:e årgången. Häfte N:r 5

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 5

2 Ytterigare om Carskrona station och fottans användning. Af C. A. Hjnhammm. Då jag vid säskapets senaste sammanträde endast muntigen bemötte edamoten Facbs (. F:s) svar å mitt anförande den sistidne mars, så bar jag på grund af ämnets vikt och det sätt bvarpå mina yttranden bifvit i svaret behandade, ansett mig böra något utförigare därom redogöra. Ti en början vi jag uttaa den förhoppningen, att något tvifve om anedningen bvarför jag upptagit hans anförande ti bemötande ej måtte föreko mm a. Då en af våra framstående riksdagsmän på stockhom sbänken där funnit motiv för att afstyrka ej aenast de viktigaste ansagen ti Carskrona station, utan äfven»mean tre och fyra mijoner kronor i extra ansag för nybyggnader af fartyg» så torde detta för de festa varit anedning nog. L. F. tror visserigen att riksdagen ej hade afsagit dessa ansag enär riksdagsmannens motiv vor o "mer af personig än sakig art». Denna tröstegrund förefaer dock ika oviss som egendomig, då motiven hämtats från. F:s eget anförande. Då nu. F. vidare i sitt svar säger: att ban vat ti ämne en stor fosterändsk tråga, som han trodde skue intressera säskapet att få beyst från a a sidor, så torc1e äfven d~lri finnas en gitig anedning att återkomma, ty en stor fråga beyses nog icke från aa sidor.af eneast ett anfcrande, huru mångsidigt detta än må vara. Att kritisera en annans arbete är emeertid en Låde svår.och grannaga sak. Man ser ofta grandet, men förgäter bjä- T'idsc1'ift i Sj öväsendet. 30

3 ken. strategiska spörsmå göra därifrån intet undantag. En vetenskap af så utesutande empirisk art som denna, där oändigt många hänsyn spea in i hvarje tanke och handing, där reger och sutsatser växa ej eneast efter det subjektiva omdömet utan ika mycket genom obestämbarheten och föränderigheten hos hvarje objektiv faktor, en sådan vetenskap erbjuder för visso än större svårigheter i förenämnda hänseende..men m åhända framstår ock just därigenom kritikens nödvändighet så mycket skarpare. Man tror så gärna hvad man hoppas, och i krigets konst spea förhoppningarna atid en framstående ro. Men eyika förhoppningar måste uneersökas att de icke äro ogrundade och måhända bedrägiga. På strategiens område må därför ingen sutsats vara användbar förr än anförda förutsättningar giats och nya ej kunna verka rubbning. Med edning häraf bar jag undersökt de förutsättningar som anförts för nödvändigheten af»vår kustfottas förfyttning från Carskrona och föräggande ti Stockhoms skärgårdsområde, innan det bir försent», som är det utima ratio. F. angifver i sutmeningen af sitt anförande Stockhom eer Cvrskrona, och hvarom han hoppas någon man med energi och framsynthet må»kunna uppysa det svenska foket.>> Så samvetsgrant som möjigt har jag sökt återgifva hvad jag funnit vara på denna fråga mest inverkande, och därefter uppstät nya förutsättningar och dragit nya sutsatser för att kunna fuföja een föreagda undersökningen. Det var därför en edsam öfverraskning då. F. redan i början af sitt svar mot mig riktar en så svår beskyning som om itterär oärighet. L. F. säger (s. 342)"') att»en stor**) de af de från mitt»(fiachs) anförande citerade premisserna bifvit både oriktigt»och ofuständigt återgifna». Att ofuständiga citat förekommit erkännes viigt; jag har endast citeret h vad jag veat bemöta. Oriktiga citat kan jag däremot ej vidgå. För att åta en sådan oärighet från min sida framstå citerar. F. först (å sid. 342)''') en af mina sutsatser, nämigen:»det är häraf som oämpigbeten af att sammandraga hea vår fotta ti ett visst område i vår ång- ''') T. i S *"') Kurs. af mig sträckta östra skärgård framgår». Som motsats bärti citerar. F. därpå hvac han»verkigen sagt», nämigen:»på någon»punkt inom detta stora skärgårdsområde bör vår kustfottas»hufvudstyrka, hvari :a kass pansarbåtarna utgöra kärnan,»du föräggas o. s. v.>> och framhåer med stöd däraf, att han»adrig sagt, att fottan eer hea vår fotta skue sammaudra»gas i vårt ångsträckta östra skärgårdsområde men vä kust >> fottan s hufvudstyrka». Här föreigger en för mig adees oförkarig uppgift. L. F. söker i hea sitt anförande bevisa nödvändigheten af att vår fotta e er vår kustfotta (d. v. s. för närvarande hea vår fotta utom okaförsvaret) förägges ti nämnda skärgård. På vä ett femtiota stäen avändas dessa uttryck omväxande. Såunda säges å sid. 82**): >>Af b vad som i det föregående bif >> vit. sagdt framgår det, att det stora skärgårdsområdet, bvi >>ket igger på vår östra kust - - är det mest ämpiga att >>utgöra vår kustfottas*) operationshasområde-och häraf kom >> mer äfven som en naturig föjr. att vår fottas föräggnings >> Ort i fredstid~') ä f ven bör sökas inom detta område.» Å sid. 128'~*) säges: >>Af at hvad här ofvan bifvit anfördt»med fästad t afseende på vår kustfottas föräggning i fredstid*)»framgår det tydigt och kart - - att denna föräggnings >>ort bir beägen i det stora skärgårdsområdet på vår östra >>kust>>. I afhandingens nyss anförda sutmening, gäer det äfven vår kustfottas förf yth1iug ti Stockboms skärgård. Om våt kustfiattas mfvudsty?"ka taas däremot bott på ett stäe, nämigen i ofvan stående citat och där säges att denna sm föräggas»ph någon punkt inom detta stora skärgårdsområde», hviket ingaunda motsägor eer utesuter utan ondast kompetterar ofvan gjorda uttaanden angående vå'" fiotta och vår kustfotta. I hviket ändamå dessa uttaance! nu förändrats har jag emeertid ej kunnat utröna. De sutsatser jag utaf dem drog var att ingen de af vår kustfiotta skue i fredstid föräggas ti Carskrona, och då jag har anedning förmoda "') Kurs, af mig. "'"') T. i S

4 att detta förfarande är. F:s uppfattning, så förefaer mig äfven det yttrandet gåtfu t, att de sutsatser so m dragits på grund af ett ej riktigt och ej fuständigt återgifvance af hans föräggningspan skoa»faa på sig sjäfva». Oberoende bäraf måste jag dock bekaga att. F. såvä här som på annat stäe förväxat mina åsikter och sutsatser med citat ur hans anförande, och att han därpå grundat den besk y in in g som jag redan anfört. Afven å sid. 348';') upprepas en iknande beskyning. Den är äfven där grundac på den omständigheten att jag efter nya förutsättningar kommit ti andra sutsatser än. F. J ag har nämigen sagt att om fienden innan han utsänder en transporttiotta yckats så förstöra våra rekognosceringsfartyg att vi om denna icke kunna erhåa säker kännedom, så skoa vi öpa risken att»vid första budskap om en befientig transporttiotta åta vår samade styrka gå ti sjöss att uppsöka det ovissa mået». Detta antager jag på grund af hvad. F. yttrar orn tiottans strategiska användning å s. 74';";'), nämigen:»då»högste befähatvaren genor11 rekognosceringsfartygen och sig»nastationerna erhåit säker kännedom om den fieutiga trans»portfottans befinti ghet., kurs och sannoika punkten för and»stigningen, går han med samad styrka ti sjöss under skyde»af mörker genom ämpigaste utfased - - mot transport» fottan». Häremot invänder. F.:»Jag bar adrig förordat, att» kustiiottans hufvucstyrka ska öpa ti sjöss 'vid första bud»skap' eer mot några 'ovissa må'. Tvärtom på fi erfadiga»stäen i een af mig förordade panen för vår fottas strate»f!;iska uppträc~ind e har jag framhåit nödvändigbeten nf ett»vä ordnact uncerrättese\'äsonde» o. s. v. Att jag icke häer sagt. F. förordat en dyik bvad han kaar»\yid goose ch ase», torde vara uppenbart. Den bar framgått ur de förutsättningar ( rekognosceringstjänstens försyagande) hvika jng såsom kritiker haft ti uppgift att framstäa, men som af honom icke berörts än mindre vederagts. J ag anser det därför minst sagt obefogad t att utan annan anedning upp stäa den beskyningen att jag»ej riktigt återgifvit». F:s»strategiska uttaaneen,. En sådan metod att undanrödja konsekvenserna af uttaade åsikter kan icke bidraga ti den utredning som här. bör vara bufvudsaken. För att emeertid ytterigare utvecka min uppfattning om den ovisshet, som uneer nämnda förhåanden skue uppstå, vi jag här auföra ett exempe: Antag att våra ätta kryssare och jagare bifvit så afsevärdt decimerade att de icke förmå mer än bevaka östra skärgårdeq, hvarest vår kusttiotta är föragd, mot fiendens observationsfart.yg. Oförmodadt inrapporteras ett tjugota transportfartyg kort före mörkningen från t. ex. Utängan nära Carskrona, som tryggt kan passeras om ingen de af kustfottan där befinner sig, styrande mot skånekusten. Enigt amänt antagna grnncer för fottans användning i den strategiska defensiven, är här ett tifäe ti sådan offensivstöt, som icke bör försummas, ty om transporttiottans verkigbet finnes intet tvifve. Enigt. F. bör då kustfottan som befinner sig någonstädes i östra skärgården gå med samad styrka ti sjöss för att uppsöka denna transport? Men då riskerar denna styrka att i brist på rekognosceringsfartyg gå ti sjöss att uppsöka ett ovisst må, ty under natten kan detta styra okända kurser, mot bekingskusten, mot sundet eer gå sydvart ti sjöss, för att måhända föjande morgon, då vår kustfotta inträffat vara ersatt med fartyg af fi endens stridsfiotta. Hade uneer detta fa, sjögående fartyg d. v. s. de af kusttiottan funnits i Uarskrona, hade utsikten ~tt så snabbt varit större och risken att så miste va: it mindre. Detta hade äfven inträffat om denna transporttiotta, i stäet att rapporteras från uärbeten af Carskrona, som hon då ej vågat nakas, inrapporterats från annan de af vår södra kust, ty "den, som bott hafver hafva vägen att gå, hinner fram dubbet så fort», och såsom samme författare efter Napoeon anfört:»war is a bisiness of positions». Härmed har jag dock ingaunna veat förfäkta att krigseduingen ska i förväg bindas af för äggningspaner gäande uneer aa omständigheter. Fottan är det rörigaste af "') T. i S **) T. i

5 aa vapen, och dess användning måste inom vissa gränser vara eastiak. Men just därför bör icke häer östra skärgården en gång för aa utses att redan i fredstid absorbera hea vår sjögående f-otta. Säkerigen hade ej häer sådana försag framkommit om ej en enigt min tanke adees öfverdrifven fruktan för bockaefarans inverkningar gripit in i vidsträckta kretsar. Att närmare redogöra för detta skue här bifva för omfattande. Jag vi bott i kortbet antyda att vi baud annat fordra af vår fotta (enigt senaste materiekommitten) att den ska skydda»carskrona samt bidraga vid försvaret af öfriga»befästa kustorter, och så vidt möjigt försvara de skärgård;r.»hvika närmast omgifva dessa patse'»; vidare att den ska»skydda rikets kuster emot brandskattning och andra öh er»rumpingsföretag, samt förhindra handesbockad och så ångt»möjigt skydda hande och sjöfart under egen Hagga». Ax det avar med dessa ord, huru kunna vi då så stirra endast på vår östra skärgård, att vi ej ens i fredstid skue våga åta en de af vår sjögående fotta finnas föragd i Carskrona. Fottan ska bidraga att skydda Carskrona och försvara omgifvande skärgårdar, men ingen de af sjögående fottan våga vi af fruktan för instängning åta i fredstid finnas där föragc. Någonting måste här ändras. Antingen måste uppgifterna modifieras så som de förväntas te sig i verkigheten, eer ock måste vi skaka bort något af denna obefogade fruktan för instängning och nästan mystiskr. beundran för våra skärgårdars undergörande kraft, som hotar att omstörta hittis rådande uppfattniugar om repipunkternas använd bar het. Vaet synes mig kart. Inom andra änder bar man at ~er öppet erkänt svårigheterna att uppehåa uärbockader. Afveu een öfverägsua engeska fiottan anser riskerna däraf at för stora för att numera ifrågasätta ett upprepande däraf. Torpedvapnets ständigt pågående utvecking har medfört dessa fördear åt den strategiska defensiven. Skue endast vi förbise detta? En bockerande H otta, som på nära hå vi observera en krigshamn med något så när aynnsamt äae och h b bvarinom ifskraftiga försvarare med afpassac materie finnes, ska vara utsatt för oberäkneiga föruster. Ej ens senaste krig skoa kunna anföras som jäf på een satsen. Knappast ska en vä afpassad egen styrka kunna strida under bättre vikor än de, som böra inträffa under oika förhåanden vid försvaret af och från en sådan hamn som Carskrona. Skue en avarig bockad därstädes ifrågakomma skoa de största svårigheterna säkerigen icke bestå i att komma ut därifrån, men vä uti att ständigt vara utsatt för de anfa och föruster som en bockerande styrka ej kunna undvika. Sådana sutsatser kan man visserigen ej frambringa genom teoretiska afhandingar eer genom krigsspeens ärdomar, men de äro icke dess mindre faktorer, som i strategiska spörsmå spea en framstående ro. Det torde häraf vara kart att jag anser den uppdening af kustfottan, som skue föja af att en ämpig styrka sjögående fartyg förades i Carskrona, under vissa förhåanden ej aenast mindre riskabe än att behåa hea kustfottan i östra skärgården, utau äfven att en sådan uppdening kan komma att bättre än på annat sätt fya ett af de viktigaste kraf vi stät på vår nyskapade fotta. Att en sådan uppdening skue vara»ett brott emot en af een strategiska defensivens grundreger», som endast tiämpats af kinesiska. och ryska myndigheter, torde jag i det föjande bifva i ti, fäe att bemöta. J ag vi härefte undersöka betydesen af de motsägeser. F. hos mig anfört. Den ena ska bestå däri att jag i ena faet kan anse»det strategiskt riktigt att hafva fottan i det ånga skärgårdsområdet vid vår östra kust» men i det andra kan anse det Dämpigt att sammandraga»hea vår fotta» i samma skärgårdsområde. Denna motsägese erkännes viigt. Den har sin grund i oika förutsi:i.ttningar och är af sådan beskaffenhet som

6 man aestädes påträffar vid ösning af strategiska frågor. Östra skärgården är vårt bästra operationsområde, därför skoa vi där hafva så stor de af fiottan som möjigt. Då vi emeertid eventuet kunna, såsom jag håer före, behöfva dear af vår sjögående fotta (kustfottan) äfven annorstädes, vore det oämpigt att i östra skärgården sammandraga "hea vår fotta», synnerigen redan i fredstid. Annan förkaring torde denna motsägese ej behöfva. Den andra anmärkta motsägesen består däri att jag å ena sidan kan gia den föresagna rekognosceringstjänsten, men å andra sidan kan förutsätta att den ej ska yckas eer att den kan bi»en hypotes som har ytterst ringa utsikt att vima tiämpning i krigets avar». Den föresagna rekognosceringstjänsten är densamma som hos oss vunnit amänt erkännande. Jag bar ej häer haft något att däremot anmärka, men inti dess något mede funnits, som göra våra rekognosceringsfartyg osårbara, så wåste den hypotesen att. de kunna oskadiggöras och såunda ej i krigets avar kunna fugöra at hvad af dem förväntas, som visserigen ej är ringa, stå som ett mene teke, för hviket vi ej böra bunda. Vår strategiska defensiv bör därför icke het och hået grundas på den förutsättningen att bevakningsfartygen städse kunna fugöra den tjänst som teoretiskt åigger dem. Dessa omfatta vår bräckigaste materid och hafva inom fiendens styrka sina utsedda motståndare. Emean dem skoa de första striderna stå, hvika kunna för denna tjänst bifva afgörande. Vi kunua därvid draga den sämre otten och då har grunden för vår strategiska defensiv bifvit den hypotes, för bviken jag varnat. I detta afseende inverkar föga att den rekognosceringstjänst. F. förordat stöder sig på snabbhet, öfverägsen fart och kouthåighet, ty på samma faktorer grundar jämvä fienden sin motsvarande tjänst, hvarför föga sannoikhet finnes för att vi atid skoa kunna,»trots fiendens starkare rekognosceringsfartyg förskaffa högste befähafvaren tiföritiga underrätteser», synnergen ej då dessa bifva som mest af nöden. Att uti dessa sutedningar endast finna motsägeser synes mig vara att se endast med det ena ögat. Oika sutedningar måste bifva en föjd af förändrade förutsättningar, och ingen strategisk grundsats finnes, som ej därigenom måste 1.nodifieras. Den bekante strategen, österrikiske generaen v. Hm setzky har ett anmärkningsvärdt yttrande om»de s. k. hufvucgruncsatserna för krigföringen och deras pmktiska betydese». Sedan han uppräknat en mängd reger, axiom och grundsatser af framstående krigare mot hvikas»amänna riktighet» man icke»kan hafva något att anmärka» ehuru de»i praktiken vä kunna motsäga b varandra» fortsätter han: >>Vi kunna därför i dessa och iknande grundsatser vä se amänna sanningar och goda råd, sådana som man i det dagiga ifvet både gifver och får. Men för så vidt någon skue anse, att han i dyika grundsatser skue äga praktiska håpunkter i och för utförandet af konsten, måste man vä säga, att han grundigt misstagit sig.>> I öfverensstämmese härmed har jag ock trott det vara af vikt och intresse att, så vidt sig göra åter, fuföja undersökningen äfven om rekognosceringstjänstens ti ä m pniug i krigets avar, innan dess användbarhet för den strategiska de fensiven upphöjes ti en under aa förhåanden gäande gruudsats. Ett fuföjande häraf fordrar jämvä att skärskåda den situation som inträder d.å denna tjänst ej ängre säkert funktionerar. Då framträder mer än förut enigt min uppfattning oämpigheten af att hafva fiottan endast på ett visst område i skärgården, enär under sådant förbåanda deu störda bevakningstjänsten har väsendtigt större infytande. Vore våra far tyg byggda att agera offens i v t mot en fi entig etridsfiotta skue bevakningstjänstens infiytande icke så bjärt framträda. Vår uppgift vore då att håa fottan samad för att upptaga denna offensiv så fort tifäe erbjödes och för att undgå att bifva devis saane under den offensiv som då vore hufvudsak. Det b bar emeertid måhända ti öfverdrift, framhåits att våra far '. tyg skoa med undvikande af strid söka nå hufvudmået, transportfiottan. Så änge detta är hufvuduppgiften bör ett samadt uppträdande från en enda pats af hea kustfottan

7 -472- icke vara af nöden, en koncentrerad förä_qgning kunde därför då ock bifva ett fegrepp. En koncentrering under en börjad offensiv befve därför ingaunda utesuten om en sådan beroende på omständigheterna befve önskvärd. Coomb ämnar en god bid af en strategisk defensiv från de aierade fottorna Han påvisar där fördeame af deade sjöstyrkor i säkra hamnar, och detta oaktadt styrkorna utgjordes af fartyg, hvika i materie styrka egaiserade sina motståndare. Jag angifyer Coombs ord enigt kommendörkapten Fachs öfversättning.»styr»kan af den strategiska stäningen åg het oeh hået i för»deningen af de aierade fottorna i säkra hamnar från h vika»de på befaning från ett centrat stäe kunde utgå och i'öre-»nade så de isoerade eskadrarne» och vidare:»så snart som»deras fottor voro koncentrerade i en hamn, hade faran för»dem, som innehade herravädet ti sjöss försvunnit, ty då»kunde äfven de koncentrera sig och voro ej ängre bottstä,cja för oväntade anfa af öfverägsen styrka». Som vi finna, strida dessa uttaanden mot andra af sam ma författare. Ett sådant har förut af I. F. framhåits nämigen: >>Ett mindre anta pansarfartyg med god röreseförmåga och sjödugi~het är ett mycket kraftigare sags försvar, när det är koncentreradt vid en punkt af vår kust i förbindese med eektriska teegrafen och färdigt att uppträda på hviken punkt som häst af denna, än när det igger spridt ängs densamma». Vid närmare undersökning bör det emeertid vara ätt nog att erkänna den amänna gitigheten hos båda dessa grundsatser ehuru de»i praktiken vä kunna motsäga hvarandra >>. Jag vi bott antydningsvis påpeka, att då Coomb förordade fördeningen i säkra hamnar gäde det sjöstyrkor, som genom bristen på sjömanskap voro synnerigen underägsna sin motståndare. Däraf den strategiska defeusiv som betingade fördening i säkra hamnar för att afvakta ett gynnsamt tifäe a tt»så de isoerade eskadrarna». Yttrandet om koncentrerin ~en afser åter egna fugoda fartyg, som genom ständig offensiv ska uppehåa herravädet utefter een egna kusten. Såcana fartyg (d. v. s. fugoda sagskepp å båda sidor) afses ) ' ' ~ ' äfven j de citat som anföras från Maban för koncentreringens nödvändighet. Des ett i 2:a häftet d. å.:»den strategiska kustfö: svarsiden fordrar i sig koncentreringen af de röriga stndskrafterna och deras sammansättning ti en fotta, i stånd ti ett samfäct och kraftigt uppträdande»; des ett i 3:dje häftet, h varest den ena siian»bör ineda kriget med något offensivt företag i ändami't att tvi n a a fienden att upptaga strid», h viket een andra icke kan o-öra >=>>>Utan att först förena sina deade stridskrafter, i ända t~1å att verkstäa en kon centrering vid noågon gifven punkt, för såvidt han ej aaredan befinner stg nag~ust.äces i tiräckig styrka». Vi hafva i aa dessa fa att gora med grundsatser, som äro uppstäda för i det n~rmaste hka kraftig materie å båda sidor. Materie, som hufv_udsak1gen afsetts för strid med och»ett samfäct och kraftigt upp~radande» mot fiendens stridstiottor. Så fort denna 'örutsättnmg säppes finnas af sam ma författare Herfaeiga u~~aande_n i annan riktning. J ag anför här bott af Mab an: I be extgen_cjss of war demand at times division, as we as eonceutratwn; and in fact, concentration, propery understood, does not mean keeping ships necessariy within si_ght of onc anothe:, but so cisposed that they can unite readty at wt, samt pa ta _ om användning af andra fartyg än sagskepp : 'rhey are subs_jdar~ to the fighting teet, and represen t ratber that subdt vison of a whoe navy wich is opposed to the idea of concentrat10n, upon whic the batteship rests.. Våra fartyg skoa med undvikande af stnd mot fiendens sapskepp operera för het andra må, fientiga transporttiott?r och fiendens bevaknings- och bockad-fartyg. Denna U]Jpgtf~ fordrar icke koncentrering såsom primär grundsats, utan stäet sådan förd ening ti säkr::;, hamnar som Coomb i det anförda faet augihrer såsom styrkan hos den strategiska de~ fensiven. För att underätta ösandet af denna uppgift förse vi våra pansarbåtar med ika stor fart som fiendens stridsfartyg, hv uiaenom de så vidt mö]"igt skoa med skärgårdarnes och < b. repipunkternas tihjäp kunna undvika strid,. Deras up~gi_ft närmar sig bärigenom kryssarens, som mer afser bevakmngsän stridsändamå, enär de icke utrustats med een kraft, som sist nämnda ändamå kräfyer.

8 Då. F. framhåer att ::.Spridningen gäer fö r bevakniugens fartyg, koncentreringen gäer för sagfottans skepp som äro afsedda att utdea net afgörande saget», så kan jag bott instämma. Jag drager därur den konsekvensen att då vi ino a sagskepp äga utan endast äga stridssvaga ehuru jämföresevis snabbgående kustförsvarsfartyg hvika äro byggda för att med undvikande af strid operera mot fiendens transport- och förbindesemede så gäer för dem koncentreringens grundsats endast eventue t. Samma konsekvens drar jag ur de»sjöstrategiska växar från Engand» som»umer nu pågåenge kriget Yisat sig som goda värdepapper»; de afse främmande mynt, som visserigen har stort värde, men som måste växas för att bifva gångbart hos oss. Våra fartyg haha mot sagskeppen knappast den kraft :som segefottans fregatter hade mot injeskeppen. Att koncentrera en fotta af fregatter fö r att gifva kraft åt anfaet torde på den tiden ej kunnat ifrågasättas såsom en rege. Ooom bs angifna grundsats torde r! är för vara för oss den rätta. Först när vår fotta afses att operera mot stridsfartyg af ungefärigen samma stridsvärde som våra eo na då inträder nya förutsättningar som betinga sådana reger som. b, förut angifvits för ikstäda fottor. Detta förhåande hade t. ex. uppstått om unionsuppösningen icke erhåit en fredig afvecking, och ska åte' uppstå när förhåandena medgifva att den fientiga st.ridsfottan bör utses ti vår fottas bufvudoperationsmå. På grund af bvad här bifvit sagdt vi jag därför särskidt betona, att, då exempe ur verkigheten eer af författare anföras, för att bevisa strategiska reger eer grundsatser, måste deras sammanhang med öfriga inverkande förhåanden noga undersökas. Först då kan man komma ti karhet om de mot~ägeser som så ofta uppstå vid ösandet af strategiska spörsmå, och hvarom Horsetzky träffande säger:»den ena»uppstäer en de händeser, såsom ikartade, atså som bevisan»de e.n viss sanning, under det åter en annan i samma hän»deser ser oikbeter eer gör dem beroende af het andra be " vekesegrunder och ideer». b ' -' Därför att koncentrering är en grundrege för ikartane fottor, hvikas hufvudsakiga uppgi't är att genom strid tiförsäkra sig herraväde ti sjöss, däraf föjer icke att vår fiotta, som har en annan strategisk uppgift, nödvändigt ska under a a förhåanden föja denna rege. Detta bör ika itet vara nödvändigt som att bevakningsväsendets smärre typer, nämigen kryssare, jagare och torpedbåtar, under aa förhåanden jämvä skoa föja denna rege. Härmed är icke sagct att ej för så vä det ena som det andra saget stridsmaterie jämvä koncentreringsregen ska befinnas under vissa omständigheter nödvändig..ien huruvida och 11Var sådan ska ske beror af så många omständigheter, som kunna växa dag för dag, att detta ej en gång för aa kan fastsås..fven med edning &f ofvan framhåna synpunkter anser jag, att ett visst område inom vår östra skärgård såsom den enda riktiga koncentreringspunkten för vår fotta icke bör uppstäas. Ej häer anser jag den gmndsatsen obestridig, att»det atid varit och förbir ett stort strategiskt fe» att spittra vår kustfotta. Det rådet att»ej häer böra några vidare kostnader på Oarskrona, såsom örogsstation nedäggas», anser jag såedes äfven oyckigt. Visserigen säger. F. i sitt svar att han ej påyrkat Oarskrona station s sopande, utan att han tvärtom framhåit Oarskrona hamns förträffigh et, äfven om kustfottan fyttades därifrån; att varf och dockor kunna bifva ti nytta för vår fottu och»för det kryssare- och torpenbåtskustförsvar som i en framtid kan bifva afsedt för Sveriges södra kusten och sutigen»att den (hamnen) sanuoikt bir eftertraktad i krig andra makter emean»; men, bvad nytta skue fottan kunna i bewfvets stund få af en station på hvikeu inga kostnader böra nedäggas? Kan man vä ens tänka att andet i ängden skue förmås bibehåa varf, dockor, verkstäder, kaserner och öfriga anstat0r, om hea fottans underhå sbehof förades ti annan pats? Kan man tänka sig att andet skue offra mijoner för att under!jåa och fukomna fästningsverk ti en hamn, som vore af så riskabe beskaffenhet att»ingen de af

9 -476- vår kustf:otta bör föräggas därnere». Nej, vore detta verkigen förhåandet, skue denna tvifveaktiga hamn med aa dess nyttiga anstater och fästningsverk snart vara en aktningsvärd ruin, som varsade om tidernas föränderighet, och detta med rätta. För besut medförande dyika konsekvenser måste dock först kara och oomtvistiga grunder vara agda. Vi måste först hafva utrönt att vår strategiska defensiv under nuvarande förhåanden städse fordrar en koncentrering af kusttfottan på ett visst område i vår Ostra skärgård, och att ingen de af denna fiotta fordras föragd i Carskrona för de södra kusternas försvar. Äfven om dessa spörsmå skue besvaras jakande måste vi dock därefter utröna huruvida bockadfaran i Carskrona är så stor att kustfottans fartyg icke kunna nå sin nya bestämmeseort vid krigsberedskap om de i fredstid äro där föragda. Karhet om dessa spörsmå vinnes genom studium af fottans strategiska användning, hviken åter grundar sig på materieens beskaffenhet. Fartygens beskaffenhet åter är resutat af en inveckad kompromiss mean en mångfad faktorer, hvariband vårt ands geografiska, krigspoitiska och strategiska äge w. m. jämvä ingå, dock kamke mest andets ekonomiska bärkraft. Att upptaga dessa faktorer vid afgörandet om»carskrona numera förorat sin betydese såsom föräggningsort för vår örogsfotta» har jag ej ansett behöfigt, då de icke enigt min uppfattning erbjuda några nya synpunkter, och därför trott mig kunna saköst förbigå hvad. F. därom anför, såsom på frågan föga inverkande. Då däremot. F. säger att jag ej bestridt eer ens berört»verkningarne af sjökrigsväsendets nutida utvecking på vår tjottas föräggning», så tager han ardees fe. Jag har»gent emot påståendet att Carskrona med ätthet kan bockeras» framhåit»att sjökrigsmaterieens utvecking gjort sådan bockad vida svårare nu än förr». Jag har sagt att»de senaste krigens tidrageser, såvict de hittis kunnat studeras, bestyrka dessa erfarenheter, hvim därför vunnit fustämig ansutning i såvä Engand som Frankrike», och vidare att »faran för bockerande styrkor ökas hvarje dag som uncervattenskriget vinner i utvecking». Jag kan såunda i detta fa icke påtaga mig någon underåtenhetssynd. Såsom ett ytterigare stöd för bockadsvårighet i Carskrona bar jag framhåit tivaron af de tre större oppen och ett ferta mindre opp. Yttrandet att de sista finnas,, bott på papperet» är icke fut sanniugsenigt, ty som bekant finnas de såvä på papperet som i verkigheten med undantag af ett mindre kompetteringsarbete som hittis beräknats böra utföras vid mobiisering, men som måhända redan dessförinnan kommer att fubordas. H vad beträffar kostnaden af 300,ö00 kronor för östra oppets upptagande och befästande så återfinnes uppgiften därom i K ung!. Maj:ts proposition ti riksdagen 1899 under 4:de bufvudtiten, sid. 94, hviken uppgift såunda för hvar och en är tigängig. Dessa många opp äro atså fortfarande en faktor af betydese vid bedömandet af den inverkan sjökrigsväsendets utvecking kan hafva, ty härigenom underättas i hög grad användningen af en viktig de af den modernaste krigsmaterieen. Huru än tottans repipunkter knmmer att ordnas och fördeas, och huru än fottans föräggning i fredstid kommer att bestämmas, så vi jag här ytterigare npprepa och betona att ika om ej ännu viktigare för Hottans effektivitet är att en viss de af hennes >> materie finnes ständigt kargjord och stridsdugig med öfvade besättningar att när häst och hvar häst så påfordras kunna ingripa>>. Man har på goda grunder het nyigen i engeska itteraturen framhåit, att endast genom panmässig och noggrann utbidning vid artieriets skötse och edens edning skue engeska fottans effektivitet (figjting effici ency) kunna ökas med öo procent mot een nuvarande. Huru ska en sådan panmässig och noggrann utbidning någonsin kunna påräkuas hos fartva som ti större deen skoa vid krie:sti!häe förses med besättningar, som kanske på månader, måhända år, ej satt fot..,. b' <-.1 på fartyg och hvika äro hvarandra främmande i de festa afseenden. Äro våra fartyg redan ti sin byggnad små och

10 svaga, så bifva de härigenom än mer underägsna. Enda rärdningen från detta svaghetstistånd är, såsom jag ofta förr framhåit, att åta större deen eer åtminstone så stor de, som den nuvarande personatigången medgifver, igga ständigt rnstad året om. Materieen är numera ämpad för vintertjänst och säkerigen skue ingen de af f:ottans persona finna dyik tjänst motbjudande och bård, utan snarare tvärtom. Ett undantag har jag gjort för torpedbåtsväsendets besättningar, bv.kas utbidning kan fortgå och tjänstedugighet bibehåas jämföresevis ätt, äfven om besättningarna vintertid beredas inkvartering i and de tider då öfningar icke pågå. Jag bar ofta förvånat mig öfver att dessa fordringar at hittis så itet påyrkats af vapnets män. Måhända bar man ansett det önöst att ifrågasätta denna utomordentiga kraft tiökning, då sjöexpeditionerna hittis varit så knapphändiga och beväringens öfningstid så kort. Men detta har under senare tider ansenigt ändrats och kommer att ändras at mer at efter som öfningstiden föränges. Detta ifsbehof för h varje fotta, hviket äfven under senaste kriget erhåit en så öfvervädigande bekräftese, får ej ängre hos oss afvisas. Att påträffa sådana pessimistiska åsikter i detta afseende som. I'' i sitt svar uppvisar, skue därför verkat synnerigen nedsående om man ej får hoppas att de i ikhet med den omnämnda riksdazsedamotens»äro mera af personio äu sakio art, <.J o b. Sedan nämigen. F. anmärkt att jag utgått ifrån»en ej med verkiga förhåandet öfverensstämmande förutsättning» nämigen band annat»att vi åta största*) deen af denna*"') igga ständigt kargjord och i stridsdugigt skick», tiägger ban :»1-Ivarför ej ika vä taga steget fut ut och säga: Om det ej bir krig, finnes det ingen fara att hafva kustfiottan föragd ti Carskrona». Jag vi hoppas att det icke finnas många som bafva en sådan tröstös syn på vår förmåga af framåtskridande. Då det torde varit kostnaderna som för. F. varit *) I mitt anförande står >större>. *''') Syftar i mitt anförande endast på den i Carskrona iggande.deen af fottan fgörande, vi jag med några ord uppdraga en jämförese. I en kaky öfver kostnadsökningen för att året om kunna håa något mer äu häften af aa våra nuvarande stridsfartyg rustade som jag i annat sammanhang uppgjort, beräknas denna ti omkring 375,000 kronor årigen. Skue Carskrona station med dess för härvarande fotta erforderiga anstater upphöra att funktionera, bef ett kapita på måhända inemot 100 mijoner föramadt. Om räntan därpå beräknas ti fyra mijoner, uppstår atså en årig besparing af omkring 3,625,000 kr. om härvarande stridsfartygs ständiga rustning kunde fortfarande fruktbargöra denna stations anäggningar. Därjämte vinnes den ökning i stridsfartygens effektivitet som enigt det föregående endast kan genom den ständiga rustningen ernås. Vaet synes ej vara svårt äfven om kostnaden för den anförda rustningen året om skue ferdubbas. Säkerigen ska det ej bifva vår riksdag som tvekar i vaet och ännu mindre synes mig att tvekan borde uppstå hos vapnets män. Tidsh-if t i Sj öväsendet. 31

11 -480- "Ytteriga1 e om Carskrona station och fottans användning". Svar afgifvet af edamoten C. G. Pach. Meningen med detta svaromå är ej att upptaga ti bemötande de dear af ordf:s anförande, som afhanda Carskrona stations betydese för Sveriges försvar eer vår kustfottas strategiska föräggning och användning, enär jag anser mig hafva 3agt nog i cessa frågor, och dessa dessutom kunna ans8s hafva bifvit utdebatterade inom säskapet, des genom mina och ordf:s anföranden i ämnet, des genom de diskussioner, som efter desamma förekommit, och des genom de meningsutbyten, som i dessa frågor ägt rum uti säskapets tidskrift. Mina och ordf:s åsikter härutinnan äro dessutom så diametrat motsatta, att någon vidare båtnad för försvaret genom ett fortsatt diskuterande af desamma oss emean ej torde bärigenom kunna vinnas. Med anedning häraf vi jag inskränka mig ti att upptaga ti bemötande användningen af ett citat af amira Coomb, hviket ordf. i sitt anförande åberopat sig på för en dening af vår kustfotta och hviket han hämtat från det af mig ti svenska språket öfversatta arbetet Nava Warfare af sagde amira. Detta citat, som bifvit ordagrant återgifvet i ordf:s senaste anförande, återfinnes å sid. 176, kap. VIII, af nyssnämnda arbete och äger nog sin riktighet, om man ihågkommer, hvad som i detta kapite afhandas, och hviket framgår L J af kapitets öfverskrift nämigen: Försök att vmna herravädet ti sjöss med ett därutanför iggande må. De aierade, fransmännen och spanjorerna, voro vid denna tidpunkt, år 1799, underägsna engesmännen, men ej mer än att de hyste förhoppningar att kunna ))försöka att vinna herravädet ti sjöss>> och cäraf föjde den strategiska fördeningen af deras sjöstridskrafter. Engesmännen hyste ej några afsikter att företaga invasionsförsök mot de aierades kuster och därföre kunde den strategiska fördeningen af deras sjöstrieskrafter äfven anses riktig. Hvad däremot amira Coombs uppfattning är angående sjöstridskrafternas föräggning ti försvar mot en invasion öfver hafvet, torde tydigen nog framgå af nedanföjande citater från hans ofvannämnda arbete, och hvika återfinnas nåara bad o b före det af ordf. återgifna citatet. A sid. ö4 säges det: )) Under sådana förhåanden kunde kanske en öfverägsen styrka å engesmännens sida visa sig vara underägsen för försvar. Om den koncentrerades vid det förenade konungarikets kuster, skue den säkerigen visa sig vara ett tiräckigt försvar mot invasion, men då fick den öfvergifva ej bott försvaret af rikets hande utan af de festa af dess uteiggande koonier»; och vidare å sid. 157 angående panen år 1779 :»Den enda förnuftiga strategi, som åg öppen för sir Chares Hardy, var densamma, som användes så ång tid af ord Torrington, nämigen att observera och hota. Om ett sådant tivägagångssätt bifvit föjct, borde den brittiska fottan hafva föragts vid Torby orn ej vid S:t Heens med en mängd rekognoscörer ute - hvaraf man måste ihågkomma att Sir Chares ägde 2-! - för att ämna underrättese så snart som möjigt om fiendens annakande» ; och vidare å sid. 141 säges det om krigshändeserua år 1759: >> Här är icke stäet att uneersöka orsakerna ti det framsteg, som hade bifvit gjordt i försvaret ti sjöss och som visade sig genom fördeningen af de brittiska fottorna. Vi hafva hittis funnit cern, då anfaet rnot de engeska kuste rna var nära förestående, koncentrerade nära hemandet. Nu ii.nner man försvarspunkterna bortfyttade från engesmännens egna kuster och öfverfyttade ti det närmaste grann-

12 ~skapet af fiendens hamnar Men utan tvifve hade denna förändring ä[ven sin grund i en förändrad uppfattning af sjökrigets grundreger samt af ett amännare antagande af Lord Torringtons maxin], att en oskadad fiotta var ett fukomigt hinder för anfa mot and. - - Man fick ej däraf draga den sutsatsen, att ingen fara kunde uppstå, men kolume denna i Rå fa att snarare häreda sig från sjöstridskrafternas dening i fera grupper, oförmögna att une erstödja hmrandra, än från ett förfyttande af större deen af fottan ti fiendens gran n ska p». Af dessa citater torde det tydigen framgå, att amira Co!omb iksom andra fn,mstående sjöstrategister äger een uppfattning, att den sjöstyrka, som är afseed att hindra en inyasion öfver hafvet, bör disponeras på ettdera af efterföjande tv änne sätt, beroende på dess storek: Om den är underägsen fienden, bör den hafva sagfottan koncentrerad i nätbeten af hemands kuster med rekognoscörer ute ti sjöss för att observera, men däremot, om den är öfverägsen fiend en, bör den bafva öfverägsna sjöstridskrafter framför de hamnar, h varifrån fientiga expeditioner kunna tänkas utgå. D en förra panen går vanigen i engeska sjökrigshistorieu under benämning af Lord Hoods pan och den senare af Lord S:t Vincents pan. Coom b säger därjämte om operationerna år 1799, att de voro»i en stor strategisk skaa, men ikvä tjäna de eudast att visa, huru deade må och söudrade afsikter fräta bort de gyene tifäena i sjökrigföringen» oeh sutigen å sid. 176: >> En de af det fukomiga missyckandet, att kunna uträtta något som häst, häredde sig utan tvifve från bristen på sjömanskap, hviken var amän inom båda de aierades fottor, men enigt författarens åsikt kan mycket mer hänskjutas ti den oriktiga uppfattningen af sjökrigföringen, hviken rådde i de kontiuentaa nationernas förestäningssätt.» Jag fruktar, att, om vi uppdeade vår kustfiotta i mindre styrkor, för att på detta sätt hindra en invasion öfver hafvet, denna dom äfven skue uttaas om edningen af Yårt sjöförsvar, h viket Gud förbjud e! "i' "Piejad". Efter att på ett i ao tifredsstäande sätt hafva fugjort de prof, som i kontraktet för dess byggnad stipuerats, b e f»pejach, vår nyaste :sta kass torped båt, evererad ti H ottan under sistidne augusti månad.» Pejad» är konstruerad af den för sitt framståend0 arbete kända firman Aug. Normand et C:ie uti Havre, och är det första fartyg i svenska fottan, som bifvit byggdt på ett franskt varf. Torpedbåtens dimensioner äro föjande: Längd öfver stä"var i kövatteninjen 38,0 meter. Största brede ,J Djupgående för, ti köinjens förängning... 1,1 08,, Djupgående akter, ti d:o,3 28» Djupgående akter uneer skäddan ,620 >> Depacement ti kövatteninjen... 97,5 tons. Den kontrakterade farten var 26 knop och maskinen beräknad att vid denna fart utvecka 2u00 indikerade hästkraftor. Bestyckningen utgöres af en fast stäftub och en rörig däckstnb, båca afseeda att utskjuta 45 cm:s torpeder, samt. af två 37 mm. snabbskjutande kanoner. Augpannorna äro tvänne vattenrörpannor af Normandtyp, hvardera med en edyta af 106,5 m 2 samt en rostyta af 2,31 m~, och uppstäda i två från h varandra skida pannrum. Maskinen är trecyindrisk och beräknad att vid bögsta hvarfanta utvecka en effekt af omkring 2000 hästkrafter. 'id maskineriets konstruktion är särskidt afseende fästadt vid att göra detsamma kobesparande för att i möjigaste grad öka aktionsralien. Såsom resutat frå::1 eyeransturerna erhös så-

13 unda en koförbrukning af kg. för att tiryggaägga 000 sjömi med en fart af 14 knop, och skue såunda med ett koförråd at 20 tons aktionsrarien bifva 1640 sjömi. Den högsta farten bef vid forceringsprofvet i medeta 26,2 knop vid ett depacement af 100,8 tons. Fartyget är genom vattentäta skott indeadt uti 9 afdeuingar, samt försedt med ett effektivt änssystem. Det är vidare fuständigt isoeradt uti de afdeningar, som bebos af befä, underbefä och manskap samt försedt med eektrisk beysning. Genom»Pejad» har tiförts vår fiotta en ny torpedbåtstyp, som, efter h vad af ofvanstående framgår, ti många dear skijer sig från föregående :sta kass torpedbåtar. Om man sammanfattar de egenskaper, bvarigenom den nya typen utmärker ~:>ig framför den ädre, bi f va de i korthet föjande: Den högre farten, den kraftigare torpedbestyekningen, det genom form och konstruktion starkare skrofvet ocb den bättre sjödugigheten. Red., ärdomar från rysk-japanska kriget. Af Max. Bemyndigad öfversättning från Le Y acbt 1906 af -f- 'I. Artieri, projektier, torpeder och skydd. Sedan kriget i Ostasien mean Ryssand och Japan nu.afsutats efter att hafva varat under 18 månader, torde tiden vara inne att pröfva, hvika ärdomar man möjigen kan draga.af detsamma. Vi komma här att utesutande syssesätta oss med det fytande försvaret. Stridsafstånden hafva varit synnerigen stora; vid Ch e- Artieri. mupo 9,000 meter, vid Port Arthur den 10 augusti , 8,000 meter och vid Tsushima 6,000 a 7,000 meter; dock hafva de under stridens fortgång afkortats, så att de vid Tsushima gingo ned ti 3,000 meter och vid Cbemupo ti 5,000 meter; Retvizan kom ti och med under striden den 10 augusti ända ti 1,500 meter nära fi enden under försöket att skydda Cesarewitch, som ti föjd af ror-haveri hade råkat komma ur formeringen. Kriget har tydigen visat, att aa oskyddade dear af far- Afskaffandet tygen bifvit ia åtgångna af artierieden. (V ar jag, Askod). af en de nu Ti föjd häraf måste man skaffa skydd för at som ur mi- i bruk varan- ' de kaibrar

14 Svårt artieri. itär synpunkt har någon betydese. På Askod hafva skyddsskärmarne ti kanonerna motstått artiierieden; på Varjag, där sådana skärmar icke bifvit apterade, försattes kanonbetjäningarne ganska snart ur stridbart skick genom granateden. 1\Ian kan häraf draga den sutedningen, att de kaibrar, som ej förmå genomtränga pansar, äro onödiga och böra afskaffas. Modernt artieri torde därför komma att bestå af: 2:o) ätta, snabbskjutande pjäser ti försvar mot torpedfartyg. 1:o) svåra, pansarbrytande pjäser för strid i injen, samt H viken kaiber bör man antaga? På de fartyg, som nu äro under byggnad eer föresagna att byggas, synes man vija bibehåa två kaibrar för det svåra artieriet. Den ena utgör s inom de festa mariner af 30,5 cm.; endast Tyskand har på sin S-kass ämnat an vända 28 cm. Den andra kaibern närmar sig at mera den förstnämnda; så har Engand ersatt sin 20,3 cm. på King Edward med 23,4 cm. och Frankrike sin 19 cm. med 24 cm.; Japan och Ryssand hafva redan gått upp ti 25,4 cm. Under dyika vikor måste man fråga sig, huruvida det kan vara berättigadt att bibehåa två kaibrar för det svåra artieriet. Att 30,5 cm. kanonen skue vara i stånd att genomtränga gördepansaret troddes ju amänt. Dock bef Cesarwi'itch träffad 15 gånger af 30,5 cm. projektier utan att vare sig gördepansaret eer tornen befvo genom borrade. Använder man två kaibrar så kompiceras ammunitionsersättningen och inredningen i durkarne. Vi hysa därför at fortfarande een åsikten, att endast en kaiber för det svåra artieriet är fördeaktigast. 'ri och med 2-1- cm. M/02 synes oss vara at för svag, då man ju atid måste räkna med pansarets fortskridande förbättring. Atså bör man bestämma sig för endast en kaiber å våra nya sagskepp och bör dennq vara 27,4 cm., underförstådt en ny mode, som i sig förenar 2-! cm. kanonens aa fördear på samma gång som den ska kunna gifva projektien en stor suthastighet på de större afstånden, häh e än en stor utgångshastighet. För att kunna ämpigt pacera ett tarikt artieri, måste man begagna sig af tvåkanons tornen, hvika böra göras så pass rymiga att tiräckig pats finnes för pjäsernas snabba betjänande. En ämpig bestyckning för våra sagskepp torde därför böra utgöras af: 6 st. 27,4 cm. kanoner monterade parvis i åtta tom. Det ätta artieriet bör endast afses att användas mot. torpedfartyg. Våra nuvarande ätta pjäser representeras af 65 mm. kanonen, hviken är at för svag och 10 mm. kanonen, hviken är atför ångsamt skjutande. Lämpigast är utan tvifve en ätt pjäs af någon kaiber eme an dessa - och äro sådana antagna i aa de stora marinerna utom i vår. Engand, Ryssand, Förenta staterna, Itaien och Japan hafva 76 mm., Österrike 70 mm., och Tyskand 88 mm. Man söker påverka vår marinminister att antaga en meankaiber oeh har man anedning att tro det denna bir 75 mm. Det hade dock varit bättre att taga steget fu t ut och stanna vid 80 eer 85 mm. Hyssarne ära hafva funnit sin 76 mm. at för svag att med framgång kunna användas mot torpedfartyg på de större arstånden. Det kan ifrågasättas, om man ska behöfva två kaibrar för det ätta artieriet; 76 mm. för de större afstånden och 47 mm. för de mindre. Vi tro icke detta. Om aa pjäserna skoa samtidigt vara uppstäda ocb bemannade bifva de ika ätt utsatta för att denionteras på de stora arstånden som på de små. Ifven här bör enbet inom kaibrarne förefinnas, och torde 80 mm. vara den ämpigaste; därjämte måste aa de ätta pjäserna äfven vara skyddade af kasematt-pansar. Såedes få inga förekomma på öfverbyggnad eer i märsar. Sammanfattar man nu, hvac här ofvan sagts, skue endast tvänne kaibrar vara nödvändiga och dessa iiro: Lätt artieri.

15 Projektier för det svåra artieriet... 27,4 cm. för det ätta mm. Sutigen hafva de stora stridsafstånden framkaat amänt bruk af kikare-sikten. En fråga af särskid vikt, åt hviken man bör egna den största uppmärksamhet, är awmunitionsutredning. Den för närvarande brukiga ammunitionsutredningen har visat sig vara adees otiräckig. Såvä ryssames som japanernas durkar voro vid sutet af striderna tomma eer i det närmaste tomma. Ryska fottans fykt efter striden den 10 augusti och japanernas overksambet vid samma tifäe orsakades sannoikt af ammunitionsbrist Genomträng Det är äfven nödvändigt, att projektierna äro verksamma ningsför- på stridsafstånden, hvika såsom förut nämnts under kriget måga. varierade mean 3,000-7,000 meter. Atså är det på dessa afstånd, som projektiens resterande hastighet måste vara tiräcdig och icke vid mynningen. Utgångshastigheten har ingen betydese, om projektien redan på 3,000 meter förorar sin genornträngningsförmåga. Detta är oyckigtvis förhåandet med våra myeket ätta projektier, åt hvika man framför at sökt gifva en stor utgångshastighet. Vi anföra några ex e m p e: Projektien ti den engeska 30,5 cm. kanonen väger 324 kg., ti den tyska (Krupp) 350 kg., ti den ame1ikanska 385 kg., och vår väger endast 292kg. Projektien ti den engeska 23,4 cm. kanonen väger 172 kg., ti den tyska (Krupp) 24 cm. kanonen 170 och 215 kg., ti den österrikiska (Skoda) 24 cm. kanonen 215 kg. och ti vår 24 cm. kanon endast 144 kg. Projektisag. Vi hafva äfven at för många projektisag: pansargranat, hafpansargranat, meinitgranat, granatkartesch, skrå, gjutjärnsgranat och stågranat Hvarje kaiber har häraf åtminstone fyra eer fem sag. Detta gör att ammunitionsutrednin gen bir mycket kompicerad och dyrbar. Vi man t. ex. vid något tifäe hafva ett visst projektisag uppangadt, orsakar detta atid svårigheter på grund af den vidyftiga imedningen i durkarne, hvika dessutom äro atför trånga. Vi fråga nu: ska den, som under strid eder eden, bestämma projektisaget? För att kunna göra detta erfordras det att veta, ivarest projektierna komma att träffa. Gifves å andra sidan atid tiräckig tid åt angningsmanskapet för att anga upp just det begärda projektisaget, då man ju samtidigt också atjämt fordrar en snabb ammunitionsersättning? Vi tro detta ännu mindre. De anga upp det de bafva närmast ti hands. Hvarför då denna mångfad af prnjektisag? Resutatet häraf bir, att man endast bör hafva ett, högst två projektisag. De större fartygen kommo adrig under striderna i detta Torpeder. krig hvarandra så nära, att de kunde göra bruk af sina torpeder. Om vi nu först baa oss t öfvervattenstuberna, så utgöra da he t visst snarare en fara för den, som är försedd därmed, än för motståndaren. I deuna punkt synes man vara öfverens och på grund häraf önskar man samstämmigt att afskaffa dem. Detta är däremot icke förbåandet med uudervattenstuberna. Af under byggnad varande fartyg erbåa de franska två, de engeska och tyska däremot fyra a fem undervattenstu ber. Dessa tuber uppt:>_ga dock i fartygets undre dear ett <ranska väsentjiert utrvmme som enigt vår mening mycket b o t) '._,._,.., biittre skue kunna utnyttjas såsom ammunitionsdurkar för artieriet. ''uberna komma säkerigen ytterst säan ti användnino o utom mö]"io en o då kurserna skära hvarandra inom het korta distanser. Under det senaste kriget gafs icke något sådant tifäe; deras bestrykande vinkar äro dessutom mycket begränsade. För att kunna affyra torpeder med dem måste man först genom tuben i fartygets sida utskjuta innertub och sked, något som många fartygschefer anse vara riskabet un-

16 Skydd der strid; ty man kan adrig vara förvissad om, att man kan få in dem igen. Sutigen uppgår äfven den modernaste torpeds porte endast ti 2,000 meter. Därjämte medför skjutning mot rörigt må på denna distans ringa sannoikbet ti träff. Vi äro därför af den åsikten, att de större fartygen icke böra vara försedda med torpedtuber. Föjande grundrege bör föjas: Gif de större fartygen artieri och de mindre torpeder. VattAninjepansaret bar under kriget icke bifvit genomskjutet någon gång. Vi skoa framdees beröra orsakerna ti att ett sagskepp af Borodino-typen kantrade. För närvarande kunna vi minska tjockeken på vatteninjepansaret å våra fartyg och därigenom vinna depacement för annat ändamå. Typen»Patrie» har nämigen 280 mm. pansar, under det Cesarewitch endast hade 250 mm.; de japanska sagskeppen och de ryska af Borodino-typen bafva 229 mm., viken tjockek nästan amänt antagits. Så bafva de modernaste engeska sagskeppen af King Edward, Lord Neson och Dreadnought-typerna 229 mm.; ikaså de amerikanska af Minnesota-typen. Den ädre Kansas-typen har däremot 279 mm. De japanska sagskeppen Kashima och Katori hafva 229 mm.; de tyska af vvittesbacb- och Braunschweig-typerna bafva ~25 mm.; den ryska Borodino-typen har 229 mm. och de nyaste af A n d res Perwosvanny-typen bafva 2Hi mm. Det är atså endast vi, som framhärda uti att beasta våra sagskepp med at för tjockt vatteninjepansar. Man bar oyckigtvis ända bitintis här i Frankrike offrat at för mycket på bepansringen ti stort förfång för bestyckningen. Våra sagskepp äro sämre bestyckade än våra bifvande motståndares med samma depacement. Det är absout nödvändigt att våra fartygskonstruktörer komma att inse detta. En ämpig tjockek på vatteninjepansaret är 2:!0 mm., förutsatt att det är barveyseradt. Bepansring På samma sätt böra vi äfven minska tjockeken på panöfver vatten-. t injen. sare ofvanför vr.tteninjen. På vår Patrie-typ är det 240 mm., under det att Cesarewitch endast hade :JOO mm., hviket utestängde aa projektier. De engeska fartygen af King Ed ~ovard- och Lord Neson-typen hafva endast 203 mm.; den amerikansut Minnesota-typen har 178 mm. Man bör atså kunna nöja sfg med 200 mm. för detta sags pansar. Det synes som om ryssame i saget vid Tsusbima icke hade i tid stängt sina vattentäta skott. Föjderna utebefvo häer icke; e;1 uniktåtenhet i detta afseende torde icke ostraffadt komma att passera. Det radikaaste sättet att förekomma ett upprepande bäraf är att under pansardäck het och hået undvika dörrar mean de vattentäta skotten. Man tvingas bärigenom visserigen att redan i fredstid afstå ifrån den uuderättnad i kommunikationer, som dessa dörrar medföra; men ämpigast är naturigtvis att ej under fredstid vänja s1g vid något, som rnan måste afstå ifrån under krigstid. Såvä på den amerikanska Kansas-typen som på den tyska Braunschweig-typen förekomma inga dörrar mean de vattentäta skotten under pansardäck. Motsatt förhåande äger dess värre rum på våra moderna fartyg. De nuvarande styrtornen äro a a feaktigt konstruerade. Cheferna vija icke begagna sig af dem, emedan de hafva en sådan dåig utsikt därifrån. Föröfrigt erbjuda de en tvifveaktigsäkerbetunder strid, hviket beyses af katastrofen ombord å Cesarewitch. Man vet att en mindre projekti, som ricocbetterad mot vatten / / / ytan, inträngt i styrtor- / net, där den ånyo studsat mot pansarkupoens ' insida och kreverat, dödande aa i tornet befintiga sam t förstörande aa därstädes apterade Vattentäta skott. Styrtorn.

17 Skydd mot torpeder apparater. Genom att noggrannt studera styrtornens konstruktion bör man kunna få dem så, att de uppfya fartygschefernas aa önskemå.''') Frågan är för öfrigt mycket deikat och»e Yacht» har ämnat tvänne artikar i ämnet (se den 26 februari och den 27 maj 1906). Emeertid äro de uuvarande tornens konstruktion icke tifredsstäande. Vi känna endast ti två sätt att skydda fartyg mot torpedsprängningar; det ena har bifvit tiämpad t på Uesare\ritch (se»e Yacht» den 12 september 1903) och det andra på»henri IV». I förbigående kunna vi nämna om det senare. att sprängningsförsök nyigen gjorts därmed. För detta ändamå byggees i Brest en sänkbar ponton förestäande en tvärsektion af ett fartyg. Pontonen sets dock sönder vid sprängningen. Det system som däremot användts på Cesarewitch bestod på ett ysande sätt anfaet den 9 februari. Hesutatet skue hafva varit än bättre, om dörrarne ti de vattentäta skotten varit stängda öfverat. Så ärer emeertid förb åandet icke hafva varit. Man bör dock utvecka detta system ytterigare samt äfven förstärka det något på fartyg som nybyggas. Denna förstärkning skue, beträffande våra fartyg, bestå i, att man använde tre vertikaa skott i stä et för två samt att det åug skepps gående pansarskottet (50 tn m.) fyttades ängre in från yttersidan. Det är just detta som tyskame ämna göra på sina nya sagskepp i det de för öfrigt använda sig af detta systems aa fördear. *) Se Tidskrift i Sjöväsende 1903, sid. ii 7: > Kommandopatser och kommunikationsanordningar å våra fartyg> af E. Hägg. O(ve1 s. mun II. Orsakerna hvarför de ryska sagskeppen af Borodino-typen gingo förorade vid Tsushima. - Ramm. - Master. - Styrinrättning. - Maskineri. - sutedningar. Det är särdees intressant att studera orsakerna ti de ryska sagskeppens undergång vid 'fsushima. Enigt hitintis syniga meddeanden hafva de gått ti botten genom att kantra och icke genom att sjunka på rät kö. Härvidag torde man böra erinra sig att dessa sagskepp besutto endast en medemåttig styfhet. Med sina högt upp pacerade tyngder ruade de ansenigt och befvo dessa ru ningar i Biscaya-viken ti och med så svåra, att det efter ankomsten ti Vigo ifrågasattes, om det skue vara kokt at:t fortsätta resan. Vidare hade de vid Sadde-öarne före striden intagit anseniga mängder ko och därmed fyt aa tänk bara, äfven högt upp beägna rum, hvika annars adrig användas därti. De nedpressades härigenom cirka 70 cm. mer än vanigt - och kom på grund häraf öfverkanten af det 229 mm. tjocka vatteninjepansaret att igga cirka 15 cm. under vattenytan eer kanske ti och med ännu mera. Vidare torde man erinra sig att sjön gick hög under striden. En föjd häraf bef att det öfre sidapansaret (162 mm.) kom att endast räcka två meter öfver vattenytan. U n der dessa omständigheter erfordrades det bott några träffar af de större kaibrarne i detta kena pansar, hviket därjämte japanernas medesvåra artieri förmådde genomså, för att vattnet under ru1ningarne skue intränga öfver pansardäck, i a synnerhet i främre deen af fartygen, där de

18 -494- festa träffarne erhöos. Togo manövrerade nämigen sin division, så att den afskar vägen för ryssarne. Sedan vattnet i tiräckiga mängder fyt förskeppen, kommo fartygen att i gga betydigt på näsan och härigenom underättades ännu mera vattnets iuströmmande. stabiiteten, som redan förut var dåig tiföjd af de stora koförråden, bvaraf man dessutom först förbrukade det ko som var paceradt närmast edrurnmen, bef härigenom rubbad och fartygen kantrade samt gingo ti botten med förskeppen före på samma sätt som Victoria efter sammanstötningen med Camperdown. Det tjockare pansaret bar däremot, så vidt vi veta, icke bifvit ge,nomskjutet, vare sig vid Tsushima eer under striden den 10 augusti. Vi tro oss på grund häraf kunna påstå, att 220 mm. är en ämpig tjockek för vatteninjepansaret och 200 mm. för det öfre sidopansaret, hviket dessutom bör gifyas en större höjd än hvad som är faet på vår Patrie-typ å midskeppsdeen; bäst såsom på den engeska >>King Edward>>. Ramm. Hammen är ti intet gagn och bör afskaffas. Härigenom bör man vinna i fart på samma gång som byggnadskostnaderna nedbringas. Det påstås att man redan i Engand och Amerika tänker utesuta ramm å de nyaste sagskeppen. E n stöt med en rak stäf utan ramm torde dessutom vara tiräckig för att rubba pansarpåtarue och deras fäste vid däcken samt därigenom orsaka äckage. För öfrigt medförer atid en rammning äfven fara för den rammande antingen denne är försedd med ramm eer ej. Master. De tunga miitärmastema och de med artieri försedda märsame hafva under kriget fierfadiga gånger träffats och böra icke ängre få förekomma. Främre masten på Cesarewitch bef nästan het och hået afskureu af en projekti under striden den 10 augusti och nödgades man midt uneer eden uppsätta gajar för stöttning. Ti a ycka förefanns vid tifäet ingen sjöhäfning, ty då hade den säkerigen fait ned öfver bryggan Man bör hädanefter endast hafva tvänne ätta signamaster; den främre försedd med en märs för afståndsmätning och en pattform fö r stråkastare; den aktra. endast med pattform för stråkastare. H averi å styrinrättningar hafva varit särdees tarika. Styrinrätt- Vid Chemupo skadades Varjags ror och nödgade henne att ning. med tihjäp af properarne vända på 3,500 meter från fie n- den, hea tiden utsatt för dess ed. Under denna manöver, hviken utfördes ångsamt, träffades hon tre gånger midt på ifvet, h varvid hon krängde så hårct, att man trodde bon skue kantra. Den 10 augusti fick Cesarewitch haveri å sitt ror, på grund hvaraf hon bröt ur formeringen och bef ensam utsatt för japanernas ed. Ryssarne råkade genom denna hennes manöver het och hået i oordning och man skue nästan kunna påstå att detta haveri afgjorde stridens utgång. Den 14 augusti fidk Rurik rorbaveri, bvarigenom Vadistokdivisionen tvingades att upptaga strid med en betydigt Dfverägsen fiende - för att om möjigt rädda Rnrik. Rossia och Gromoboj befvo härvid betydigt skadade och Rurik gick ti botten. Af, en P obieda ed ror haveri. Det är absout nödvändigt att styrinrättningarne äro ytterst enka och starka. Våra eektriska äro atför ömtåiga -och vi.äro öfvertygade om, att de under en strid efter ett het kort födopp iiro otjänstbara, något sorr.t öfningarne i fredstid ntför ofta hafva ådagaadt. Fertaet chefer hafva också energiskt protesterat mot deras atför kena och kompicerade konstruktion. Frånsedt torpedbåtar synas maskinhaverier icke hafva in- 'IIaskiner. träffat så ofta, som man hitintis varit böjd att tro. Föroppet med såvä Cesarevitch som Askod påvisar ur miitär synpunkt bristerna i anordningarne för drag ti pannor. Dessa fartyg fin go under striden den 1 O augusti sina skorstenar sönderskjutna. Draget, som härigenom bef oti- Tidsh ift i Sjöväsendet. 32

19 räckigt, gjorde att röken trängde ut på de oika däcken. För att afbjäpa detta vie man tigripa forceradt drag rned stängia edcum, hviket emeertid missyckades des på grund af bristande vana och des emedan granatskärfvor hade skadat uckorna ti skorstenskapparno. Farten fö hastigt från 12 ti 6 knop på Cesarewitch och från 21 ti 12 knop på Askod, at under det att enorma kvantiteter bränse förbrukades. Man kan häraf draga den sutsatsen, att det för krigsbehof är absout onödigt att göra skorstenarne at för höga, samt att forcering med stängda edrum bör öfvergifvas och pannorna i stäet apteras för forceradt drag med bäster direkt i edstäderna. Det senare användes med förde å paketbåtar (system Howden) och de stora transatantiska ångarne förbruka med detta system 160 kg. per kvadratmeter af rostytan (siffrorna gäa för»deutschand»). Detta skue vara tiräckigt äfven för våra fartyg. En annan förde med detta system är, att det kan användas bviket ögonbick som bäst och ej tarfvar ~1ågon stängning af kappuckor eer dörrar. Vid ofvannämnda tifäe hade dessutom granatskärfvor skadat ångpannor och röredningar geuom krevader i skorstenskapparne. Det torde därför bifva nödvändigt att skydda dem genom pansargaer öfver hea deras yta. För att med gaer kunna bibehåa samma genomsäppningsyta för uften skue denna anordning betinga en ökning i omfånget, något som förefaer svårt att åstadkomma, men som är nödvändigt ti förekommande af haverier nf deuna art, hvika atid äro af synnerigen svår beskaffenhet vi med framgång utöfva kaparkrig, måste man beaao na sio af homogena divisioner ocb icke af enstaka fartyg. 0 "' b " D;t va"r föröfrigt på detta sätt, som våra berömda kapare fran :de m hundradet uppträdde; deras expeditioner bestodo nämigen atid af fera fartyg i motsats ti egenden om den enstake kaparen. Stänger en fotta iu sig i en hamn, bir don ätt bockerad och ti en början beröfvad sin handingsfrihet för att i de festa fa därefter förintas, Den bör därför adrig användas ti försvar af en hamn, utan ska hamnen tvärtom utgöra ett sky~d åt en fotta, som tifäigtvis för proviantering eer reparatjoner uppehåer sig därstädes. Fottans ro är att uppsöka de fientiga sjöstridskrafterna och tiintetgöra dem. Kan fottan icke utföra denna ro, är hon ti absout ingen nytt et. sutigen bekräftar detta krig åtskiiga ärdomar från föregående, band annat att ti minsta möjiga nedbringa öfverbyggnader, kommandobryggor m. m. för att minska måytan. De bombardemang, som Togos eskader utförde mot Port Arthur visa at fortfarande, huru maktösa fartygskanoner äro mot befästningar (se Santiago de Cuba m. f. ) Vadivostok-eskaderus pundringståg visar; att om man

20 -498- Våra sjökort, bedömda efter kustområdenas mätningsåder. Af G. L eche.»då man vi förändra och förbättra, bör man noga undersöka det bristfäigns beskaffenhet och därefter afväga det nya man vi 10ätta i stäet.>> Så yttrar sig E. \Varberg, Commendeur vid K. \:ts Fotta och Chef för K. Sjökarte-kontoret 185-±--72, i en Emuets-skrifvese om Svenska Sjökarteverket af år 1857, däri han redogör för detta verks organisation, arbeten och dåtida kraf. Liksom \Varberg har Sjökarteverkets chefer efter honom vid upprepade tifäen framhåit det stora behofvet af ett påskyndande af sjömätningarne vid våra kuster och iksom han hafva de mången gång sett aa sina öfvertygande och taande skä ej innehafva den vikt, att de på äskandets vågskå ej befunnits för ätta. Och att ännu mycket. återstår för a[hjäpandet af bristerna uti vår sjöatas om den ska motsvara de kraf, som nutidens navigatörer stäa på sjökort i amänhet och som betingas af det uppsving sjöfarten under de sista decennierna tagit äfven på våra kuster, torde vara ovedersägigt. Ett studium af våra sjökort i afseende ti det materia, som utgör deras grund. bör därför icke endast bifva en hjäp Yid bedömandet af hvarje enskid kartas värde, det bör äfven, skoa vi hoppas, bifva

21 ÖfVER51KTS-K~RT~ S\ensKa Sjömätnings-arbeten /,' / / ' ' TiCLskrtft i Sjövä.scnCLet Foto Ii L. Gen. $ ab. Ut..1\ns.Stockh

22 I ~! I/ / i:/ 1 I I I Ii/ Ii ~ P-< ~ '-+> rt r (j o, ~ (/ Q ::J P' (D ('T o g. " Q!C ~ ~ g "' "' ;Y /.~ en maniug för hvar och en att i sin mån bidraga ti bristernas, där de finnas, afbjäpande. Låta vi atså den saming af 4 7 st. oika sjökort, som utgifvas af Kung. Sjökarteverket, undergå en granskning, skoa vi finna att redan utgifningsårtaen för en de af dem tyda på att några koj t böra vara rätt antikverade. Så äro de ädsta sjökorten (n:r 22 Norra Kvarken och n:r 23 Sundsvasbugten) utgifna 1861, 3 st. under senare häften af 1860-taet, 3 under 70-taet, 21 under 80-taet, 15 under 90-taet samt 3 efter Som synes tyckes den största produktiviteten uppnåtts under 1880-taet och var äfven stor under början af 90-taet (8 st_ under 1891). För att emeertid ej sätta Sjökarteverket i en fask dager vija vi uppysa, att denna ihiga kortutgifningsverksamhet berodde på att djupsiffrorna i sjökorten förvandades från fot och famnar ti meter. Kartorna förbättrades på intet vis, utan rent af kopierades från de gama ocb siffrorna öfversattes. Detta arbete måste ju göras då metern bef agigt mått, men hade det varit fråga om att utarbeta förbättrade kort så hade man på ånga vägar ej hunnit upp ti dette anta nyutgifna. Faktum är äfven, att på senare år i våra sjökort ägges ned ett ångt större arbete med dess förbättrande såvä efter nywätningar å egna kuster som efter utändsi,a speciakort med sina rätteser efter sjömätningar. Ti grund för våra sjökort igga i första hand sjörnätnzngarne..a bifogade»öfversikts-karta för svenska sjömätningsarbeteu» återfinnas de årta då våra kuster sista gång nymättes, och hvika mätningar utgöra stomme för våra nuvarande hydrografiska kartor. Att ett sjökort, baserad t på ett afägset årta för kustområdets mätningsåder, ska i värde gäa mindre än ett efter senare mätningar utarbetadt kort är ju adees kart, udenstund sjömätningskonsten ej stått stia, utan äfven den föjt utveckingens agar. \ära första organiserade sjömätare, den s. k. Sjömätnings Oorpsen, h viken bidades år 1809, hade naturigt ej de hjäp-

23 mede och resurser, som stå nutidens sjömätare ti buds. Deras och deras närmaste efterträdares instrumenter och metoder ämnade mycket öfrigt att önska, hvarför de kartor, som mattes under början och midten af förra århundradet måste vara ti stor de feaktiga och ia utarbetade. Lodningen från»udde ti udde» kunde ej gifva något tifyestgörande resutat. Också finner man på dessa gama originamätningskartor mycket stora»hå» emean odinierna, där fartygens köar kanske mången gång fått fuborda odningen. Någon större tiföritighet vid sjömätningarne torde först med införandet af paraeodningen (eer odning utefter paraea kurser, hvars inbördes af stånd bestäm mes des af skaan, des af bottnens beskaffenhet och des af mätningsområdets vikt) hafva gjort sig gäande. Efter år 1862 :Jörjar man finna denna odningsmetod å mätningskartorna. Den infördes dock ej med ens, utan fere år efteråt ser man å kartorna densamma uppbandad med den gama»stjärnodningmh, som do games sätt äfven kaades. Den första ångsupen (» koibribåten») kom för sjömätningsändamå ti använduing år 1879; förut iksom nog äfven en de år efteråt. odades i roddbåtar. Ett utsag för tiföritigheten af forna tiders mätningar kan ättast erhåas, då man finner (se Öfversiktskartan) att hea kuststräckan Söderhamn- Haparanda mättes med hjäp af roddbåtar och segefartyg på den korta tiden af 8 år Sjökorten n:ris 21, 22 och 23 med deras mindre skaor äro grundade på dessa mätningar mean Granska vi Öiversik:tskartan än närmare se vi, att kustområdena på fere stäen bifvit korrigerade eer kontromätta, hvim mätningar nog i och för sig kunna vara vä utförda, men ett ångt värdefuare och mera omfattande resutat torde erhåas med nymätning (inkusive nytrianguering) än genom uppappning på gama kartor. Ar började nymätning efter nu gäande metoder af Södra Kvarkens och Öregrunds skärgårdar och hafva 1902 hunnit ti vid pass 12' norr om Basö; 1889 börjades ny mät-

24 O" 15" RFG\ 5T[R-Kf\f\T" S<agen findau v\'ken Riga j ö n Fo to i. C<'u. Stab \11s1 :::Otock1

25 mngarna vid Raparanda och hafva ti 1902 avaucerat ti Byske på kuststräckan Piteå- Skeefteå har det så godt som utesutande arbetats uti Norra Kvarken samt en de nytriangueringar utförts å västkusten. Vid en jämförese mean dessa nutidens reativt ångsamma mätningar med ångans tihjäp och de ädre är ej svårt finna h varest säkerhetens våg skå tynger mest. Att värdera våra sjökort på grund af mätningarnes åder torde uog vara en både vanskig oc!t finkänsig sak, då vid en sjömätning så många omstäudigheter spea in, hvika göra en de af en skärgård i detta hänseende mera värdefu än en annan, mätt vid samma tidpunkt. Så i:iro ängs vår ångsträckta kust de oika skärgårdame ti karaktär och utseende högst betydigt oika (man jämföre östra Sveriges kust med sydvästra), bottnens beskaffenhet i våra farvatten företer på de skicia stäena väsentigt oika typer';'), den ene in di vi den-sjömätaren är mera inne i facket än en annan med fere omstäudigheter. Vi vij a dock här nedan åta kustsjökortens större skaor (specia- och kustkartor) undergå en granskning och något redogöra för det materia, som utgöra derai" grund. Adenstund sjökorten uti de mindre skaorna åter äro uppe gjorda efter de större är för d.em saken obehöfiig. (Ti bifogade {egister-karta hänvisas.) N o 20 Bottenviken, norr-a deen, som är vår nordigaste. kustkarta, är utgifvet Ti grund för svenskt område från riksgriinsea vest och syd vart hän ti Tomsvarten, SV om H-ön n skärs fyr eer så ångt een starkare gravyren sträcker sig, igga nymätningarne Det i >>skeett» graverade området söder om Tomsvarten är taget från det gama kortet (mätningsårta omkring *) I Gestrikands skärgård t. ex. påträffar man ofta på rätt stora djup s. k. >enstenan m ed minimaa )) anedningar> (= ojämnheter i od kursarnas siffror), då åter de fritt iggande grunden uti Lueå- Piteå skär gård och ångt ut mot hafsbandet äro >uppg[tende> oeh oftast antaga sam ma form som kringiggande skär. På senare stäet bir odningen gifvet vis ättare och tacksammare än på d et föna.

26 ); ikaså äro en de djupodningar efter ädre materia]. Kortet, som är det af Sjökarteverket senast utgifna, är, där detsamma upptager nymätningar, ett af våra bästa. N:o 21 Bottenviken, södra deen, utgifvet 1881, är uppgjord t efter gammat materia, d. v. s. från 1820-taet. Uti dess sydvästra höm, väst om Homön, är kortet rättadt efter senare årens mätningar. N o 22 Nor1'a Qvarcen, utgifvet 1861, är äfven uppgjordt efter det gama materiaet; där nymätningar pågå (omkring Homön och Umeå) är kortet så god t sig göra åtit rättad t. Detta kort torde emeertid vara det mest otiföritiga i hea den svenska sjökortserien, beroende därpå, att detsamma är utarbetadt efter ytterst bristfäiga och primitiva sjömätningskartor. Så fann man genom de senare årens triangueringar, att en he de patser igga betydigt feaktigt i detta kort, det viktiga angöringsskäret Bonden ej mindre än 2,5 ougitudsminuter Att kortet h varje år rättas efter nymätningar hitr ju sitt värde, men några större förbättringar beträffande säkerhetsanstaterna uti denna viktiga stråkväg för den norrändska rnam- och timmertransporten, torde ej kunna företagas förr än kartäggningen i sin hehet är färdig. Gädjande är ju ock att denna med a fart bedrifves, och den tid är snart vara inne då vi med trygghet kunna navigera genom Norra Qvarkens fariga och grunduppfyda vatten. N:o 23 Sundsvasbugten, af år 1861, är ikaedes efter gammat material Kortet upptager ti sin största de ett ättnavigabet farvatten med reativt stora djup och bör ehuru af samma gama materia som föregående vara n1indre»farigt». Stora»fiak» finnas dock, där ingen som häst djupsiffra är utsatt såsom t. ex. mean Uföarne och ',rysunda samt mean Trysunda och W ågöhom i inomskärseden ti Örnsködsvik. I södra deen från Stockvik sydvart hän är kortet rättad t efter nymätningarne. N:o 24 Gefiebugten, är utgifvet H ea detta kort med undantag af Aand, en de djupodning samt en de odning å Finngrunden är uppgjordt efter nymätningar åren U2. Kortet är utmärkt såvä ti materiaet som ti reproduktionen ocho bör utgöra typen för ett godt, svenskt sjökort. N o 26 Aanes haf är utgifvet 1897 och utarbetadt efter för oss tigängigt bästa materia. Ti sin största de uppta- ger det utändskt farvatten, hvarför det ej bär kan bifva föremå för någon granskning. N o 60 Öregrunds skärgård är utgifvet Det är nord i-från ti ungefär 59 59' nordig bredd het och hået taget från nymätningarne Undantag härifrån utgöra en de djupodningar, Argosgrund (anträffadt 1864) samt den de af Aand, som faer inom kortets ram. Syd om nämnda atitud har kortet sin grund i mätningar från N ris 61 och 62, Stockhoms skärgård, norr a och södra ceen, utgifna 1887, äro uppgjorda efter materia från , kontromätt 1879 och I otsederna torde dessa kort vara nog så tiföritiga; men att utanför dessa eder mycket arbete finnas torde bäst framgå af det resutat miitäredsarbetet här har att framvisa. N o 63 Norrköpingsbugten, utgifvet 1885, är syd ifrån och nordvart hän ti en inie mean Häfringe-Kungshamn utarbetadt efter nymätningar Norr därom är det taget efter ädre materia. N:o 64 Småancskusten, utgifvet 1885, är norr ifrån tiu en inie ostvart från Qvädö (vid inoppet ti Vademarsvik) utarbetadt efter nymätningar och syd däront efter mätningar sedan 1830-taet. N o 65 KarnaTsund, utgifvet 1884, är uppgjordt efter gammat materia; dess åder framgår af Öfversiktskartan. 'r rakten omkring Kamar nymättes N:o 31 Gotand, utgifvet 1884, har äfven sin grund uti mätningar från ';'), ti des korrigerade Gotand och grundet Kopparstenarne sammanhuudos (intrianguerades) med Sveriges fastand införifvades äfven stora Karsön och Gotska Sandön uti det svenska *) Å Öfversiktskartan har insmugit sig ett fe; Gotand sjömättes

27 triangenätbt. Öns äge i förhåande ti Sveriges fastand torde såedes numera vara fu t säkert. N:o 33 Hanöbugten och Bornhom, utgifvet 1884, är uppgjord t efter gammat materia. Undantag härifrån utgöres af Carsk ona skärgård, som ny mättes B N:o 66 Öresund, utgifvet 1894, är uppgjordt des efter de gama mätningarne, hvars årta återfinnas å Öfversiktskartan, des efter tigängigt danskt materia samt des efter föregående, ädre sjökort. Redan Commendeur Warberg frambö uti ofvannämnda skrifvese af år 1857 behofvet af en fugod omarbetnino- af Öresund och Haandskusten, och att ett nytt kort öfver Sundet, bas ac1t på nya om mätningar, en gång bifver väkommet, torde ej ida något tvifve. Korrigeringar hafva ju dock vid ett par tifäen vidtagits uti detta farvatten och särskidt Fintrännan undersöktes grundigt N:o 67 Haandskusten är af år 1895, men bar ikasom det föregående kortet äfven sin grund uti mätaingarue från Commendeur \Varberg betecknade området från Fasterbo ti staden \Varberg såsom»sämre kartor». N ris 68-75, omfattande de s. k. västkustspeciaerna, äro utgifna De äro med hjäp af ett fåta triangepunkter uppgjorda efter ädre kartor. Här, å västkusten, där en sådan stor procent af vår sjöfart äger rum, tarfvas vä att nymätningar med a fart bedrifvas. Detajsjömätningarnes föreöpare, triangueringen, har äfven nu där tagit sin början. N:o 76 J(ristiania(jorcen, utgifvet 1900, upptager visserigen en ringa de af vår egen kust, men i sammanhang härmed kan omnämnas att detsamma är utarbetadt efter norskt, gammat materia. Som nymätning af Kristianiafjorden för närvarande pagår inkommer hvarje år ti Sjökartevarket ett ganska ansenigt rättesemateria ti detta kort. Men, frågar man sig, är då kustens mätningsåder den enda faktorn för bedömandet af våra sjökorts tiföritighet? Härpå kan man svara att den utgör een första gradmätaren. Åt betryggandet af trafken vid våra kuster bar aa tider ägnats stor uppmärksamhet och icke bott i otsederna utan.äfven vid de yttersta utposterna mot och i det öppna hafvet hafva säkerhetsanstaterna ständigt förbättrats och moderniserats. Såsom ett amänt omdöme torde gäa, att för angö -ring och gårig i otsed äro våra kort goda, men vid afvikese från eden, om man därti nödsakas, bör, i a synnerhet i ej nymätt farvatten, stor fö'rsiktigbet iakttagas. Visserigen 1ör man, då en oycka sker utanför otsed, ofta det omdömet, att vederbörande hade ej»där att göra» eer att»man borde tagit ots» m. m., men omständigheterna kunna dock vara sådana, att ett fartyg måste med egna hjäpmede söka skydd utom eden och då är godt hafva fut förtroende ti sin karta. I samband härmed vija vi framhåa att för merkantit ändamå en jhmföresevis iten skaa såsom t. ex. 1 / för ett o-odt tiföritiot SJ.ökort bör i de va11io aste fa vara fut tio ) r:, o räokigt*). På samma gåug vi med denna ia uppsats sökt påvisa en de bristor och förtjänster i vår serie af sjökort hafva vi, såsom redan är sagdt, veat framhåa en af orsakerna ti det oafvisiga behofvet af att nysjömätningarne med a fart påskyndas och att vår svenska sjöatas må framstå såsom ett atigenom homogent, god t och tiföritigt kartverk.!korten. '') Öfver viktigare hanmar böra speciaer i större skaor fi nnas å

28 Det rysk-japanska sjösaget den O augusti Sjötaktiska studier Rf Rudof von Labres, k. u. k. Linienschiffskapitän d. R. Bemyndigad öfversättning från»mittei nngen aus dem Gebiete des Seewesens > af - h-. I de båda sjösagen den 10 augusti 1904 och den 27 maj 1905 uppttädde för första gången mot hvarandra fut moderna fartyg, utrustade med de nyaste vapen, och därföre synes frågan om den ryska och japanska f ottans taktiska formering och edning samt sätt att utnyttja sina stridsmede under dessa strider vara af största intresse. Såvidt man kan döma efter hitintis syniga knappa meddeanden, ägde een taktiskt-miitära edningen af båda fiotterna i saget vid Tsushima rum under het andra förhåanden än under striden den 10 augusti Vi nöja oss tisvidare med att ägna händeserna under een först utkämpade striden en ingående taktisk dryftning. Den ryska och japanska fottans stridskrafter, bvika kommo med uti ed en den 10 augusti, äro upptagna i efterföj ande or dr e de bataie, h varvid vi, beträffande styrka och taktisk formering af sjöstridskrafterna, hafva begagnat oss af de i»mitteiungen a ns dem Gebiete des Seewesens» införda»betrachtungen uber den Russisch-J apanischen Krieg». Rörande den taktiska ed ningen af båda fottorna under denna strid stödja vi oss ti största deen på ett föredrag hået af Commander Ozawa i japanska fottan och på däri förekommande diagram öfver de oika stridsskedena. A. Den ryska fottans ordre de bataie vid utbrytningen från Port Arthur den 10 augusti Kryssare 2. k. N o vik. Antagigen formerad i te ten såsom Ecaireur. Eskaderpansarskepp Cesarewitch })» Kryssare. k. Askod».» Paada».» Diana Retvisan Pobjeda Peresvjet Sevastopo Potava ~~... :Faggskepp, Faggskepp; ), högste be ~ [ fähafvare konteramira '? IVIthöft. ~~ chef ko.nteramira Furst ~: Ucbtomsky. divisionschef ~:~ teramira Reitzeustein. "" ro"'? <7 8 jagare utgörande torpedfiottij. :=:... Faggskepp, divisions kon- Den under konteramira Withöfits befä stående ryska fottan var vid stridens början formerad i enke koonn utan hänsyn ti fartygscerter, med den snabbgående kryssaren N o vik i teten och sjukfartyget Mongoia i köen. Den enka koonnens fördear igger däri att, om högste befähafvaren sjäf befinner sig i teten, ban kan genom suc Dessiva girar omedebart och utan signaer eda f-ottan; därför torde det kanske hafva varit ämpigare, att insätta kryssaren N o vik såsom edare för torpedfottij en. Likaså borde kryssaredivisionen redan från stridens början skits från bufvudstyrkan ocb formerats på een från fienden vettande sican å sådan distans, att den varit skyddad för eden mot sagskeppen. Under stridens föropp skue kryssaredivisionen i förening med torpedfottijen hafva funnit månget tifäe att utanför det gentiga stridsfätet upptaga strid med fartyg af samma värde.

29 Detta hopande af samtiga ryska fortyg med vidt skid[u stridsvärden ti ett gemensamt manöverförband, något som äfven röjes i striden den 27 maj, måste otvifveaktigt anses såsom ett fe i den ryska fottans taktiska formering. Japanerua hafva icke gjort sig skydiga ti något dyikt och på ryska sidan torde det endast kunna förkaras genom det bristande förtroende, som högste befähafvareu hyste gent emot sina underydande afdeningschefer, på grund hvaraf han icke titrodde dem något initiativ utan behö dem aa i stridsinjen under sitt eget direkta befä. Den u nder amira Togo stående japanska fottan bestoc med undantag af några hamnfartyg och den under viceamira Kamimura ydande II. eskadern, som bevakade Koreasnmet, af Japans aa öfriga sjöstridskrafter. Den utgjordes af från h varandra skida, men enhetigt manövrerande divisioner, hvika ti grundformering antagit den enka koonnen. Enär såsom ofvan nämnts de under Kamimuras befä stående II. och IV. divisionenrna icke detogo i striden, så kom den japanska fottans divisionsindening inom de oika manf\verförbanden att under den O augusti vid första stridsskedets början något afvika från den ordr-e ce bataie, som gäde hösten De fartyg, som å japnuska sidan detogo i strideu, äro sammanfattade i föjande tabe: B. Den japanska Hottans ord-re de bataie under striden den O augusti 190-!. Sagskepp 1. k. Mikasa j... Fiagg~kepp, amira Togo, högste» 1.» Asahi befahafvare. L Divisionen.».» Fuji.» Schikishima Pansarkryssare Nishin» Kasuga Pansarkryssare Y akumo ]... Faggskepp, divisionschef.» Kasagi Kryssare 2. k. Takasago )) '2. )) rrshi to se f II. Di visionen. Kryssare 3. k. Akashi 3. )) Suma )) 3. )) Izumi )) 3. )) Akitsusbima Kryssare 2. k. Itsnkushima > 2. )) Hashidate Sagskepp 2. k. Tshin-Yuen Pansarkryssarn Asama Kanonbåt Yaye-yama 16 jagare torpedbåtar ! fö,deade... Faggskepp, Faggskepp, III. divi:;,ionen di visionsch el divisionschef. IV. divisionen. i 4 tm pedbåtaottitjec. Det måste här påpekas, att bott I. och II. divisionerna detogo i 1. stridsskedet, under det att den III. divisionen strax därefter nådde stridst'ätet. Afgörandet tikom dock den japanska tiottans hufvudstyrka, atså den I. divisionen, som bestod af fyra. kass sagskepp och pansarkryssame Nisbin och Kasuga, hvika fartyg, såsom bekant, omedebart efter fientigheternas början inköpts från Itaien och oaktadt sina ringa tonta befvo använda såsom sagskepp. Beträffande befäet öfver III. divisionen saknas bestämda uppgifter, men som 3. k. kryssaren Akashi under striden intog pats i divisionens tete, så torde divisionschefen hafva hissat sin fagg å detta fartyg. Pansarkryssaren Asama och kanonbåten Yaye-yama inträffade under det 3:dje stridsskedet och bidade tiika med en torpedfiottij ett tifäigt manöverförband, som under 5:te stridsskedet ökades med ytt'rigare tre fartyg från IV. divisionen. Divisionsbefäet torde hafva utiifvats från 2. k. kryssaren Itsukushima under den återstående striden, enär detta fartyg intagit pats i teten. Af torpedfottijerna, öfver bvars styrka tiföritiga uppgifter saknas, synes den 1:a hafva detagit i striden i förening med I. divisionen, hviken den föjde på stort afstånd. De öfriga tre synes hafva föjt II. divisionen och först sedan IIL och IV. divisionen hade inträffat, förenat sig med dessa.

30 I-I vad japanernas taktiska formering beträffar, så synes :äfven de bafva vat den enka koonnen för war och en af -de fyra divisionerna, hvika dock med samma må för ögonen manövrerade oberoende af hvarandra, uågot som bidrog ti.att öka hea fottans smidighet. Under det atså den ryska koonnen, som bestod af tio fartyg, var :3,600 m. ång, något som mycket försvårade signaering med köen och evauering med det hea, hade den japanska hufvudstyrkan, atså I. divisionen, en ängd af bott 2,000 m., den II. och III. divisionen hvardera 1,200 m. och den IV. 1,600 m. Den japanska fottan var därför redan ti föjd af sin taktiska formering, dock förutsatt att divisionscheferna utan att afvakta signa voro i stånd uppfatta och förstå högste befähufvarens afsikter, öfverägsen den ryska, något som särskidt under stridens 5. och 6. skeden tydigt visade sig, sedan den ryska Hottans taktiska förband bifvit upprifna. I enighet med förut anförda käor utkämpades striden.een 10 augusti 1904 mean ryska fottan, bestående af sex eskaderpansarskepp, fyra oskyddade kryssare och åtta jagare, och den japanska, som utgjordes af fyra. k. sagskepp, fem pansarkryssare, fyra 2. k. kryssare, fyra 3. k. kryssare, ett 2. k. sagskepp, en kanonbåt, sexton jagare och cirka större torpedbåtar. Härvid är att märka, det antaet japanska jagare och torpedbåtar, som detoga i striden, icke är tiföritigt ocb att såvä deras aktiva detagande, som 2. och :3. k. kryssames samt andra fartygs af mindre stridsvärde, inträffade först senare under striden, hviken hade börjat k. }t. Om. e. m., så att först i 5. skedet omkring k. (jt. -Wm. hea den japanska fiottan var i n veckad däri. För att kunna jämföra de båda Hottornas. stridsvärde behöfva vi bott betrakta deras hufvudstyrkor, därvid å den japanska sidan kryssaren Asama bortfaer, enär den anände först mycket sent. Om vi därför bott taga hänsyn ti båda sidors strids värde i sagskepp och de pansarkryssare, som amira Togo använde såsom sapskepp, så finna vi, att de ryska sagskeppens 73,950 ton svara emot japanernas fyra sagskepp och fyra pansarkryssare med 92,765 ton. För att kunna bestämma stridsvärdena torde en jämc förese mean båda fottornas svåra och medesvåra artieri vara tiräckig och kan man adees se bort från de öfriga vapnen, enär just i denna strid afgörandet framkaades genom artieriet. Artieri. Hyska fottan. Kaiber. J apanska fottan ,5 cm. k )) 20 )) )) 106 Då dessutom den ryska pansarfottans fart uppgick ti knop och den japanska ti 18-22, så torde beträffande de artieristiska data den senare fottan kunna betecknas såsom starkare. Denna öfyerägsenhet torde emeertid icke hafva varit så stor att den adees utesutit en gynnsam vändning af striden för ryssarne. Beträffande det infytande, som utöfvades af de svaaare fartygen, hvika under striden kommit med i eden, så torde japanernas öfvervikt i 2. och 3. kass kryssare, jagare och torpedbåtar hafva varit så stor, att man kan tao a för aifvet det b b ) en de af dem äfven kom ti användning mot ryssames hufvudstyrka. Tidswift i Sjöväseu,det. 33 b

31 H vad de taktiska och miitära tidrageserna beträffa, hvika edde ti den händeserika striden den 10 augusti 1904, så torde den japanska hufvudstyrkan, hviken då var stationerad vid sin operationsbas band Eiot-öarne, omedebart efter det Port Arthur-fottan börjat bryta ut k. 5t. e. m. hafva bifvit underrättad härom genom gnist-teegram från bevakningsfartygen. Så snart den ryska fottan k. Ot. 30m. nått öppna sjön kunde man på grund af dess kurs mot Kap Schantung suta sig ti att dess afsikt var att så sig igenom för att nå Wadiwostok. Dess marschfart var cirka 13 knop och dess medehastighet under striden uppskattas ti 12 knop. Af japanska fottan satte genast I. divisionen, atså hufvudstyrkan, under Togos befä, och II. divisionen, båda föjda af fera torpedfottijer, ikaedes kurs mot Behantung och som de genast kunde begagna sig af sin högsta fart, under det motståndame förorade fem timmar vid passerandet af minspärmingame utanför Port Arthur, så kan man först.å att de trots det ängre afståndet kunde komma att skära ryska fottors kurs. Båda fottorna torde hafva fortsatt sina kurser under annakandet, den ryska S.O-vardt och den japanska S.S.vVvm dt. Den japanska fottan skue tiföjd af sin större hastighet tidigare hafva kunnat framtvinga en sammanstötning med motståndaren, om den direkt håit ned mot honom; men amira Togo synes hafva veat ti en början ocka den fientiga fottan bort från dess operationsbas. Under aa omständigheter måste han dock förekomma dess framträngande ti Wadiwostok, hvarför han var besuten att utkämpa en ångvarig strid för att i möjigaste mått skada fienden utan att dock behöfva riskera sin egen materie. Eventuet skue den japanske amiraen kunna nöja sig med att tvinga motståndaren anöpa en neutra hamn, något som skue för framtiden hafva tiförsäkrat honom om herravädet ti sjöss i Ostasien. Om Togo åter hade haft för afsikt att tvinga den ryska fottan tibaka ti dess operationsbas i Port Arthur, hviket ju

32 \ \ '"' \~,-;:,,,?os 1 \ \ \ \ \ \ \ h, \ \.' ""n ~s. z 'on. o o k Z..e d., IB. i"" f }'d httm(. -q_. -- ]{.-z..5d.f"" tp :;:; /; 4. J7._(:i.II J]....7Jd'f,;se f... :.<~-,-~~ : /,'J~ F. rn. / B. - 1';' ;.. Pos.1 // / / 9' / ' / / \ \ / / Y; / ' Jjiit"I'M-'; / ' 'P.zz,d~"\ R F. Asi:od ~.Poti1Vct. ~ \ \?o b,,/e a"- ~. \ \ RN&[j"et.~.f'eöcsf7fD 2. ~!?etw~ ;,dn.~ C t.:. ~~J r>;-;,~~~ '.)(ovz.'!c. \\ 1 1 t(} t~.rn. 1i.. / 11 -f_~;;, J.n.,, Tå5.J..,._ ~~;:o#~, s?/ _, ' Post~..8. ' j. : ' '... _ i. E. ' ',' ' / n S. Ttd.SkriJ- i 0öväsenc.e

33 - T' < g>.. :., '?os.jr \ A. \,.. ' 1 7!,. ~5 $/L!t... ~B. 1._S... /". - s, 3~ :3t >-- -- rh A. -...,.?,os ~ 1.e -i JE. 1. -$tjo"' " '.J.. '(.-t- ~ "?- "'"' s, s~ J'? ) st

34 h "" ; -,,' ~ o o o o ~ ~- -Pa:Ji~ ~ ~ ~ O 5 t 11im 0 e.m. D o ' ' P.,Jt'\ i iji o o : o [!.f'/. f IB 1\. ~1 FL.~I>,,. ' ; :,, \\ f f.b.! : ' f J. "F!. '{.,.f. F. '?> /!! i. F..t f

35 förr eer senare borde medföra dess tiintetgörande, så torde vä endast fruktan för minor hafva nödgat honom att utkämpa striden så ångt i från Liaotung-haföns södra udde. I hviket fa som häst pejade den japanska fiottan sin motståndare, då hon från Eiot-öarne satte kurs mot honom, om styrbord och måste. bvn för att kunna hafva öppnat eden under de omständigheter, som finnas angifna i stridsskedet, passera den fiendtiga fottan i riktning från g ti h och på stor distans. (Fig. ). Den ryska fottan (A) synes vid passerandet hafva öppnat eden på 11,000 m., atså innan den japanska fottan (B) börjat sin styrbordsgir. De båda fottornas äge i detta ögonbick är augifvet å figuren med 1 0 och 1 0. Om man utgår ifrån dessa ägen och antager att båda fottorna bibehöo sina kurser under någon tid, skue stridsafståndet bifvit oförändradt och torde eden från den ryska fottan A hafva afgifvits från tetefartygeu och å motståndarens sida från köfartygen i I. divisionen (I B). Under tiden närmade sig den II. japanska divisionen (II B) från f och torde den under iknande förhåanden hafva detagit i striden akter och på sidan om I B. Innan vi nu öfvergå ti de båda fottornas härpå föjande röreser, hvika föranedt ti särskida stridsskeden, måste vi ännu en gång påpeka, att Ozawas diagram beträffande ägen och stridsafstånd icke stämma öfverens, något som naturigtvis är omöjigt med så små skizzer. På grund häraf afvika äfven de af mig använda figurerna öfver. och föjande ske dena från ofvannämnda skizzer. De rätteser, som vidtagits härutinnan torde emeertid tämigen stämma öfverens med verkigheten såsom de framhåits i Ozawas beskrifning öfver. skedet, och hafva äfven de öfriga rekonstruerats enigt dessa uppgifter. Att härvidag den af starka stridsenheter bestående hufvudstyrkans detagande i striden kom att ägga besag på nästan a uppmärksamhet, är ju ätt förkarigt. U n der det de u ryska fottan bibehö sin kurs mot Kap Schantung, girade I B vid h styrbord hän och nåddes under

36 föroppet af denna manöver ägena P I, a och b, hvarvid, såsom i Fig. är antaget, I B och II B manövrerade skida från hvarandra. Äfven torde II B hafva styrt mera vinkerätt mot A:s kurs, atså i riktningen mn; under det däremot den af Oza\m angifna riktningen rs skue hafva hindrat fartygen i deras edgifning, hviket icke i verkigheten ärer hafva ägt rum. I detta. stridsskede k. t. Om. e. m. besköto de båda fottorna h varandra på cirka a meter och v oro samtiga fartygen å båda sidor i tifäe att med sin ena sidt.. detaga i striden. Striden ägde atså rum å båda sidor under iknande förhåanden. Om vi nu betrakta föroppet från. ti 2. skedet, så visar det sig, att under denna korta tid utförde den ryska fottan en förändring i divisionernas formering, hvarunder dock fottornas ägen i förhåande ti h varandra, särskidt I B:s ti A:s, förbefve oförändrade. Genom denna i Fig. 2 framstäda förändringen i Civisionernas formering förfyttades kryssard i visionen ti den ryska koonnens tete, hvarest den tisammans med kryssaren N o vik under en ängre tid bidade ett särskid t manövedörband. Enär kryssardivisionen kunde drifva upp farten ti 19 knop utfördes denna förfyttning från köen ti teten under 25 minuter och utan att hufvudstyrkan A behöfde minska sin fart. Den ryska fottan torde därför tämigen snart efter passerandet af den i Fig. I augifna Pos. I haft skä ti att utföra denna omkastning och skue det vara intressant att få veta dessa skä. Ehurn författaren är begåfvad med någon taktisk fantasi, är han ikvä icke i stånd att ämna några håpunkter för dessa mått och steg. Den utan undantag af opansrade fartyg bestående kryssardivisionen var ikavä i teten som i köen utsatt för motståndarens öfvervädigande ed och skue het säkert, om den fått manövrera oberoende af hufvudstyrkan, tiika med torpedfottijen hafva funnit fera tifäen att mäta sig med motståndarens fartyg af samma sag. Att emeertid så ej skedde, r oaktart den ryska edningen borde haft tifäe att iakttaga den japanska kryssardivisionens sjäfständiga uppträdande, måste anses såsom ett stort misstag, h viket får stå för amira Withöfits räkning. Den uppgiften att sagskeppet Pobjeda under detta skede träffades några gånger, hviket skue orsakat att hon sackade akter öfver ti köen, synes icke öfverensstämma med verkigigheten. Möjigen kan härigenom het1es styrbords gir om 180 grader förkaras. En genom de fientiga träffarneorsakad minskuing i farten torde dessutom hafva räckt ängre tid. Det är därför mera antagigt att Pobjeda tiföjd af haveri på styrinrättningen (möjigen orsakadt af de fientiga träffame) tvingats gira styrbord hän 180 grader. Dessutom torde i händese af en friviig vändning denna hafva utförts babord hän, hvarigenom hon afiägsnat sig från den tieritiga hufvudstyrkan. Pobjeda torde därför, genast efter det den rysm fottan från Pos. I fortsatte sin kurs, bifvit tvungen att göra denna gir, hviket föranät det närmast varande skeppet Potava att sacka ti skydd för Pobjeda, hvarefter båda åter söto upp i köen af sin division (II A). Det synes icke vara omöjigt att just på grund häraf kryssardivisionen vid denna tidpunkt beordrades gå upp ti to ten. Genom att kasta om di visionerna, nu när fottans kurs en gång för a a var bestämd mot Kap Scbantung, gjorde att högste befäbafvaren, som genom omkastningen befann sig i formeringens mic1t, rönte svårigheter i edandet af koonnen, och förbir denna manöver en sådan obegripig tidragese, hvarpå den ryska fottaus edning är rik. Enigt Ozawas uppgift skue den ryska fottan kockan t. 25m. hafva företagit en större kursföräncriug babord hän, hvarigenom det skue bafva yckats densamma att tifäigtvis öka distansen, något som dock på samma gång måste hafva edt ti att de ryska fartygen bifvit hindrade i sin edgifning. Denna kursförändring, hvikeu omedebart åtföjts af en dyik åt motsatt hå på cirka 12 streck, torde för att kuuna bibehåa kursen mot Kap Schantung icke hafva varit så stor. Beträffande den japanska fottans evauering under denna

37 -516- tidrymd må anföras, att hnfvudstyrkan I B fortsatte, med bibehåande af distansen, (Fig. 2) sin edgifning och tvingades tiföjd af A:s kursförändring vid r att äfven göra en dyik vid s, hvarvid den, för att ej sacka efter nödgades tiryggaägga sträckan ti Pos. 2 a med högsta fart. Edstriden mean A och I B ägde därför rum på 5500 a 6000 meter, och med ungefär samma kurser hviket tiät ett intensivt utnyttjande af artieriet. Samtidigt med hufvudstyrkans kursändring vid B girade äfven division II B vid n ångsamt styrbord hän för att utbyta sin pats i köen mot Pos. 2 b babord om motståndaren. Detta ombyte af pats, torde hafva föranedts af III. divisionens (III B) ankomst, hviken division intog pats vid Pos: 2 c, styrbord och akter om A. Båda divisionerna detoo-o b från dessa sina ägen i eden och torde de, för att obehindrat kunna fortsätta den, ändrat sina kurser från f ti g och från h ti e, h viket möjiggjordes genom deras stora fart. H vad åter det taktiska värdet af de två ägena 2 b och 2 c beträffar, så måste vi erinra oss, att A genom att pacera divisionerna I B och II B i köen vä i någon mån hindrades i sina röreser; men inveckad i strid såsom den var med B:s hufvudstyrka, torde den endast ringa hafva bekymrat sig om dessa båda man('verförband. Betriiffande de båda fottornas fortsatta manövrar får man enigt Cesarewitch's officerare antaga, att den ryska fottan under denna strid, som räckte ända ti 3. skedet, atså under sagets första de, icke ändrade kurs. Däremot kanske A:s största kursförändring föran}eddes af att B:s hufvudstyrka kretsade rundt den ryska fottan, hvarigenom från ägena Pos. II och 2 det tredje skedet uppstod och Cesarewitchs skador kunna förkaras. Då detta fartyg hufvudsakigasot träffades å styrbordssidan och ikaedes skadan å roret under 5. skedet uppstod genom träff å denna sida, så är man berättigad att antaga att artieristriden i det stora hea ägt rum under samma kurser, hviket förhåande också existerade ända ti 6. skedet, atså nästan ti stridens sut Den ryska fottans nyss omtaade stora kursförändring styrbord hän, Fig. 3 och 4, måste dock hafva utförts senare än hvad commander Ozawa uppgifver, enär de 50 minuter, som förföto mean ägena Pos. I och II, icke ära hafva medgifvit en så omfattande manöver. Den torde snarare hafva ägt rum omedebart efter ankomsten ti Pos. II, i riktningen mot gr, hviket nödgat japanska divisionen I B att från äget Pos. 2 a, Fig. 3, gira babord ti riktningen ps i det den begagnade sig af sin större hastighet. I hviket fa som häst var en:eertid under de rådande förhåandena en omfattande rärese af denna art, under hviken fartygen inom I B icke hindrades i sin edgifning, enkare än den evoution, som enigt Ozama framstäes i Fig. 4, hvarvid teterna af båda fottorna nådde r och s, mean 2t. 30m. och 3t. e. m. I öfrigt synes denna evoution utförbar, fastän den japanska fottans edgifning därunder måste ida, enär I B:s kursförändring i äget Pos. 2 a fartygen i teten och köen under en viss tid täcka hvarandra. Beträffande åter de taktiska grunder, som måhända föranedt den ryska fottan att från äget Pos. II gira styrbord hän mot g, så kunna dessa icke så ätt förkaras. A:s oväntade kursändring måste atid inverka på B:s evoutioner, om också bott öfvergående; men någon bestående förde kunde icke uppstå för fottan A, antingen B utförde sin evoution enigt fig. 3 eer fig. 4, enär I B ti föjd af sin öfverägsenhet i fart (16,5-17 knop) tämigen snart var i stånd att ånyo väja stridsafstånd och äge ti sin motståndare. Edstriden fortsattes nu åter på i det närmaste paraea kurser och synes verk1ingarne tiföjd af de korta distanserna hafva varit intensiva. De från r ti r 1 och s ti s 1 gjorda kursändringarne afkortade distansen ti 3500 meter, hvarefter den åter ökades under förfyttningen ti r 2 och s 2. Härunder bef kryssaren Askod träffad fera gånger, h viket föranedde att A:s kryssaredivision beordrades intaga pats på den från fienden vettande sidan af sagskeppen; härigenom kom högste befähafvaren ändtigen i teten.

38 Resutatet af artierieden synes hafva varit tämigen ika å ömse sidor under denna första de af striden. Emeertid voro icke haverierna tiräckigt stora för att eda ti något afgörande. De orsakade emeertid omkring kockan 3t. 30m., sedan distansen åter ökats, ett tifäigt afbrott i striden och det är att märka att denna paus icke hade varit möjig utan den snabbare japanska fottans samtycke. Det är troigt att den föraneddes af de betydande föruster, som det japanska faggskeppet Mikasa hade idit; dess 30,5 cm. kanoner v oro uneer en rätt ång tid obrukbara. Å båda sidor hade artierieden koncentrerats mot motståndarens faggskepp, hvarigenom dessa hade idit stora föruster och därmed förkaras äfven katastrofven å Cesarewitch, medförande konteramira Withöffts död (resutatet af ett yckigt skott), hvarförutan den ryska fottan säkerigen hade yckats i sitt genombrytningsförsök. Torpedfottijerna hade under sagets första de icke funnit något tifäe att detaga i striden, utan föjde at fortfarande de enskida divisionerna på stora distanser. Efter edens afbrott styrde båda fottorna, med bibehåande af sin förra fart, paraea kurser men på stora afstånd från hvarandra. Härpå ägde ett närmande rum, hviket under 3. skedet möjiggjorde ett återupptagande af eden kockan 5t. e. m. och torde fiattorna med 12 knops fart åter bafva begynnt striden cirka 40 mi från Kap Schantung. I detta skede, Fig. 5, intog A med sin hufvudstyrka äget Pos. III och hade sin kryssardivision formerad å den från fienden vettande sidan. Divisionerna I B och II B, formerade i koonn, befunno sig i äget Pos. 3 a och 3 b. Divisionen III B föjde och besköt A:s fartyg i köen. Under denna tidpunkt anände den japanska pansarkryssaren Asama och kanonbåten Yaye-Yama och bidade de en tisvidare sjäfständigt manövrerande grupp. Torpedfottijerna innehade sina skyddade ägen. Vid öfvergången från 3. ti 4. skedet skedde under de närmaste 15 minuterna åter ett närmande mean fottorna och styrdes under denna tid från A och B mot f och g tiägena Pos. IV, 4 a, 4 b, 4 c, 4 d (Fig. 5), hvarvic fiottan B åter drog förde af sin större fart. ' " ~...!'~/:i r;. /{, Retvi.:ea.rr. ~ ~ \... Asko1d. ~ ".::_.,... ; / : {j f'o.ad4-, _Did/1. ~... Q Ces.g.: e w dc h. -a v t "" 1 os. 1o Jto e.m. ~ s~ba,fop6... ~ Rrt'ijet. -~ Po~!j' -~ Q, '\ ' '1. \,., \ f FL. ' '.. - ~.. 'H 5. ~,; ~ s~.:. ' t ~ r t :t. }'L o 1'ic1shitt i_ SJöväsende

39 I detta 4. skede utkämpades en in ten si v edstrid på en: <'istans af 6000 meter. Enigt rysk käa uppnådde japanerna på detta stora afståud ett utomordentigt vackert träffresutat, enär de hade kikaresikten å sina kanoner, något som å rysk sida däremot saknades. Detta kan förkara den ryska fiottans sträfvan att få utkämpa striden på kortare distans, och A ändrade äfven k. 5t. f:>m. e. m. sin kurs mot h, hvarigenom ett närmande mot fienden ägde rum. Om edstriden från k. 5t. 15m. e. m. ti början af 5. skedet k. 6t. 40m. e. m., och kanske ända ti dess saget ändades, hea tiden utkämpades på denna distans, så har detta skett med japanernas bestämmanderätt, enär de tack vare sin större fart het och hået kunde väja stridsafståndet. Det artieristiska afgöraudet torde därför under denna tidrymd, efter att förut hafva vägt ika, sagit öfver ti japanernas förde. K. 6t. 37m. e. m. träffades Cesarewitch två gånger strax efter h varandra af 30,5 cm. projektier, hvika råkade styrtornet och dödade den förtjänstfue konteramiraen 'Vithöfft och samtidigt orsakade haveri å styrinrättningen, hvarigenom fartyget kom att gira 180 och tifäigt gjordes manöverodugigt. Konteramira Uchtomsky, kviken förde sin fiagg å sagskeppet Peresvjet, tog nu högsta befäet öfver fottan. Emeertid måste signaen att»formera enke koonn» sättas upp å räckverket ti fiaggskeppets kommandobrygga, enär masterna hade gått förorade. De båda ödesdigra skotten, som tifäigtvis försatte Cesarewitch ur stridbart skick, orsakade äfven en uppösning af den ryska fiottaus taktiska förband. Beträffande de ryska fartygens röreser under föroppet af 5. skedet (Fig. 6) håa vi oss ti commander Ozawas uppgifter, hvarvid vi dock anmärka, att de icke öfverensstämwa med tidigare och senare erhåna uppgifter, något som för öfrigt ätt kan hända, då man besinnar att de fientiga sagskeppen ständigt ändrade äge och de:;sutom voro svåra att skija från hvarandra. (Forts.)

40 Kanonbåten Svenscsunc, vinterexpedition ti rikets väst- ;kust. Chef: kapten grefve K. A. Posse; Officerare : öjtnant S. B. Sundin;» J. W. Osterman Anbefada sjöexpeditioner. Hänvisning. Korvetten Freja, vinterexpedition ti Norra Atanten och Jviedehafvet. Chef : kommendörkapten A. Ekström; Sekond: kapten G. R. Liepe; Officerare: kapten C. L. de Champs; öjtnant H. O. Eiot;» E. F. Ljungquist.» B. G. von Fieandt;» G. O. S. Udden; underö].tn. H. K. H. herticren b af Södermanand,» E. V. H. Wrange;» K. T. Pam;» grefve G. C. A. Ehrensvärd;» H. Fris; )) I. A. Oasse ; Fartygsäkare: marinäkaren A. J. Prag; Fartygsintendent: intendenten K. A. Trysen., Ti Redaktionen af Tidskrift i Sjöväsence. Med anedning att jag bifvit uppmärksamgjord på, att ordföranden i Kung. Örogsmannasäskapet i sitt senaste anförande benämnd t»ytterigare om Carskrona station och fottans användning», skue hafva tivitat mig, att jag i mitt anförande Stocchom eer Carskrona, afgifvet den 2 dec. 1903, hopbandat begreppen»fottan» och»kustfottan», i ikbet med hvad ordf. sjäf gjort i sitt anförande Carscrona stations betydese för Sveriges försrar, får jag härmed hänvisa ti noten å sid. 55, 67:e årgången af Tidskrift i Sjöväsende, där det tydigen står föjande:»med ii ottan af ses i amänbet i den::m a.fhanding kustfottan». Ca riskrona den 14 november 1 \)05. C. a. Fach. 1.._

41 Från främmande man ner. Engand. Vid Rusk i närheten af Dubin har utförts en inskeppningsöfning, hvarvid 2000 hästar tqgos ombord. Hästarne fördes med barkasser ut "ti transportfartyget >Kansas>, där de hissades ombord och instufvades under däck. Därpå debarkerades åte'f hästame genom att kastas öfverbord, hvar~ efter de tisammans med manskapet fingo simma i and. (United Service Gazette ) De hitintis kända meden att afså torpedbåtsanfa äro: nät, stråkastare och ätt snabbskjutande artieri. För en besutsam och djärf torpedbåtschef äro de dock inga oöfvervinneriga hinder. Näten göras numera djupare för att kunna uppfånga ågt gående torpeder. Atjämt kvarstår dock svårigheten att vid sjöhäfning håa dem på sin pats; dessutom ämna de icke något skydd åt stäfvarne. Stråkastarnes utvecking har icke håit jämna steg med torpedernas porte, hviken nu går upp ti m.; en oägenhet som återstår att afhjäpa hos denna viktiga de af försvarsmeden. (United Service Gazette ) En ny maritim bas ska upprättas i Dove r; befästningar skoa anäggas därstädes och pats beredas för eirka 33 större och mindre örogsfartyg. Ytterst å vågbrytarue vid inoppet hafva uppsatts eektriska apparater för sträckning af svåra ståtrådstrossar tvärs öfver inoppet ti skydd mot torpedbåtsanfal (United Service Gazette ) Amira Lord Ch. Beresford's faggskepp Buwark tihörande Medehafsfottan har utfört en ~ärde es vacker artieriskjutning, i det man med 30,5 cm. kanonerna erhö 17 träffar på 23 skott, och med 15 cm. kano nerna 73 träffar på 103 skott med en medehastighet af 6,08 skott per minut. (Proceedings of U. S. N. Institute ). e ' Stängsebomanordningarne vid inoppet ti Pymouth hafva nyigen pröfvats. Liknande öfningar hafva tidigare ägt rum i Portstnouth. Behofvet af stängsebommar ti försvar mot torpedbåtsanfa har mer och mer uppmärksammats af amiraitetet under de senaste åren och särskidt har föroppet vid Port Arthur påpekat nödvändigheten af dyika. (United Service Gazette ) Kriget i Ostasien har visat värdet af artieriskjutningar nattetid. Prins Louis af Battenberg har särskidt häri öfvat sina kryssare tisammans med jagarne. De senare försågos för detta ändamå med sådan eektrisk kontur-beysning som numera amänt brnkas vid maritima iuminationer. Då jagarne vid något tifäe yckades, utan att dessförinnan hafva bifvit beysta, komma in på torped-porte, tändes hea deras beysning, hvarpå öfning med riktning, edgifning och afståndsbedömniug mot dem ägde rum. Amiraitetet har tagit upp iden och besutat utvecka den än vidare. För detta ändamå ämnar man åta tiverka stridsmå förestäande jagare och förse dem med iknande konturbeysning. Des~a må skoa bogseras af jagare och skjutning med pjäsernas egen ammunition äga rum mot dem. Största uppmärksamhet måste naturigtvis iakttagas vid dy ika nattskjutningar ti förekommande af vådabeskjutningar. (United Service Gazette ) :vi införsvaret vid hamnar och varf har öfvertagits af fottan; de hitintis existerande minörkompanierna hafva omdanats ti fästningsingenjörkompanier. För att ej öfverskrida den faststäda numerären komma dock framdees 10 kompanier att uppösas. (United Service Gazette ) Den utrangerade kanonbåten Rattesnake har sänkts i Portsmouths hamn och därpå sprängts med 136 kg. bomuskrut. Afsikten härmed har varit att utröna des effekten af submarina exposioner och des den tid, som åtgår för att undanrödja fartygsvrak, som bifvit sänkt för att atspärra ett trångt inopp. (United Ser~ice Gazette ) Vid de nyigen håna artieriskjutöfningarne med jagare öppnades deen på 1100 meter mot ett må 1,8 meter i fyrkant. Egen fart var 14 knop. Eden fick endast afgifvas uneer minut och bott träffar i mået räknades. >Lee> erhö med sina 57 mm. ss. k. 11 träffar och med 76 mm. ss. k. 4 träffar på 8 skott. >BRckwater> fick icke så godt resutat med sina 57 mm. ss. k. men erhö med 76 mm. ss. k. 5 träffar på 7 skott. Vid torpedskjutningarne afsköt hvarje jagare två med stukbara ko-

42 ner försedda torpeder under 15'.o fart mot ett med 10'.o fart mötande sagskepp. dessa skjutningar detogo 24 fartyg, dock yckades endast ' Waweneg> m håj!a två träffar. Öfningen utfördes så att jagarue tisammans bidade en fottij under befä af en faggofficer; atså något adees nytt. (Mitteiungsn aus dem Gebiete des Seveesens.) KriO"srätt har håits ombord å kryssaren Argonaut för att undersöka b. orsakerna ti att en 15 cm. granat expoderat i kryssarens ammumtwnsdurkar. (United Service Gazette ) Från :Mata skrifves, att en sup från kryssaren Carnarvon, tihörande Medehafsfottan, nyigen var het nära att g!'t förorad under minarbeten vid Lemnos. Supen hade utagt en mina och då at var kart rodde supen bort på hvad man ansåg såsom säker distans, Inrarefter minan bringades ti exposion ; härvid sungades supen med besättni:1g högt i uften dock utan att någon skadades. (United Service Gazette ) Enigt >Standard> hafva försök med att använda drakar för miitära observationsändamå uneer årets manövrar utförts med synnerigen goda resutat. Drakarne utgöra en kompettering ti baongerna, enär de just äro användbara under sådana vädereksförhåanden, då baongerna åter bifva svåra att hantera. De äro förfärdigade af synnerigen ätt materie; stäningen är af bambu, öfverkädc med sikestyg. Formen är den vaniga af barn brukae fastän dessutom ett par ving~ege finnas. Drakarne fasthåas af en smäcker ståtrådsiua, som efter behof kan uppeer afvindas å en vinciapparat och kunna de uneer ätt bris yfta en person ända ti 1000 meter högt. Genom teefonodning kan observatören när som häst meddea gjorda upptäckter ti dem det vederbör. Drakarne äro för en fiende mycket svårare att upptäcka än baongerna. På grund af de tifredsstäande försöksresutaten skoa de nu anskaffas i tiräckigt anta för aa truppförband. En exposion ägde nyigen rum ombord å en unceryattensbåt i Pymouth. Dess bättre skedde dock ingen förust af människoif, ehuru besättningen med knapp nöd yckades att undgå katastrofe n. Tre under vattensbåtar, Az, A och AG, åtföjda af en torpedbåt och bogserbåten Nette, uppehöo sig i Stokes Bay för öfningar. Strax efter det A. sänkt sig n ed i vattnet, kom den åter upp ti ytan med aktern före, hvarvid besättningen, som utgjordes af 16 man, sågs med största hast skynda upp ur styrtornet, så snart detta nått upp öfver vattenytan. De omtaade, att en exposion skett och vatten börjat intränga i båten, antagigen genom den röredning, som utgör afopp för gasoin-ångan, då båten är under gång i vattenytan: Vattnet hade inverkat på de eektriska batteriernas accumuatorer, hvarvid koringas astrats, hviken orsakat exposionen. Lyckigtvis märkte~ genast närvaron af denna gas hvarvic befähafvarer.. ögonbickigen vidtog anstater för att höja båten upp ti ytan, som nåddes under en depression af 35 grader med förstäfven. Båten togs därpå in i hamnen för att dockas; men sjönk på vägen. Den bar sedermera upptagits. (United Service Ga~ette ) Fera röster hafva höjts för afskaffandet af undervattensminorna vid: försvaret af engeska hamnar, enär de numera måste anses såsom omoderna vapen och kanske äro farigare för de försvarande än för fienden. strategerna säga, att intet avarsamt anfa kan befaras mot Engands hamnar och arsenaer, så änge fottan innehar tiräckig styrka och är i stånd att håa fiendens fartyg på vederbörigt afstånc. Ingen fiende ska riskera att bifva sprängd genom att gå för nära inpå kusten, då han ju. numera kan ntföra ett bombardement på betydigt afstånd. Minornas försvarare fasthåa vid att Engand äger många hamnar så beägna att fientiga torpedbåtsfottijer het pötsigt skoa kunna anfaa dem och åstadkomma anseniga föruster. Rörigt undervattensförsvar och jagare torde därför ej vara tiräckiga att hindra dyika pötsiga anfa kanske först före eer samtidigt med krigsförkaringen. Ända ti het nyigen har minförsvaret tihört anneen, men nu öfvertagits af fottan och har det föresagits att försvaret med minor ska öfvorgifvas och ersätta~ med torpedfartyg och rörigt undervattensförsval Engand har två sag af hamnar, des sådana som utesutande äro afsedea för hande och des maritima baser. De förra hafva hitintis försvarats af minor och ett fåta fankerande kanoner, de senare af ett starkt såvä min- som artieri-försvar. Om nu minorna skoa utgå kommer försvaret att utgöras af artieri, Brennan-torpecer och undervattensbåtar. Emeertid synes nu opinionen mot minorna hastigt vinna makt och måtte bott ej detta steg en gång få at för dyrt betaas! (United Service Gazette ) En af Iärdomarne från rysk-japanska kriget är att minan är mera effektiv än torpeden. En he de meddeanden om minor hafva samats och håa nu på att bearbetas af amiraitetet för att faststäa vissa teorier. Rattesnake har för detta ändamå stäts ti förfogande. Torpedister och minöre> skoa nu anfaa Rattesnake på samma sätt som artieristema gingo åt Beeise. Rattesnakes skrof förses invändigt med cement i oika tjockek för att undersöka om en fartygsbotten kan konstrueras tiräckigt stark att motstå en uncervattenssprängning. (United Service Gazette )

43 Sagskeppet Commonweath har nyigen afgått från Pymouth ti Bantry Bay för att utföra >caibrating trias>. Amira Percy Scott, ieute ~nant F. C. Dreyer, artieriofficer å Exrnouth tiika med fera andra artierifackmän skoa öfvervara försöken, som komma att fortgå i 10 dagar. Dessa >caibrating trias> bafva ti syfte att bestämma bvarje kanons fe. För detta ändamå förtöjes fartyget i smut vatten så att det igger orörigt och bojar utäggas ängs en inje å cirka 4000 meter från fartyget. Från en observationspats iakttages n edsagen. Aa kanonernas uppsättningar instäas för 4000 meter 08h hvarje pjäs affyras så många gånger.att man får ett normat utsag. Den kanon, hvars skott faa närmast injen, bir nu the >bogcy> och aa de öfrigas s;iktanordningar justeras efter denna, så att de gifva samma afstånd. Amiraitetet tror sig härigenom på ett enket sätt hafvr öst probemet att få en säker koncentrerad ed. (United Service Gazette ) En avarsam oyckshändese timade nyigen ombord å i\'iagnificient under måskjutningsöfning utanför Tetuan. Härvid dödades en officer och fyra matroser under det att två officerare och 10 matroser befvo svårt skadade. Oyckan ärer hafva orsakats genom kickskott med en 15 cm. kanon, därigenom att mekanismen öppnades för att umersöka orsaken ti kicken, hvarvid skottet brann af. (United f:ervice Institution ) Nordeskaderns torpedskjutningar hafva ägt rum å den öppna red.ceu vid Fret. Måen bogserades af tre jagare, gående i en cirke mean ön Longne och udden Lanveoc. Artieriskjutningarne utfördes vid Quiberon. tre sihuetter. sagskeppen passerade måen med 12 s arne med 16 samt på 6000 meters afstånd. 1\Iåen utgjordes af knops fart och krys- Utbidningen i artieri- och torpedskjutning hafva pågått i tre månader och nu afsutats. Därunder har en 100 kg. stridsadead torped afskjutits, hvarjämte exercis med förstöring af undervattenskabar medest.craggning och sprängning öfvats. (Le Yacht ) Inom franska marinen har vid Gavres i närbeten af Lorient utförts -en serie mycket intressanta submarina experiment med anedning af vissa föropp uneer det senaste kriget. Försöken hafva gått ut på att utröna -effektiviteten hos oika sags torpeder une er fut krigsmässiga vikor, sär skidt med afseende på deras verkan mot pansar under vatten. För detta itndamå anordnades vid ågt vatten pansarpåtar så, att de representerade -ett fartygs undervattenskropp, hvarpå torpeder anbragtes invid dem. Vid föjande högvatten sprängdes torpederna. Därjämte pröfvaces en sinnrik utskjutningsapparat för torpeder, konstruerad af kapten Baudret-Lacantinicre, och utföo de första försöken så gynnsamt, att man ämnar aptera sådanr apparater å tvänne torpedbåtar för vidare pröfniug. (United Service Gazette ) Frankrike. Franske jagaren Fancon har användts för utäggning af ströminor såsom öfning. Hädanefter komma de med särskid sken-anordning för fäande af ströminor apterade 3:dje kass kryssame att ej ängre användas härti, utan sko1ft aa nya pansarkryssare förses med erforderiga anordningar för utäggning af minor och borttages i stäet häck-torpedtuben. Enigt >e Temps> kunna föjande ärdomar hämtas från sista kriget. Det sekundära artieriet är ti ingen nytta å sagskeppen; dessa skoa endast hafva kanoner, som förmå att på meter genomså pansar. 24 cm. kanonerna synas vara de ämpigaste; des äro de tiräcdigt pansarbrytande och des mera snabbskjutande än större kaibrar. Enhet måste förefinnas i bestyckningen. Ideaet är en kanontyp, en pro _jektityp och en fartygstyp. Det rysk-japanska kriget har tydigen påpekat styrkan och effektiviteten af minförsvar samt nödgat aa mariner att ineda nya försök med.cettr stridsmede. I Touon, hvarest >Commission des torpies > är föragd, har man naturigtvis föjt med sin tid. Kyigen har en automatisk-mekanisk mina pröfvats; härvid användes \Yattignies. Vidare hafva försök med draggning af ti Vignettcs. bottenminor utförts å redden (Le Yacht ) De nackdear, som vidåda de nuvarande franska jagarne af 330-tons typen. äro des att de i hög sjö at för snart förora sin fart samt des.att deras maskiner och pannor genom den ara minsta projekti kunna sättas ur stridbart skick..1\ian är därför betänkt på att söka förekomma detta genom en ökning i tons-taet ti 450 a 470 samt att gifva maskiner.och pannor ett skyed af 5 cm. tjock pansar, hviket skue inom aa af- Tidsc1-ift i Sjöväsendet. 34

44 stånd kunna utestänga aa 47 mm. och 57 mm. projektier samt 76 mm. å afstånd öfverstigande 2,500 meter. Farten komme härigenom möjigen att gå ned ti 25 knop. (United Service Institution ) Japan. Uneer senaste kriget hafva japanerna besagtagit föjande anta hande1sfartyg, hvika SAcermera på grund af krigskontrabandsaster bifvit fråndömda sina ägare. 1ngare. Segare. Sammanagct tonta. Amerikanska Engeska Franska W Hoändska & Norska Ryska Svenska Tyska Österrikiska....;,:..:.. :..:...:.. :2:.....:6:.:2:.:::3~1 Summa (Eugineering 1905.) Under rysk japanska kriget användes af japanerna utesutande steriiseradt vatten vid sårbehanding, hvarvid man undvek sjäfva såret och i stäet tvättade huden. Såret öfvertäcktes sedan med steriiserad bom u. Hvarje fartyg i japanska fottan var försedt med apparat för steriisering af vatten. För 10 år sedan under kriget med Ki.na använde japanerna den antiseptiska metoden, under det de nu upptagit det aseptiska systemet med det resutat att af 682 svårt sårade endast 32 aficit. Före strid beordrades hvarje man som ingick i ett fartygs besättning att bada och därpå ikäda sig fuständigt rena underkäder ti fö-rekommande af bodförgiftning i händese af Rkada. Därjämte undersöktes noggrann t ö go nen på kanonkommendörerna och om fe upptäckte på någon ersattes denne med annan fut dugig. Under strid erhöo besi:ittningarne enprocentig borsyreösning för att därmed tvätta ögonen om dessa tagit skada af krutröken. Likaså erhö h varje man bomustussar för öronen att hindra spräckning af trumhinnorna. (United Service Gazette ) genom: Föjande anta örogsfartyg hafva under senaste krig gått förorade.ryska. Arti!Rried 12 Torpedering :\'!insprängning ;,:..:...:..;"..:....:....:....:....:..._...:....:... Japanska. n;_ Summa :! ;.0 Japanske jagare cbefen~, öjtnanten Yuasa's ta ti sin besättnin f före anfaet.på ryska ryska fottan utanför Port Arthur den 8-9 februan 190!.,, H var och en af oss måste af~ tå ifrån tanken att åt sig sjä f söka förvärfva ett ärofut namn! Däremot skoa vi genom ett gediget, gemen samt samarbete sträfva efter att kunna ösa vår fö reagda uppgift! Det är en fask uppfattning af en krigsman att onödigt offra sig eer att onödigt söka döden. Döden är icke vårt må! Utan vi sträfva efter framgång att ösa vår uppgift. Vi dö förgäfves, om vi ej kunna nå vårt må. Dör jag, tager öjtnant Yamamoto befäet. Dör äfven han. hafven I att yda den ädste underofficeren. Låto.m oss nu håa fast vid dessa mina ord at inti sista man, tis vi hafva öst vår uppgift!» Ryssand. (The.Russo-Japanese War.) Fottans nybyggnadsiörsag, fördead t på en tioårsperiod omfattar : i::agskepp af Sava-typen st. > Andrei Pervosvannei-typen " Kryssare > Bayan-typen G ' ' förbättrad N ovik typ G ' > Bogatyr-typen (j ' Jagare > större typ " Torpedbåtar " Friviiga fottan ska få sin hufvudstation i vvindau. (Proceedings of U. S. N. Institute ) Torpedkryssaren Emir-Buchuski > och Finn > om 580 tons, 26 knop, samt bestyckade med två 75 mrn. ss. k. och sex 57 mm. ss. k. samt 3 torpedtuber hafva afsutat sina profturer. Torpedkryssaren Genera Kondratenko bar sjösatts å finskt var f samt fyra jagare å franskt varf.

45 Tyskand. Enigt >Agemeine Miitärische Korresponden z, ha fy a de miitära myndigbeterna besutat att utvidga Danzig ti en maritim bas af :a kass. Omdaningen kommer att ske under oppet af fera år. (Standard ) Tyske kejsaren har befat att med anedning af erfarenheterna från rysk-japanska kriget ska större uppmärksamhet iignas åt m inväsencet. Ett minörkompani på 200 man kommer att uppsättas och fö r äggas ti Cuxhaven. Tyska marinen äger tre minutäggningsfartyg, som dock äro förådrade och på grund h äraf skoa sex torpecb;\tar stäas ti nämnda minörkompanis förfogande. 1\Ian tror sig härigenom kunna afspärra Ebemynningen på 12 timmar. Tyska marinbudgeten innehö ett ansag af 80,000 pund stering afsedt ti fortsatta försök med undervattensbåta'. Efter att. under åna tid hafva fasthåit vid att fartyg af detta sag icke voro af något mi~ tärt eer maritimt värde hafva de tyska marinmyndighetern a dock nu besutat att bygga sådana. Koertings-verken i Hanover hafva nu fått bestäning på Hi stycken ojemotorer för undervattensbftta'. Dessa motorer äro af en adees ny typ. Dc konsumera 12 tons oja under 24 timmar vid norma fart samt 18 tons vid forcering. Tio stycken dyika motorer äro afseeda för Kie och de öfriga för Frankrike, där Ryssand gjort stora bestäninga'. (United Service Gazette Enigt öfverenskommcse mean regeringen och >Forrest-Geseschaft för teegrafering utan tråd ' har marinförvatningen öfvertagit kont roen af de fem viktigaste stationerna: Key ~West-Panama (1000'), Portorico-Key \Vest (1000'), Gnatenamo-Panama (720'), Pensacoa- Key West (450') och Guantanamo--Portorico (600'). Hvar och en af dessa stationer ska kunna u tväxa teegram med de öfriga och med fartyg, som äro förseeda med apparater för dyik teegrafering. Ytteri gare en station ska anäggas i Sydkaifonien och öfver San Franzisko, Seatte Isand, Aaska, Aeuterna och Kamschatka upprätthåa förbindesen med Japan. ('\1iitär Wochenbatt ) En ny station för f ottan ska anäggas vid Pear Harbor för att utgöra en 2000' ut i hafvet framskjuten stödjepunkt, hvarifrån fottan ska kunna attakera en ti Ostasien framträngande fiende i fanken. (Army and Navy Journa ) U. S. Amerika... I. fort >.i\onroe > bafva vid den första undervisningskursen i artienskjntnmg e därstädes kommenderade unga articriofficerarne uppnått ett ~anska go~ t resutat. :\ed 12 cm. kanonerna uppnådees på ett medeafstand af 26o9 meter och med en edhastighet af 17 sekunder per skott 18 träffar på 20 skott (90 proc.). Med 25,5 cm. kanonerna uppnåddes på 3940 meter och med 40 sekuner per skott 12 träffar på 12 skott (100 proc.), samt med 30,5 cm. kanonerna uppnåddes på 351G meter och med 80 sekunder per skott 6 träffar på 8 skott (75 procent). (Army and Navy J ourna )... - ~

46 Littet atur. Horatio Neson: Engands Saior Hero, af Richard H. w ater Scott's Pubisbing C:o, London. Pris 2 sh. G d. net. En. massa arbeten hafva under senaste åren utkommit om denne Abions son, skidrande hans!if såsom sjöman, hans strategi, karaktär, brefväxing m. m.; men dock hafva biografierna öfver honom varit sparsamma. Föreiggande bok utgör en synnerigen intressant biografisk skidring af N e son ända från hans tidigaste barndom å Burham Tborpe at inti den sisfa stora batajcagen å Vietory då hans!if ändades. Arbetet prydes af tarika iustrationer och förut icke pubicerade porträtt af honom. Farnous Fighter of the Feet, af Edvard Fraser, London,.Macmian & C:o, 8 dear a 6 si. Denna bok är affattad på ett för äsaren kanske bitin tis okäudt sätt i det den icke, såsom man sku e vija tro, skicrar Engands sjöhjätar och deras!if utan förtäjer den i stäet om de tappra dåd, som äro förknippade med namn sådana som Formidabe, Jionmouth, Unraunter, Roya Sovereign och T ememire, hvika burits af fartyg tihörande Engands stota fotta. Serien sutar med berättesen om det djärfva anfa som utfördes af Lord Chares Beresford och hans besättniucr med kanonbåten Conror mot Aexandrias befästningar 1882.,.., Tarika iustrationer öfver ryktbara fartyg och deras chefer öka ännu mera värdet af detta intressanta arbete. History of the war between Japan and China. Tokyo. The Kinkodo Pubisbing C:o. Föreiggande arbete, hvaraf de första cearne utkommit, är utgifvet af jaj)anska 2:euerastabcn och uttiij'<er' ~ L' s1g genom _, n synnarigen kar och på samma gång noggrann framstäning af 1894 och 1895 års krig, tarikt försedd med panscher och kartor. Arbetet är öfversatt ti engeska af major Jikemura och A. Loyd, och rekommenderas för aa dem, som intresserar sig för Ostasien och därmed sammanhängande frågor. Taschenbuch der Kriegsfotten, VI årgången, 2:a uppagan, 1905, af kaptenöjtnanten B. Weyer; J. F'. Lehman's förag, 1\hi.nchen. Pris eegant bunden 4 mark. Sedan 1905 års första uppaga utkommit hafva många och stora förändringar iuträdt i de tiesta mariner des genom nybyggnader och des genom utrangering af förådrade fartyg samt sutigen genom föruster under oppet af kriget i Ostasien. På grund häraf bar författaren ansett sig böra utgifva deuna andra uppaga, bviken omfattar aa förändringar ti medio af juni månad innevarande år. Biderna utgöras af kopior från fotografier, hviket garanterar deras naturtrogenhet. För framtiden komma för undvikande af ökade kostnader för köpare under juni warje år suppementbad att utgifvas, omfattande aa ändringar sedan närmast föregående december månad, så anordnade, att de ätt kunna inhäftas i årets uppaga.. Aa de värdefua omsorger författaren såunda nedägger på detta verk borgar för att det at fortfarande häfdar sin framståenda pats band utgifna marinkaeudrar. Dictionnaire Technique et Natique de marine. franf(ais, Angais, Aemand et Itaien. Comprend es termes concernant 'artierie, 'astronomie, a direction des pigeons voyageurs, a construction n a vae en fer et en bois, 'eectrotechnie, es baons captifs (pour observations), 'hydrographie, a conduite des macbines, e materie maritime, a mecanique, a technoogie, e commerce maritime, es equipages de a fottes, es mines sons-marines, es torpies Whitehead, e droit maritime, a tactique navae, es assurances, ainsi que es expressions es pus importantes touchant

47 es fortifications, a construction des ponts, a chimie, es chemins de fer, es exposifs, es constructions sur terre et es travaux hydrotiques, es mathematiques, a physique etc. Pubie par a Redaction des»mitteiungen ans dem Gebiete des Seeweesens». Poa Pris per de 30 mark. I detta gedigna och vidyftiga arbete, utgifvet med österrikiska marinministeriets tistånd, hafva författame sökt att på fyra oika språk åstadkomma ett exikon för tekniska och miitära uttryck inom den nautisk-maritima vetenskapen och därmed sammanhängande frågor. Lexikonet är orcnadt på två sätt, des afabetiskt efter engeska och franska ord, des systematiskt, så att man under vissa hufvudord kan återfinna dit hörande tekniska m. fl sammanstäningar. Detta högst förtjänstfua verk torde med gädje häsas af icke bott örogs- och handesmarinernas befä utan äfven af aa. som hafva med skeppsbyggeri, maskinväsence, etektricitet m. m. att syssa och rekommenderas. detsamma såsom enastående i sitt sag. ' 7 ' - 5i:5 - Nyut<ommen miitär-ma1 itim itteratur. Brown's \Vind and Currents of the Northern and Southern Hemispheresr and Law of Storms. Pris 2 s. 6 d. A \Iemoria of Horatio Neson, af S. Baring Goud. Pris 2 s. 6 d. Loneon. Skeffington & Son. Steam Engineering, af W. W. F. Puen. Pris 4 s. Manchester. The Scientific Pubisbing Company. Brown's Marine Eectrii:ian. Pris 3 s. 5 e. Gasgow. James Brown & Son. Das russisch- japanische Herr, Kriegsmarine und die der in Ostasien in teressierten Staaten, af H. von Bi.'tow, wien. L. IV. Seide & Son. Pris 3 mark. Das Kriegschaupatz in Ostasien, ai major Joseph Schön, Leipzig. Friedrich Luckhardt. Pris 5 mark. Das Seebeuterecht, af D:r Wiy Röpcke, Leip7-ig. A. Deichertschers för agsbokhandel Pris 3 mark. Les fottes de Combat en 1904, af cummandant de Baincourt. 4:de upp!agan. Berger-Levraut & C:o, Paris. Pris 6 francs. Les torpies et es Mines sons-marines, af H. Noabat. 491 sidor. Pris 8 francs. The Nava Pocket Book för 1905, af Sir W. Laird Cowes. >The war between R.1ssia and Japan; containing thriing accounts of fierce hattes by sea and and >; by Murat Hastread; vu1.1; 12:o; Phiadephia. Pris 1,75 sh. >Admira Pawe Stephanowitsch Nachimow >, von IV. Mamyschew; Heraus~ gegehen von W. Beresowskij; 8 o; S:t Petersburg; 0,50 rub., Ecoe de cannonage. Baistique exterieure; A p p areis de vi see et Mesm e des cistance. Conferences; par ieutenant de v aisseau Brisson; 208 pages avec figures et panehes; 8:o. Der russisch-japanische Krieg in seinen Rickwirkungen auf den wet-

48 frieden. Mit besonderer Bezngnahme auf die Frage der Gestatung und Beschaffenheit der Zukunftsfiotten (Panser-Linienschiffe oder Keinschiffe) und der Zukö.nftigen \ Vetmachtsteung der europäischen Grosstaaten. Auf Grundagen eigener Beobachtungen zur Kriegszeit in Japan r-usammangestat, von Ju. }Jem er Offizier a. D.; 110 seiten; Lex. - S:o; Ha e. Pris 2 mark. Ca nieres maritimes. Ecoe d Ps mousses de Ja Marine nationae; (Bu t. de 'Ecoe; Coneitians d'admission; Regim e de 'Ecoe et Regement interieur.) 52 pages; 16:o; Limoges. > Koisionsgiirte und Torpedo kurtinc. Pris - : 75 francs. Eine Stucie i.iber den besseren Schutz des Unterwasserteies der Panzerschiffe untcr Bezugnahme au f die Erfabrnngen des Seekrieges in Ostasien ; von Sebein, korvetten kapitän a. D. 35 seit8!1 mit 2 Tafen; gr. S:o; Kie. \1. - :50. Transportation of ''roops and Materia ; C. B. Baker; S:o; London. Pris 7 sh. 6 d. >:J1iitary and Nava Dictionary >. Major U. S. A. J ohn Wisser and H. Gauss, Esq. of the Navy Departement. New-York. Sea Life in Neson's Time, by John Masefied, London. Methun & C:o. 3 s. (j d.. Azimuths for every four minntes of time of Sun, }uon, P anets, and Fifty of te Brightest Stars, through Tubes A, B, and C, Latitudes 85 N to 85 S; aso other Usefu Navigationa Tabes, \Yith numerous exampes of Doobe Atitudes, and a Ne" and Improved, summer Methocb. By H. S. Backburne, Extra Master, and Nautica Adviser to government of New Zeaand. Requisite Tabes, by Percy L. H. Davis, London. J. D. Potter. 7 s. 6 d. Apcrcu de Taetique Navae. Une nouvee tactique en ordrc disperse, par e Gommendant Henry Vignot, ancien coaborateur de:> ministres A u be, Lock ro y, Pectan. En V c ute a a Direction des»questions Navaes. Paris, Rue de Rivo, 200, P ri x 2 frs. Eements de machines a vapeur marines. J. B. Guihaumon. 3:e edition. In - 8:o, 257 p. avec 29 fig. Paris. Berger-Levra u! t et C:ie; 5 francs. Droit Jiaritime. Une reformc necessairc.!,imitation de a rcsponsabiite des proprietaires de navires, et specir.emcnt de cee des portems de ports dans es societes en participation. Par G. \arais. In - S:o, 16 p. Roen Impr. Gy: La Teegrapbic sans fi. Par D. Mazotto. In - S:o, X, 432 p. avec fig. Paris. Y:e Dunod, 12 francs 50 cent. Hundred Years Ago: Battes by Land and by Sea; Um-Trafagar- A nsteritz; G. A. Furse; S:o; London; O sh Russian K a vy in Russo-.Japanese War; N. K ad o; Transated, \Yitt captain I\:tados Consent, from French Text of 1\J. Rene \Jarchand by L. J. H. Dickinson ; 290 p ag.; S:o; London; 5 sh. Neutra Dutics in a ~1aritime War ; As ius. by Recent EYents; T. E. Hoand; S:o; London; sh. Deutschand in der \Ve t voran? Zwangose Betracttungen zur Fottenfrage. Graf E. Reventow; 79 seiten; gr. S:o; Berin: mark. Manue practique de cinematique navae et mariti me, a \'usage c}e a marine de auerre et de a marine commerce. Capitaine de vaisseau "' F ~-o en retraite Le'on Vida ; 222 pages avec figmes; S:o; Pan s; ' r. t.d Etude sur Ja Strategie navae; Lieutenant de vaisseau Rene Daveuy; 438 pages; S:o; Nancy; Fr. 6: --. Battc of Trafagar. R. Soutbey; 54 pag.; S:o; London; st. L'objectif dc nos fottes. La Guerre commerciae; par e commandant D*'''"; 147 pages avec figures; S:o; Paris. Sanitätsbericit i.iber die kaiserieb deutsche Niarine fi.'tr een Zeitraum vom 1. X. ~J O\ bis 30. IX. ~03. Bearbeitet in der medicinaabteiung des Reichsmarineamts. :!01 seiten. Gr. S:o; Berin. 2: -. Courses of Ins t.ruction in Gunnery for Officers, Seamen, an J \Jarines; S:o; London; 6 d. Neson, his Life as tod by Hirnsef; Cara E. E. Gye; S:o; London; (j d. Der Ostasiatische Krieg und das Yökerrecht. Beuchtung einiger Fragen des Vökerrechts im Hinbick au f die Ereignisse in Ostasien; D:r Fritz Wegmann; 52 seiten; gr. 1:3:o; Frauenfed; : 20. Nava Engines and Machinery, by commander John K. Barton, U. S. Navy; S:o; 570 pages. Price G.50 sh. Notes on Internationa La\1-, by Lieut. C. P. Eaton, U. S. N. member of the Ne11 Jersey Bar; S:o; 139 pages. P rice s h Der Seckrieg, VI. Fosz, Berin. Bo & Pickardt. Mark S: -. Les Croisaires et e guerre maritime, H. Brongiart, Paris; A. Chaeme. 3 francs. Canon, torpie et cuirassc, A. Croneau, Paris; Gauthier-Vi!ars; 2.50 francs. The torpedo in peace and \Yar, b,y Fred. T. Jane, London; IV. Tacker & C:o. 5 sh. The moderne officer of the,, atch, Vandercecken, Portsmouth, Z. Griffen. sh. G e. Vorschriften fir die Ergänzung des Seeoffizierkorps nebst Ausfiibrungsbestimmungen fftr die Ansnahme und Einsteung as Seekadett in der kaiseriche Marine. Keudruck öre. Modern Guns ami Gunnery, H. A. Bethe, Loneon Kr. 10: 50.

49 The Nava.Amma! T. A. Brassey. Kr. 15. The R usso-j apanese War. From the Outbreak of Hastiiities to te Batte of Liaoyang, Thomas Uowen, London Kr. 16. Torpedvapnet och ifvet ombord å dess fartyg, S. Dehgren. Kr. 2: 50. Dienstvorschrift fö.r die \farine Arti eridepots. Berin 1905; häftad 4: 50, kart. 5 kr. Faggeu-Saut und Besuchsordnung fir die Kaisericie Marine, Berin Kr. 2: 50. Die F otten der Wet, häft a kr. Jahrbnch fi.i.r Deutschands seeintressen unter teiweiser.benntzung amt i cher Materias herausgegangen;.:\auticus; 7:e årgången, Berin 1905; kart. 6: 25; bunden 7 kr. The Imperia Japanese Navy, Fred. T. Jane, London kr. The Imperia Russian Navy, entiery new and revised ed ition, Fred. T. Jane, Loneon kronor. La )arine russe dans a guerre russo-japonaise. Apres e cepart de a ceuxieme escacre du Pasifique. N. L. Kado, tradnit par Rene )'farchand, Paris Kr. 2: 80. Deutschands Kriegsfotte, Victor Laverenr.; 12 häften a kr. Wörterbuch ftir den E rsat;-; bisher gebräuchicher Fremcwörter berausgegeben in Reichsmarine Amt, Berin Kr. 0: 30. Ofvanstående böcker kunna på rekvisition erhåas hos C. E. Fritze's kung. hofbokhande, Gustaf Adofstorg 18, Stockhom samt Aktieboaget Nordiska Bokhanden, Drottninggatan. 7, Stockhom. Kungjorda patentansökningar. (Meddeade genom Th. W awrinskys. Pateutbyrå, Stockho.m, som ombesörjer a[snifter af ansöknmgshandmgarna, kopwr af tihörande ritningar och invändningar mot meddeande af patent.) Datum Diariinummer. 2/!) 1209,03 2j / 05 Uppfinningens art. Säkerhetsås för projektibrandrör. H. P. \Ierriam, Ne,v-York, N. Y. Anordning vid fätpjäser för edrörets eer avettöfverredets faståsande i körstäniugen. Friedr. Krupp A-G., Essen. Under två månader från ofvanståence data kunua invändningar mot dessa ansökningar ingifvas ti patentverket.

50 Innehå tidskif'ter åtskiiga maritima ocj1 krigsyetenskapiga Artieri, handvapen och sprängämnen. United Service Gazette, sid. 23:2: Bad Kava! Gnnnery; sid. 268: Onr Nava Gnns. - Miitär Wochenbatt, sid 2588: Ein neuer E ntfernun gsme~se r. - Proceedings of U. s. N. Institut_e, sid. 129: Aiming by teescope sight campared with aiming by open ~1ght. - Journa of the Roya Articry, sid. 288: A quick meth od of notmg down observations of fire. - Mitteiungen ans dem Gebiete des See1resens, sid. 954: Fenereitung und Schnszbeobachtung beim Schieszen auf grosze Distanzen. - No rsk Tidsskrift i Sovwsen, sid. 245: Lidt om kanonsigters sidoförskydning. Kustförsvar. United Service Gazette, sid. 295: The Nava Works at Gibratar; sid. 335: Coast Defence Secrets. - :\Iiitär \Vochenbatt sid 2604: Kanu die Verteidigungsfähigkcit moderner.festungen gest~ i ge r ~ werden? - Proceedings of U. S. N. Institute, sid. 97: A stud y of attacks upon fortified harbors. - Journa of the Roya Arti!ery, sid. 245: The P rincipes that shond Govern the aotment to, and the empoyment in, Coast F ortresses of J~ight Q. F. Gnns, and the methods of fire Contro and direction best suited to obtain effective fire. Marinorganisation. United Service Gazette, sid. 244: Our New ::-Java! ~ase ; s!d. 267: F ood Suppy in War Time; sid. 276: Fogging in the Navy; s1d. 336: Transformaton of the Submarine Miners. - Le Yacbt, sid. 5!:i: De 'inscription maritime: sid. G09: Le projet de Budget de a J\Iarine en United Fervice Gazette, Rid. 437: Gnnnery Improvements in t he Navy. - P roceedings of the U. S. N. Institute, sid. 315: The trnth About Nava Administration; sid. 367: Desertion from the 'avv; sid. 5!:i5: Draft of a Bi for increasing the Commissioned PersonneJ ~f the Line of the Xavy, Estab!ishing a Commensurate Eno-ineerin o- Branch, and Promoting the Efficiency of t he Navy. o o Miitär Juftse ging. United Service Gazette, sid. 335: Kite-tying fo 1 Observation Pm poses; sid. 335: Airships in Siege Work. Navigation, handej och sjöfart. Mitteinngen aus dem Gebiete des Seewesens, sid. 85ä: Beiträge zur Lösung der schwebenden Frao-en iiber die Gengenwart und die zukunft unserer Handes-marine. -- J~nrna of the Roya United States Institc.tion, sid. 935: Some observations 011 soundi ng, and the Admirat.y charts. - Nautica :\Iagasine, sid. 79G: The :\Iercantie Marine as a Profession; sid. 801: British ships for British seamen; sid. 811 : America's \~"aning mercantie marine; sid. 821: Fog signas on sma craft. - Le Yacht, sid. 556: Les effets de a oi de 1902 sur a marine marchand e; sid. ög6: La protection de a marine marchande; forts. å sid United service Gazette, sid. ä89: New Tabes for Navigators. Sanitätsväsende. Mitteiungen ans dem Gebiete des Seewesens, sid. 817: H ygienische Aufgaben der Lö.ftung geschossener Räume auf Schif!'e n; sid. 844: Verwundeten-Fi.irsorge im Seegefechte. - United Service Gazette, sid. 231: The British Red Cross Society. - Tidskri[t i miitiir häsovård, sid. 248: Om ratione tandvård band armens manskap; sid. 256: Neutraitetsvakten på Gott! and; sid. 264: Heseanteckningar från Engand och Frankrike. - United Service Gazette, sid. 441: Surgia methods in the Japanesc Navy, - Journa of the R. U. S. Institution, sid. 1068: How sha we dea '"ith the wounded in a Nava war '? Sjökrigshistoria. Kung. Krigsvetenskaps-akademiens Tidskrift, sid. 401: Sjös aget vid Tsu-Schima den 27 och 28 maj Le Yacht, sid. 545: Queques detais sur a bataie de Tsoushima. -.Mitteiungen anseem Gebiete des Seewesens, sid. 889: Betrachtnngen i.iber den Russisch J apanischen Krieg: sid. 903: Der offiziee Bericht des Acmiras Togo i.iber die Seeschacht bei Tsuschima. - Norsk Tidsskrift for Sovresen, sid. 23G: Den russisk- japanske krig. -- Proceec ings of the U. S. N. Institute, sid. 613: The Batte of the Sea of Japan. Skeppsbyggeri och fartygsmaskiner. Mitteiungen ans dem Gebiete des See\ esens, sid. 828: Betri cbsstörungen an Schiffscampfmaschinen; sid. 842: Das dentsche Dampfturbinen-Torpedoboot»S 125 ; sid. 868: Anordnung der Hacke von Kriegsschiffen. - Le Yacht, sid. 508: Le cnirasse hoandais >Konigin-Regentes>; sid. 518: Le croiseur cnirass6 >Jues-Feny ; sid. 501: Le croisenr espagno Rio de a Pata ; sid. 538: Le cuirasse fran\:ais Liberte >. - United Service Gazette, sid. 228: Trias of the Foresight ; sid. 335: Nava Motor Boats; sid. 348: The speed of Destroyers. - Le Yacht, sid. 551: Le cuirasse >Kaiser Barbarossa ; sid. 583: L'ex-monitor Espagno Puigcerda ; sid. 602: I-e cuirasse itaien 'apoi ; sid. 61G: Le cuirasse angais >Swiftsure». - J ourna of the R. U. S. Institution, sid. 751: French seeond-eass annanred crniser Uhanzy; sid. 995: French tirst-eass batteship >Massena>. - Norsk Tidsskrift for Sovrnsen, sid. 247: Er dampturbinemaskiner uanvendeige for torpedobaade '? - Proeecdings of the U. S. N. Institute, sid. 599: An Aid to Systematic Firing of Marine Boiers. strategi och taktik m. m. Le Yacht, sid. 481, 500: Les manreu vres d 'armee navae; sid. 4!)7: Le programme n ava; sid. 513: L'empoi des Fot ties dans a gucne moderne; sid. 529; Notre fntur programme nava. - United Service Ga:r,ette, sid. 290: Nava manoeuvres in the mediterranean; sid. 328: The crnise of the channe Feet. - Le Yacht, sid. 570: (:ueques detais sur a bataie de Tsoushima; sid. 577: Les Enseignements de a

51 542-.guerre Russo-Japonaise. - United Service Gazette, sid. 388: ShmYing the F ag; sid. 436: The Gatway of the Pacific. - Proceectings of U. S. N. Institute. sid. 1: American Nava Poicy. - Journa of the R. U. S. Institution, sid. 789: The 'ossibiity of our feets and harboms being surprised. Mitteiungen aus dem Gebiete des Seeweesens, sid. 916: Die Russisch Japanische SeeE<chacht am 10. august Undervattensnavigering m. m. United Service Gazette, sid. 223: Risks in Submarines; sid. 231: Submarine Dangers; sir!. 320: A French Expert -on S::~bmarines; sid. 336: A New Periscope for Submarines; sid. 354: Sir Wiiam 'White on Submarines. - Proceedings of the U. S. K. Institute, 383: The Submarine as an Enemy. - Mitteiungen ans dem Gibiete des Seewesens, sid. 959: Die Ursachen, weche zum Untergang des Unterseebootes A 8 fithrten; sid. 963: Uber Versuche mit U n tenrasser-signaen in Kie; sid. 965: Ubungen mit Unterseebooten. Diverse. Norsk Tidsskrift for Snvresen, sid. 223: Seners signaappa rat; sid. 257: Nyt apparat ti udsretning af ivbaade. - Proceedings of the U. S. N. Institute, sid. 603: A Persona EtTor in Estimating the Direction.of a Sound.

52