie skeppsmodeer äro utförda enigt 1765 års regemente a tjäna som. edning vid konstruktionernas utförande. Värd specie uppmärksambet är modeen ti ett brandskepp eer brännare på grund av dess särdees vackra och ovanigt rikt ornamenterade akter- och förstäv. Brandskepp voro i amänhet ädre utrangerade fartyg, som fydes med edfängda ämnen, såsom tjärtunnor, bånor, näver och ann at ätt brännbart gods. Under drabbningen manövrerades skeppet vid ämpigt tifäe med endast några man ombord n ed mot fienden, varefter skeppet antändes och besättningen p: sätt de bäst kunde ämnade fartyget. Avsikten var att d! t brinnande skeppet skue bringa oreda och hest även antända några a v de finetiga skeppen. Även en iten, säsynt vä utförd mode av handessko nert från början av 1800-taet ingår i samingarna. Förutom skeppsmodeer återfinner man här även modeer ti snatt sagt aa dockor, dockportar, broar, svängkranar m. m., som under 1700- och början av 1800-taet utförts a varvet. Man observerar härav särskit en mode ti varveb -295- gama år 1781 anagda siphus, som innehö ett kombinerat sip-, borr- och svarvverk, samt oika modeer ti gångs[je för fartyg m. f. Även märkes en vä utförd mode ti nya mastkranen, viken 874 uppfördes å varvet. Modeen visar åven de anordningar, som då användes för kranens resande. Ett stort anta, närmare bestämt 64 st., av i samingarna ingående modeer hava år 1801 av kronan inköpts från översteöjtnanten vid Fottornas Constructions Stat Frans Shedon, som troigen sjäv ufört en de av dem, men säkerigen även ärvt en de efter sin fader och farfader, vika båda varit skeppsbyggmästare vid örogsvarvet i Karskrona. Man kan därför med ganska stor bestämdhet våga påstå, att samtiga de 64 inköpta modeerna, å vika förteckning finnes, äro utförda av medemmar av den ti Karskrona örogsvarv under hea 1700-taet knutna skeppshyggarsäkten Shedon. Att man emeertid ej synes hava överskattat det intresse och det arbete som åg bakom denna modesaming, viken dock b. a. annat innehi) ej m.indre än 25 st. stora skeppsmodeer, framgår av köpekontraktet, daterat i augusti 1801, vari står, att Frans Shedon,, ti Kong. Maj :t och kronan a vs tår och evererar 64 modeer för en överenskomm en och faststäd köpesumma i ett för at sexhundra riksdaer riksgäds eer gångbart mynt, av viken summa, sedan modeerna riktigt bivit ti kronans modesa på Amiraitets Skepps \Varfvet emottagne och qvitterade,häften konuner a tt betaas nästa år 1802 och andra häften påföjande året 803 utan någon ränta >>. Under tidernas opp hava dc sjökrigshistoriska samingarn a även tiförts en vacker uppsättning metakockor, s. k. gaskockor, från utrangerade fartyg. Ett stort anta prov på sjömansarbeten samt knopar och stek av oika sorter finnas även, iksom en fuständig provkarta å de oika sorters tågvirke, at ifrån de grövsta ankartrossar för de gama inieskeppen ii smäckraste inor, som tiverkats vid varvets repsagarbana. Vid den stundande jubieumsutstäningen i Karskrona i ~ommar bidrager även örogsvarvet med en minnesutstäning, Tidskrift i Sjöväsendet. 21

- 296 - avseende att giva en retrospektiv bid av varvets vcrksamw t under dc gångna 250 åren. De nuvarande okaerna i Tygh u. set för de sjökrigshistoriska samingarna komma härför a t utökas med ytterigare en stor sa, vari huvudsakigast r it. ningar och tavor m. m., åskådiggörande varvets utvecking och verksamhet under oika tidsskeden, äro avsedda att >aceras. I dc sjökrigshistoriska samingarna i Karskrona iugå äwn en he de gajonsbider från våra gama örogsskepp och förvaras dessa i den s. k. gajonsunden å varvet. Den som besöker Karskrona, bör ej underåta att egna en stund a t denna stämningsmättade pats med dess vackra oeh intrt s santa samjing. Gajonsbidhuggeriet har gama anor. f-iiir i Sverige var denna konstart mycket omhudad och stod äv \' konstnärigt högt redan uneer 1()00-taet. Dåtidens gajc.ns bidhurrcrare voro dock i amänhet införskrivna från utandc. Vb. Från detta tidsskede finnas emeertid bekagigtvis nog m ga originafigurer bevarade. De ädsta gajonsbiderna från iirogsskepp, som nu pryda gajonsunden å Karsk~ ona ~ar v: stamma från år 1783. VIan kan dock av i Marmnmscct 1 Stockhom befintiga skeppsmodeer, speciet av dc i su t<' ~ på 1600-taet byggda skeppen Amaranth och Carous Hcx, a en uppfattning av den tidens konstfärdighet i fqrtygci~ S nismyckning såvä beträffande gajonsbider som ock betraffan dc övriga ornamenteringar, särskit av akterspegen, som ofta var praktfu. Tyvärr är det nu många gånger omöjigt att troget r'- konstr.uera uneer ädre tider utförda gajonsbider och snid rier, enär ritningar eer skisser härå saknas från tider f ör~ 1700-taets senare de. Åtminstone kan å Karskrona varv L'J återfinnas några sådana.!\'föjigcn har man ej heer i så st ur utsträckning använt sig av ritningar för arbetets utförande, utan i stäet av små vaxmodeer. En de gama modeer ti gajonsbider av detta materia har även funnits å varvd, men ha desamma tyvärr under årens opp devis förstörts eer skadats. I samingarna på ';'yghusct finnas emeertid - 2U7 - ännu några stycken dyika, den ädsta dock endast från om kring 1780-taet. Marinmuseet i Stockhom bevaras dock ett r ä t t stort anta sådana vaxmodeer ti g a jonsbicer. A v d~ i gajo~.s un~ en p~ varvet i Karskrona uppstäda gajons bjder:na forsk~rva sig största deen från 1780-taet, d:'t ga JOnsbidhuggenet uppevde en rcnaissancc efter att förut under första deen av sagda århundrades tidigare skeden hava fört en konstnärigt sett rätt undanskymd tivaro.. Under Gustaf III :s tid med dess iviga skeppsbyggnadsverksamhet j förening m ed tidens ökade konstintresse skärptes även kraven på fartygens konstnäriga utsmyckning, särskit beträffande gajonsfigurer..... ~id denna tid hade man även å Karskrona varv yckats forvarva en säsport skickig och konstnärigt vä skoad man som amiraitctsbichuggare, nämigen konstnären Johan Törnström. Av honom utfördes även i een ännu kvarstående a\ varvsamira Chapman uppförda bidhuggareverkstaden å varvet ett stort anta synnerigen vackra gajonsbider, som sedan prydde de nybyggda skeppens förstä var. Av Törnströms ar beten finnas 9 st. bevarade i gajonsunden. De utgöra en imp.onerande syn dessa 3 a 4 m. höga i trä huggna bider med sma ugna och kraftiga injer. Ä ven en de yngre gajonsbider äro uppstäda här, b. a. den från f ottans första krigsångfartyg, den å 'Karskrona varv år 1841 byggda ängkorvetten Thor. I ett hörn av gajonsunden står ett rätt skamfiat skeppsroder av ck av kraftiga dimensioner. som tihör! 54-kanonsk:ppct "Nya H.iga», byggt år 1708, och som sprängdes i uften genom cdsv[ca i krutdurka rna år 1717, d~t det åg för ankrat på redden... Dc sjökrigshistoriska samingarna på varvet i Ka rskrona a~o tigängiga för am~inheten varje dag efter s~irskid begaran. Uneer jubieumsutstäningen i sommar kommer amänheten att dagigen på hcstiimda ticer heredas tifäe att bese samingarna.

- 298- Meddeande från främmande mariner. Meddeade från Marinstabens Utrikesavdening. (Apri 1930.) n~öjigt ska verka som övervattensf art.{g. tryggat genom sin miij- 299- Jighet att kunna Jyka, då så är nödvändigt. Såsom undervattensbåt avseed att dirpkt sam arbeta med fottan kan een adrig komma ifrflg:a, emedan, uneer Lct een icke har mera ani'asvärde än een mindre undervattensbå ten, dess taktisk a otympighet, dess svårighet att döja sig på grund av een vattenmassa den dep acerar och de stora djup, een erfordrar för dykning, utsätter een för inringning av andra fartyg. Undervattenskryssaren är ett fartyg för oberoende företag; och huruvida een vid jämförese är överägsen e er ika god som den ia övervattensuyssaren är diskutabet. (Utdrag ur The Nava and :Miitary RecorJ, 9 apri 1930.) Amerikas Förenta Stater. Den nyi gen sjöaatta oceangående undervattensbåten V fi,. skrevs av oika amerikanska tidningar såsom värdens största un d " vattensbåt, men den franska Surcoui, på 2,800 ton, kan ännu gi ir:1 anspråk på denna benämning ehuru med endast iten skinad. O,erttende av frågan om varje möjig internatione övernskommese,'tr,iiance undervattensbåtars storeksgr~i ns synes det fö refinnas en titagande ovisshet beträffanct> värdet av dessa mycket stora far tn~. Antagigen är minäggarens det enda område, inom viket de kunna. definitivt vara berättigade. För handeskrig å djupa vatten komtna de säkert att äga een fördeen att kunna försvinna ur sikte vid up täckt av bevakande krigsfartyg. I stridsvärde äro de mycket undl rägsna även den minsta övervattenskryssare' bestyckad med kanoner av jämförig kaiber. De hava en mycket stor aktionsradie, men mot detta måste sättas det faktum, att ivet ti sjöss ombord i vn uncoryattensbåt har sina gränser, och, enigt många undervattch<båtsbefähavares erfarenhet, vo ro besättningarna efter fjorton thg ar mycket itct i stånd ti något annat än att föra båtarna tihaka i hamn. Surcou.f, do amerikanska V-båtarna och een engeska X 1 äro aa mer än 90 m. ånga. Dykning med ett fartyg av,,tdana dimensioner är otviveaktigt en kinkig sak. Racie r iires<" ökas snabbt i förhåande ti ängden, och en brådskande dykning med en av dessa. stora undervattensbåtar skue betyda <'n avar ig: risk att komrna 11Pc fö r djupt och fö r hoppressning av vat.tentryckd. Antagig0n är det icke meningen att undervat.tenkryssaren sk< 11 <'vka oftare i.in det är absout nödvändigt, utan att den så änge s0111 Engand. Det har ti kännagivits genom amiraitetet att föjande namn givits åt fartyg ti hörande 1929 å rs program: K ryssare: Le an der. Fottijedare: K empenfet..tagare: Crusacer, Conw1, Cygnet och Crescent; dessa fa.rtyg skoa benämnas Crusacer-kassen. >> Soops>>: Rideford och Rochester. (Utdrag ur :Morning Pots, 4 apri 1930.) Kryssaren Norfok har utfört sina första serier prov och kommer att överämnas i Devenport mot sutet av månaden sedan den gjort everansproven. Norfok ska förfånga Comus i 2:a kryssareeskadern. Kryssaren York utför nu sina prov och kommer att avgå ti Chatham, när de äro sutförda. York väntas även biva färdig vid månaeens sut och ska förfånga Canterbury i 2:a kryssareeskadern. (Utdrag ur The Nava Chronice, 4 apri 1930.) Några av Lh~ åtta jagarna tihörande Acasta-kassen hava utfö rt sina prov ti sjöss. Maskineriets konstruktion å dessa fartyg är cpnsamma. och de uppnådda r<>sutaten äro så ika, att de, som uppgivits beträffande H. :M. S. Arrow, byggd hos Vickers-Armstrong, kunna angivas såsom,norm.

-300- Den uppnådda farten var 36,7 knop vid 34,119 hkr. Inget f 1Jrsök gjordes att gå över det beräknade hkr.-antaet på 34,000 to n. d:\ ami'aitetets prov äro avsedda fö r tjänsteförhå ancen, oct forc'ri n, Jcke är tiåten. :Maskineriets vikt är 465 ton, och det bör anmä r ka~ att fart oc h h,;:t.-anta, som uppgivits, äro de, som håits under,,t; sextimmarsprov, och vi ka sku \Je kunna t häas :för en tid som,. 11 _ -cast begränsas av hränsefördcets storek. Oj ekonsu mt io~ 1 en vi'<' een 11\nga siffran 0,367 kg. per hkr. och timme. (Utdrag ur The Nava Cnonice, 4 apri 930.) DP sista årens stora förbättringar i tilverkningen av stå i r stor tänjbarhet har gjort det möjigt att övergiva een gama t radkonstruktionen i skeppskanoner. StåtråcE' n e er det smaa s!-11- band, viket tidigare incad..fs runt kärnröret på k anonen, var : \ sett att åstadkomma radie st~r rk a mot spänningstryck i en hit!-tr p.fo rnt ä n een gama ståtyppn kunde :'tstadkom 1n a. Trt1c icni n!: n m:ste h a stöd av svåra st å m antar för att åstadkomma stvrka m<> böjning, men de't oaktat var, före' een gjorda förbättrin g~ n i stntiverkningen, cpn trådinc adp kanonen av motsvaranc1 kra[t citare än een k anon, som var het byggd av stårör. Den nya ståtypr! som åstadkommer samma taciea sty rka so m tråcincningpn,, ii ~,.,: dessutom styrka mot böjning, vikc't den senare saknade; föjakiigen kan en mycket ättare ka't1on byggas för en viss k raft e er aternativt en mycket kraftig-ate kanon med samm a vikt. DPssa n.-a kanoner utan trådindning hava redan bivit tiverkade för ;eunder byggnad varande jagarna, och konstruktionen sk a ävp n utsträckas ti användning å 15 cm. kanonema för den enda åter ;;t,~e'de ktyssate11 a\' 929 års ptogram. (1.Ttdrag ur The Nava Chronice, 4 apri 1930.) Engand ska t i VPrkstäi g-hpt av fottkonfprensens öven J 1 kommese s<'p a fem sj agskepp, FÖrenta Staterna tre och,tapan r-tt.. De engeska {ar'tyg, so m skoa sopas inom acet'ton mån ann äro: Iron Duke. Marborough, Emperot of India, Benhow och Ti g"r. (Utdrag ur The Nava Chronice, 8 apri 930.) Fygpankryssaren Argus komrner att i Atantiska fottan förfång-as av Couragerons från Medehavet e it Gori o'us kommer ntt avgå i mitten av juni. ' (Utdrag ut The Nava Cn onice, 25 apri H30.) -301- Frankrike. Franska f ottan ägnar särskid uppm ärksamhet åt krigföring med minor oct Itaien gör ikaså eiter egna injer. Itaienska fottan har fer a fartyg anordn ade för minfäning än den franska. I Itaien finnas minor ombord å k ryssa re, jagare och undervatt e nsb~ tar, och dessutom finnes där Pn stor fottij minäggande kanonbåtar. Franska fottan arbetar ganska mycket dter engeska injer. Puton, so rn inom kort ska rustas i LoirPnt, ä r ik den engeska Adventure. DPn kan medföra nä ra,ooo minor vid 30 ko ps fart, oct har en stor aktionsradie, va rj ämte dess fyra högt monterade 4 cm. kanoner sätta een i stånd att»hava något att säga>> gentemot 0n kryssar P. Den ä r värd sina pengar och har ingen motsvarighet i itaienska fottan e E' r. i n ågon annan fotta utom een engeska. Minspeciaister intaga just nu en infyteserik stäning vid amiraitetet, och minfäning ha r g i vits större ande vi e kombinerade manöver i Medehavet i förening med 1'ygbåtsfottijer. (Utdrag ur The Nava and Mi itary Recor d, 2 apri 1930.) Hitintis har cpn f ranska fottpoitiken varit att koncentrera undervattensbåtarna nästan utesutan de ti hemfarvattnen, däri inbegripet de nordafrikanska kustprn a, vika i vprkighetcn äro ett f ranskt departement och icke koonier, som de ofta feaktigt betecknas. Nu har emeertid en för>indring ägt r um,och fem undervattensbåtar :jämte ett depåfartyg skoa utsändas ti Fort do France och Diego-Suarez. Detta är fukomi gt i överensstämmese med den offentiggjorda franska poitiken beträffande fottans användning i mycket stor utsträckning :för fö rsvar av k oonierna men pi samma gång är patsen tiräckigt nära engeska hand e s~ägar för att utgöra stoff fö r noggranat övervägande beträffande brittiska intressen. (Utdrag ur The Nava Chronic{', 4 apri 930.) För änge sedan meddeades det, att fraiska fottan ämnade besva,ra 10,000-tonnaren Ersatz Preussen tned en ny sagkryssare och det tikännagives nu, att det nya fartyget ska få ett depacement av 27,000 ton med fu a förråd, en. huvudbestyck-ming av åtta 30 em. 1canoner av E'n fuständigt ny mode oeh en far t av 33 knop. (Utdrag ur The N a va Chronice, 25 a pr i 1930.)

-302- Kryssare på 10,000 ton av \Vashingtontyp anses numera vara ett dyrbart missgrepp på grund av dei as brist på tiräckigt skydd. Tikomsten av den ia men effektiva tyska sagkryssaren har gjqrt denna sak tydig. De i övrigt goda, snabba fartygen av TourviPkassen äro, oaktat den omsorgsfut utarbetade uppdeningen ino deras skrov, icke ämpade för uthåig strid. De kunna icke överrq en sava från 20 eer 28 cm. kanoner, e er biva åtminstone försatta ur stridbart skick och ett hjäpöst må. De äro förvuxna jag ar<'. Suffren och Cohert hava erhåit svagt pansarskyde för maskinerna; kanon- och manövertorn hava bivit försärkta. Ett annat steg 11iPt kraftig bepansring har utförts å Foch och Dupeix, nu under arwtp i Brest, som äro de senaste franska ätta kryssarna; görden har bivit kraftigt förstärkt, en pansrad kasun skydear de vitaa cea':a mot undervattensexposioner, kanoninstaationen har fö rbättrats oc-h manövertornet, reativt rymigt, har uppdeats i avdeningar. I dpn är att erbjuda projektier av vad sag, som hest motstånd av f<'ra (eer åtminstone två) ätt pansrade skott avsedea att åstackomn,a exposion av granater eer torpeder innan vitaa dear nåtts. 11. n i synnerhet har förmågan att avgiva savor på stort avstånd va rit föremå för mycket noggrann uppmärksamhet. Att försäkra si;.; om fö rdeen av första träffen i en due är känt såsom varande ' 11 sak på iv och död för stridsenheter av denna typ, viken, det i 1 sannt, har stor sagkraft men sorgig brist på motståndskraft. (Utdrag ur The Nava Chronice een 23 apri 1930.) -303- Ett meddeande har nyss varit synigt innehåande een uppgiften, att fem kryssare skue komma att sjösättas på samma dag:, sannerigen en storartad prestation för viket and som hest men sorn två av dem varit under byggnad endast några få månade:-, var meddeandet misstänkt. Nu har det bivit korrigerat, och det är ingen anedning att misstro detsamma ty Zara och Fiume, av 10,000 tons kassen, hava varit på stapen tiräckigt änge, varjämte det iir känt att marinministeriet påskyndat byggandet av de mindre Banue Nere och Guissano. Det femte fartyget, som ska sjösättas samma dag, kommr tydigen att biva on nworvattensbåt. (Utdrag ur The N a va Chronice, 18 apri 1930.) De itaienska myndigheterna ägna mycken ur.pmärksamhet å t dy kningsegenskaperna hos sina tarika undervattcn3båtar och ilsätta i skrovet varje behövig viktökning ofta på L.ckostnad av a-ktionsradien. Då de tydigen iimna använda sina undervattensstridskrafter eneast i Medehavet och inom reativt små områden, synes denna poitik vara sund och yckad. Ammiragio des Geneys, som sjösattes mot sutet av år 1928, ]ar yckigt och vä utfört uppseendeväckande dykningsprov och avsiktigt uppnått ett djup av mer än 122 m. (Utdrag ur The Nava Chronice, 25 apri 1930.) Itai en. :Franska f ottan har åstadkommit mycke n oro med sina n :- t fottijedares höga provfartcr, men itaienarna äro besutna att m,_ ta (Pnna fartökning och förorsakade en sensation, då fottij cdar n Nicooso da Reeco undergick prov. Under sex timmar hö den wkvämt över 38 knop, den kontrakterade farten, med 50,000 hkr., oc, sedan en anst>nig de av dess bränseförråd förbrukats, forcerades c], n upp ti 41,11 knop. Det erkännes, att een icke kunde göra detta m<'t sitt fua depacement, 2,010 ton, men en fottijedare bestyckad med sex 14 cm. kanoner och sex torped tu ber förutom bockacminor, viken yckats uppnå denna fart., är under aa omständigheter nwd säkerhet en motståndare att räkna med i Medehavet. (Utdrag ur The Nava C~ronice, H apri 1930.) Spanien.. Reuter teegrafera r från F cn o den 2 apri: Kryssaren Migue Cervantes, 7,850 ton, som åg i hamnen sets av den hårda vineen från sina bojar och sjönk eher att ha s ~nga s mot kajen. Arbetet med fartygets fottagning ska börja i morgon. Fartyget är tydigen i.a skadat. (Utdrag ur The Nava Chronice, 4 apri 1930.) Tyskand.. De tidigare ti 1:a jagarfottjcn i Swinemi.ince hörande gama Jagarna G 8 och G 10 hava bogserats från Kie ti Wihemshafen. varest de sko a undergå en grundig ombyggnad. Detta äger ävc1;

- 304- rum med jagaren S 18. A G 7 och G 11 är ombyggnaden redan fä rdi:;. Det mest intressanta i dessa moderuiseringsarbeten iir, att farh!!< n bivit förängda, i det man skurit igenom dem och infogat ett n 1 de. F artygen bevo i fytdocka med skärbrännare genomskurna i närheten a1 ett skott. DE'n öppna deen av skrovet tätades pr n-iso riskt, och båda dearna sänktes med dockan. Däre [ter brin g-n<il ~ desam ma på det önskade avståndet :från varandra och yft('s <h r 1n ed dockan. Det utökadp utrymmot kommer framför at drivruede och för J,ättrac toqwdutrustning ti godo. P a nnanhiggningarna bi, a a! c[(']es nya och inrättade i'ör utesu tande ojeedning. (Utdrag ur Ki eor Neuesto Nachrichten, G apri 1930.) Inom nautisk a instrumentvä.sencet har frågan om anskaffn:th( av ett förenkat och biigt»eko»-od bragts ti avgörande. ~ a1 ih Beh m-echoot-geseschaft i Kie som Atas-Werm i Bremen, i a'a everer at anäggningar, som skoa prövas på sagskeppen -It>:'S<'It och Schesien. Genom användning av judsändare ägna sig d..,,a apparater särskit för mätning av mindre djup såsom vid navigprin g i kustfarvatten. En särskid nyhet är en av InspE'ktionen för t rrwd- och minvä-:;enc et panagd och på H essen inbyggd odskri vnre, viken, i ikhet med gyrokompassens kursskrivare, som antecknar rt> n styrda kursen, upptecknar en fortöpande profi av havsbottnen. (Utdrag ur Kieer Neut-ste Nachrichten. 2 apri.1930.)