37:e Årgången. Häfte N:r Carlskrona

Transkript

1 37:e Årgången Häfte N:r Carskrona

2 Kong. Örogsmanna-Säskapets Högtidsdag Åminneseta "'). t Hedrad af Kong!. Örogsmanna-Säskapets förtroende att förestå sekreterarebefattningen, under dess ordinarie innehafvares tifäiga frånvaro, ~.igger det mig, att i enighet med Säskapets stadgar, på denna dess högtidsdag med några enka minnesord uppifva hågkomsten af de mäns verksamhet, wika döden un"der oppet af året beröfvat K Ö. Säskapet, en pigt, sorgig, men äfven uppyftande, den förra känsan astrad af saknad öfver den förust vi idit, den senare vid minnet af hvad desse hädangångne män varit, och af de efterdömen de oss emnat. Dessa hädangångne män äro: Hedersedamoten af K. Ö. Säskapet, Konter-amiraen, f. d. Statsrådet. Kommendören med St. K. af S. 0., m. m. Car Magnus Ehnemarc; och Hedersedamoten af K Ö. Säskapet, f. d. Konter-amiraen, Kommendören med St. K. afs. O., m. m. Johan Liiehööc. Car Magnus Ehnemark föddes den 4_ VIars 1803 i Karshamn, hvarest fadren var handande. Den 28 September 188, såedes vid 15 års åder, bef Ehnemark antagen ti kadett vid Kg. krigsakademien, och nu egnade ban sig med nit och ifver åt sjökrigstjensten. Under de derpå föjande åren detog Ehnemark i de sedvaniga sornmar-öfnings-expeditionerna med krigsakademiens kadetter, samt vann redan år ''') Af t. f s ekreteraren Kapten C. nf Troe. 23

3 1:-\:21 und c röj tnan ts-befo rdran vid Örogsfottan, s [! c < os bott 3:ne!tr efter hans intriido vid Kg!. Krig~akadomicn. Den unge officeren, hvikon ganska vä insig, att J.on mångsidiga. erfarenwt, h\ iken måste komma sjömannon ti Jc, ej förvärfvas mod opauettorna, skyndade att bogära utrikes permission, för att ombord på handesfartyg,-inna den sjömannfbidning som, ti föjd af,-?tr tottas HUaiga expeditioner, oj så hastigt kunde orj [d a s inom eget vapen. Don sökta permissionen he,~ijru es, och i VIaj månad 1822 finna vi Ehnemark förbyn! som ätt matro3 ombord på N ordame rikanska briggen "V auconver" på rosa fri\ n Chithe hor g ti Phiadephia. I nära tvenne år segade han, des i Pgemkap rrf andre, des som företc styrman å Nordamorikanska hande~frrrtygen "Amanda", "Up us" och "Crisis" samt besökte derunder des Enropeiska hamnar, des kusterua nf Vi.rrinien, Afrika och Södra Amerika. I Loneon omnrrdo han i J auua ri månad 1828 don N ordnmorikanska handessjötjenstcn samt i.tcrvändc ti fädernesandet med inhcmtad rik praktisk sjörnaunaerfarcnhet. Den Spansk- Amerikrmska oafhänggighetstriden, eer dc enstaka uppopp, upprop, fok.rosningar och strider, genom hvika det Spanska S ydamcrika, sivä som det ti Nordamerika hiir8nde Mexico, tikämpade sig sin oafhängighet af moderandet, hade redan fortgått under oppet af fora 1\r, samt istadkommit en omhväfniug af fiirhiiandena i Nya verden. Den ona efter den andra af de spanska koonierna ösryckte sig ifrån och gingo föromde för Spaniens kromt. Äfveu den nordiga deen af Sydamerika, känd une er namnet Coumbia, hade under don ryktbare Simon Boivar äfvonedcs börjat striden emot den öfverägsna spanska vapenmakten. I Spanien vidtog man stora rustningar för att, som man hoppades, med tibjep af de af spanska kabinettet vunna Europeiska stormakterna kunna iterföra de upproriska kooniema ti ydnad. Den Unum bis k a styre ~en vidtog nödiga mått och steg att möta den hotande faran. Band annat ansig man nödigt att öka den ia Coumbiska marinon för att kunna uppträda på hafvet emot de snanska örogsminnen. ''i detta ändam: inedde mar; äfven underhandingar med Sverige rörande kipet aftvenne inicskepp och trenne fregatter. Desoa underhaudino ar. ö hade ti föjd, att inieskeppeu "T~pperheten" och "Försigtigheten" samt fregatteu "af Chapman" utrustades 1825 på våren i Karskrona för att afgå ti Coumbia. Den 2 Juni hef Ehnemark förhyrd som ;adett vå försåda fregatten "af Chapman" iggande på Karskrona redd, m en erhö den 10 Jui transport som styrman på ikaedes försiida iniesk("ppet "Försigtigheten", n ars titänkta expedition dock bef instäd, och Ememark afgick från skeppet i Oktober månad samma ih. Hans rastösa if,'er, att U n ytterigare fukomna sig i sjömansyrket, förde honom föjande å ret J 82G ti Enghnd och vistades han der tis i Augusti Samma är den 5 J -ui hade han vunnit sekundöjtnants befordran med öjtnants rang och distinktion, och var föjande året kom menderad officer p ii kadettexercisfartygot, fregatten "Eurydice" under expedition i Öster- och Nordsjön. Ehnemark 1 inseende att den rätta skoan för att bida en skickig manö\ erist och taktiker är frir sj öofficeren att söka inom roingarne af ett örogsfartyg, söde ny permission, fiir att i någon utändsk örogsmarin vinna anstäning. Ememark vade den franska örr gsrna rin'n, hviken mod en förvånande hastighet ersatte do stom föruster den idit umor de stora sjödrahbningar, som Frankrike hade utkämpat emot Engand under det första kejsardömet. Han hef antagen som "Enseigne de Vaisseau" i kong. franska fottan. Detta var i November Föjande året röner han utmärkesen att bif,,a kommenderad officer på GO kanonfregatten "]f. Marie

4 'J'horesc", besegar \'It>ddhafvet, afmiinstnt' i.jui månnd såmma år; vinner ny ikartad anstäning på 44mnonfregatten "a Oirce", erhåer tn:msport ti fn'gatten "a Cybee" på 4-4 kanonor; bevistar med detta fartyg den fran ska fottans bekanta expedition år 1830 mot A gicr, uneer amira Baron D upperres befä, som sutar med Agiers intagar.de och andets franska wonisering. På hösten samrna i\r tir han kommenderad officer pi\ 20 kanonbriggen "e Hussard'' med station i \'Iedehafvet oeh Spa!ska sjön, detager med detta fartyg i bockadon af T.1i sabun 1831, er; föjd af den \iigucistiska förv eckingen i detta rike. Fera priser uppbringas af ' e Hussard'\ och sedan briggen erhfdit order att afgå ti Brcst bir Ehnemark i Spanska sjön transporterad som kom I!Jenderad officer på 84 kanon~keppet ''a Vie de Marseie'\ tihörande den eskader, surn under amiraen Ba ron Ronssins befä forcerade inoppet ti Lissabon, efter hviken händese expeditionen fortgnr i Meddhafvet och Spanska sjun. I egenskap af kommenderad officer pä 18 kanonbriggen "e Rusee" gör Ebnemark sitt sista sjötåg i Medehafvet inom den franska marinen, hviken han emnar i.j annari!833 ftir att efter 4 års frånvaro itervända ti fosterandet. Hans taanger, sjömansdugighet och kunskaper betinas af den franska monarken med Hedersegionens riddarkors Inom den svenska örogsfottan hade han 1830 bifvit befordrad ti Premieröjtnant. Men Emomark får ej wia p~ de agrar han redan skördat. Vä hemkommon anstäes han som kommenderad officer på kadettexercisfartyget korvetten.tarramas, och ~rd derpi eer 1834, är han kommenderad som sekond på briggen Dephin, för att efter ~utad expedition för (]'dnas ti chef för :sta Bekinge Indeningskompani. Den 28 Februari 1835 kaar Kong. Örogsrnannasih,kapet Fhnemark ti sin edamot. Emomarks hittis tirygg,tagd:t 1ana, bcvst af h c kans och medgångens sosken, visar oss den titaa;de bi~jcu af en. man, som rastöst "trnf,'ar att uppbi th,t ma, efter hv1ket han ängtar emirre 11 att d ~ o : < VHt en största möjiga dug igwt i ett \!'],., S<J 111. o t., ~,, ' 1 1u ;; s c o r- hinna dot \L H r, erfordrar den muugsidigaste bidnin< och. den stursta erfarenhet. Mc,n tyvärr inträffar i såvä natwnernas, som df'n enskita individor1s ]1 f 11 t n v 10 cra n ~ar och oföruts dda tiden, wika för e! hino 1., o e 1"' to. o..., 1 ~or are hd kasta sin mörka s a o skuo ~ra öfve1 den J' or t f ' t R "' oo ' uru sa jusa och eeude tafnn. En sådan motgång triffade Ehncmark, och dess fiijder förbittrade minga år och dagar af hans annars yckiga!if. År 1'>3G bcf nemigou Ehncmark kommederad som chef på ångfartyget Odin; expeditionen gäde Öster och N ordsjö n. Fartyget föroyckades [J ~ kusten af J utand en oyckshändese väbekant för eder H.!T:r. Pure ~ bråeserna för oyckan dralbade chefe n, men utder dea vidyftiga rättcgingen vanns kvä den uppysningen, att en ve~ k i g oyckshändese orsakat strandningen. ' P i ef~<h'~ td~ag e n före påstötningen hade styrkompassen::.!11ssv1s1ngs-stati 1 bifvit skurad t ; detta stativ bestuti af en kocjnn, som uppbar kumpass shj en och i sin ordning var fästad vid en rund bas, n i!ande p:1 fyra, med koppamagur i däcket fastgjorda kot ; gencjm bortfaan d~t af en kopparuagel som skue f:tsta koonnens pint v1d d.en rund~ basen, be_f det miijigt för koonnen, att, eftergjfyande for dc kraft1ga ryckuingar, iyik:t skurningen föro rsakade, svänga något itet kring d cu kuonuen genomgfiende kopparstången, och derigenom uppstod i kornpass skåens bcstimda ri ktnig efter fartygets nwdej. iuie en rubbning. När nu rorgängaren skue styra den anlcfada kursen. b d' denna naturigt ' S feaktig i för håande ti vinken uwnn fartygets verkiga medcinic och dcjt nu, rorgingarcn O'etando, pft sued mot

5 33{) medoinicn vridna styrstrccket". Denna het naturiga förkaring öfver Odins föroyckande är hemtad ur en biografi öf\'er Ehnemark införd i "Ny Iustrerad ''idning" för den 14 Febmari innevarande &r, och tiägger biografien: "att det är med gädje, som en sakkunnig person ernnat denna uppysning, som sätter redaktionen i stånd att viisendigt midra det ångvariga hårda omdönwt iifvl'' Ememark rörande denna tidragese". Utryu1met nödgar oss att ondast mej f& ord omnämna de ment frawståeude detajerna af Ehnemarks hedrande rneritfiirteckning. Aren!8i37 och 1838 är han kommendemc att tjeustgöra dps som adjutant i generaadjutantsexpeditionen för fottan, dels i samma egenskap i storamiraitets-emletots första afdcningsexpedition. År 1840 ä' han anslid som divisionschef på kanonjoar under expedition med sjöboyäring i Stockhoms skärgiird, samt erhtter samma r\r förordnande att vara adjutant i sjöförsvars depnrtemeutets kommando-expedition, hviken befattning han innehar ti Apri månad 1842, då han kommenderas som sekond på kadett exercisfartyget korvetten Jarramas. Men ifven en annan verksamhot shu1e bifva Ehoemark anförtrodd, ett nytt 1 ärf ägges ti hans verksam het inom det vapen han så innerigt var tigif\ en. Ar 18,13 är han kommonderad som informationsofficer för krigsakademiens kadetter pfl fn gatten "-af Chapman" samtidigt som han bestrider cu sekonds madpåiggande befattning fl samma fartyg. Aren Iö44 och 18-Jf> är han åter ute u ch pöjer Lafvet i egenskap af sekond om bord å fn gatten ''J oscphine'' uuder expedition ti.marocco och \[(jdebafvet. Sistnämnde tlr utnämnd ti riddare af Kg!. Svärdsorden, återgår han 1846 ti sin tjenstgiiring i sjöförsvarsdepartementets kommando-expedition, bir s. fl. befordrad ti kapten i Kong. Vaj:ts Fotta, bestrider fö janco iu et tyg- och oquipngemfistarelofattningen vid Stock. 3J7 homs station, inti sutet af ~rptcmlcr månad sumn ::L år, då han ånyo t j onstgör i sjiiförsnns-dcpartementcts kommandoexpedition, ti hvars chef hnn utnnrnncs och innehar denna ansvarsfua post inti sutet nf ru Fr&n 1858 var Ehnemark hcdcrscdamdt af Kong. Örogsmannasäs k a pet. Det första danska kriget hade i\r 1848 utbrutit och Sveriges poitik manar det Att ku!ma Lrodor::tucet ti hjep. Trupper sammandrog-os i 1\nmö och en svensknorsk eskader utrustades. Ehncmark kaades ti\iamö, för att uneer H:s M:t konungens vistande derstädes Ijonstgöra som föredragande för fottans irender i kommamovhg. Den 27 November sam111a fn utnämndos han ti riddare af Kong. D_anska Danuobrogsorden ; 1850 tir hap chef på kacctt-exercisfartygdt ko'vc!ton ".Ja, rarnas" Dch befordras 1853 ti kommendörkapten samt emottager samma år befäet som chef å inicskeppct Er1r XJ. År 1855 ti egna r sig kung. krigs\'dcnsbv':! kademion Ehnemark såsom edamot, en rättvis gtirc ftt en man, hvars hea embetsrnannabana varit ett oafbrntet arbete i sjöntpnds tjenst och h viket arbete ian utförde mod den honom egna orduing och nit, som \"ar ett af hufvuddrngen i Ehncmarks karauir. Graden af kontre-amira tid'n<cs honom deu :JO December 18i'7 och samma :'ir och dag fiironnas han ti statsde och chef fiir kong. sjiifiij svarsdcpartementct, sctmt qy:-trstod i kouungens råd inti i:\r ISG2, db. wns taburett intogs af grefve von Patc'n, och Ehncmark förordnades ntt yara behihnl:jnde nm1ra Yid fottans :;tation i Karskrona, hrikcn rang itr KCU utbyttes mot dun afchef vid kong. fottnu, dfl fottaus belispersona detta år reorganiserades. s, irdsorjeus Stora koi's, E:oJiiH.'i(iir~grnden a:' Kong. Norska S:t Oa!'sordcn 1 oro de utrnirkoser \Jouarken tideade EhtWJ!ark.. som des;;uiojjj iun'acc

6 33\:J Riddarevärdigheten af Kejseriga Ryska S:t Annre-ordens 1 :sta kass. Titagande åder bestämde Ehnemark att år 1868 begära nådigt afsked från sin trägna befattning som fottans chef vid Oar1skrona station, samt ur krigstjonstf n. Detta bevijades honom, åtföjdt af det hedrande vitsordet af sin Monark att don game sjömannen med utmärkt tro het och nit tjenat Kong. :Maj t och riket u u der m ång tjenstemannabana, som varit så uppfyd af hejrande och maktpiiggande uppdrag. Ti sin vackra egendom Agdatorp 1 beägen i en af Bekings täckaste daar, och ej ångt från Oarskroua, drog sig Amira Ehnemark undan för att i naturens sköte tibringa sin efuads afton. Här drabbades han af det smärtsamma saget att förora sin maka, född af Kint. Bott ett enda barn. en äskad dotter, stod tröstande qvar vid hans sida Utan ni.gon föregående sjukdom träffades Amira E h nemark af ett häftigt saganfa, som pötsigt den 8 sistidne Januari afkippte hans ifstråd. "Frid öfver hans stoft, ära åt hans minne"! en ofta förut upprepad frids- och afskedshesning vid grafven. Den andra enka dödsrunan jag har att teckna är, såsom jag redan omnämnt, öfver f. d. Konteramiraen Kommendören med St. Korset af Kung. Svärdsorden. Riddart'n af Kejseriga Ryska S:t Stanisai-ordens första. kass, rdamotcn i. :~ta kassen af Kong. Krigsveteu ~kapsakademien samt Hedersedamoten af Kong. Örogsmannasäskapet m. m. Herr Johan Liiehöö{, som af.ec i Stockhom den 12 Februari såedes knappt en n1ånad efter den man, åt hvars minne vi nyss egna.t några få stunder. Redan botta upprepandet af de höga värdigheter och utmärkeser, hvib komrno Liiehöök ti de under hans ifstic äro, hvad honom beträffar, den säkra gradmätaren på den af.idnes mer än vaniga kunskaper, skickighp-t i sitt yrke, samt på denna ka, aktereos kraft och moraiskt goda egeuskaper, utan hvika ingen sann storhet kan uppstå, sniet må i öfrigt vara huru vidtomfattande som hest. Denna sanning visar oss och bestyrker hvarje stor mans Listoria, och det måste så vara; ty dygden och moraen äro de grundpeare på b vika den monskiga individens fortkomst och bifvande storbet måste h via, han må egna sitt!if å t konsterna eer v eten. skaperna, åt krigarens eer sjömannens yrke, åt hvad idrott som hest. Denna Liiehööks rena, fäckfria karader, detta hea hans väsende, biden af gamma S\"ensk tro uch heder, detta hans varma hjerta, var det, som icke aenast gjorde den viirdnadsvärde patriarken så uppriktigt äskad af aa, hvika med honom kommo i beröring, utan som äfven föranedde den prestman, hviken vigde Liiehööks stoft ti den sista hvian, att vid jordfästningstaet taga ti betrakteseämne : "Si en 1 ätt Isnteit, i hviken intet svek är!" ord, hvika innebära och beteckna så mycket i den största möjiga korthet. Johan I,iiehöök, andre sonen ti kapten Anders J o han Liiehöök och hans fru, född Stuart, föddes på famijens gård Säerhög i Efsborgs än, den 14 Apri Liiehöök är en gamma ätt, som anses härstamma från en Magnus Pedersson ti Kobäck, hviken ef va t om kring Den har sedermera sönderfait i två grenar, Liiehöök af Fårdaa, som har.m. på riddarhuset band adesmän!'en, och Liiehöök ti Gäared ot:>h Kobäck, hviken har.m. 6G. Af densamma hafva tre innehaft rådstoen. Fera märkiga medemmar hafva funnits band denna sägt, hvariband jag endast vi anföra den utmärkte gcnera-rnajon'n och guvernören öfver Hin ter-pommern Johan Nisson Liiehöök, Torstensons 11ärmaste man sedan den förre emottagit befäet öfvcr

7 i!o svenska hären under tn,ttioiiriga krigets för svenskarue most priifvande dagar, och som i hufvudsakig grad bidrog ti den andra stora segren vid Leipzig, som dnck kostade don tappre Johan Nisson if\et. Uneerrättad af prins Kar Gustaf om scgren, dog hjcten med de orden:. "Gud väsiguo er min prins, och genom er mitt fädernesand!" Johan Liiehöök Yade sjöitvet ti sitt vitm genus, och bef också h et ung, fnggjunkaro vid dftva randc armeens fotta nf Göteborgs esbdor. Seunn han med heder bestått sin sjöofficers-examen, utnämndes han Jon 21 Sopternber 1820 ti underöjtnant vid anneens fotta. Efter att hafva varit kommonderad på åtskiiga kustbcvamingsexpeditioner, föjre Liichöök fertaet af sina unga kamraters exempe inom vår fotta i det han begärde samt erhö utrikes permission för att å handes fartyg utbida sig ti praktisk sjöman. I ikhet mod Ehnemark vade han c Pn Nordamerikanska handesmarinen, måhända af det skä, att, utom nyttan af att inhemta det engeska språket, så nödvändigt för en sjöman, den unga repubiken visade en ifaktighet i sjöfart och hande, som förde stjernbaneret ti aa h af och korn det att yärdigt täfa med Engar.ds vedesbekanta fagga. Under oppet af fyra år finna vi houorn des som andre, des som förste styrman om bord å Amerikanska handesfartyg fr?tn Boston. Han besöker en mängd hamnar ptl N ya V ercens båda kuster och återvänder först 1828 ti fädernosandet för att efter on kort hvia rtter vända ti hafs, och )å samma nations hand'sfartyg ända ti nr 1831, som förste styrman bpsega verdshafven. I fädernesandet hade IJiiehöök år 1820 bifvit befordrad ti premieröjtnant inom fottan. Så många års erfarenhet ti sjös, kunde ej annat än väcka uppmärksamhet hos Liiehööks förmän, och hugnades han efter hand med fera uppdrug. Så ut- :341 nämndes han ti adjutnut hos stationsbefähaf, aren i Göteborg; att förestå karantänstjrnsten å Känsii; var tyget "Pohcm"; informationsofficer; samt äu Yidarc chef a, s w ner en 1 1g e ; c 1e ör en u ta ]OU (ajjon jo ar; o (. "' \ ' (( J f' f' b ' J J samt 1842 sekond å korvetten "Najaden'' på detta fartygs tåg ti Portuga, Sydarnerika och V osti ud i en bir vid hemkomsten examinator vid GiitL' borgs navigationsswa, samt 184:8 befordrad ti kapten och 1848 utnänmd ti riddare af Koug. Svärdsorden, samt förfyttades förstnämnde år ti Stockhoms station för utt yjd deuna förestå tyg- och oquipagemästarctjenston, \'ika befattningar då förenades i hans hand, för att åter särskijas när han emnade dem. Sistnämnde iir kaar Kong. Örogsmannasäskapet Liiehöök ti sin edamot. Men hans heth ando sjömannabana var ännu Rngt ifrån afsutac. I egenskup uf chef anförtros honorn befäet å kadettfartyget korv.etten "Jarramas", och är ban chef å korvetten "Najaden" under expedition ti Söcra Amerika, Vestindien och Nordamerikas Förenta Stater. - En auekdot har bifvit mig berättad Min denna expedition. Korvetten anöpte band andra hamnar Boston. Liiehöök besökte dervid det aktade handeshus, på hvars fartyg han segat så många år. Firmans game chef igenkände ej i een SYPnske officeren, \'ars bröst pryddes mod svärdsorcensstjernan, een man, som i t'gonskap af matros och styrman segat uneer ett främ mauce namn på!jans fartyg. Liichöök gaf sig tikänna och huru stor bcf t'j bandesmannens och skeppsredarens, förv~ning när han i den svenske korvettchefen äterfarm sin forcne matros och styrman. Historien härom bef snart bekant och Liiehöök bef föremå för mycken uppmärksamhet och artighotsbetygeser från BostCJn boarna s siua, och ej minst af det handeshus, som räknade ) chef å kanonskonerten ".MPus"; bofähafvure å åno'faro

8 det som en ära att hafva haft i sin tjenst en man, hviken "'enom arbete och förvärfvade kunskaper uppnått den rang 0 och den förtroendepost han nu bekädde hade Liieböök bifvit utnämnd ti varfschef vid kong. fottans station i Stock bo m. kapten Samma ir chef å augfartyget Y e u - Liiehööks vidare meritförteckning nödgas jag sammanfatta i några få ord bef han edamot af krigsvetenskaps-akademien, samt utnämnd ti kommendöro "G 1f '' t sänd t i ändamå att hämta prins Fredrik af N ederänderna jemte gemå, d. v. kronprinsessans huga förädrar ti SYerigP. Föjande året är han chef å fregatten "Josephine", expedition ti Nord- och Östersjön. Dett_a är hans sista färd på hafvet. Bef edamot af sjöförsäknugsöfverrätten 1857 och stationsbefähafvare i Stockhom samma är; ~on~mendör vid kong. fottan den 29 :Maj och kaades samma år af grosshandes-societeten i St~ckhom att vara ordförande i navigationsskoe direktionen dersammastädes; kommendör af Kong. Svärdsorden 1860, samt utnämnd ti den höga värdigheten af kontre-amira den 17 September Vid fottans nya organisation 1866 öfverfyttades han samma är på egen begäran ti kong. fottans nya reservstat, d. han samtidigt erhö kommendörsgraden af kong. Svärdsorden med stora korset. År 1~69 vid G5 års åder begärde han nådigt afsked ur krigstjensten, ej för att njuta den h via han efter vä förrättade värf hade rättighet att finna vid denna höga åder, utan för att egna sina återstaende krafter åt andra värf, hvika skue ithta ny frisk ager i den medborgarekraus, som redan prydde den vördade patriarkens hufvud... Och dessa vurf, hvika han med förkärek askade att utöfva, voro cgnade åt den vakandoe tisyneon öfver Stockhoms navigationsskoa, att med rad och dad, med uppmuntran och vävija tihandagå de derstädes stnderande sjömansämnena, hvika cu gång, så hoppades han, skue ika som fa et varit med honom sjdf, med heder f<ira deu bågua faggan öfvor hafyon Dessrt unge män vördade och!iskade honom såsom en faderig vän och en sådan var han äfven för dem. Det andra värfvet V?.' ett menniskokärekpns verit som ständigt tog hans yarma, detagande hjerta i ansprik. Han var nemigcn ordfiirande för N eptuniorden i hufvudstaden, en orden, h vars förnämsta syftemå är, att med friviiga gåfvor insamade af medemmarue inom orden, understödja behöt'van de sjömän, deras en kor och bam. Lik en tröstens cnge infann sig den hvitockige game i nödens hyddor för att med Pgen hand räcka hjept>n åt den sörjande enkan; brödet åt de faderösa små, och att med egen mun säga orden: misströsten ej ty - Gud styrer! Så i dessa äda värf förföt hans efnadsafton. Hviken skönare, mera titaande bid vija vi vä söka än hans? och när hans if utsocknade den 12 sistidne Februari var det ej en utan f~tsentas af Stockhoms befokning, som under saknad och sorg uttaade de vackra betydesefua orden: Vasignese öfver ditt minne, frid öfver ditt stoft! Den 17 sistidne Februari jordfästades den hädangångne i Ladugårdsands kyrka under ett stort tiopp af rika och fattiga vänner, som vie säga honom sitt sista - farvä! iket fördes derefter ti Körtingsberg i Nerike och begrofs på W i by kyrkogård; och der: «Sof i ro Du man med fria sinnet, Man! med tankens jus med hjertats tro. Dröm är menskoifvet, dröm är minnet. Sof i ro!

9 i45 'J.::' a vi< neiiiggandet af Ordförande-cmbetet i {ong. Örogsm:tJma-SiiskaCt den G Nov *) Det i\r som förrutit sed:m Kong. Örogsmanna-säskapet scrnast på detta rum firade sin årshögtid, har va icke varit rikt på stora tidrageser inom det miitäriskt nautiska området, hnrkpn inom eer utom fädrrnesantet, men arbetet för ut\'ockingen af det svenska sjövapnet har dock under detta tidsskifte icke egat nert' 1 utan fortgfttt m in st sagd t J iktt rastöst, som under något af do många föregående fredsåren. En rekapituation af hvad märkigast i detta afseende förefait, torde derföre vid ett tifäe som detta icke vara oämpig, och jag har trott mig kunna för några ögonbick taga Herrames uppmärksamhet i anspråk för framäggandet af on dyie Ot ganisation och styrese. Sedan Kong. Maj:t den H sistidne December anbefat att en komit6 af 5 Sjöoffic8rare skue i hufvud staden sammanträda för att utarbeta ett på utsträckt amän värnepigt och indeningsverkets successiva upphörande hviande försag ti Sjöförsvarets ordnande på hufvud~adigen enahanda grunder, som ett dyikt inom Generastaben utarbetat försag ti ny Härordning, sammanträdde denna komite den 17 Januari och afgaf den 1G derpå föjande Apri det underdåniga betänkande och "försag ti gruuder för ordnandet af Fottans persona", som enigt Kong. VIaj:ts den 4.Maj fattade besut bef ti trycket befordradt för att ti bvar och en af Riksdagens edamöter utdeas. ';') Af ordföranden Vice-nmimen m. m. C. A. Sundin. Scdan Kong. Maj:t under Jen ± Novomber 187:3, med anedning af en af Chefen för Kong. Sjöförsvars Departementet då föredragen promemoria angående nya grunder för ordnancet af förvatningen vid SjMörs17arets stationer, anbefat Kong. Förvatningen af Sjöärendena att uppgöra försag ti de ändringar i gäande Regemente för förvatningen och redogöresen vid stationerna, som erforcrades för tiämpningen a:f do i promemorian angifne grunder, hvika jemvä borde tjena ti edning vid utarbetandet af ny önestat för civie tjenstemännen vid stationema och ny arfvodessta t för miittpersonaen' och sedan kong!. fön-atningen af sjöärcndena, efter det vederbörande bifvit i ämnet hörde, afgifvit såvä försag ti nya stater för civitjenstemän vid stationerna, som ock försag ti ny arfvodestat för miitärpersonaen, hafva dessa försager, af Kong!. VIaj:t i hufvudsakige dear giade, bifvit för riksdagen framagde och godkände, samt mede ti deras genomförande från och med nästa års början bevijade. Försagen ti de regementsförändringar, som iföjd. häraf bifva nödvändige, äro ännu icke af Kong. Maj:t faststäda, men ära vara af kong. förvatningen utarbetade. Under den 31 December 1873 har Kong. Maj:t förordnat en inspektör för sjöförsvarets samtige praktiska öfningar samt de theoretiska undervisningsanstaterna vid dess stationer, med undantag af kong. sjökrigsskoan. För inspektören utfärdades den 14 Januari 1874 nådig instruktion. I hufvudsakig öfverensstämmese med de af års sjöförsvarskom i te afgifna försag hafva nya regementen för stationernas underbefässkoor samt exercisskoor bifvit af inspektören för!ottans öfningar utarbetade och af Kong. Maj:t under den 15 sistidne Juni ti efterefnad anbefada. I sammanhang härmed och

10 M7 si\surn en fiijd hiraf har Kong!. \Ltj:t under samma dag befat att, med upphäfvande af såvä regementet för Kong. \rfaj:ts fottas artieribåtsmrmskår af den 5 Oktuber 18GO, som ock regementet för kong. skärgårdsartieriets skoor af den 19 N uvember 1867, fottans manskap af såvä matroskåren som båtsmanshået ska, med hänsyn ti deras användande ombord, indeas i 3:ne sjömanskasser, förutom rekrytkasscn, inom hvardera af Je särskida yrke~grenar, i hvika de der kunna ifråga komma att användas; och har Kong. \faj:t ikaedes under den 15 Juni anbefat, des att aa båtsmausrekryter hädanefter skoa den 15 September antagningsåret, eer om de bifvit antagne efter nämnde datum, den 15 September nästföjande år, uppfordras ti den fottans station de tihöra, för att der genomgå rekrytskoan; des ock, att de båtsmansrekryter: som under rekrytkursens genomgående, vare sig i and eer ti sjös, möjigen befinnas oämpige ti sjötjenst skoa upptagas såsom varfsbåtsmän, äfvensom att inom hvarje båtsmanskompani / 3 af kompaniets styrka, utgörande det yngsta 2 och raskaste manskap, skoa afses för sjötjenst, men den återstående tredjedeen deremot, under benämning varfsbåtsmän, afses att användas som varfsarbetare. Nytt formuär ti förhåningsböcker för at fottans manskap har jemvä bifvit af Kong. Maj:t under den 4 innevarande månad faststädt. Genom Kong. Brefvet af den 31 December 1873 har Kong. Maj:t anbefat att båtsmanshået ska från och med den Januari 1874 fördeas i 4 distrikter och aerjemte förarordnat särskide inspektörer för hvarje distrikt. Instruktion för inspektörerna är utfärdad den 27 Maj Pet sonaen. Uppå Kong. Maj :ts n&diga framstäning ti secnaste riksdag har densamma des ansa~it mede för tiämpning fr&u och med nästa års början af de nya önestaterna för officerare vid fottan, des bevijat ny förhöjd aföningsstat för mariuingeniörsstaten från 1875 års början, des ock bevijat från årets början åt h varje underofficer vid fottan under tjenstgöring i and en natura portion dagigen, eer kontant ersättning derför; samt sutigen öneförbättring för matroskåren från och med detta års början. Dessutom har riksdagen bevijat dyrtidstiägg för år 1875 ti de stater å femte hufvudtiten, hvika icke bifvit definitivt förhöjda. Under den 21 sistidne Augusti har Kong. M!!j:t faststät nya gemensamma modeer för manskapets vid fottan bekädnad.. Materieen. Ti en reparationsdocka å Uaervarfvet i Stockhom har riksdagen bevijat ett ansag af 350,000 kronor, under förbehå att Stockhoms grosshandes-societet erägger en ösesumma af 1110,000 kronor, för fottans rättigh9t att begagna Beckhoms dockorna, såsom fynad ti den ti 500,000 kronor beräknade anäggningskostnaden. Af den bevijade summan utgår 115,000 kronor år Ti beysning med gas af nya verkstäderna vid Stockhoms station har riksdagen bevijat 28,000 kronor att utgå år Ti anskaffning af kusprutor för fottans fartyg har riksdagen bevijat 200,000 kronor, hvaraf 100,000 kronor utgå år Ti anskaffning af kanoner, avetter och projectier fö r krigsfartygens bestyckning, för Carskrona befästnin- 24.,,

11 n-a" ti strandbaherigr m. m. har riksdagen för fr 1876 >~~,\ jat 1.000,000 kronor. 1'i fortsatta försök och öfni.ngar med minor samt minrtrbden år 1875, bar riksdagen bc\ ijat ~5,000 kronor..rri byggande af krigsfartyg har riksdagen för ir ö76 be1 ijnt 1.000,000 honor. Enigt Kong. Maj:t urdiga brof af den 5 Jnni har nybyggnad vid Oarskrona station ff en ångkorvett af tri 202,5 fots hngd, 3-J.,,:; fots breed i vatteninien, 17,62 fots djupgående akter, fots d j upgftende ftjr, 900 imikerade hästkrafter nwd beräknad fart af minst O,G knop, bostyekac mw 2 st. C>,G3 och G st. -1,1 tums reffiaco kanoner, bifvit anbefad; och bcf stäfven de rå rest vid H. :M:t Konungens besök å varfvet den 7 Augusti, då jenwä korvettens rmmn bostämdes ti "Sa;;a". I Hya verkstadshuset å Ondskrona varf har det förgta större jernångfnrtyg, kanon b å ten "Uisa", börjat att byggas.. Ångfrcgatten "V:watk' och 1\ngkorvettcn "f~ec", h\:jkas betyriga reparationer bifvit afsutade, hafva enhgt Koug. Maj:ts n ileiga generaordres af den 22 Januari, erhåit ed vis ny bestyckning af r offade kanoner af 5,63' o e! -±,1 tumskai bor och u gör nu oestyckningon å Vanad is: af ö fr o chick: 2 st. G,3, batteriet G st. Ö,G3, 8 st. G tums bnnhkruionor, smnma i kanoner i samt å 41ec af: 1 st. 5,63 refiad kauon, G st. L!,' reffiade kanoner, 1 st. G 1 / 2 tums bombkanon, summa 8 kanoner.!,ör Stockhoms station har bifvit inköpt 1 rekogno:-;erings-scgefartyg med skonerttacking i samt fråu enskid verkstad oifvit cyerorad en ny pausarkanonbi\t. Af den gnma krigsfartygsmaterieen har korvetten "~aj:ueu(' bifvit utrangerad och fot såd, samt utrangerade fregatten "fiithi'!hn g" jemvä bifvit försåd. Utrangerade uneer sopning varande inioskeppot "Fi\ '~i:.\tighctci" har i't Oarskrona yarf bifvit, i och för 1 / 4 do minförsök som härstädes egt rum för gemensam svensknorsk och dansk räkning, försedt mod dubbe jernbotten å en de af dess uncervattenskropp, samt efter förslikens afsutauce åter intaget i docka för möjig reparation och för försökens fortsättning nästa år. Sutigen torde icke böra förbigås den oj aenast för detta sam hä e utan ock för sjöförsvaret vigtiga tidragese, som under året.nträffat, nernigen jernvägens mean Oarskrona och W exiö afsutande och öppnande för amän trafik., hvarigenom f0ttans hufvudstation bifvit satt i förbindese med det öfriga andet och dess stora industriea anäggningar, och h varigenom denna stations betydese och verksamhetsförrnåga onekigen måste anses ha fva bifvit betydigen förhöjda.

12 Om bemanningen *). De stora fät, som ärrmena hörande ti Örogsmanna säskapets G:e vetenskapskass erbjl~da för gagnanje iakttageser om förkofrande arbete, haf\ a i aa tider nira benirt örogsmarinens omrrtdcn om de och ej igga innanför dess trängsta råmärken. Ett bomstrande tist&nd, en fortg.endc utvecking af ett ands hande och sjöfart utgöra ti och med bhmd de vigtigasto betingeser fiir en örogsmarins tivaro. Också hafv~ de mycket gemensamt, och behöf\ a hvarandras understöd. Samma vetensknper räcka bada en hjepsam hand och en dugando edarenhot förvärfvad p& det ena området kan vä anväudas vid arbete på det andra. Bemanningen utgör i de festa maritima änder den vigtigasto beröringspunkten. Vårt and med ett bemanningssystcm, som för fottan står nära nog isoeradt från handesmarinen, har hittis fördett måhända det enda undantaget härifrån. Atminstone har beröringen ej varit systematisk och, då den förekommit, mora iknat testamentsgifvarens med den afägsne arftagarens, än de ömsesidigt hjepsamma syskonens. Omständigheter, hvars snara utvecking tyckas stå för dörren, synas emeertid pb. avar Yija bjuda on annan sakernas ordning, och då det nya bemanningssystem, som föreigger, ja, snart sagdt hvarje dyikt som kan uppfinnas, måste sätta oss i närmare beröring med vår handesmarin, torde det oj anses adees utom det ämne, som stadgarue tidea föredragnudon i 6:e vetenskapskassen om "Några synpunkter i bemannings(r ågan (ör fottan" nu af honom påpekas. * Anförande å Koug. ÖrogsmannaRHskapets högtidsdag af Förec], a~anden i 6:tc vetensmpskassen, kaptenen m. m. E. Nordenfak. 1. ' L Först beder jag att med n:~gra ord få \ idrörn, det närvarande systemet. Det kan bir ej vara meningen att ingå i någon undorsökning om dess fe och dess fiirijenster. Den frfgan i ~ar sednn decennier varit uttiim mande diskuterad. Bristerna isynnerhet iro vä ktinda o~h ifrigt framhåna - ifri gast måhända under ('I tid, dä förtjenstorna ej frarnstodo i samma reief som nu, då det at mer sig närmande osäkra frarntid~scedet -~ifvit ät dem en fördeaktigare bakgmnd. \ren det tordo 0 Juna mödan att ej förbise den erfarenhet som vunnits oc1 1 itr Jbestridig. Den kan tjena ti edning för omdömet om det, hvarom erfarenheten ej har nfgot att säga. Båtsmanshået har adrig varit för fottan wad sodathået varit för armeen. Det igger i natnrcn af de Låda oika yrkena, att det ena ej ika rätt åter förena sig med pogen och spaden som dd andra. En g-od so!at på roten och on god sojat i ftit är hittare att i ru och sammr:j. person förena, än dermed anaoga egt nskapcr : os en båtsman. Dessutom framträda fordringarne p<" 1 inteigens och sjefständighet hos den, n ar.~ yrke är mång sidigare oc1 oftare emnar honom utan det stöd som befäets omcdebam närbet skii.nkel suijto än på dcu, waro; yrke tir Litbre intrdt nch S(J11 oftast har den tiitsfua erfarenheten i sitt grauskap. Också har Låtsmanshået ajrig varit fut nppmrd viå fottan. Ej heer bn,r indeningsverket ti hea sin stora ide der Ya rit fut genom förd t. I oik hd med :,;o taten h:.~r bät.;; mannen p[i roten ej haft att tig:'i. de n hjep i råd oeh dåd, den tisyn och ftin'syu, som endast tivnrnn af!'i tarik kompnnistau., ofta med sam mu fiide.5cort och uuuma undtiga sys~ckittnin~, Pusamt tisuicjer. Cppfordrac t i tjenst har 1an ej herr bat sumnta bcfii. :\en en d) ir ntra fc,rbinr1,!~ f. t<an bdh och rnansknp hiirdc ju ti f:) L 1 :.'1~ :t-1'1 r~ i!t 1.t:U 1 )'!, ~U'ti ~ ft ' J. ::qf;~~,- ~, \ ~ ~i.j rj ~..

13 352 institution, som nu nära tvenne seker varit förenad med historien om vår ära, våra oyckor och vårt &terupprättningsarbete. Oaktadt at detta har dock båtsmanshået gjort fottan många och goda. tjenster samt i fere hänseenden emnat ett godt arbetes resutater. Det är icke aenast att städse inom hvarje kompa1:1i förekommit individer, sgm vä kunnat försvara sin pats i den sv&rskötta produkt af menskigt arbete och snie, som ett fugodt örogsfartyg företer, samt att snart sagdt hvarje yrkesgren å våra varf kunnat af den uppfordrade styrkan piräkna en icke förkastig handräckning, utan dessa individer hafva,.arit tarika. Förundransvärdt, om man besinnar att ingen systematisk uppfostrans starka häfstång bidragit härti, ty såsom sidan kan den exercis i and, som beskärdes f. d. artieribåtsmanskåren, hvari för öfrigt endast en de rekryter kunde erhfia pats, för ingen de anses. Vidare, om man betänker att båtsmannen h~r tvenne yrken, hvaraf det som kommer på fotaus de endast utgör C'n tredje-part, och om nu denna tredje part ångt ifrån att hafva varit bearbetad med aa de kraftiga mede, hvaröfver den miitära pedagogiken förfogar,. ändå gifver så pass goda resutater, så torde grunden ti sådant förhåande ej kunna sökas i annat än rnateriaiets f'örtn'iffigh et. Anmärkningar mot denna förträffighet hafva bifvit framhåna, sisom t. ex. bftsmanneus tröghet både i in teektuet och kroppsigt hänseende. Denna tröghet, som dock vä kan stå tisammans med en i sjömansyrket förd eaktig trygghet och ett ofta ofyärdt ugn, skue baud annat hafva den oägeijheten med sig att fordra mera tid för bibring:mcet af erforderiga fi.rdighetcr och upphäfvandct af den för ett godt handterande afnutidens sammansatta krigsmaskiner så vä behöfiiga inteiigensen, eer ock att fordringnrno pfi båda m{tste 111insbts och utvtigen af en af högre yrkesbidning capabarc stam anitas. Frftgan är dock, om ej denna ofördeaktiga ogen skap Los materiaiet sne i det närrnasi e förs\'inna oor utminstone viscntigt förminskas om 3a dess krafter från yngre f1 r finge ostördt egna sig åt iirogsyrkot. I detta afsecnd0 är vfn erfarenhet c i så fush\urio- den,, b kan bifva. Hvad rosutatn de först nyigen i Yerket s::ttta 1itgärdorna att minska a.titudon af rekrytens ::mtagningsädcr och att gifva ab rekryter on rati.onc sjömiittirisk uppfostran. k an komrna att cmna, hafm Yi C'j ~innu sett. Dock hvad vi sett under tider af oftare fiirckommande sjötfg, är nog att enigt v?tr ftsigt behäfta den satsen : att Svej'iges maniga befou ni 11rJ i amänhet, innebyggaj'ne å en eer annan provins med cgen comi.r;t sirapynne måhända nncantagne, 'i sig besittc-r de vi_qtigaste af cc egenskapet som fordras för att dana,(/oca örogsrnatt osm, om bott systemet ej ägger hi1tccr de? cmot. Detta tir en ick0 ovigtig sats att ih\gkomma vid nya bemanningssystemers utkonstrner:1nde. Medgifvas mtstc emeertid att hinc, r i systouwt fi nnas, ty då tvenne så skijda yrken och med s~ of jreniga iutressen skoa sammanjt;mkas mistc, äfren 01n compromissen gö: es med god Yijn, dock atid en de sv&righcter q1 arsu\, aht tenderande att minska f'iirdearne nf ett i så många :1ndra hinsccndcn fiirträffiigt bcmanniugssystem. Dessa S'urighetcr, nuppeigcn iiiih iicradc' r;å myrket smn systojet fi!m.er, ~y ne s oss ic;e frfmstått i :,Idan dag-er att dt" vid det uuynrrmde skedd frun yrkcsmäinens sija kunuat framkua nfgot ahntin 11aru yrkande pct ett het och hi\d mf, :;ystem. i\.udra oms!iindigwter,öfvn hvika dc rj hart uii!:!on kon(r,j!l eer!war-

14 35-1 uti deras yrke ej haft något intresse, hafva emeertid stått framför oss, värnepigfssysternet. II. Om man söker efter de orsaker, som närmast bidragit att framkaa värnepigtssystemet i Europa och det uti en tid, då industriea ifvet sjuder af arbetsifver, tagande hvad krafter som öfverkommas kan i anspråk, så finner man ätt att de äro: :o) det ofantigt stegrade beboftet af massor som den moderna krigskonsten fordrar för en öfvervädigande utvecking af krafter, S[;(mt 2:o) det högt stegrade pris på menniskans arbetskraft, som civiisationen medfört. Då nu detta pris, om in tifäigtvis fuktuerande, dock på det hea har en tendens att än ytterigare stiga, si\ inses ätt den ekonomiska omöjigheten för ett and, isynnerhet ett itet och fokfattigt, att anvärfva, underhåa, uppfostra och beväpna samt sutigen pensionera stora massor af fok, andra oägenheter af ett dyikt system i stor skaa tiämpad t, att förtiga. U nderhiet, uppfostran och beväpningen ensamt sukar vanigen si\ stora summor som för ~i\dane ändamå kunna afses, och då den märkvärdiga historiska period, hvari vi efva, tyckes gifva 1 äta varningar it foken att vara beredde pi försvar af sin sjefständighet med hot att annars se den gå under, finnes nästan intet annat va än den amänna värnepigten, som statsekonomiskt taadt, ej är annat än en natura skatt utkräfd af andets maniga befokning under vissa efnadsår för andets värn. Man kan vara af oika tankar, hysa oika förhoppningar om de mer eer mindre rent vägörande verkningar som i stort åtföjer utgörandet af en sidan skatt med kroppfn - visst ar, ~ttt den är hård och endast fiirsvarbar på grund af. i!\ tvingande nödvändighet. Lätt kan den endast kännas i samma mån som fostrrandskärekens åga är kart brinnande. Fri\ n denna synpunkt sed t. inses ätt att värnrpigtssystemet icke kan vma betingadt af samma stora nödvändighet för fottan som för hären. För den sednare är anskaffandet af de många sodaterna den största ifsfrigan just på grund af detta behofs storwt och dyrbarhet, under det att vetenskapen och den högt uppdrifna industrira konstfärdigheten göra anskaffandet af materieen ti en jcrnföresevis ättnrr snk Vid fottan åter, är det just materiden som företer de störs'a svirigheterna på grund af de11sammas atmer öfven ägande in fytande i krigisk kraftutvecking, då derrmot bemanningen är der mera ätt anskaffiig, des pä grund af dess jemföresevis ringa anta och des deraf att det pi sjön inärda yrket med bestämd förde kan direkt tigodogöras i handesfottan, då sodaten deremot finner föga tifäe att i industrien tigodogöra sig. sina miitära kunskaper. Pi grund af dessa fqrhåanden och i betraktande af de hos svenska befokningen i amänhet inneboende anag och ätt uppväckta håg för sjötjensten, våga vi pistå att anskaffande af bemanning för en Sveriges fotta, skue densamma äfven uppbringas ti a önskvärd styrka, ej kan förete några särdees svårigheter -- fitminstone ej sådane som nödvändiggjorda ett tvångssystem. Låtom oss nu taga ni\gra synpunkter för bedömmandet af värnepigtssystemds tiämpnings barhet för fottan. Det är kart att vid utkräfvandet af en så dryg skatt som den amänna värnepigten innebär, rättvisan i fördeningen af bördan fordrar en ika vämepigtstid för aa. Men då freden är det normaa tiståndet, beror det ej så mycket på denna tid i sin hehet som fastmer på den de deraf, under hviken den värnepigtige måste

15 stå under fanan i och för sin utbidning. u no er uttaande af den grundsatsen att ae värnepigtige äro skydige att tjena under fanan i tvenne år, hafva komitterade för granskningen af det nya härordningsförsag't dock ansett att hea denna tid ej bör utkräf as, annat än för såvidt det fordras för att fya bristen på friviige Piter ti underbefä, men för öfrige inskränkas ti den tid, som af utbidningen ti de oika vrpensagen, hvaraf hären bestiir, ovikorigen betingas. Såunda har tiden för fotfoket och trängen bifvit satt ti JO 1 / 2 mi'111ader för den första utbidningen och derpå tvenne repetitionsöfningar i 3:e och 4:e årskasserna ti30 dagar hnndera, samt sutegen 10 dagars öfningar för hvardera af andt Yärnets yngsta ftr~dasser, tisammans utgörande något utöfver 13 månader, hvikct är det ägsta för något vapensag. Vid kavaeriet åter är utbidningstiden ansagen ti 17 månader, förutom do tvenne repetitionöfningarne i 80 dagar hvardera i B:e och 4:e årskasserna, hvikei är det högsta. Huru passar nu niigon af dessa tider för fottan? Komiteen för ordnandet af ett på amän värnepigt grundad t sjöförsvar säger derom: att som sjökrigsmannens yrke är mångsidigare än de feste och svårärd t i förhåande d01 ti, fordrar det af yrkesmännen, äfvcn i ägre befattningar, många särskida praktiska färdigheter, erfaren het och kunskaper, h vika icke kunna förvärfvas utan ferårig öfning ti sjös och om bord å fut utrustade krigsfartyg, hvadan deras bibringande tager jemföreseyis ång tid. Vidare, att som värnepigtigc icke torde böra under fredstid genom amän ag fästas vid fottans aktiva tj enst atför fmg tid, h viket skue hifya faet om de qvarhöes hea den tid som vor0 behöfig för att utbida dem ti en någorunda dugig stam, så är be hofvet af en stamtrupp för fottan nödviindigt. Såede;;; en stam, den gama öfverkagade aparat.:m J ', 367 af en fugod trupp och en mindre öfvad. Endast på detta sätt har tj<'nstetideu under faggan för den värnepigtige kunnat nedsättas ti ungefhrig ikhet med hvad för hären eger rum eer ett Cu, och detta <h att hufvucsakigen användas ti behöfig miitärisk daning i exercisskoorna på and och eneast nttgon kortare tids tjonstgöring ombord, d. v. s. han skue gc'nomgå en kurs sådan som vi nu anse tiräckig för att af L;Hsmans rekryten göra en tredje kassons sjöman. stammens betydiga ökande i anta utöfver h vad den nu är, furdras såsom en gifn n fci jd ni' retta system. Detta ökande är föresaget stt att med densamma hea vår nuvarande materip m& kunna bewuuuh;; och i krigstid inöfvandet af ersättningstrupper bestridas. Vidare bar komiteon ansett att, med antagande ceraf att vi erhöe en dubbet så stor sjökrigsmaterie, som den vi nu ega, Yärnepigtige infätade i stammen (såedes ti omkring 50 "Jo) skue i krigstid emna tigångar ti den såunda ökade materieens bemannande. Den sannoika förminskningen af fartygens tjenstbarhet i behofvets stund - vä skötta under freden af stammen, som de m&ste antagas vara - synes häraf bifva en oundvikig föjd. I sanning, systemets inpassande på fottan synes ej kunna ske utan betänkiga uppoffringar, och då det ej möjiggöres utan medest en proportionsvis stor stam, för h vars undvikande systemet j u st var tigripet, synes med fog knnna siigas att det, uppfunnet för krigsmakten ti ands, ej är ika tifimpningsbart för brodern p/i hafvet. En annan föjd är den icke obetydiga kraftforust, som för fottan mäste uppstå genom det dryga uppfostringsarbetet, nedagdt på de ständigt vexande massorna. Komiteen har kommit ti sannoikhetssiffran 1500 om ihet. Detta anta, som genom den föresagna viirnepigtsagen skue ti fottan utskrifvas, innesuter dock handesfottans maskinistpersona, och idkare af de

16 borgeriga yrken, som kunna rubriceras skoppshandtvf'rkare. Om antaet af dessa sednare äfven beräknas så högt som ti 1 / ~ af fua antaet, bifver dpt ändock (>mkring 1000 värnepigtige yngingar om året som skoa exerceras. Med uppfostriugskrafter, som ju äro ganska dyrbara, bör man föjaktigen hushåa ; detta torde bäst ske genom att så ti sägandes konsenhora dem på ett mindre anta och fuborda arbetet samt sedan för den tjenst tottan äfvcn i fredstid har sig uppdragen, draga nytta af det nedagda arbetet. Men dyika krafter försösas genom att gifva ett större anta en haf uppfostran (om den ens så kan benämnas), och sedan förora subjekterna ur sigte samt för iifrig tienst håa en särskid stam. Der,na kraftfiirust i>kas ytt'rigare derigenom, att af de såunda i handesmarinen utsäppta värnepigtigo, icke mor än 50 / 0 anses tistädeskomma vid ett uppbåd och torde med afseende på de oika yrkenas beskaffenhet denna förust komma att företrädesvis drabba de kategorier, som äro afsedda ti skeppsbemanuingarne, eer just de, som bifvit påkostade den miitära uppfostran. Jemte den ansträngning, som såunda årigen tages i anspråk för de 1000 vä:rnepigtige yngingarnos uppfostran, måste äfven en icke obetydig sådan nedäggas på stammens vidmagthåhnde. En förestäning om det arbete som härti måste åtgå, gifver den åriga rekryteringssiffran 144. Krafter äro visserigen gjorda att brukas, men om fottan nu verkigen ska gå en större framtid ti mötes ära ej föremå för arbete komma att saknas Frågan bifver då, tager ej ett vämrpigtsystem fiir bemanningen mera krafter i anspråk än som för andra oj mindre vigtiga intressen är nyttigt? Vi vija nu se värnepigtssystemet ur synpunk ten af den beröring mean örogs- och handesmarinen som det tistädjer. I fråg<'l om denna boröring torde don gama satsen om gåfvor och gengåfvor obetingadt gäa och får dervid ihågkom mas att ''mottagaren är härvidag den som nppskattar gåfvans värde. Örogsfottan ånar af handesfottan årigen omkring årige yngingar - ätta matroser kunna deras karakter i mönsterruorna möjigen!:jerättiga dem att benämnas. Detta är för den icke särdees rika handesfottan on icke ringa gåfva. Och hvad tr gengåfvau? J o en de yttre håning och ystringsvana som de återvändande yngingarne medföra, samt dessutom en viss vavapenskickighet, hviken dock, enir för eensamma ej finnes någon användning i det frediga yrket, af detsamma föga skattas. Enigt vårt förmenande kanuner det förhåande som örogsfottan hä rigenom stäes ti handesfottan af den sednare att uppskattas mera som tagarens än som gifvarons, och som a hande ti sin natur är sjefvisk, skue deraf föja att denna de af beröringen ej bringade omsesidig tifredsstäese. Genom att i det enka värnepigtssystemet införa ett vanigen dermed förenact eitsystem, har komiteen afsedt den fördeen att, då fottan sättes på krigsfot, ur de vårnopigtiges ed kunna erma en väbehöfig tiökning i stammen af såvä befä som underbefä, korporaer och förbandsmän samt edare, utan att i fredstid behöfva betunga fottan med dess underhåning. Då för dessa eiter skue beredas tifäe att på samma gång de erhåa sin miitära utbidning, äfven i stationens skoor få inhemta do theot etiska insigter, som erfordras för kompettering ti befähafvare å såvä ångfartyg som seg.!ande fartyg, at under åtnjutande af de ekonomiska fördear, som fur stammen äro faststäde, synes denna de af beröringe n icke annat än kunna uppväcka ömsesidig t i I fr e d ss tä e s e. Endast det kan anmärkas att befä är ej den bemanningskategori som handesfottan anser sig böra behöfva i utbyte. N avigatiansskoorna med en biig u n-

17 i)(j() d01 visning emna årigen ett tirtckigt anta kaptensoch styrmansämnen ifrån ~ig. Pugoda rnatroser är det, hvarpå handesfottan anser ~ig me.~t fattig och skäet derti är ht ftt in.5e. Handen söker atid dc ginaste utvägarne och Je 1iigase s'tten, oftast med ögonbickets kraf utesutande i sigte. Arbetsfördeningens grundsatser tar med den utvidgade handen vunnit tiämpning på bemanningen och som naturigt iii\ ej förbättrat dess mångsidiga yrkesskickighet. Professionea riggare utrusta fartygen i hamn och giira de sjörnansarbeten, som förr var matrosens stothet, öfvcrfödiga. Dc regniera traderna tendera vidare tii ensidig yrkesutbidning. Sjömansskapet hos dem, som utesutande besega våra kuster, vår sjöfartsidkande amoge, Lifvcr af fere skä för amänt bruk underhatigt. Hvad under då om örogsrnatrosen med sin mångsidiga utbidning är ansedd och begärig. Att han i handesfottan mottages med öppna armar, det hafva vi erfarit. Såunda, om ett system funnes - och sådane finnas - som årigen gaf (ånade) handesfottan ett anta goda matroser mot det att de vä försörjdes och i krigets stund åtcremnades, skue ett sidant af handesfottan utan tvifve häsas med den tacksamhet, som uppfyandet af dess verkiga behof ensamt kan åstadkomma. Ti hvad redan är anfördt hafva vi att registrera en förde, som utan vederag af fottan ensamt åtnjutes. I ikhet m0d aa konskripstionssystem för örogsfottors bernannande påräknar värnepigtssystemet fördeen deraf, att industrien redan undangjort den vigtiga de af uppfostran, SO i förvirfyande af Ejövana innefattas. Utan denna förde vore viirnepigtssystemet för örogsfottors bemannande otänkbart. I ett afseende är dock denna förde förminskad, då bandterandet af den nu mot förr ojemförigt mera kompicerade sjökrigsmaskinen, upptager reativt större de af örogssjömannens uppfostran än fordom, då krigsmaskinen var enkare, vnpnens bruk ätbre inhemtad, och sjömanskapet det at annat öfvervägandc. Men om ock nämnde förhåande i sin måu kan anses bidraga att iband yrkesmännon förskaffa institutionen en viss grad af popuaritet, som öfverskyer mfwga oägenheter, så bidrager det å andra sidan att minsm denna popuaritet, iband massan af Yärnepigtige, dc so m ('.i si\snm 'iter qvarstanna inom örogsfottan, utan efter sin årskurs genast återgå ti sitt gama yrke. Dutta yrke har 21-åri ogen vat och sedermera utöfvat unde1 en åder, då sinnet tager dc varaktigaste intrycken af omgifningcns vanor och åskådningssätt. Denna bana och dermed forenade sträfvanden skoa nu afbrytas för fu görandet af en skenbart hård pigt, hvars grund han icke vid 21 irs i.dm kan anses hafva gjort sig fut reda för. Hans vanor skoa då utbytas mot andra, hvars stränghet och punktighet het stkert bjert afsticka mot de förra, hvika tiäto en ångt mindre påkostande håning. Det ir fara yärdt att de anrsamma syssesättningar, som i exercisskoan be(rifvas och den noggranna öfning, som i kasernen fordras, för hans inbining utgöra raka motsatsen ti det fria sjömans- eer fiskare if han äskar och att han efter sutad kurs återgår ti sitt förra yrke med at annat än bida känsor mot det han emnar. Han har i det sednare ej stannat änge nog för att der erfara anuat än tröttheten af det första äroårets mödosamma vandring. Fara värdt är äfven att dc Y~Lkända oägenhetemu af en bandad bemanning, af en i sitt yrke öfverägsen och en ceri underägsen kass, skue isynnerhet i krigstid, då sammanfätningen bifver amän, framträda i a sin styrka, öka afvogheten mot örogstjensten och då sådant ätt sprider sig band befokningen, göra värnepigten vid fottan impopuär. Vycket oika äro förhoppningarne om det goda in-

18 3Li2 fytande på befokningen i amänhet, som systemets an hängare fr~mhåa såsom en naturig föjd af den kroppen utveckande och sinnet stärkande miitära uppfostran hvarje ynging måste erhåa. Vedertiakare säga att dett:>, goda infytande mer än motväges af den skadiga inverkan på en 21-årig yngings moraitet garnisonsifvet måste medföra, samt af den hågöshet för tarfiiga och träg11a syssesättningar, som miitärtjrnstgöring anses uppväcka. Det är tydigt att, då sådant förnämigast beror på den omsorg, hvarmed iifvprvakandet och handedning sker samt på befokningens känsa för sedighet sådan den finnes af naturen uch genom uppfostran i hemmet bifvit väckt, -- hvar 1m endast erfarenheten vid systemets tiämpning kan taa - det vore vanskigt att i detta hinseende stäa systemets horoskop. Andra änders nfarenhet är dervid föga tiämpig. Egen ensamt måste gäa. Ett kan dock autagas, att i detta afseende vårt nuvarande system är oupphinneigt - och att ett värnepigtssystem måste bifva detta ångt underagset. Oägenheterna deraf att båtsmannens omsorger och tankar deas mean ett hem på andet och krigstjensten - och detta icke ens i ika otter - hafva vi märkt och anmärkt. Fördearne åter för discipinen af den sedighetskänsa, som detta modförer, torde framstå karast först då, när ett annat bemanningssystem nöd vändiggör den atid bristfäiga hjepen af skärpta krigsagar och ett strängare regemente. Hvad sjefva materiaiet beträffar, så säger komi. teen att Sveriges sjöfartsidkande maniga befokning vid 21!hs i\ der - utan tvifve är ett band de bästa som för detta ändamå finnes. Att så är faet, äro vi ingaunda hugade att bestrida, isynnerhet som vi ej hafva någon direkt erfarenhet att i. detta af~eende i'tbepa. Ty bäde den, som vanns från sjöbeväringens dagat och den, som gafs vid handen af sjöfuk~ förhynwd~:~ för ett tjugota af i'tr sedan, torde ej biigtvis kunna framdragas. Hvad vi deremot kunna antao a är att om ock o ' den 21 årigo fiskargossen, eer jungmannen på de ångbåtar, skutor och de skepp, hyaraf handesfottan består, fått ns.gon sjövzma och dugighet i sitt yrke, detta ej gifyer någon som hest garanti för att ban är ätt att discipinera och bibringas örogsmatrosens måno-a mii - n tära färdigheter. För Sveriges maniga befokuing är visserigen icke 21 år don fua utveckingens åder, den inträffar i. amänhet vida sednare. Men sjöifvet utveckar yngingen fortare: krafterna ikasom sinnet bifra styfvare och svårare att böja oc1 ämpa i annan rigtning än den en gång redan tagna. För att fut och ti ett bestämdt indamå tigodugiira ett i sig sjoft så godt materia som det ifrågavarande, borde såunda arbetet denned Jörja tidigare..men när så af fere skä ej kan ske, bifver v[irdet af materiaiet praktiskt taget förringadt och förbättras ingaunda deraf att öfningstidon är otirickig. Ehuru vä n\gra noggranna statistiska uppgifter an- gående vrkesfiirdening band Sverio es kustbd'okniuo - o b först med en införd vttruepigt och dermed föjande noggrann enroering torde kunna erhåas, kan vä rimigtvis antagas att det är den både i. fysiskt och moraiskt hänseende bästa deen af Sveriges icke besutna skär gardsbefokning som söka sin näring af sjön. (De besutua, som i skrg&rden äro ganska tarika, ära icke kun ua komma inom fottans värnepi.gtsag, om de ock såsom binäring iuka ugot fiske). \fen då kuststäderna bidraga med en betydig kontingent ti hanedsfottans bemanning, kan vä ock antagas att värnepigtsmatcriaiet vid fottan ska bdinnas uppbamhdt med individer, sorn af het andra orsaker än Jen brinnande hågen eer yrkesarfvct vat sin vistebcort i skansa m e på våra coopvardimän. JVIcd ett nrd typerna Lifvtt m[ingahanda och af :EJ ;. i

19 väsendtigt oika godhet för miitäm änd,tmå. 1\fed en amän vänwpi.gt finnes dock intet va. Det onda måste tagas med det goda och at bearbetas på ika tid. Den oikhet i resutatens jemnhet, som häraf föjer, bifver större i samma mån som yrket är svårärdt och tiden för dess inärande kort. I dc anförda synpunkterna är värnepigtssystemet betraktadt endast med afseende på hufvudmassan - den rent miitära bemanningen. I enighet med komite ens fiirsiag ~kue värnepigtige vid fottan utgöras äfven af handesfottans maskinistpersona och skeppsbygerietabissementprnos skeppshandtverkare, såsom ingeniörer och ritare, timmermän, smeder. påtsagare, samt andra trä- och metaarbetare vid skeppsvarf och sådane mekaniska verkstäder, som hufvudsakigen bedrifva skepps byggeri, äfvensom spgesömmare och repsagare. Att föga utbidad arbetsskickighet kan påräknas af den 21- årige arbetaren är vis,>erigen sannt, äfvensom att erforderig kontinuitet i varfsarbeten näppeigen knu &stad, kommas genom ettårig tjgnstetid. Också har äfven här en icke ringa fast afönad persona ansetts nödvändig. \'Ien af hitt insedda skä f,jreter dock icke dt nua sida af systemet oägenheter jornföriga med detn, som vi ofvan sökt utvisa kunna drabba do öfriga. T, ärtom tro vi att med hvad bemauuiug>system som för fottan än må kunna utkonstmeras, en konskriptiou af si\dnne edare- handtverkare m. f. nöd\'ändigtvis måste anitas för att fya det behof, som i krigstid atid maste uppstå hvad dessa kategorier beträffa, och so m värnepigtstiden är föresagen att räcka i 1:2 iir ( d L ad t ~ i tvät1no uppbåd a 6 är hvardera}, bör isynm rhut mej 2:a upbådet en ganska god handtverksskickighet kunna pi.räk nas, hvadan åter denna de af systemd i priifningeus ~tunr visar sig ti sin största förde. H vad värnepigtssystemets ekonomiska sida beträffar, möta stora svi.righeter vid att komma ti exakta siffror. Korniteon beräknar kostnaden för värn ep igtiges bekädnad, sängservis, uneerhå och aföning (den sednare 6 öre pr dn g) ti krona p t dag samt kasern och inqvarteringskostnader ti 30 kr. om iret, hviket utgör 396 kronor om året för hvar man (n. v, kostnad för en matros utgör i rund t ta 400 kroner årigen). Härti borde naturigen äggas kostnad för enroieringen, som, urn den än bedrifves tisammans med härens, dock för fottan bör upptagas; vidare transportkostnaden, kostn~den för det ökande af stammen, etabissement och öfningar, som systemets ändamäseniga tiämpning kräfver, m. m. för att komma ti den summa, som erfordras fiir en jemförese med kostnaden af det nuvarande bemanningssystemet. Vi kunna af dessa betrakteser itt se att systemet, utom den natura skatt hvarpå det är bygdt, fordrar uppoffringar af icke ringa beopp. En jemfiirese mi dock eda ti hvika resnitater som hest, den sidan af saken kan ej vara af någon öfvervädigande betydese, ty kostnaden fiir densamma kommer atid att röra sig kring siffror, som i jemförese med den dyrbara materieen och fottans öfrige krigsanstat är nnga. III. i De anmärkningar vid värnepiktssystemets antagande för bemannande af en fotta, h varti upptagandet af här ofvan anf<1rda synpunkter gifvit anedning, kunna sam manfattas såunda: Att den nödvändighet, som kan komma att betinga dess antagande siisom grund för en härordning, ej i jemförig grad existerar för fottan. Att då fordringarne på een de af värnepigtstiden, som är afsede för yrkesntbidningen är för fottan vida större än för hären, men een för hären erforderiga ticen bif. vit den gäande, systemet bifver tiämpningsbart för

20 r :>iii i fottan c nda ~t i förening mej en jemfiirehevis sto!' stam, eer just det, h'' arifri\n syst<:>met är ti Pn de afscdt ntt befria. Att det såundn rj tiåter en homogen bemanning, utan sb1par tvenne skijc1a yrkesk:1sscr, af hvika den en es yrkesunderägsenhet just i krig då systemet ska pröfvas, kan på ett behinkigt sätt försvaga fartygens tjenstb:1rhet. Att dess tiämpning för fottan är förenar med on de ocrsatt kraftförust. Att det hvarken tiåter vapnet fritt urvfi ur det gifna materiaet eer frihet att dann det efter sitt behof. Att den beröring det åstadkommer med handesfottan ej har utsigt att i aa hänseenden uppväcka ömspsidig beåtenhet. Sutigen må tiäggas, att vid fn,dsbrott stora svårigheter, beroonde såvä af vårt ands kimat och utsträckning som af systemets egen natur, och såedes ti största deen oafhjepiga, skoa uppresa sig emot möjigheten för ett uppbåd att sk yndsa mt yda signaen ti instäese under faggan, hviken oägenwt är desto betänkigrtre, som nutidens poitiska förveckingar ju päga hastigt uppkomma och krigen skyndsamt afgöras. Vi hafva ofvanfiire angifvit de hufvudsakiga anmärkningar, som ur sjömiitärisk st&ndpunkt kunna göras mot båtsmanshået såsom bemanningsinstitution för fot tan. Om det också å ena sidan rr.åste medgifvas att dessa anmärkningar äro af den beskaffenhet att de, då större fordringar pi sjöförsvarets kraft gjort sig gäande uti en i aa afseeneen starkuro materie än den vi nu ega, ej ängre kunna förbises utan nödvändiggö ra vare sig en väsendtig modifikation af sj efva systemet eer in förandet af ett annat som medgifnr bidandet af en homogen bemanning med fu t utveckad yrkesskickighet - så kan å andra sidan ej motsägas, att om ett nytt Lemanuingssystom uvi.kurigeu vid en tiuigure period ska införas, fordringarne på detsamma från yrkesmännens sid('!. måste stäas så högt att det uya obestridigen bifvor bättre än dt't gama. Ti edning vid ett omdörr1e i wad mån värnepigtssystemet skue komma att uppfya detta viikor kunna föjande jcmförcser tjena. Båda systomen om11a hvar f.ir sig en bemanning, Lmrs användbarhet betingas af tijyaron af en &tam, dock i 1et oika proportioner. On1 nemige n btitsnutnnens tjonstetid antages ti :W år ( h viket med L ta ej torde vara för högt, för så,-idt endast de, som erhåa uppfostran vid fottan, deruti ingå), så tiåter denna tid 7 är i aktiv tjenst under det att vtirnepigtigo ondast hafva ett år för sin utbidning. Men om det nu ock måste mcdgifvas, att en de oersatt kraftförust uppstå r vid båtsmanshået genom de afbrott i utbilningens jemna fortgång, som af hemförofningarue föra u edas, h viken kraftförust dock ~i r vida mindre än. den, som vi ofvanför sökt visa är frå n värnepigtssystcmets tiämpning oskijaktig, så. är det dock tydigt att deu utbiduiugsgrad, som båtsmannens så mycket hngrc tjenstetid medgifvcr, också ti!ter en jemfö resevis betydigt mindre tarik stam äu den värucpigtiges ettåriga drii; g nidvändiggiir. Denna oinsuindighet jemte den att båtsmanutm ikt stammatrosen är en "kronans kar" bidragt>r att i botydig m:"tn fii rmiuska den kass-::inaj, wm för tjonsten ofördcaktig:1st framträder ino111 r'iugamc, der Landningon och s ä u nja äfvcu friktioueu är fuständigast. \1rau stammen och värnepigtige åter, d t r dessa utjemn aude morncntcr ieke f{irefinnas, m a~te kasskinaden framtriia i a sin skärpa. Erfarenhctcu har ock visat att under nuvarande förhåanden den uistan a dees fursvi nncr 1 när Låtsmarmen n!tt eu med matrosen något jcmförig grad af yrkesutbidning, och a del ui.>tau utc s ut aud~

21 är den råa okunnigheten, som drabbas af den öfverägsna yrkesskickighetens brist pft undseende. Vid båtsmanhået, är iksom vid värnep1igtssystemet, urvaet ur ett i amänhet godt materia ej fritt, men ett strängt anvtindande af d0 ganska Yidsträcda approbations- och ka~ sa tions-rättigh e terna upphäfva i högst väsendtig grad denna systemets brist vid båtsmamhået. H Y ad arbetsskickigheten i su ppshandtverkerierna beträffar, kan med fog- antagas att C'n jemf(1rese mean de båda systempn bör utfaa ti värnepigtighetssystemets förde dtl det ti varfven emna yrkesmän, men båtsmanshået ti större deen di ettanter. Denna förde förminskas dock i någon mån af de värnepigtiges korta tjenstetid. En jemförese mean de båda systemens förm åga af en kort mobiiseringstid utfaer, som ätt inses, ti ute sutande förde för båtsrnansbr11et. E'ri\gan är nu om en värnepigtig bemannings förde af en större sjövnna -- en term som ej må förvexas med sjömanskap, hviket åter beror ej aenast på sjötid utan pit både anagens och erfarenhetens hat - uppväger dess underägsenhet i så många andra vigtiga hänseenden, att värnepigtsystemet skue på det hea kunna anses bättre motsvnra fottans behof än för båtsmanshået är möjigt, (ty si\ som förut är antyd t systemets kapacite att i detta hänseende förbättra den bemanning det emnar, är ännu på iångt när icke uttömd). Det är förut anmärkt att sjökrigskonstens utvecking har förminskat det reativa värdet af den för sjökrigsmannen dock så absout oeftergifiga egenskapen af att känna sig fut hemmastadd med det eement, som trycker sin präge på snart sagdt hvarje, äfven den minsta de af hans tjenst; bärti må fogas att Sveriges geografiska äge och naturen af dess skeppsfart berättigar ti den förmodan ait do GO 0 ' 0 af ett uppbftd) som enigt komiteens beriikning ku11mt anses vid kaese nteb1ifva, sannoikt skue knmwa att utgöras just af di bästa matroserna, och att fi s kan~ och kustfarare fiimämigast voro de, som kunde instäas under f aggan. Huru som hest denna uppskattning af yärnepigtssystemots reativa värde fin må utfaa, si\ kunna dock de mot detsamma!!.iorda anmärkningarne. om de fiir öfrigt äro befogade, Pj ans E'S ovhsendtig:1. Sodda från sjömiitärisk ståndpunkt, gäa de aa systemet, 'j den fiircsagna tiämpningen deraf. hvikcn, så vidt vi kunna se, noga tivaratagit aa de förd ear, som omständigheterna kuudo mpdgifva. Endast med tyekan hafva de bifvit framstäda. Men betänkighetor böra försvinna då man står inför sitt öde - sitt eget 'er det käras. Tidpunkten torde ej heer anses ohimpig, då det föreiggande för ~ aget så Yid t bekant är, ej ännu bifvit understädt Kong. Mnj:ts nådiga pröfning, iinnu icko erhiuit karakten'n af ett Kung. \I aj:ts försa g., och dessutom är tikommet på d'n andra statsmagtons uudc:rdåniga anhian såsom ett möjigt aternat[y mot bibehåande af det nuvarande bemanningssystemet Frågan är si'des ännu öppen och dess stora vigt uppfordrar det kritiska omdömet. Hvad framtiden ska bringa oss det vet ju ingen. Det kan såunda vä tänkas att båtsmansmiets afiösning bifv-er en niidvändighet utan att d0t ny a systemet ovikurigen ska grundas på amän Ytirnepigt. Vi mäste då se oss om efter ett annat. Systemer finnas många, ty de äro i det hea taget ej annat än former, sätt att ordna, och d:'\ fordri11garne p:"! innejåd H ro gifna, kunna form erna, sätten att anordna det Hskade, Yara mångahanda. Och dessa fordriugnr om dem är ju meniugsskijaktigheten ringa! Hur en örogsmatros bör se ut, det vf'ta \'J. Visserigen måste typen und0rgft cc furiindringar

22 ~)7( som af 8jiikrigs, et.'nskapens framsteg si sm[iniogom betingas. VIen dessa framsteg gfl aa i en rigtning, som ej kan göra en enda af vår typs väsendtiga egenskaper och utnckade färdigheter öf\ erfödig. Att yj kunna utväja ämpiga ämnen och, äfven un der mindre gynsamma förhå:mden, fostra renna typ, hafva vi Yisat. Att den är be8'ärig i handesmarinen hafva vi nogsamt erfa1 it. Om nu de amiinna fordringarna p:'l ett system för be m'mning af vår f!ot.ta s~.ittas så, att de åt vapnet förbehåa ett fritt urva nf ett i amän1et godt materia; att do 1istädja en fugod uppfostran af dessa urva ti örogsmatroser; att de derpå tiåta tjensten att draga nytta Rf den gjorda uppfo8tran en biigt ångt tid utan ntt sedermera betunga staten med att draga försorg om öfveråringen ~ att de med ömsesidiga intressens starka hrnd knyta örogs- och handesmarinen tisammans i broderig endrägt, hviket måste ske om den sednare mottoge, wad den s:'lvä behöfver, vä uppfostrade matroser -i kraftig Uder och i utbyte underhiie dem, för att i behofvets stund återemna dem med räntnn af Pi större sjömannaerfarenhet; så, om ett system som uppfydc dessa fordringar utkonstruerades, skue det vä kunna henämnas "det natur1'ga bemanningssystemet" gent emot andra af fottans intressen oberoende tikomna, men sedetmera på henne inpassade systemer. Ti ett sådant naturigt bemanningssystem bar verdens störst~ örogsmarin kommit, sedan den genomgått och f-örkastadt ett åtminstone partiet tvångssystem, ett förhyrningssystem, ett bandadt af förhyrning och det som nu ensamt obandadt gäer..man bar ofta ej veat anbga gitigheten af engeska föredömen p ä grund af att de stora förhi\anden, som i denna rika och mägtiga nation råda, ej skue vara tiämpiga pft den fattiga och svaga. VJ en ideerna, om rigtiga, äro go e a för a b och för oss bör det ej vara nhm bctyrese att vordrns f'iirsb,i - ' sjönation med sin kända instinkt för det fut praktiska, upptagit ett s?tdant system Yid en tidpunkt då vetenskapen gif\ it iirogsmännen en krigsmaskin så sannnansatt, att för dess skötande fodrados egenskaper, som endast ett godt tm a och en fut utförd, ä_ndarnåsenig uppfostran tistädja i erforderigt mått. C:hunddr11g ti ett sfidant naturigt bemauningssystem fiir v?tr fotta hafva nyigen bifvit framstäda i Kong. Örogsmannasäskapets Tidskrift (af signaturen "-h-:-'' i37 årg. 1- :? häft.) Dess hufvudmomenter äro föjande: Antagningsåder U)--]7 år. Första utlid ningskursen för skeppsgossar 3 år, andra c: o för juugman ti matro/3 3 år. Tiden för den nu utbidade (men ännu oj särdces befarna) matr osens qvarsti'tende i aktiv tjenst, beror - om den åriga rekryteringssiffran är fashtäd - på den styrka., som å fredsfot anses behöfig. För att göra antad något easti~kt ansås en ny kass utöfver bchofvet, hviken kass må kunna permitteras ftir att göra Lckantskap med sitt bifvande yrke. Utan att nu fästa oss vid de siffror, h vika artikeförfattaren föresagit, och som kunna modifieras utan att upphäfva försagets km akter, vija vi påpeka att om karen såsom en ersättning för sin uppfostran tiförbindes att tjena 6 a 6 år efter sutad utbidningskurs; hviket i medeta bör inträffa under det 22:a efnadsåret, så utkommer han i handesfottan vid sin kraftfuaste åder. Lättheten att med ett årigt arfvode eer ejest genom ag, binda honom vid en krigsrt~serv i så många år han derti anses tjenig, inses ätt. Arfyodets åtnjutan;:e borde måhända göras beroende af en inom viss tid efter utträdet ur aktiva kåren genomgången repetitionskurs i vapens handterande. Underofficers:Sren skue naturigtvis rekryteras ur matroskåren och kunna bindas vid fottan antingen för ifvet eer viss tid. Artikeförfattaren bar beräknat den direkta åriga

23 kostnaden för en bemanning efter dyik pan, upptagande med åriga rrkryteringbsiffnm 200 och 10 års aktiv tjenst (skepp8gossctiden inberäknad), samt 13 år i reserven, pi aktiv stat (sedan m1dnofficerarc och skeppsgossar bifvit afdragna) på fredsfot 1425 man gemanskap, deraf 176 permitterade, och i krigsreserven 2275 man gemenskap (utom öo reserv-underofficerare), summa 3700 man af aktiv gemenskap - och sku e kostnaden n\got understiga den direkta för nuvarande bemanningen, biitsmännens kostnad deri berämr1d, af vakansafgiften efter ett nyigen bestämdt 10 års medemarkegångspris, hviken summa, som vi veta, ej representerar den verkiga kostnaden, hviken är större. Fördeen för systemet af en sfidan jemföre'se försvinner dock vid betraktandet af den iiga siffra freds foten upptager. Men såsom vi förut nämnt, denna sida af saken är egentigen den som först bör betraktas. Svaret pk frågan huruvida systemet uppfyer de miitära fordringar vi böra sätta på detsamma, bör vara det som främst af at bestämmer fackmännens dom. Och denna bör fäas, ty om än icke den enda, som afgiir d y ika frågors öde, kan den dock ej utan meht-. för saken emnas åsido. Hvarje bemanningssystem har utom den nationaekonomiska äfven en rent poitisk sida från hviken det kan ~:;es och bedömas. Faran af ett ensidigt bedömande från detta hå är större, i samma min som systemet är grundadt på tvång. Det är framför detta öde som fottans indeningsverk nu står och som värnepigtssystemet i sin tur, om det bifver antaget, en dag ska komma att stå. Vä vore om det bemanninssystem som för vår fotta en gång bifver det gäande, icke bar inom sig ett dyikt frö ti uppösning. Vi ha!'va förut nämndt, att det skede af utvecking, h vari vårt vapen befinner sig, hvar<en fordrar om Lyte af bemanningssystem eer ens göt dt sidant nyttigt. Mi\nga omständigheter taa i ett språk, som ej ängre bör kunna missförsti\s, att sjöförsvan t gnr en framtid afverkig utvecking ti mötes. Visserigen är rigtuitjgen ännu ej stadgad, ty den röe, som i andets amänna försnrspan kornmer att åt fottan uppdrngas, iii' henne ~innn icke gifven, den är icke amänt antagen och fa ststäd. Men det oaktadt äro fordringarue från aa hå pi. en ökad kraftutvecking omisskäni ga. Det är siiunda, hvad komiteen ock antager, vanskigt att beräkna det verkiga behofvet, hviket, det inses ätt i första och sista hand, är beroende af materieen och dess ändamå. Få vi en gång ett bestämd L må för vår fotta, få vi i våra händer goda fartyg för att uppnå det, då och först då, bifver bemanningsfrigan städ pi't sin rätta ståndpunkt och behofvet af ett i ao ändamåsenigt system kommer då att oemotståndigt göra sig gäande. Kommet båtsmanshået, detta gama sega svenska tr äd att kufaa, sker det såunda ej för huggen som rigtas mot dess krona - de skoa endast tjena att qvista bort det öfverfödiga och skadiga, ti gagn för frukten - nej det faer då för yxan som sättes ti roten. Men under sådane förhåanden hafva ock yrkesmännen en god ståndpunkt i frågan, denna fråga vid hvars besvarande vetenskapen mägtar si. föga, men den uttrade erfarenheten, det opartiska omdömet, yrkesskickigheten och fosterandskäreken så mycket.

24 :;7 - ~ Om bmiet af' J~ugesm amiraitetets tidvattenstabeer för Brittism och Iriimsm hamnar. *) Vid besegandet af de furiga farvatten, som orngifva engeska kusten, är en noggrann ktnnedom orn ag:uno för tidvattnena och tidaströmmarne af största vigt för fartygets säkra och ändamåseniga navigering. Vi skoa derför här nedan, i förening med beskrifningen öfver ofvannämnde tabeer, i största korthet söka redogöra, des fiir nigra af de amänna praktiska erfarenheter, som genom sednare tiders detajerade undorsökningar öfver tida-st1 ömmarne i Engeska och Irändska kanaerna samt N ordsjön bifvit vunna, des ock för sättet, att vid hvad tid som hest finna strömmens verkan på fartygets kurs under besegandet af sistnämn da farvatten. I stäet för att, såsom faet tir på de festa stäen, ftod- och ebbströmmarna styras af tiderna för högt och 1gt vatten vir de stäen, som ett fartyg passerar under dess framskridande ångs kusten, så hafva de med stor omsorg af framidne engeske amiraen F. \V. Beechey utförda undersökningarna visat, att i Engeska och h ändska kanaerna samt Nordsjön, så ångt upp som ti Hegoand, yda tidvattnena en ag, som är egendomig för sådana kanaer, i d t' t att st riirn kastningen öfveronsstämmer med tiden för högt och ågt vatten endast ~') Anförande i K0ng. Örogsnmnna-siiskapet den 28 Oktober af Föredraganden i 4: e V etensmpskassen, Kaptenen m. m. C. af Troe. Uppsatsen Ur ett utdrag nr ett arbete om Tidntttuet, so m f<;r nhn nrau<p. :ir under utgifning. )-- ;,. ) Did en.särskict de af kanaen, som man antngit ftt benämnas föt Stanran Hamn (Stancan Port). Genom denna egondomigwt wad strömkastningen Ldräffar, bir det särdees ]att fiir sjömannen att skaffa sig kännccom om strömmons sättning; ty han behiifver numera icke ängre använda drn hittis i bru' Yarande Lesväriga mothoden, att jemfiira strömmarnas rörese med de yarierance tidema för högt vatten ångs kusten. I Irhindska kanaen är Liverpoo att anse som Stanccwc hamn, och i }jngt ska kanaen och Nordsjiiu, Dover, så att, om ett fartyg JL'finner sig någonstädes mean ''uskar och Liverpoo, eer mean Start och 'rexen " eer Hegoand, så behöfver man endast finna tiden för högt vatten den gifna dagen, i första faet vid Liverpoo, och i det andra vid Dover, för att få veta huruvida tidastriimmen sätter med eer mot. Såsom en amän rege betrffande tida-ström marnes sättning, gäer: att i Irändska kanaen föres fartyget åt Liverpoo under det att tid vattnet stiger vid detta ~täe, o e h i Engeska kanaen eer Nordsjön, mean Start och Texen, föres det åt Dover medan vattnet stiger der, och i båda faen föres det b01 t {rån desga stäen under det att vattnet {aer vid dem. På utsidan af dessa gränser - d. v. s. på utsidan af Tuskar och Rathin i ena kanaen, och Hegoand och Start i den andra - äro strömmarue het, oika i det att de ti största deen öpa i motsatta riktningar i anseende ti de öfrig', och vid vissa dear af tid,'atinet tvärs för dem. I ändamå att noggrannt förvissa sig om tida-strömmames sättning för hvarje timma, och för hvarje de af förenämnde farvatten, har man upprättat tabeer, som itföja de årigen i Engand utkommande "Tide tabes (o1 the BTitish and Irish Ports" utgifna på Amiraite-

25 :3 7 (j tets befaning och bpräknaj.e af Staff Commander I Burdwood, R N.~') Tabeen öfver tida-strömmarne i Irändska kanaen innehier ~trömmens magnetiska riktning vid midtcn af tidvattnet, eer di\ det uppn:'ht sin st<irsta styrka, och är angifven fiir fyra stät u beägna på inier som förbinda vä kända andthöjder eer uddar, nemigen vid f> cng. &jömit fri,n kusten på hvardcra sidan af kanaen, och vid en tredjede af distansen tvärs iifver kanaen ifr."n; hvarje af dessa hiijder eer uddar. Namnen på stäena t>mean hvika nämnde inier äro dragna, finnas i sidokoumnerna, och i de ang''tnsande koumnerna finnes en kort beskrifning på striimrr,ens kurs i det omede-.,, bara granskapet af dessa stäen. Den vestra deen af strömmen finnes på venstt a sidan i tabeen, och östra h afvan på högra :;idan. J e m te strömmens riktning är äfven dess hastighet utsatt vid springtid. I en särskid koumn äro bohtäfverna F och E utsatta, hvaraf den första betyder fio eer vattnets stigande vid I-'iverpoo, och d<>n andra ebb eer vattnets faande å detta stäe. Vid upprattandet af tabeen öfver tida-strömmarne i Engeska kanaen och Nordsjön har man ansett sig böra föja en annan pan, än den nu beskrifna. Man har nemigen tänkt sig dessa farvatten inddade i 22 afdenino ar eer s. k "Oompartments'', hvika äro betecknade /') med Romerska siffror ifrån I ti XXI, och hvaraf de sex första tihöra Engeska kanaen och de öf'riga N ordsjön. För hvarje af dessa Gompartments har man i tabeen utsatt strömmens magnetiska riktning för hvarje timma af ebb och fod vid Dover, hviket stäe, enigt hvad förut bifvit sagdt, är standard hamn för sistnämnde ''') Dessa tabeer kunna erhåas hos hvarje nautisk bok- eer kortförsäjare Engand för det sircees biiga priset af - shiing }W'' exemphtr. farvatten. Strömmens hastighet vid springtid är äfven utsatt i de festa Oornpartments. Utom dessa tabeer öfver tida-strömmarne inneh:'\~t förr nämnde tidvattens-tabeer, äf'ven för- och eftermiddagstiderna för hiigt vatten vid 2! af de förnämsta hamnarne i Stor-Brittanien, hvariband Liverpoo och Do\'er, för hvarje dag af året. Dessa tider äro angif'na i medetid på stä Iet. För au med tihjep af här of\'an anförda tabeer finna strömmens sättning och kantring förfares på föja~de sätt: ) I Irändska kanaen. JHan uppsår i tabeen den inie, som är närmast skeppets stäe, och mot den distans tvärs öfver kanaen, som bäst svarar ti skeppets afstånd från and, uttages strömmens riktning i sin ko umn, eer om skeppets stäe faer emean tvenne deningar, så tages medetaet af de tvenne i koumnerna utsatta riktningarne, som då bir den begärda strömmens riktning. Vi rna n veta när strömmen kan t rar, så uppsås i tidvattenstabeerna tiden för högt vatten vid Liverpoo den gifna dagen, och omkring 15 minuter efter denna tid börjar strömmen att sättet ut i både Nord och Sydkanaerna, och fortfar att öpa i denna riktning, inti omkring 4;'J minuter före ågt vatten, då stih atten (sack water) amänt börjar. stivattnet i utsjön varar i amänhet en timme -- från ena strömmens upphörande ti den andras början. 2) I Engeska kanaen och Nordsjön. Sedan man afsatt skeppets stäe i kortet efterses i h viken afdening (compartment), eer der denna är stor i hviken qvadrant (N. O., N.V., S.O. eer S.V.) deraf, som skeppet befinner sig. I tidvattenstabeerna uttages tiden för högt vatten vid Dover (Standard hamnen) för den gifna dagen..med denna tid jernföres medetiden om bord reducerad ti motsvarande tid i Dover, genom tifogande af tidsskinaden

26 mean "k0ppcts sh' och Don'r. byarigenom erhåes antaet t i m mar före e! e r of ter högt vatten vid sistnämnde stäe. :Mot detta inten a utt~ges i tabeen äfn'n den nfdening (cornpartmcnt), som syara 1 ti skeppets sttie, strömmens sihtnmg oc h fart. H,rad strömkantringen i En o eska kanah~n och Nordsjiin bdriffnr, så öfv, rens-. o stämmor den i det närmaste med tiden för högt och åot vatten vid Dover, setsom förut bifvit nämndt. n D ~ i tabeema iifvcr tida strömmarne anförda 1astigheterna Liro angifna fiir spring tid och vid midte n (3 timmar) af fod- eer ebbtiuen, men dessa hastigheter kunna äfvlm finnas för öfriga tider i enighet med neran ~ttåcnce proportioner : Antng t ex. att den i tabeen utsatta strömmens hastirrhet vid snringtid är 3 knop; man tager då: ' 0 L ~. Yid :a timman, 2:a timman, 3:e timman, 4: e timman, 5:e timman, 1 knop, 2 Jmop, 3 knop. 2 knop, knop. För. ntt giira strömmens hastighet gäande för sapptid (Neape tide), tages en tredjede ifrån hyardera af dessa qvantiteter. Sedan man, på sätt vi i det föregående visat~ funnit strömmens sättning och fart, återstf r att bestämma dess verkan på skeppets kurs. Härvid förekomma egentigen föjande :?:ne händeser, nemigen : :o) När skeppets kurs och fart (distans) äro kända, att finna skeppets behåna kurs och fart (distans). 2:o) att finna segad kurs och behften fart, när be håen kurs, sega fart samt strömmens sattning och fart äro gifna. Bäda dessa probemer kunna, som bekant är, uppösas antingen genom konstmkton och mätning, eer genom beräkning af den paraeugram, som form eras af skeppets styrda kurs och fart (distans) samt strömmens kurs och fart (distans) på sam ma tid, och h vars diagona ntg-öres af skeppets behåna kurs och fart (distans). :;\en ti föje a.f ti(nj-striirnmens föriindringar inom ganska korta distanser, skue det bifva atför besvärigt och tidsödande, att på här ofvan antydda. sätt finna dess verkan på skeppets kurs, utan kan man istäet betjena sig af en ganska enke inrättning, som vi nu gå att besiu ifva. Denna inrätning består af 2:ne dear, hvaraf ren en f., fig. (a), utgöres af en cirkerund skifva, h viken är inde:.td i ikhet med en vauig kompasskifva; men der hestreckpi äro betecknade med svarta inier, hafstrecken med fudragna och q vartstrecken med prickf. de röda inier. Fdtn medepuuktcn af denna skifva, som vi antagit r1.tt benämna strömskifva, utg:"t :?4 stycken concent riska cirkar med sin s emean ika, godtyckigt vada afstånd. Dessa cirkar, som äro numrerade från 1-2! utmärka skeppets fart I strömskifvaus midt är en tråd fästad Den andra deen, fig. (b), bestir af en horn-transportör, indead på samma sätt som strömskifvan, och försedd mej 12 stycken concentriska cirkar, förestäande strömmens fart. Kring transportörens medepunkt är en ti dess periferi utg:tende visare, Cd riirig, å hvikeu numrerade deningsmärken äro anbragta, som motsvara de concentriska cirkarue å transportören. Strömskifvans användande förkaras bäst genom nedanstående exempe. E xe,mpe 1. Skcppets missvisande segade kurs (stäfvad kurs rättad för deviation och afdrift) är = S.O 1 /~ 0., oggad fart 5,o knop, strömmen sätter åt missvisande S.S.V. med 2,0 knops fart; frågas behåen kurs och fart? Uppösning. Lägg transportören å strömskifvan så, att dess diameter infaer med S.O. 1 /~ O. och så, att dess medepunkt inträffar med den cirke å strömskifvan. som är märkt med 5. Instä visaren Ä transportören med det streck, hvaråt strömmen sätter-, eer med S.S.V. Sträck träden ti strömskifvans periferi, så att den. öf-

27 38L ycrskir det deningsmärke ft YJSaren., :<om är betrcknadt med 2 (strömmens fart). Afäses nu å nämnde periferi det streck eer gradta, som trådon utvisar, så erhi.es missvisande 1ehrten knrs = S.S.O. ~ /, 0., och nfskärningspunkten emean visaren och triiden, afäst Ii strömskifvans fart-indening gif, er behåen fart =!1,0,:nop. Exempe 2..Missvisande behåen kurs ska bifva N.O. t. N., strömmen sätter åt missvisande O. t. S. med 2 knops fart, skeppet gör 7 knop, hvad kurs bör det sega? Uppösning Transportören ägges å strömski fvan s~, att dess diamet.er faer utefter skop pets behåna kurs N.O. t. N., och så att dess periferi, i anseende ti detta streck, vändes åt motsatt hå af det.. hvaråt strömmen sätter. Visaren med spet:-scn vänd åt strörnskifvans me depunkt vrides så många streck, som svarar ti skinaden mean beh&en kurs och strömmens kurs, eer i detta fa G streck. Härefter förfares transportören med sin diameter noggrano t utefter det streck, hvarå den bifvit instäd, intidess deningsmärket föt siffran 2 (strömmens fart) å visaren skär den med 7 (skeppets fart) betecknade cirken å strömskifvan. 'rråden sträckt öfver denna skärningspunkt utvisar då å strömskifvans periferi kursrn som ska styras = N. t. O. 3 / 4 0., och då man B. strörnskifvans f1rt-indoning efterser å hviket stäe transportörens medepunkt 1efinner sig, erhåes hehiien fart = 7,5 knop. Anm. 1. Om i första exempet, i stäet för skeppets och strömmens fart, sknt~ vara gifven deras distans, och denna s1<ue öfverstiga strömskifvans och transportörens indening, så kan man efter omständigheterna dividera distanserna med 10, 100 etc., bott man iakttager att mutipicera behåen distans med samrna ta, hyarmed de förstnämnde dividerades. Likaedes i de fa, då antingen skoppets eer strömmens fart eer bådadera skue ntra s!irdees smit, så kunna dc, ti vinnande af en redigare afsättning och ~fäsning å strömskifvan och transportören, mutipiceras med samma ta, dervid iakttagan de, att den ti resutat erhåna farten divideras med detta ta. Anm. 2. kunna med ögonmått. Bråkdear af skeppets och strömmens fart tiräckig noggrannhet uppskattas efter Vid sidan af de koumner, som i tidvattenstabeerna innehåa dagiga uppgifter öfver tiderna för högt vatten å 24 af de förnämsta hamnarue i Stor Britaunion finnes äfven en med ordet höjd (Height) betecknad koumn. hviken innehåer fiodhöjden, eer den vertikaa höjd: hvarti vattnet stigit vid nämnde tider och stäen. Denna qvantitet kan under vissa omständigheter ofta vara af stor vigt för navigatören, för att medest den kunna reducera i närheten af dessa stäen tagna oduingar för titvattnets infytande. Ty, emedan de i sjökorten införda djupen äro reducerade ti hvad de 3kuo vara vid medespringågvatten "'), så måste odniugar tagna vid andra tidpunkter af tid,,attnet och på hvarje annan dag, än ny- och fumånads dagar undergå en korrektion innan de kunna jemföras med djupen i kortet. Och det är tydigt, att om denna korrektion uraktåtes i de haf hvar- est tidvattnets höjdförä11dringar äro stora, såsom i de haf, hvika sköj' a E110'ands kuster så kunna oduin()'arne o ' ~ istäet för att tjena ti en vägedning snarare bidraga ti att misseda. '") Den springfod, som inträder stmxt efter dagjemningen, nir månen är i si i medeafständ frän jord~n och ti i b. har O 0 dekination, kaas Mede-springfoden. Då springhodhöjuen kan variera emean 0,77 och 1,13, niir medespringfodhöjden iir, så Hr det tydigt att djup, reducerade ti springågvatten skue bifva variaba, reducerade ti mede -springh1gvaten deremot konstanta. Af denna orsak iir det, som aa de i sjii;o r t(' utsatta djnpen reduceras ti mede -spri ngågvattprl, '

28 "'-'' ;). J Förfaringssättet, hv ~v igenom ett Jui'Ltt djup rcduc:'ms ti hvad det skue vant vid mcde-spring\gvatten, eer för att kunna jornföras med djupen i kortet., är med ti hjep af tidvattenstabeerna högst enket, och innefattas i föjande anvisning. Uttag i tidvatten,;tabeema tiden fi.ir högt vatten fl för- eer eftermiddagen den gifna dagen för Jeu hamn, som närmast svarar ti skeppets stäe. ''ag skinaden moan denna tid och tiden omhrd, och kaa deuna skinad för ticen från högt vatten. 1 angritnsande koumn under rubriken höjd (height) uttag det ta, som sts.r midt för den gifna dagen, Ot;h subtrahera derifrån hafva mede-spring-höjdskinaden (Haf mean spring range) hviken finnos antecknad undt'r ifrågavarande koumn. Emot denna rest, som är höjden öfver haftid eer hafvets medeyta (height above haf tide or mean eve of the sea), och emot tiden frän högt vatten, uttages i den vid sutet af tidvatt e u~tabeerna befintiga tabeen (B), den qvautitot, hviken med sitt tecken fogad ti den förut uttagna hafva mede-&pring-höjdskinaden (h af m can spring rang e) gif1 a den korrektion, hvarmi!d odningen ska reduceras. Nedanstående exempe torde ninnare förkara det här. ofvan sagra. Exempe. Ett fartyg i grannskapet af Liverpoo odar och träffar botten på 8 famnar, k. 8 timmar 3!) minuter e. rn. den 13 September Begäres den korrigerade odning, som ska jemföras med kortet. H. V. vid Liverpoo den 13 September 1871: En! tidrtb. 10 t. 39 m e. m. Tiden vid odningen 8 39 e. m. Tiden från H. V. 2 t O m. FodhUjden vu Liverpoo (en\. tidtab.) 24 ft. 5 tm. Hafva rnede-spnnghiijdskiuaden en! d:o i ft. O tm. Hijden öfver ha!ft1d eer hafvns medeyta 11 ft. 5 Lin Emot 5 t. och H ft. fås i tab (B.) 5 ft. 9 tm. (additiv) Hafvu mede-spring-htijcskinadpn 13 ft. O tm. Korrektion: 3 famnar eer H fl!) t m. D jupc f'nigt Io thtingen Korrektion 8 fimnar 3 famnar Djupet, som bör jcmföms med kortet 5 famnar. Vi ha\ a nu i korthet siikt framstäa det hufvudsakiga bruket af tichattenstabeerna; f\ir fuständigare uppysning i dessa vigtiga ämnen hanvisa vi, res ti heskrifuingen som åtföjer tidvattemtabeerna, des ti en iten i Eughnd i.ir ni\gra ftr sedan utgif\ en afhancing med tite: "Mmma of ''ides and Tida! Ounents. By the Rev. SamuC: Haughton. Fourth edition." Det är ett betänkigt förh.ande, att dessa nu afjandado ämnen icke utg<ira föromiii för undervisningen \'id statens navigationsskour. tiföje waraf de icke kunna förväntas att hafva ådragit sig den uppmärksam het inom v!. r handes marin, som de sftvä fört j ena. Orsaken härti torde förnämigast Löra sökas, des i den totaa bristen på ni\gon afhanding på vårt t>gr t spr:'\k öf, er dessa ämnen; ty de ofuständiga afhandiugar, som våra brobucker i 11:11 igations vetenskapen iunehåa, äro ingaunda af beska!'pn het att gifva något begrepp om d(' J Yigti ga roc, SO!I1 tidvattuet spear vid besegandet af ofvannämnde fan atten; d s oek, i vår sjöagstiftning, t:om brstimmcr, att sjiirättsmå skoa und'!'siikas och afdömma:> vid a m ii n domsto eer rdstuf, urätt *), såoc!ps af personer, som h~,hken äro eer kunna yara hemmastadda i sjöruansyrket, hvaraf ock bir en föjd, att missbruk och försummcs, r vid fartyg~> navigering m. m. adrig 1if\ a s:hom de borde hcifradp. Het annorunda skue sikerigen förh~andl t Lifm, om såsom i Engand det vore förp skrifvet, des att Yid afbggandet af sjiikaptens- och styrmans exatiina erfordras kännedom om säk-t att korrigera oduingar fiir tidyattucts infytande nch beshimnjadet af rrida strömmarnes H'rkan på skoppets kurs i to farvatten, som omgifva Engands.

29 384 kuster i des ock, att vid afgörandet af sjörättsmå angående hafveri eer förisningar af engeska fartyg beordras en sakkunnig person, vanigen en sjöofficer under benämningen "N autica assessor'', att biträda vid undersökningar och afgörandet af dyika må. En förändring i ofvan bemäte afseeneen hos oss torde få anses vara af behofvet högigen påkaad. Om utbidningen at ~<jövapnets persona. Af -h- Vi hafva ae erfarit den verkan en ångvarig stitje utöfvar på sjömannens sinn e, vi hafva ae förnummit de bandade känsor af trötthet, oro, hopp och ängtan, för hvika han uneer denna tid är ett rof. Ögat spejar oh. igt efter den mörka strimman vid horizonten, efter den 'väkända krusningen på vattc'nytan. Lätta karringar från oika hå kämpa om herravädet och denna kamp är eu bi< af den som fortgår i sjömannens inre mean tvifvc och hopp och förrådes af den motsträfvighet, hvarmed han stäer segen efter den svaga vinden. \1en ateftersom brisen börjar stadga ~ig och sväer det ena seget efter det andra, vidgas bröstet af if och förtröstan, segen trimmas och sättas med a den \'iighet och hurtighet, som igger i sjömannens natur. Den ifvande fiickt, som biirjar susa kring sjövapuet och ge sig tiktinna i ta och skrift, mfmne den är en af dessa bortdöpnde karringar eer begynnesen ti en frisk och yaraktig bris? I h viketdera faet är det dir pigt att stäa segen srt, att vi ej bifm tagna back. Om vinden ej ännu är gud, så få vi oj knota, det fnnes ju äfvcn ett sätt att med tihjep af motvind arbeta sig fram ti måh,t, ehuru detta sätt tagc'r sjömannens egenskaper mera i fnspråk i om vi genom s\"1\righeter och faror yckas föra sjövapnet ti dess hestämmese, så bir äran så mycket större, vinsten deusamma. Det gifves för närhtrande många frågor, h vars ösning tar±\ ar speciakunskaper och vetenskapiga insigtcr, det gif\ es andra, ej mindre Yigtiga, ti hvikas beysande och utredning hvarje fackmans erfarenhet kan i någon mån hidraga. Bemanningsfri;ran hnr nyigen utgjort förerni\i för

30 en rik t1fhanding der ett ~jefstiindigt omdöme fromstäts uti dt frimodigt oth kraftigt >-prik, som uiirjat uifva en siisynthct för våra tider. En annan i nära san1mouhang med denna stiende fr:'igo, hn1rpå vi i denna uppsats iinska fästa nppmärksamheten, är den om grunuernn f< r personaens, befuds och manskapets, utbidning. Då de tvänne oik1 vägar, på hvika man sökt bida en dugig persona, motsvarande de anspråk en högre sjökrigsvetenskap på den stäer, stå i nära sam hand med grunderna ti 866 iirs dening och ti 1873 års sammansagning, så torde en undersökning af dessa grunder här nra p:"! sin pats. Grunderna fiir deningen vnr arbr.tpts föredning; man ansåg sig böra sön<erdea matnieen i tvänne kategorier, ~jögiende och icke ~jiigåpnde, och MHremna h\ arje de ti en siirskid ki\r, som man antog skue utesntnnde egna sig it denna de och derigenom uppnå större skickighet samt större erfnren het uti e ess skiitandp. Om man efter 8 år fann si{ föraniten att Rterförcna de båda kårerna ti en, si ~g anedningen derti k:mske ej sa mycket deruti, att hvarje kirs ensidiga yrkesskickighot ej iiknts ti den grad man väntat sig, utan torde den snarare fii sökas deruti, att man småningom kommit ti den öfvertygesen, att sjökrig~materiern iir ti sin natur s\dan, att don ej ämphgen kan sönderstyckas i 2:ne hegjutna dear med fuit begränsade vermingsområdon, och att örogssiömannens egenskaper, om de skoa fördeas pi\ tnnne skijda individer. adrig kunna fuständigt kompettera hyarandra, än mindre wardera bida ett het för sig. Scrdocs betecknande synes oss den Yarsamhet och obeständhet, hvnrmed fartygsmateriden \ idröres uti "gnmder fiir om bidning af Sveriges sjöförsyru". Derom heter det: "Dc oika fartygsccrtc'j' och den särskida beskaffc1i-! hoten af desamma, hvika böra nnsknffas fiir fottan och skärgårdsartierict, äfvensom antnet af dessa fartyg kunna ej med något sken af pi\itighet bestämmns under nuvarande förhåanden. Dyika beräkningar hafva atid, åtminstone hos oss, fram bragt svikna förhnppni n gr." Deningens upphnfsman har dock snnnoikt hyst den förtröstan att framtiden skue draga Pn bei>tämdare gräns mean sjögående fartyg och skärf!'årdsfartyg, ty det är t?j germj. Hinkbart att de tn nne oika 8tridsomrÄdena ensamt ~kuh~ hafva betingat personaens itudt>ning, hvaraf fi>jden skue bifvit, att re stridsfartyg, srtsom monitorer, rammar, torpedofartyg och nyare certens kanonbåtar. hvika äro afs~dda såvä för öppna sjön, som för skiirgården, nödgad Ps om byta besättningar warje gäng de öfve.rginge från ett opemtionsomr~de ti ett annat. Om statsutskottets motiver för en pi yrkad sammanshgning inskränkte sig ti föregifna inkonseqvenser och afvikeser från "Grunderna", eer om sammon8agningen verkstädes derfi)re att deningen ej visat sig för sjövap11et fruktbärande, si. mrste dock en grund finnas, 1warpÄ sammansagningen hviar. Fastän vi ej sett denna grundprincip kart utvpckad, så synes den rimigtvis vara den; dr ingen bestämd gräns kan uppdragas mean den krigsmaterie, som ska uppträda pi öppna sjön och den, som bör användas i skärgården, 118. förefinnes ingen anedning att hafva 2:ne skijda kårer, hyars respektive Pgenskaper under sidana förhåanden syårigen kunna definiera~; och biir derfiire personaen utgöra en kår, hvars utbid. 11ing bör afse att?iira den skickig att 'kiita }muje dp af sjökrigsmaterieen under aa o1nständighrter. Är denna uppfattning af sammansagningens grundprincip riktig, så böra vi Yä, s:hida Yi Pj vija ih rkomma ti en ny dening, tnga dennn princip ti rättesniire, så ångt sig göra ater, vid bestämmandet af grunderna och sättd för personaens utbidning ti stöne yrkesskickighet.

31 388 <Jtt af motiverna för deuingcn var att åstadkomma 011 i möjigaste måtto fuämad spr.ciaskicdighet; R an dra sidan är det af vigt att oj förbise att sarnmansag- ningens försvarare ika mycket yrka på större yrkesskickighet och betrakta utbidning af speciai~ter som en nödvändighet för vapnet; skinaden igger deruti, att man å ena sidan bygger på tvång under det man å andra sidan söker nå samma må på friviighetens väg. Under den tid sjöförsvarets persona var dead i tvenne kårer tvangs den unge officeren, eer rättare kadetten, att bestäm ma sig för e u viss yrkesgren och vid denna måste han at framgent förbifva- han måste bifva speciaist -men speciaskickigheten bir naturigtvis atid begränsad af individens anag för just den de af vapnet hvarpå han s1uunda inkommit; skue han derföre vid mognare åder finna att dessa anag åge åt den andra deen, så måste vapnet i ~in hehet derigenom ida en förust. Under nuvarande förhåanden synes oss meningen hafva yarit den, att h varje officer under sin första tjenste tid beredes tifäe ti nöjaktig daning uti yrkets aa dear, hvarjemte han under tiden f'ger fritt va, ifa han har ust och förrnåga att i någon speci.e riktning utbida sig. Speciakunskapen kommor då att byggas på on grundva af amän, mångsidig och omfattande iirugssjömannabi!jning. Denna sednare princip borde det vä nu, sedan sammansarrni.no-en bifvit ett faktum, nna af vigt att ej frångå vid ordnandet af personaens daning, dess öfnin gar och tjenstgöring. Förorar man grundprincipen ur sigte så hakar man så ätt in på motsatta sidan och bygger sitt system på oriktig grund. "' "' En tendens härti. har redan visat sig uti der: framkastade åsigten om behofvet af en serskid minkår, och hvarföre icke äfven en artierikår och en sjömanskår, så hade man manskapets kassindening konseq1 ont tiämpad pi. officerskåren och vore med ens åter inne på deningen? Skäet ti denna åsigt är ej svi\rt att spåra ; det igger enigt vår uppfattning uti ett förbiseende af det behof, som sammansagningsprincipens föjdriktiga tiämpning förutsätter, behof, et af en sta b och i sammanhang dermed en högskoa samt si:irskida speciaskoor. Det är naturigt att hvarje officer ej kan vara fuändad artierist, minör och på samma gång god sjöman, men detta fordrar ej heer vapnet; det begär dott af sjöofficeren praktisk skickighet och så mycket theot etiska insigter, att han förstår på sitt våta eernent effektivt hancitera såvä sitt fartyg, som kauon( u och minan, ej att han ska kunna konstruera dessa vapen eer skapa systomer för materieen, ty at detta tihör staben, som biir bidas ur officerskåren af dem, som äro i besittning af erforderiga speciakunskaper. Tvenne. frågor framstäa sig här ti besvarande : kan on officer bibringas tiräckig daning uti Yapnets aa dear? och finnes det anedning förmoda att speciaister under sådana förhåanden skoa erhåas? Vi tro oss på båda. böra svara ja Om 8n stab finnes att eda och utvecka hvarje gren af vapnet, och om hvarje officer under sin subaterntid får tifäe att tjenstgiira en viss ämpig tid vid hvarje gren; om han befrias från hvad som egcntig en ej hörer ti sjö- och miitärtjensten; om tifäe beredes honom att genomgå speciakurs efter eget va, si äro vi öfvertygade om att officerskåren ej ska svika de förhoppningar man har rätt att på densamma stäa, att materieen ska bifva effektivt skött, vare sig det är fråga om kanonen, rammen eer torpodon eer att med skickighet och oförskräckthet otsa svenska. faggan öfver oceanen ti främmande änder. Öka gcma

32 i :JO fordringarue på individen, eudast uerigenom kan andan tiijas inom kåren, officerrn ska då binna att han kan och Yi offra sin tid och sina krafter åt det yapen han svnrit trohet och 1an ska då först ära rätt iska och tiigakta detsamma, dock ur:.der förutsättning att hans nrbete edes ti ett bcstämdt må och att det vinner erkännande. Det förefaer oss hdt r.atur1igt, att den officer, som fått tifäe inhemta kännedom om ntpnets aa dear, bör sft mycket säkrare kunna. bedöm:na hvari\t hans anag igga, och att an1ag, der dc finnas och ej röna hinder, utan uppmuntran, måste utn ckas, har erfarenu tcn tifuo ådaga.htgt. De kunna miijigen ej nå n!gon fuändning under subaternsåren utan först scdnarr, men det synes ock Yara det naturigaste och normaaste, att den utbidade speciakunskapen befinner sig inom regementsoffice rsgraderna, ty n tom det att officerare vid den ådern mindre behöfva störas af hvarjchanda tjenstgöring hit och dit, utan mera oafbrutet kmma arbeta i en viss riktning och giira sina speciea kunskaper fruktbärande, si tihör det vä ocks/i dessa grader företrädesvis att ordna, f< rbättra och eda vapnets serskida dear. Strängt taget skue den nu nnbefada kassindeningen af manskapet innan karen bifvit approberad ti fugod örogsmatros, stii i strid med ofvan berörda princip, men dervid m:'\ste man taga i betraktande, ntt denna tidiga kassindening betingas af det materia vi ti fottans bemanning hafva att tigii, ty hyarken båtsmannen eer den värnepigtige, 80"m miijig'n kommer att,1fösa denne, äro eer kunna bifva si\ änge och ~>å intimt införihade med sjövapnet, att han kan bidas ti en i aa afseenden dugig örogsmatros. Hvad verkigt gagn stammens, matrosdircns, kassindening efter samma grunder kornmer att bereda fottan, rni framtiden ut.-,~ :~n 1 visa; sannoikt kommer dock dess tiiimpning att stöta på ej obetydiga sd.righeter. Hviade viht bemanningssystem pi. de gru!der, som finnas utveckade i Tidskrift i SjöYiisendet f(ir innvarande B.r, hfi.ftena, 2, 3 och 4, dc r fördeningen i yrkeskasser föresås ega rum fön;t i 5:te rtdersk;~ssen. s& skue yrkesskickigheten kunna grundas på en Sf>idaro Lasis af amänna örogsmannaegenskappr och den skne derigenom nå sin utvecking vid en tid, då den tages mest i anspråk, nernigen hos underofficeren. Vi måste anse underofficeren stä ti mau,;kapet ungefir i samma förhåande som regementsofficeren ti subaternen. Tag som exempe minvapnet. Regementsofficeren har ti sin uppgift att organisera, eda och utvecka paner och bör derföre ega såvä en kar uppfattning af vapnet i sin hehet som grundiga kunskaper om h varje serskid detaj. Subaternofficern är här en verkstäande makt, hvar- ~ före han måste hpsitta i främsta rummet amän theoretisk och praktisk officersutbidning samt derjemte den speciea detajkännedom, som ban bör förvärfv~ under en genomgången kurs i minors handterar.de, utäggning, undersökning, antändning m. m. Underofficerens åigganden inskränka sig ej uott och bart ti att såom förman eda manskapet vid det gröfre arbetet, ty af honom fordras derjemte noggrann kännedom om mipors addning och tätning, sprängämnens handhafvande, edningstrådars hmnektering m. m. hvaruti at han måste omsorgsfut undervisas, men bos manskapet är hufvudsakigast sjömansdugighet af nöden jemte en kort öfning uti att tiämpa sjömansskap på rniuarbetet. Det är ej att undra på att minvapnet, sit änge det åg i sin inda, anförtroddes het och hb.et åt personer, som dermed utesut:'tnde syssesatte sig, men det förtjenar omnämnas att man numera börjat i fere utändska. mariner öfvcremua åt officerskåren att tuitis egna sin

33 tid åt tninstudier, och anse det pi. samma sätt som t. ex. artieriet. Om officeren såunda kan ära att nöjaktigt sköta minvapnet utan att derföre försumma de öfriga vapnen, orn matrosrn kan ära sig minarbetet och på samma gång nra sjöman, artierist och infanterist, hvad bir då vinsten af en enskid minkrir? Naturigtvis b'ir speciaskickigheten i aimännhet större, ikvä på bekost nad af mångsi:ighetcn; ranngen underöjtnant skue kanske uppnå samma skickighet som hans högre förrn an, och mången matros utan tvifve iifverfiyga en och annan undrrofficer i erfawnhot och kännedom af minvapnet, men denna vinst vore försvinnande iten i jemförese med den fi;rust, som kunde drabba sjöförsvaret i den händesen att de festa striderna under ett inträffande krig komme att ntkämpas hufvudsakigen med ramme4 och kanonen, vare sig ti föjd af dessa vapens möjigen större utvecking och betydese i en framtid, eer att stridspatsen ej erbjöde en för minvapnets uppträdande tjenig terräng. Minkåren befve då dömd att stadua i en ofriviig overksamhet ur stånd att fya uckorna af föroradt befä och manskap på kanonbåtar, rammar och monitorer. Vi kunna ej med säkerhet förutse huru sjökrigsmaterie en inom ett par tiota af år kan hafm gestatat sig, men vi måste vara beredde på at, vi få ej bygga organisationen af fottans persona på ensidiga grunder; då den ej kan antagas få stå orubbad under seker, så måste den ega tiräckig easticitet för att med ätthet kunna böja sig efter tidens vexande fordringar. Härti känna vi ingen bättre grundva än amän, mångsidig, i theoretiskt och praktiskt afseende grundig örogssjömannabidning. Littera.tur. Svens e. K KRIGSVETENSKAPS-AKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKJUFT, 30 Nov. 18'! 4. Anförande af akademiens styresman uppäst å Hiigtidsdagen den 12 Nov Om franskn mnrinens kanoner (med en pansch), efter Scbert. Officiea underrittcser. Dansk. Tin::>KRIFT FOR S0V JESEN. 9:e Bind 7:e Heftc. Forsaget ti Lov om S0vmsendets Ordning. Stat.srevisiouens Bet.mnkning for Efterrctninger for 8ofarende. Engesk. NAUTICAL MAGAZINI!: Nov Våra koonier. En histona öfver skeppsfart och forntida hande (Amn;ian af ett nyigen utkommet arbete). Pannetiverkning på Tyne.foden. Öfverastande af utiindska fartyg. Pumpar och pumpsol Goda Hopps-uddens okamissvisn iug. 3essemer,aongens gyroskopiska apparat m. m. EN G INEERIN G, 28 Aug. 187.J.. Torpedo -försök. Svenskt groft artieri. D:o den 25 Sept. Exercis med mycket grofva kanoner. Nytt 1 effesystem (Part ri!e system). Försöken med H. M:ts skepp Raeigh. D:o den 2 Okt. Ångpnmp. Torpedo-experirnenter. Jomsons Antiprim er. D:o dpn 9 Okt. Pannor i Engeska fottan. Bessemer-saougen. Bakaddningsartieri. D:o den 16 Okt. Bombay hamn. Tidvattnet i Themscn. HANDBOOK ''O ASTRONmiY. Sheet II By the Hev James Ga. Fransk. REVUE MAHITI~1E ET COLONIALJ<~, Sept Landstigningar, ifrån försvarets synpunkt. Om. sannoikheten att triiffa och minsta qvadrntmethoden. Dimensionstabe hörande ti Diseres arbete om aa pansarfartyg. Fottans reorganisation i Sverige. Lista på rysska fottans fartyg. Rochfords srikerhetsveuti m. m. D:o d: o d:o, Okt Det t i systemet Beaumont trasformerade geviret. Om sannoikheten att träffa och minsta qvadratmethoden. Om engeskrt fottans tistånd och dess utgifter år Portngisiska fottan. I-oindska fottan nnr1 er års krig. Ka-..

34 nonen, r'tmiih och torpcdon. Aumiirkning ti Sextaut-konstruktiouen. Berthons hydrostatiska ogg. Tysk.!IHT'HEfLU~GE:-.1" AUS DE~I GEBrETE DES SEEWESENS. Vo. II n:o 9. Tschebitscheffs method att berikna Depacement, dess tyngdpunkt, metacentrum etc. Dc nyaste tibyggnaderna uti arsenaen i Woowich och den under tiverkning varande 81 -tons kanonen. Ett nytt ta- och hör-rör för dykare. Venus-passagen iu 1874 m. m. D:o d:o d:o, Vo. II-N:o 10. Cycon i Indiska Hafvet i Mars Tschebitscheffs method att beriikna Depacemeut, dess tyngdpunkt, Metacentrum etc. Djupsjöod ni ngar. '''tgprofvcr. Hirschpropeern. Obuchoffska ståverken vid St. Petersburg. Kobozoffs ask-ejektor m. m. D:o d:o d:o, Y o!. II N:o 11. Pausarfregatten Priedrict der Grosse. Ha.ys proeeting composition. Rysska kanonbåten Jorsc/,,. Torpedo-frjrsökstiu-tyget A cteon. Om ångpannors konservering. Pausarfregatten Deu.cttaud. Nytt mitrssege. Laddningsinrättuing. Pausarfartyget -~mtrante f.'oct~ wws proftur m. m. Sid «361 (( 362 ««365 Rätteser: rad. 2 uppifrån står: stått, iis stiit. c 2 nedifrån «böra, «biht. « ««öfuing «orcniug. c ntt - Sveriges iis: att detsamma, «stri.ingare regemente, iis striingare " krigsanstat, iis krigsanstater. 376 ««kufaa «faa Sveriges. regemente. Samm\mg af ){ong. Href, 'örordningar, Genemiorder m. m., utgångna från {oug. Sj(ifö, svars J)epartementet. X.r (Generaorder). Apr-i d. 13. Underöjtnanten vid fottan O. Lindbom bevijas två män!ders inrikes tjenstedighet från Juni. S d. Underöjtnanten vid fo ttan A. L Christemon beyijas inrikes tjenstedighet 22 Apri-22 September detta år. S. d. Löjtnanten vid fottan G. B,. Sjöberg bevijas ett års inoch utrikes tj enstedighet från den Maj innevarande 'n» d. 14. I och för skj utöfuingar med exercisskoans korpora-s- oeh rekrytafde\ningar sko!a, under bet>i af kaptenen vid fot tan m. m. grefve A. Cron'jem, eu kanoni\ngbåt, ett chefstartyg såsom ogementsfrrtyg, en andstigningsimnon sup och en vrttensknta friin Stockboms station i vår utgit ptt högst 14 dagars expedition i Stockhoms skur gård. S. d. Löjtnanten vid fiottan E. H v. Hoten bevijas ett ih g tjenstedighet att såsom befiihafvare å svenskt ångfartyg idka in- och utrikes sjöfart. d. 16. Konteramimen m. m. C. A. Sundin sk a, sedan den sjöforsvarsko mi te, för h viken ha n varit ordförande, denna dag afsutat sina förhandingar, itertaga sitt innehufvande stationsbefähafvareembete i I\adskrona.» t. 17. Yngingen C. R. Wa tiittes att sårom extra kadett p> eged kost åtföja kadettkorvetten «Norrköping. d. 18. Kommendiren!"1 K. f:ts fottas nya reservstat m. m. F. H. Didron och kommemörmptenen vid fottf. rn. frih. F. W. v. Otter skoa tj enstgöra såsom miititr!pdnmöter i förvatningen af sjöiirendena under de ordinarie edamöternas, kommendörkaptenerna Ameens och Ankarm onas sjökommendering. d. 24. Li;jtnnnten vid fottan m. m. G. P. v. Krusensti, rna bevijas tre månaders in- och utrikes tjeustedighet från den Maj. d. <O. Tjensted ighet, in- oct ntrikes, bevijas: 1\ommendören vid fottan m. n1. A F. Pettersen Jnni-31 Jui ; kornmendurkaptenen af :a kassen vid folto.u m. m. L.

35 Maj 'Pautzm'hit!m 'fyra V0CkOI' r> dpn 5 Ma): i' }nanr vid fottan O Ljungqvist Juni- ö Jui. d. 2. Att embarkera å een vid :tockhom~ ~tation utrustadl' s. d. fi. d. minafdening skoa från E ariskrona kommeneeras 1 kapten, 2 suba'cem.officerare oeh 8 man matroser och jnng miin. I\ommencörkapten<:n af :a k m. m. KnAP. och två underofficerare af sty mansstaten skon. beorcnts in stiia sig på Stockhoms st:ion för att, des vid stution0n,.res å den utevatand0 ruinafc!eningpn, inwn. tn kiinnc <om om minviis~ndet. Besiitni11gsistan för den ti rustning anbefada minaf. deningen upptagt'r: r, skonerten «Amfiou<: afdeningscbef, kommeudurknptenen af :a kassen m. m. Ze!Jeins, adjutant, farygschef, kaptenen m. m :1oand > r, medkommenderade officprare 2, iiknre. nndpr hefii och öfrig IJPsittning ';r;: 'tnnmn.j :2; :1 r n[ krhfjhb:~ie' chef_ kape Fa('],f... : t e dkot) \:'thii'i'hd' nj'fit'f'';[!'t'., dertwr;n och td.rig bt~ :-~ ~ittrjin.r:- 3~; :-: um111a :)fj: å >mdra kanonbåten: ehef', kaptenen m. m. J. C. E. Cwis.e.,on, föe uf'j ig ik;t med Wregående, 35; snn1mn 3!3: ing,upen «Thyra«: befiihafvare, uneerofficer; öfrig beshttning 3; :mm ma 4; vattenskutan «Roxen «; befiihafvare, underofficer ; ifrig besihtning 4: snmma i\. Summa summarnm 12:3. Minafdeningen ska iniinstras den :28..\1aj. d;..f.. Kon etterna «Lagerbjeke»<< och «af Chapmans«genom gen raorder r en J 7 Mars, ökade hesiittnings istor må. om brist på office, are Y id stationerna derti föraneda, min:;kas mec en officpr hvardera. f:>. d. Å ko1 vetten <dtf Chapmau«sm fijr sommarens expcditic.n 1Jaceras en kuspma af svensk mode. d. 7. KommPndörmptenen vid fottan m. m. C. G. Lindmark bevijas in- och ntrikes tjenstedighot 22 ~Iaj -31 Angust i i kaptenen å K. M:ts fottas nyn reservstn grefve C. G von Rosen (yra månaders in och ntrikps tjensiedighet fr. o. m. JnnL d. 8. Ån.~fartyget d\.are«ska st.ias ti otsstyresens förfogande, fur at från t:rrfart.yget. <Grundkaen Hf11emta en i smittkoppor insjnknac man af f~ rbetjeningen. ~Iuj u. 8. LiijtmHte vid fotta uj... A. A J emottaga och biira itainjjska Kronordeu.... 'ahnder tiäte" d. 12. Kaptenen vid fottan n m. K Munck ~ka för instjt caude sommar vara chef å ungfartyget «Sköcmun«. S. d. Kaptenen vid fottan C. F. Ekerman n ska beordras fö restt miudepm'.emcntet Yid Stockhoms station under kommendurmpt.or.cn af 1 :a kassen m m. Zctheii sjukommendering. S. d. Korvetten «Norrkiiping«~ka inmunstn s een o och.juni den 2. korvetterna «nf Chapman" och «Lagerbjeke«den 28 Maj. d. 18. Korvetten Eader ska, ofler sin i böjjan af Juni viinade återkomst ti Karskronn, a frustas och afmiinst as. d. :L6. J\apt.enöjtnnnten å K. M: t fottas nya reservstat G. Frick bevijas tre må naders in- oc h utrikes tjenstedig;hel från och m ed deu 4 Juni. d. :\. Modeer och prof ti bedudnad för tottans maurkap < den i. " d< n 6., den U. s, e. nåcigst f>1 st~ tida. Direktören vid ma iuingeniörstateu nt. m. H. Fornei bevijas två månaders in- och ntrikes tjensedighet från och med deu 14 Jui. Kommeneuren vid fottan m. m. U. H. Kretiger oc!t kapteniijtnanten å K. M:ts fottas nya rese'rvstat H An nerstedt IJcvijas in- och utrikes tjenstedighet., een fune från och nwd den 5 Jui ti orh med den 20 September, den senare tre månader från och m ed een 10.Tuui. Korvetten Thor» Bka fur en tid af hiigst 30 dagar st.ias ti inspektörens fcit; Hottans Ufningar furfogand11!ör inspekti m af utevarand e fnrtyg. För r! en tid in spckiirens bcti:;tecken sftnnda buser ombord å «Thor», iir han at ause si'tso m Eskaderetef för en större esk<tder, med miiti-i:,;kt befui öfver samtiga nndrr hans inspektion ydande fartyg. Åt b efi.ihafvaren för fo11an~ station i.1\arskrona har bifvit Ufver emnadt att b ~stiimma om, fur en tid afhögs sex veckor, skeppsgossebriggarna skoa 11tstr<icka sin spg in" utom Karskrona onm?tje. Ka7Jteniijn wteu :1 K. ':ts Hottas n.va reservstat m. m. H. Lijebad bevijas in- och nrikes tjpnstcdighct ti een Oktober. dbn 11. Löjt.nantoon vid!uttan U. Pettersen bc ijas tjenstedig. het från oeh med ch n 17.J u ni ti den!>i aj 187 5, och undf'riijn a nt~n :S. Y. FraJI('krn fr:!n o,.)! n11 r dpn :

36 ,39!) Jui ti den Maj 1875: båda för idkande af handew ~j öfart Juni den 13. Kaptenen vid fottan m. m. C. C. Eng~tr1im, en underofficer och tre man skoa beordras att detaga i armeens förestående fittjeuswfniugar. den 15. Kaptenen vid fottan C. Ekermanu bevijas iu- och utrikes tjenstedighet fråu och med e en 17 Juni ti mf nacens shat. S. d. Upphufvande såvii regementet f1ir K. M:ts fottas artieribåtsmanskår af <kn 5 Oktober 1860, som ock regementet för Kong!. Skiirgånsa.rtieri ets skoor af een 19 November 1867, har K. M:t. i'nåder b8fa.t at fottans manskap, ~ivhi af matrosk:ren som af båt.smanshået, ska, i afseende pi tjenstbarhet uti de yrkesgrenar, Varurn hiir nedan f'örmies, indeas uti Tre kasser fö1 utom rekrytdassen, nemigen: f..',],., ta,.. J,,Jra och 'Fredje kas :;eus sjömhn. Första k assen utgöres af underofficerskorporaer. Yrkesafceningarna iro:.minör-, Artiii en-, Matros-, Ekonomie- och E dare-afdeningen. NUrmare bestimmeser s:vii om fardriugarna so m siittet för 11ppfyttning ti de ~iir s kida sjömanskasserna mecdehts. uti Regementet för K. f ottans exersisskoot af denna dag. den ii. H.egemente för Kong!. Fottans Exersisskoor faststidt. S. d. Regemente för Kong! fottans UnderbeHisskoor fassthdt. S. d. sammanhang med fottans manskaps indeande uti sjömanskasser och yrkesafdeuingar iiro särskida bestämmeser utfiircade med afseende på bfttsmanshået, dess utbidande ti tjenstbarhet och anviindande vid vapnet. ae-u 19. Kaptenen vid fottan m. m,. grefve A. T. Oronhjem bevija~ in- och utrikes tjenstedighet fi ån och m ed den 22 Juni ti Augusti. S. d. Kontreamiraeu m. m.. J. R. Lagercrantz ~ka den 2 Jui embarkera å korvetten «Norrköping» för att åtföja niimude fartyg ti R eijkiavik å Isand, dit korvetten bifvit beordrad för att öf\ervara den tusen årsfest, som kommer att fi1 as derstädes. I sigte af Isand eger konteramira Lagercrantz att taga befä och att å korvetten «Norrköping» hi s~a silt befästecken, hviket kommer att båsa ti dess orve1ten efter högtidigheternas su t em n at Reijkia vik S. d. Korumendören vid K. M:ts fottas nya reservstat m. nl P. E. Ahgren ska under t.iden för konteramira Lager- crant;r, bortovaro fönaut St.ationsbetihafva.re-embetet vid fott an i Stockhom. " den 20 K anaubmen «Motaa» ska efter dess återkomst ti stationen afrnönstrns med uppbörderna ombord. " den 29. stabschefen hos inspektören för f ottans öfningnr, kommendiirkaptenen m. m. K. Peyron ska, undpr den tid han, enigt generaorder af een 6 dpnnes ir inmönstrad å korvetten «Thor», anses sftsom Faggkapten, och i sådan egenskap ombord å eskaderns fartyg hesas med samma honnör, som å det ifrigavarm1ce fartyget tikommer dess egen chef. «Lien 30. Aa hittis giiande distinktionstecken för gemenskapen, id kong!. fottan skoa atiggas och föjand f i stiiet biiras: af p,]rsta kasse ns sjiimrn : «et.t gut ankare,» fastsyct :"t venstra öfverarmens fram- och ytt ersida pf stortröja, runctrija och bå yeskjorta, och «ett bått ankare», fastsyd t å vensira öfverarm ens fram- och yttersida på bh\kragad irftskjorta och bussarong; samt at te :sta kassens sjömiin, som ä; o undero.ficersk0'17joraer: derjemte, sh axt ofvanför ankaret «en kong]. krona,» gu eer bå ateftersom ankaret Hr gut 'er bått ; at enigt faststiida modeer. Uncerofficerskorpora, som ir beordrad att furrätta tnderofficerstjenst, ir beriittigac nyttja ikadan hufvudbonad som f1ir 2:dra och 3:dje gradens uneerofficerare vid fottan är faststäd. Samtiga kompanikorporaer bära rundt om hvard era armen vid pass 2,5 dec.-tum från nedra kanten ett smat. jusbått recgarnsband, enigt faststudt prof; kompanikorporaerna vid båtsmanshå~t bära dessutom en 6-nddig sifverstjerna midt frampå mössan. Btsmanshåets vicekorporaer btira samma tecken som korporaerna med undantag af stjernan på mössan. Sjukvårdare ska, utom det distinktionstecken han. fö' öfrigt må vara beriittigac ti, under tjenstgöring vid sjukvården biira den ti sjukvårdsbeteckning anbefada hvita armb:nce med rödt kors. De hittis brukiga distinktionstecknen afiiggas och de nya aniiggas efter hand, men senast den :e Januari S. d. I den mån, geuom afgång och befordran, öfverfyttning från en fottans station ti annan kan nnceriittas, och atefter som tiimpandet af det under den 15 dennes nådi gast faf'tstiid!\ regemente för fott.ans skoor hunnit

37 ,Jui den. ~ den ±. s. d. t. 9. feirbereda Jet denned at;;edua ;y;lemerti geuom!'öraude, skoa fottans underofficerare fördeas på nedannämnda fur tjenstg1iringen ombord afsedea stater, ti föjande anta å hvardcra stationen: Stynnan:>staten Artieristate Skeppa rstatcn St:homs station. K: krona station. S:a JO Ekonmr.iestaten 5 Summa Kapteniijtnnnten u K. M:ts tottas nya reservstat A. J. Unger bevijns 3 månaders in- och utrikes tjenstedighet. Kapteniijtnnntcn å K. f:ts fottas nya reservstat g-refve K. Posse b ey ijas 3 m:nac ers in- och utrikes tje-nstedighet En rekognoscringsafdcuing under kommendörkaptenen m, m. Ph Virgins befä ska, uneer en tidryr11d af 30 dagar, räknact fn1n och med een niiskornmance Augusti, afgå på. rekognosering af kuststriickau mean Bråvikcu och OscarPhau. Tre officerare af mptens eer subatemofficers grad kommenderas från h vardera af fottans stationer att detaga i bemiica expedition och dpssntom, från Karskrona station, tio rnatroser och jung- miin. Afdeningens fnrtyg: skob utgöras af Stockhoms station tihömnde: En kanonångbåt samt så många si ön-e och sm;irre segebåtar, som för iindam:"tct mit vara J;imp Jign och behöfiga, hvika fartyg skoa kargiras och inmönstras den nhstkommande Augusti. En af Stockhoms station tihörande kanonångbåtar, hvikeu stationsbefähafvaren eger att utse, ska rnstas fcir att, qvariggande vid stationen, vara färdig ti an'iincande i hiucese af behof. d. 11 Löjtnanten vid fottan grefve C. O. C rouhjem bevijas in- oc4 utrikes tjeustedighet ti dep niistk 0 mmance Oktober. o d. 1<1. A utevarande minafdening komiiippdemde tmtrröjt.nanten M. F. YQn Krusepstjerna ska från densamnia afpoettras sarqt beordras afresa tii Karskrona för ntt derstiides, såsom kommenderad officer embarkera ft koryetten «Thor«' d. Hi. Kommendörkaptenen vid kung. fottan m. m. grefve C. Croustedt tiåtes att emottaga och bura Sto korset. at kong!.. danska Dann ebrogsord~n. ' - t.jtdi r!. 11. ';wsarj:it< n <d3., rserkcc,k:t. f'i'ter Iuottngandet ft tn Yerk c'tnrcn, fiirati ti Stn.. khoru och tib icbre tihiim de,,; stat.ion. Ti chef : pansarb:'ttcu «Berserk«ir mp ' eu vid fot tan m. m. C. C. Engström utsecd. d. :2-L Kaptenen vid Hottan m. m. gref've A. 1'. P. Cronhjebr. bevijas en månads för;iuguiug å een honom, nnc er dpn 29 sistidue Jnni, bevijade tjenstetighei.. K. d. 1\ommencöreu vid fottarr m. m. F. Thomson hc\ ija:> en må.nad:-; in- och utrikes tjeustedighet, riiknart frtm neh rned den 9 instrrnca n dc Augusti. År 187J Apri d. i " d. J. ö. d. 30. Den genom kong! brefvet af don ö Juni 187± ti nybyggnad > kt-onovarfvet i Karskrona anbefada korvett.<ka b;im m>mnet «8a_qro>. Cirkuär. och embetsskrif\ eser. Kaptenerua vid Hotan 111. m. A. T. P. Uronhjem oeh,j. C. E. Cn isterron samt ijtnanten vid fottan C. R Smith hafn1 erhåit ti:->tad att hiira ::itoek!tom,; Racb ra ucfiirhiihi!ghkonnrs Jwiiningsrrwd::j i gnc. ' nderöjtnantern;t Y id fotian I. '- " 'enp raröiii otit J ; A. ::-mith hafva de11 Apri, på >egiiran. erh:'t i afsked med tur och beforcriugsriitt. Statsrådet m. m. Weidenhiem har erhåit niidigt uppdrag att förestå sjöförsvarsdepartementet uneer chefens för niimnda departement frih. Leijonhuf, uds den 17 dennes tiiiruade embetsresa. d. 29. Statsråcet m. m. frih. Leijonhufvud har denna dag utertagit chefskapet för sjöförsvarsdepartementet. Maj d. 5. [ Rtii!et för underöjtuau Schae må en annan officer IJeonras att detaga i årets sjöm;itningar.

38 1 r ({

39 Fic;.!.

40 BIHANG TILL TIDSI(HIFT SJOV Å SENDET 37:de Årgången. 6:te Häftet CARLSKRONA. TRYCKT OS EDV. BROWALL

41 445 Underdånigt hetitnmnde angående ordnandet af ett på. amiin värnepigt gi'a{adt sjöförsvar, afgitvet af derti i nåder förordnade wmiterafe. (Forts. fr. 6:te häftet,) Hvad öfningarna ti sjös betrmfar, har Korniten antagit att, då Fottans befästam ska fyas af från sjökrigsskoan utexaminerade kadetter, och sjömanskåren från hviken underofficersstammen utgår, ti störredeed.rekryteras från skcppsgossodron, ikasom hittisegt rum, särskita skofartyg :'\r! igen skue utrusbs fur : sjökrigsskoans kadetter och eever, skeppsgossekåren och första ä rots värn e p i gtige; att, för utbidning af si;ammens dugighet, hvarje sommar ett större anta fartyg, under edning af en eskaderchef, skue företaga krigsöfningar i våra homandsfarvrttton; h varunder tfvon öfningar med minor, såvä offensiva som refcnsiva, borde anordnas; samt att h varje höst ett anta fartyg, hvikot Komiten i kostnadsberäkningarna upptr1git ti 3:ne (fwgfregatton Vanaeis samt ångkorvettcma Baeer och Gofe) mrttte utsndas, för att, genom expeditioner ti afhgsnare farvatten, frir stammen vinna och underhåa det så n(\cvändiga sjiimanskapot, hviket indamå ej i ika stor grad kan ernås demförutan, enär, i anseende ti vitra kimatiska förhåanccn, en ängre tid under vintermånaderna overksamt går förorad för öfningarna ti sjös, derest dessa inskränkas ti hemands-farvattnen. Komitcn har ansett, att på de nyssnämnde Lngrc expeditionerna, endast stammon och eiterna skue kommenderas, war-

42 446 emot de viirnepigtige rekrytorne hufvudsakigen borde öfvas å skofartygen och derjomte ti en de kunna användas ti de mindre Yigtiga pustema på öfri go fartyg, som under sommaren förehade krigsifningar. För att umt'r ftwstid möjiggira iifning at ett större anta af stammen, anser Korniten att, med hänsyn ti do föt' krigstid uppgjorda kacrerr;a, en nigot ikad proportion af dennas oika grader nwd förde må kunna användas ombnrd, och skue på så sätt, om den af Korniten uppgjorda tabeen n:o 2 fnjdos, medesj ötjenstetiden, för år räknad, enigt ta b. n:o 3 kom ma att utgöra: för :a och 2:a kassens sjömän..... _. underofficerare kaptrmor och subaternofficerare... regementsofficerare_. _.. _... " " " OJ dagar, Komit6n har vid boräkninge~1 af do å riga öfningama m :ist utgå frfn dc sorters fartyg. äfvensom från det anta sådana, Fottan nu eger, oc:c. dervidag anv~ndt tigängiga uppgifter öfver kostnadt'rna för 187i3 ftrs ex peditioner. D å don för sjö-öfningen såunda 'rhåna medetid torde H anses vara don minsta, som erfordras för vidmakthi\ande af nöjaktig tjonstbarbct hos den förosagna och för do nya förhåandona adees oundgängi ga stammen, så äror doraf föja, Att de sj iiex ]Jeditioner som tab. n:o 2 upptager, årigen böra vara att ps.räkna fö r det vi o - - b tiga ändamåets vinnande; och ko mitorade, som ansett sig icke kunna underåta att tistyrka en sådan utsträckning af öfningama, har fördensku i kostnadsbcritkningarne uppfört ansaget för Fottans i'triga öfningar, sedan portionskostnaden mej. 200,000 kronor bifvit afdragen, ti ett beopp af 1,000,000 kronor, i hviken summa dock är inbegripet det nu från särskid fond utgående ansaget 150,000 kronor " ". 447 Sedan ti Komit6n hifvit under hand öfveromnad en af örogsmrmna-säsknpot h Eders Kong!..\Iaj:t ingifven underdånig framstän ing om bohof1ret af en h ögskoa för sjöofficerare, h ar ifriigavarande framstäning utgjort förem å för Kornitens öfveröggning. Ehum Korniten vä inser behöf.igheten af en högskoa, hvaros.t Fottans officerare kunde Leredas ti fäe att ytterigare utvidga förvärfvade kunskaper för yrket, har Komitcn dock ansett att, utan att en sådan anstat inrhttas särskidt för sjöofficerare, det åsyftade ändamået skue kunna vinnas, om undervisningen vid krigshögskokm ordnades med större hänsyn ti sj öofficerares utbidning derstädes, än nu är fa et. En sådan fl)riindring manna-säskapets försag betingar, och den samverkan emean Härens och F ottans officerare', som derigenom komme att underhujas och utveckas, skue i fera hänseenden vara önskvärd. Fottans crigs- reserv-bef'ä och. ~tncerbef'ä. Då sannoikt, utiifver wad Komit6n föresagit i afseonde & reserv-befäs- och reserv-underbefäs-behofvets fyande i krigstid. äfveu andra utvägar måste härför tigripa8, ärer dessa komm::t att bestå, des deruti att de dugigaste af unce rofficcrarno och stammens manskap konstituoms ti officerare och underofficerare, des ock deruti, att af de sjökaph'nor och styrmän, som fu gjort värnopigten vid Fottan, ämpige individer förhyras ti krigstjcnst vid densamma. Aföning, bekädnad och ~mcerhä. -- Oikboten i afseende på tjensteförtåandona yid Fottan mot vid Hären dcrutim1an att vid sjökommendering ej aenast den strängare tjenstgöringcn ombord än i and, utan ock don dermed förknippade högre efnadskostnaden, biigtvis berättigar ti och äfvon efter nu gäande torde ej bohöfva medföra så stora kostnader som iiroo'sb

43 författningar medför en särskid afiiningstiiiming undpr benämning sjöaföning., under don tid sjiikommeuderingt>n varar. Denna afiiningstiökning, utgående i form af dagtraktamente och varierande ti sitt beopp, des för cheferna Pftcr de oika certer fartyg, hvarå de föra befäet, des ock för aa ombord efter dc oika farvatten ti hvika expeditionrrna utsändas och under hvika efnadskostnarerna vexa efter do högst oika priser å ifsförnödenhetcrna, som å de skijda orterna förefinnas; denna aföningstiiikning har nemigan Komiten funnit vara både biig och grundriktig och derföre ansett den böra bibehåas. Tjenstgiiringen å Futtans fartyg och å dess oika stationor i and för h vad såvä stam mr n som do varnepigtige angår, hufvor icke den permittering, som för Härens stambefä och underbefä bifvit såsom obio ato- risk förutsatt. Ett dyikt \bigatoriskt utesutande från tjenstgiiring och dermed förenad mistning af en Yäsentig de af öneförmånerna, anser Korniten oämpigt för :B'Jottan, då derigenom det för tjensten skadiga och för individcm obiiga och betungande förhåande skue bifva en föjd, att han, emot egen vija att utesutande egna sig nt tjensten, befve för sin utkomst sku tvingad att söka annan sy~sesättning, ofta mihända adees främmande för hans yrke. På grund htiraf har Korniten ansc'tt.. att det för Fottans befä och underbefä nu gäande aföningssätt, hvarigenom uneförmånerna deas i ön och tjenstgöringspcnningar, och hviket aföningssätt jermä under en ång föjd af år bifvit pröfvact och befunnet särdees ämpigt, äfven för framtict' n bör bibehåas. I afseende n do föresagna önebeoppen för de oika graderna har Korniten beräknat dem i närmaste ikhet med dem för Härens motsvarande grader föresagna. " Enär, för åstadkommande af behöfig omsättning in 449 om officerskåren i och för densammas vidmakthäande i fut tjenstbart skiek, ett obigatoriskt afskedstagande bifvit ifrågasatt, men ett sådant förutsätter att staten skue anvisa de för pensionering nödiga mede, och ordnandet af pensions-förhåandena är en fråga af den omfattande beskaffenhet, att den icke kan eer bör utgöra föremå för Komitens behanding, så anser Komit6n sig böra, med hänvisande ti och erkännande af de skä för upprättande af en permanent r esorvstat vid Fottan, hvika bifvit anförda, des uti det år 1872 af derti i nåder utsedda komiterade afgifna underdåniga betänkande angftende organisation af sjöförsvarets miitärpersona, des uti Eders Kong!. M:aj:ts nådiga proposition ti 1873 års Riksdag, föreså bibehåande af den permanenta reservstaten inti dess pensionsbeoppen och ansagc a derti kunna bifva så tiräckiga, att ett obigatoriskt sfskedstagande kan göras ti en praktisk sanning. Med afseende på de, i jemförese med de nuvarande, högre öner ti miitärpersonaen, hvika af Korniten föresås, har i beräkningarne bifvit för reservstaten upptaget ett beopp af 144,000 kronor, hviket med 30,000 kronor öfverstigcr den summa, som för närvarande är be Yijad, att i miin af tigång för ändamået användas. I ikhet med hvad för Hären egt rum har Korniten antagit kostnaden för värnepigtigs bekädnad och sängservis, underhå och aföning ti en krona per dag för hvarje man. Likaedes har KomitE\n Leriiimat kostnaden för underofficers-kårens bekädnad och sängservis samt natura-underhå ti en uon:t pr dag för hvarje man, men deremot sagde kostnad för sjömans-kiron och skeppsgassarue ti 94 öre per dag för hvarje man. Något af drag å u nderbåskostnadcrna fiir sjökommendoradt manskap anser Komitcn oj Löra beräknas, utan är K om i ten af den åsigt, att poriiouskostnudon fö

44 450 sjökommenderade underofficerare och manskap bör utgå af natura-underhås-ansaget, hvadan ock i uppgiften på åriga öfningskostnaden (tab. n:o 2) afdrag af denna portionskostnad, beräknad ti 200,000 kronor, bifvit iakttagen. Befordringsgrunder. Enär komiterade i föresagit, att vid befordran böra tiämps samma grunder, som nu gäa eer som af Eders Kong!. VIaj:t må varda bestämda, torde någon motivering af dessa paragrafer icke vara af nöden. Likvä torde det tiåtas att af enahanda skä, som återfinnas i det betänkande angående organisationen af Fottans miitärper:;ona, hviket afäts af 1872 års komiterade, få i underdinighet uttaa den åsigt, att, ehuru Fottans underofficerare tihöra samma kår, och hafva tjenstgöringsskydighet å hviken Fottans station som hest, hvardera stationens underofficerspersona bör, oberoende af den andras, tierkännas egen tur och bofordringsrätt, samt ikasom tiförene utnämnas och befordras af sin stations-befähafvare. I tabeen n:o 5 har Korniten uppfört ti arvoden åt miitiirpersonatm det beopp Eders Kong!. Maj:t i nådiga propositionen om statsverket J 87 4 föresagit, tiökadt med 2i'> % af enahanda skä, som här ofvan för civipersonaen bifvit anförda. För Fottans ny byggnad och underhå har des på grund af från varfscheferna infordrade uppysningar, rörande varfvens förmåga, att. på ett för Eders Kong!. Maj:t och Kronan förmånigt sätt derstädes verkstäa nybyggnadsarbeten, och des i betraktande af behofvet af en tiökning i underhåsansaget för materieen, af Komiten ansetts behöfig en årig sammanagd summa af 2 miioner kronor. Åriga inkasernerings- och inqvarterings-kostnaden för under-officerare, sjömans- och skeppsgos~e-kärerna 461 samt värnepigtige har Korniten beräknat ti 30 kronor per man, med edning af uppgift ä den kasern-kostnad vid Stockhoms station, som under nuvarande förhåanden drabbar staten. Beträffande sutigen öfriga under 5:te hufndtiten för Fottan uppförda ansag har Korniten ansett en förhöjning i vissa af dem jemvä behöfig; bifvande såunda med de af Korniten beräknade kostnader totasumman af de för Fottan erforderiga åriga ansag på sätt tab. n:o 5 utvisar 7,3GO,OOO kronor. Komiterade framhärda med djupaste vördnad, trohet och nit Stormäktigsto Aernådigste Konung O. STACKELBERG. K. PEYRON. Eders Kong!. VIaj:ts Stockbom den 16 Apri Underdånigste, tropigtigste tjenare och une ersåter C. A. SUNDIN. C. G. LINDMARK F. w. VON OTTER, med reservation. P. H. 1-Iecenbad.

45 Summarisk tabe utvisande behofvet af Oii~crc\ t'e och vedniknr. ' ud erofficerare. Första Öfv e rst_p-~be n, ::-jökrigs:,koan o. ::-jökarteverht Statiouema: miit<trtjenst och uqdervisning, ~ ~ ::s~ - "' u. < "' ;:;- ;;:- ~?:; "' (t'jrutom swfmtygeus petsona) 2 51G :2 O 1010 i. - 6 varfstjenst [- 2 6 \J Fottans stridsfartyg. 3 8 :] O 38 4 ± G Sjuk- och trangporfm tyg. j Fottans,;kohwtyg [- :::2 :::5 13' 61 O 6 u 4-3 n FHstnings- och positionsförsvaret \ :2 1G G 4 5\ A n m. * betyder upptagen på annat stic. Summa ti_:];;:f~?71;~~~~~~=±5i521:.9j ~~Js2?~\~z\~?J.:?\~~.~L~?J:J. : 1 2~ Behof för nuvarande materie. Officerare och LHkare Underofficerare. U nderofficerskorporaer. Korporaer. \ Förhandsmän 4.\-1 = \

46 455 n:o 1. stambefä och förbandsmän vid ;;'ottan. ' a s s e n s s j ö m ;t n. Andra k ass en s sjömän. Oberoende af kass...., >-3 t:i1 o t:j " '< s '"' >';"' g!. " g: O' ~ '"' 0' ".., "'... 0' 0' ~ ' -1_ 1_ = ~ = ==~=~~=~=~== = = ~ ~~= =~= ~=~= ~~~ ~ ~ -~ s ! s~~4~~~5~o~~3i4j~\ ~2j_:s 2.:.~~~?!_1~:!J~ci~1~ ~~4~:);6~~~4~~8\ ~~~ j ~4 M 1~ Förhöjning för tiökning i stridsfottan. ro~ ::!: Summa ~ P1 s Z' " P1 s w >'<'ro ro~ '" Smn m~. förhöjo CIJ '"' o "!>< O p, -, ~ behof for ning för Summa K ~ '< ~,o om1 n s P1 ~d~,...ro " t' ".., "o "'-'rn ;:;- o"..,'o :;;: " s c: s summa- " -... O(Jt ~ 5": nuvaran- ökad Brist. ~: 0'"0 O' 8 ~8 ~ '"' "' s c: ~ ~ "' 8:~ ~-~ ro :o O' 1>7"..., "'"' :=.,:;5,. de mate- "' et> ro ro t:::r - strids- föresår. 8..., " " " et> " E:~ -ro ::'..... '"' "' " -"'... ~ rie. rum. p, ro S" " "' ' r;; ' "' "' et> materie. "'' ~ ~ " "' "' ' p o: ro CD o '"' "' ' g;o m' "' et> o (\ et> o " ~ I:T' " I:T' " " " I:T' ro I:J" " ::T "' p..., " p g;o "' " " " B , , ,870 1, ". 1 e

47 ' 456 Tab. n:o 1 a. Specifik tabe utvisande fordeningen af stambefä och forhandsmän vid Fottan. Officerare. Underofficerare. ~nder- Förbands- officers- Korporaer. m Hu. ko'poraer. 1 ao a p ~: ~ o 8 a (t) t:j "'"' o: O!""' F o t t a n s ö f v e r s t y r e s e, Chef i sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition Adjutanter i d:o Chef i Förvatningen af 8jöärendena. Adjutant i d:o Byråchefer i d:o 2 Sj ökarteverket Chef för Sjökarteverket. Assistent vid d:o F o t t a n s s t a t i o n e r. Stationsbefäbafvare. Adjutanter ho8 d:o Kommendanter,.. Adjutanter hos d:o Chefer för sjömanskåren. Adjutanter hos d: o chefer. Kompanichefer vid d:o. Kompaniofficerare... KompaniunderbefäL....,. Chef för skeppsgossekåren... Kompanichefer vid d:o.. Kompaniofficerare vid d:o.. Underbefä vid. d:o... Uppbördsmän 1 kasernerna

48 457 r arfschefer.. Adjutanter hos d:o. Varf.-;departernents chefer Adjutanter hos d:o.. Departement;-; chef.~ rrssistenter Komp:michefer Y Adjutanter hos d:o id Yarfskåren. 'I rausport 51 "' Cf' Cf' ~: "' 3 Officerare. V:j 8 officerare. Under officers- Korp oraer. korporaer. V:j "' ~ "' ~ Under- Furhands- mi n. -~ ~ ~ ""' er. o :::::-' 8'..., r. ~ c: c: ~ ~ "' ::; :::;--':=. s... 5' 8 ~~. UJ ~- "' "' o 8 å~ o ~ '":: o r. >a o 8 >a a "' o" 8 "' c: " ~ ::-1 "' o "'!::.. ;:L ~ "' ;:L e..., c: "' a; ~ " (t) ~ 8" P'" e () o en en ~ ~ "' o"' o (f "' 8 ';".. 8 " 0 o '"' (") "',., (t) "' " :i [ "' "' e "..,,., ~ :::! :::=-' 8 e P'" 3 "' i ~- ::r f ' ::r >:j c:o P'" >a.' "" :::: "' ;:L c:o """.., i e < C C "' ro..., :::: :::: '"' ~ "' "' '"'? ;:;- c:o..,.., (t) "' "' :L?' "' m if..., o '"' "'- C.., m 'f 9 H _ _ * ro Stab. I!'artygsbesiittningnr. F o t t a n s k a dr e r. Sjnk- och transportfartygen.. Fiistnings och positions<adcr. F o: t~~ n ~.. n~ d e r v i s n i n g s a n s t:1 tei-. Chef fur SJukngsskoan Adjutant och kadettofficerare.. Inspektör fur stationernas samtiga ~ko or. Adjutant hos d:o Chefer fur stationernas miiura skoor Adjutanter hos d:o Instruktions och informationsofficerare. Underbcfii vid skoorna... Upp.Jurdsmin i exercisskoorna. Summa 1 1 ~ Q > u () ** ** '': betyder upptagen pft annn.t st:ir;. Anm. Bristen som Yisrrr sig i tab. n:o a vid jernförese med ta b. n: o uti rnbrikerna underofficerskorporaer och förhanci;miin af mas<inist- och ha)(tverkskompanierna, iir af;edc n.u fyas med viirnpigtige.

49 Ta b. Besiittningsista för fottans nu egande och under byggnad Officerm e och vederikar. U nderofficer:ne. Pör~ta kassen s Underofficers-korporaer Korp o S t r i d s-f a r t y g. Å ngfregatten Vanadis Ångkorvetten Bader D:o Gefe D:o Thor... Monitorn John Ericsson... ;3 D:o.... Pansarbåte Hidur... S D:o Pansarbåten Gm mer D:o Fenris... D:o Sköd Eanonbåten Disa. '. 9 D:o D:o Benda.. IJ :o Ingegerd S k o 1-fa rty g. Korvetten Norrkö1Jing ' ).. Summa D:o Chapman.. D:o Lagerbjeke. Briggen Nordensköd skeppsgossebriggen Snappopp '). :2 D:o.. Summa Summa summarum ~') betyder: upptagen på annat stiie. ') Förutom kadetter och eever. 2 ) Förutom skeppsgossar. 3 = 1 I 2 3 s < s --S ~ 11 i = ~ ~ =~ J! 11~ 2 G\ : ~ : ~ ~ ,1 i ~ ~ ~ i :1 ~ : : (j 3-- z s 8 s! s s - G - - ~ ~ i -- i i 2 i i~~ ~ ] _ ,- --, S si s (\ ] 3 3, ~~J~ :1! i sr! j23 I G si 9 13, ' : 1 1 i I ,30118j4138j JG9 25}2,11;10,64

50 n:o b ''aran de strids-fartyg f'amt föresagna sw-fartyg. sj U m in. Andra kassens sj ömun r rr e r. F (j r h!\ u d s m ii n. Oberoende af kass. ~~~~~J<:'~ ~~" <~L,)t :~ "WJ ~ ~ i~~ i. 2. ;;;- ':=: 2. ~ :::. s: b' t;' - ~ ~ cf: ~ s = t" -- ' 5 ~. ',..,., b' -< ~ ~ "' b'.-. 'X ;;--,... (D ~ ~ ::. r, -+;. m p... ~ r? ::::3...- ::,.., ;.:; e_. ;.:..:. t"' >-+;. ~~ if v ~ ~... o. g ;=j ;j 0.. ~ 3 7,""...- ~ if; ;.: ~... s p.. ~. -0~ g < ~ " b ::i p_. M- 1 ~ ~ "" ~ ;:j o. ::;.o u:. m ~ rf...:... - :::. ~ o ;J.... _..... (D ~ ::::... :;--" ;:.:.~ u. e.. ~ ~ ']? ": :;: ~.; " ~ t: ~ ;7- ~ ~ ;. fi ~ ~. ~ :; ; g.. ~ 8 s ~ ~ c._ ~ s.~ ~ - r-: ~ --- r-: :: =-~ t ~ ~ ~ ~ ~- ~ cp Q 2 -- ~ o ~ ~ ~ ~ ~ ~ 8 g_ 'V 6' ~ c: ro ~ -g 6 \-,--:_..., 5t ~ ~ ro ~ ~ 1 () ' '" ~ 1 ~ ~~-!_: :-'--:!-(-~ :!-r_:'"-1-~~-=: ~~-: "--- 8_:_~-,!_~...:...c..- "' DO o;,. " w "' if- " w ~ s c: ~: ~ UJ "'.,. i3 UJ i3 "' " >o 'R U' et> cro w " ~ "' p ' _~-"-~-,...~ =.:..1 -?+-:-: +--+~ --: J , 'J 5 O 2 6 O ti ' : :2 2 2 R } c i G (j 12 j G 6 D G- 12 ;} -,-1 3 2' :;: ;;: !_ O ~ ~ ~ :: 1 '' ~ ~ ~ ~ - _s ~-~ ~== 1~ 1= =, ~~ ~~= ~ ~1 =1= 3~ ~~= ~ BO/ h :1; o :~ ~ JJ -~! : :: ~~ _I, _ -~, !! :-==! :_!~, i== : ~~ i = 1= 1!1= ~:_=i' ; = =- - ~ ~J J 11 J=.= J~~~ ~n ~ s!= ~ ~~ 1 "' '" ::; CJ? 12 31G O () G2 ~ 2G O 8,I O 30SO 07 ö ~ 14 1GR O 28 1y8j184i30i ] 32 < , g , 11 _/ [ I I _ I ~~~1-10_ f, J ;; 138 1= ~~. ~~ :: ~:=~ t~=====~~~~ ~==! =~~~ 1 ~ 1 =!~ ==~~ ~~ :~ j~:j7 4 s4n: 7 ~ 1 1 J 2-16\s\10\Isss\ 43 1 Gh8\ \ _ ' 6-2: 41 4s1s' 26 : 763 [42GDG i2\ G t37 :581 5! 214b2:72!63 32, : 22 h f 4 ~ hs4 : 3G \ 3112! 12, ! 86! 2,9JO

51 460 Tab. n:o 2. ~h-iga öfuingar med fottans fartyg. Kadcttkorvett, expedition 4 månader a 22,500 i månaden ,000. Fem skeppsgossefartyg, d:o, a 1,500, Tre skofartyg, dito, a 11,000, ,000, Tre monitorer, dito 2, a 12,000, ,000. Sex pansarbåtar, d:o, a 3,000, G.. OOO. ''io kanonbåtar, d:o 4 " a 3,500 " :1:0,000. :iviinöfningar. dito 4, a '7, ,000. Fregatten Vanadis, d:o 9,, a 25,000,, ,000. Korvetten Bader, d:o, a 20.,000, ,000. d:o Gefe, d:o, a 15,000, ,000. För exercisskoan och måskjutningsöfningar ,000. Ti oförutsedda utgifter ,000. Summa kronor 1,200,000. Afgår portionskostnad för underofficerare och manskap att utgå från underhåsansaget , ,000. Återstår kronor,uoo,ooo.

52 Tab. n:o 3. 4G Beriikning af ungefäriga öfningstiden, som i medeta sktte åstadkommas per år för de u föresagna stam men ti fottan med det föresagna exercisansaget, om autaet kaptener, subaternof'ficerare och underofficerare något ökas mot hvad besättningsjistorua i tab. n:o b upptaga. Om besättningsistan upp- Produkt af dagar och anta enigt ' ~--~-.-,-(F-~ tager ant:t. förestående koumn. - d ~ ; -0-~--,--~-~-'i---d--;-----~-;-. _- i Expeditioner och f a r t y g. g,/" g.~ g.. ~ o ::t<crc; ~~ :: ~ :=- ;::=naq. ;.:J ct-...-: ro P-""'"' ~ CD --: ~ g~ ~ ~~ ~""1 ~.(\!) ~g ~~ ~~ ~.~ ~0 ~ ~~?~g'~ '"'co ~~ ;.>..., :: :::: ~ "' 7<!':; : ::i - 0 =:'~ COo:-t- ct>oi o~:~ ~M'- 00 o ~;~ 'JJ [ ~-"0 cp p~ Cf '"10 G ~- 1 ;::;' (F ;::;' (F Kadettkorv., expedition under 4 mån skeppsgossefartyg -d:o-- -d:o rekrytskofartyg, -d:o--d:o monitorer, -d:o- 2 mån G pansarbåtar, -d:o- -d:o kanonbåtar af oika storekar un GO , Ci ,f)20 1, !0 2,400 3-!.ti80 9j)40 10,800 der 4 mån ,360 3,120 39,600 B"'ör minöfningar, under 4 månader GO 11,040 Staben, under 2 månader Fregatten Vanadis 1 under 9 månader ,430 \ 3,780 38,070 Korvetten Bador, under 9 mi.nader , \ 31,050 Korvetten Gefie, under 9 månader ,620 2,430 25,920 Stammen skue i de oika graderna ---r--+-~~~~~~~~~~ Summa , 1,549 1, , ,430 \ 218:340 utgöras af o?h _s~unda. erhåa i. med.et.a pm: mdvd föjande århga SJötJenst 1 1 dagar J ,

53 4Ci2 Tab. n:o 4. Pet sonaens aföning och underhå. Officerskå~ en. 10,000 kronor 30, Kommendörer a 7, Kommendörkaptener af :a kass... a 5,500 82, d: o af 2:a kass a 5, ,000-4, ,000-2, ,000-2,000 70,000-1,500., Faggmän a 36 Kaptenor med högre on a 40 d:o, ägre, a 35 Löjtnanter med högre ön a L10 d:n, ägre, å 30 Underöjtnanter il L Permanenta resen--staten Uncerofficerskåren. " '' " " " " " 70}1(10 - H Faggunderofficerare i\ kronor 28, d:o a 1,200 " Underoffi cerare af 2:a graden.... a 1.1 oo, 42, i d:o a 1,000 " 14-1,000 - i70 Underofficerere, bekädnad, sängservis och natura underhb. a krona om dagen per man 98,660 o o o o Sjömansvären. :)(jo U nderofficerskorporaer, dagaf.öning krona 50 öre per man... i \J7, Korporaor, dag-aföning krona pr man () ,020 2:a kassens sj ömtin J:o 60 öre :300 3:e kbssens sjömiin d:o 26 öre, ,376 - :f,jt~ mai. bekbdn:d, stingservis och natura under!b, it \)-! öre om 3() , \:JG, 150- dagen per man ,534, 1 Skepp sgossekå~ en. ;;.;J man c1agaf.cin1ng ~t 2 öre pr man : 20 G K orporac:r d:o a 6 öre,, ,.. :360: 40!);) -- :3ö0 man.. bokhdnad, sängservis och natura underhtt a 94 öre om daq-c'n per man ' ,01)6-122,8n: 60. Transport 2,897,718: GO.

54 Värnpigtige. J,500 man, aföning, bekädnad och sringscrvis, samt natura underhå a 1 krona om dagen per m: o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o Transport 2,897,71 8: GO. 547,500 - Arvoden.. Ti miitärporsonaen, det uti Kong!. Maj:ts nådiga propos1t10n om statsverke~ 1874 beräknade beopp..... o Tikommor 25 % förhöjning Fottans spe. 2 Musikärare, arvode a GOO kronor h\'ardera Ti ans kafining och underhft af instrumenter , aföniugstiägg åt speet Skeppsgosseskoan. Aföni.ng ti rektor och ärare, nuvarande ansag Tikommer 75 OJo förhöjning JJ1a1'in-ingeniör-staten. Aföning, enigt Kong. Maj:ts nådiga proposition om statsverket 1tH. stationernas civi-state1'. G,HR - 1,200-1,000-5,800-5,480-4, :.t2,093-8,000 - \J,5VO - G:2, Aföning enigt Kong. Maj:ts nådiga proposition om statsverket , Tikommer 25 / 0 förhöjning )50-15a,75U -- Eckesiastik-staten. Amiraitetspastor och regementspastor a 2,000 kronor h vardera... 3 Batajonspredikanter a 1,500 kronor hvardera Kyrkobetjening Liikat e-staten. 4,500-25,675-4,000-1,500- Öfverffitäkare ,000 - Fätäkare... o 5,500-2 Regementsäkare a 5, ,000-10, Första batajonsäkare a 2,800 kronor ~ ,COO Andra batajonsäkare t 1,500 kronor ()9, ==~==~~Ä~~ Summa 3,790,531: GO.

55 Tab. n:o 5. Fottans wstnad årigen. Kronor. öre. Departementschefen Departementets kansiexpcdition, enigt Kong. Maj;ts nidiga proposition om statsverket ~0,750: - Tikommer 25 f 0 förhöjning ,187: f)o Departementets komma!].doexpedition, enigt 1874 års stat Förvatningen af Sjö-Arendena, enigt Kong. Maj ts nådiga proposition om statsverket ,640: Tikommer 25 / 0 förhöjung ,,110: Sjökrigsskoan, enigt Kong. Maj:ts nådiga Proposition om stats- Yerket ,720: Tikommer 60 / 0 förhöjning ,360: Personaens aföning och underhå enigt T ab. n: o Kasern- och inqvarteringsutgifter för underofficers- sjömans- och skeppsgossekårerna samt värnpigtige a 30 honor per man Fottans nybyggnad Ch underhå Fottans öfningar Sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet Stip en~ier fö_r sjöofficerare under anstäning i utändsk tjenst eer kommenaenng utnkes D urchmarschkustnader Sj nkvårc Diverse behof Rese- och traktamentspenningar Skrifmateriaier och expenser, veq_ m. m. för Sjöförsvarsdepartementets expe ditioner, Förvatningen af Sjö-Arendena samt F ottans stationer Extra utgifter Summa 15,000 25, , ,080 3,790,fJ31 GO 135,60f 2,000,000 1,000,000 60,000 25,000 25,000 40,000 20,000 50,000-1 i'>o,ooo ,3GO,OOO 1-

56 ~ Jii5 Reservation. Ehuru i hufvadsak deande Komitcns uttaade mening med hänseende ti den amänna grundsats, som bör vara bestämmande vid en utskrif!ing af värnepigtigc ti Fottan, har jfg dock i fråga om den organisation m. nj. af Fottan och hennes persona i öfrigt, som försvarets grundande på utsträckt a män värnej_jigt bör medföra, icke kunnat i ao bit.räda de försag, korniten afgifvit, och får i fiijd häraf anföra, des de skä, som synas mig förestafva en annan mening, des de vigtigasto förändringarne, som torde böra bifva en föjd, derest, vid ärendets ytterigare pröfning, afseende skue fästas vid de skä jag anfört. 1. Då man vi grunda sitt ands försvar pft utsträckt amän värnepigt, afser man vä dermed, ii ena sidan, att åstadkomma ett så hetryggande försvar, som andets förhianden kunna anses medgifva, å den andra, att försvaret p& detta sätt ordnad t, ska, i för hiand c ti den styrka det erbjuder, vid jemförese med ett försvar bygdt på andra grunder, bifva så itet betungande som möjigt. En af detta systems grundprinciper torde såunda ock vara att, under fredstid, endast den de af personaen, tihörande de oika vapen, hvarutaf försvaret består, som oundgängigen behöfves för att upprätthåa hnrje vapens krigsdugighet, håes ti tjenstgöring, under det att don öfriga deen af stammen ika. vä som af do värnepigtige emnas åt de frediga yrkena, för att, hvarje individ i sin mån, bidraga ti andets förkofran och utvecking. Härigenom befrias staten från en betydig utgift, då bekädnad, naturaunderhå och en de aföning under tiden besparas, medan ökade arbetskrafter komma andet ti

57 4()(i godo, utan att försvaret derpå förorar, om at är vä bestädt för öfrigt. Fottans miitärsbm är hufvudsadigen afsedd ti bemanning af fartygsmatorieen, hvarutaf större deen, på tiden emean de åriga sommaröfningarno, i amänhet igger uppagd. Vid exercisskoorna i and erfordras under krigstid minst ika stor stampersona, som för att inöfva årskontingenten af de värnopigtige under fredstid. Ti andra arbeten än rena artieri-, min-, tackings och rustnings-arbeten bör vä icke on stamtrupp bestående af underofficerskorporaer, korporaer och förhandsmän auvändas å fottans varf, och dyika arbeten taga on stampersonas insigter i anspråk ika vä under krigstid som under fredstid. För andra ändamå har Fottan icke botydigare behof af en miitärstam. Största deen af den stam, som vid rustning ska bemanna den hemmavaraude deen af Fottan, bör såedes under fredstid permitteras och kostnaden för bekädnad, naturaportion och en de af aföningen ti densamina icke tynga band utgifterna för försvaret. En sådan grundsats finnes uttaad i s&vä generastabens "Försag ti grunder för Bärens ordning", som i det af don ti granskning af nyssnämnda försag tisatta komit6ns försag; och då jag icke auser någon afvikese i detta hänseende betingas af Fottan, vid jomförese med Hären, vidådande egendomigheter, så finner jag äfven uti den för korniten utfärdade instruktion stöd för det försag jag vågar framstäa, att näst efter 2 i komitens "Försag ti grunder för ordnande af Fottans persona" en bör infyta, af fö jande innehå: Utom de officerare, som äro anstäde vid sjöförsvars-departementet, Fottans ekonomiska öfvcrstyrese och sjökarteverket, håes ondast det anta af öfrige officerare,.äfvensom af underofficerare samt 1:a, 2:a och 3:e kassens sjömän, i tjenstgöring, som 467 för tjenstons behöriga upprätthtrtnde er~ordr~s.o Subaternofficerare och underofficerare, som ICke 1 sacan cgrnskap tj<:nstgjort tv:! fn vid oxersisskoa och ett år å fottans varf, äfvensom aa :a, 2:a och 3:e kassens sjömän, som sjefva önska begagna undervisningsverk och öfningsanstater ti vinnande af högre grad eer kass, inberäknas atid i ofvannämnda anta. Med inberäknande af "aa :a, 2 :a och 3:e kassens sjömän, som sjefva önska begagna undervisningsverk och öfningsanstater" åsyftas att undanriicja de hinder som ejest skue kunna äggas för deras framsteg, som kunna finna J et vara med sin förde öfverensstämmande att afägga den examen, som enigt komit6ns försag bör nndergås, ti vinnande af anstäning såsom reservbefä och underbefä. 2. Komit6n föresår uti 3, att "för vidmakthåande af Fottans officerskår uti fut tjenstbart skick ska finnas en permanent reservstat dit officerare af kaptens eer högre grad, då sådant pröfvas för tjensten nyt tigt, kunna förfyttas, enigt do grunder, som. af Kong!. Maj.t bestämmas., och ti det anta, som derti ansagna mede omna tigtng". Erkinnande nyttan af en permanent reservstat om obigatoriskt afskedstagande vid uppnåed fu pensions Rider icke funnes, eer, om i sammanhang med detta, de pensioner, som vid afskedstagande erhöes, fortfarande skue vara så knappa, att det obigatoriska afskedstaaandr t icke kunde tiämpas, utan att den, som vid upp ~ådd pensionsfider saknade enskid förmögenhet, försättes uti ekonomiskt betryck, anser jag, att een summa, som kan ifrågasättas att föresås ti upprätthåande af on permanent reservstat, skue bättre användas, om een anvisades ti pensionsväsendets upphjepande. Om Fottans officerskår skue ökas ti 228 office-

58 4 {'\',)Ö rare, eer det anta, som ansetts erforderigt, för att furse icke aenrtst nu befintiga fartyg:smatcrie med befä, utan ock för att fya öfverstyresens och stationernas behof deraf, toruo detta auta under fruj~tid fut motsva; a aa be:of, äfven unjor aeu tid do ärga iifningsoxpoditionerna binda ett större anta officerare vid sjötjonstgöringen. En pennanont reservstats officerare skue säunda under frodstic icke kunna användas i tjcnstgöring, utan att derifrån utesötes sådana, som tihörde don aktiva kåren. Då dcrjemte miitärt,ienstcn vid Fottan torde kunna anses fonh a officerare., ~om!tafva ett fut och ojeadt intresse för utveckigon af det vapen dc tihöra, men detta åter näppeigen kan förväntas hos den, som, emedan "sådant pröfvats för tjenston nyttigt" bifvit för fyttad från don aktiva staten, så kan enigt mitt fön~enande en permanent reservstat icke bifva annat än en pensionsstat under annan benämning, hvarifrån ingen öfvcrginge ti den verkiga pensionsstaten. Vore derti denna reservstat, pä sätt komiten föresår, en begränsad reservstat, så skue med detsamma denna stat befve fyd ytterigare ansag erfordras ti dess utvidgande, si framt man fortfarande vie håia den aktiva kåren fut tjcnstbar. Officerare, som nu erhåa afsked med pension och fynadspcnsion, äro vid krigstifäen tjenstskydig inti den cfnadsåder, som i amänhet icke ängre medgifvcr Jen kraft och energi, som miitärtjensten fordrar. Af en permanent reservsta.t gör sig staten, "nigt h vad ofvau visats, icke behof under fredstid, och den nytta, som af dess officerare kunde erhåas vid krigstifäie, kan ikavä erhftas af en pensionsstats Tiökning i peusionerna, så att den, som, på gmnd af ett obigatoriskt af. skedstagande, erhåer afskej med pension, med dess tihjep, kan Lereda sin fortfarande bcrgning, är siedes enigt min åsigt, för s"t vä staten i sin hehet, som för 468 tjensten, fördeaktigare, än att, efter en så betydig tiökning i officcrsantaet, 11om den föresagna, bibehåa en permanent reservstat, för hviken man i fredstid saknar användning. 3. Fottan ändamå är att, när andets försvar det kräfver, värna våra kuster. stationerna., sisom nödvändiga anstater för denna Fottas tjcnstbarhet, hafva ti tindamå,?t ena sidan personaens utbidning i de dear detta kan ämpigen åta sig göra å and, samt personaens kädande och födande m. m., å den andra att vidmakt Ma materieen i ett krigsdugigt skick; - om deras vigt i strategiskt hänseende sisom repipunkter för on utevarande Fotta är här icke fråga. J u mindre tarik den F ottans persona är, som, ti ofvannämnde ändamis uppfyande, finnes vara behöfig vid stationerna, ju större bir det anta, som vid krigstifäe kan användas ti fartygsmaterieens bemannande samt den egentiga sjö krigstj ensten i öfrigt. Så som stationerna böra vara ordnade vid ett krig, så böra de vara ordnade under freden ooh särdees vigt igger det enigt mitt förmenande derpå, att icke statio norna så ordnas, att de, för en regebt;mden tjenstgörings upprätthåande, taga större krafter i anspråk i fredstid, än som under kriget nödvändigtvis behöfvas. Om en krigsdugig fotta, bemannad med en tjonstdugig persona ska betraktas såsom ändamå och stationerna såsom mede och icke tvärtom, böra derföre stationerna ordnas mera såsom depoter för en utevarande Fotta än som nu är faet, och tjenstgöringen derstädes göras enkare än hvad komitcn uti sitt försag ti "1VIiitärstaminens fördening" åsyftar. Så änge Fottan, st att stiga, bestod af två oika vapen, det ena för strid på öppna sjön, det andra för strid i våra skärgårdar, föragda hufvudsakigen å hvar sin station, med hvardera ti större deen egen persona

59 470 och egen öfning, var dei en naturig föjd, att edningen af hvardera vapnets utvecking skue anförtros åt den person, som ntöfvado högsta myndigheten vid stationen, och hviken såedes var att betrakta såsom der föragda vapens chef. Men ehuru det tihörde dessa chefers omtanke, att håa den stationen tihörande persona i öfning och hi\g för tjensten, fingo de nästan adrig eda vapnets öfningar ti sjös, hvaraf föjden äfven bef don, att den egentiga sjökrigstjensten inom samma vapen, under oika chefgr för öfningarne, utveckade sig utan någon egentig sammanhåning. stationscheferna voro icke att förikna, hvarkeu vid en regementschef, som edde sitt regementes öfningar eer vid en fördeningsgenera, som öfvervakade miitärtjonstens och öfningarnas ikformiga bedrifvande vid honom underydande trupper, ty deras egentiga tjenst var chefskapet vid stationen och icke öfver den derstädes föragda krigsstyrka, öfver hviken de, så fort större eer mindre de bifv;it utrustad ti tjenst och skijd från stationen, hade ingenting att befaa. Hade det vid stationen föragda vapens utvecking kunnat betraktas såsom hufvudsak och sjefva stationen betraktas såsom en vapnets depot, med en efter denna dess natur afvägd mindre vidyftig organisation, och chefen varit mera i tifäe att eda sjefva vapnet, skue säkerigen resutatet varit annorunda. Men härför ade på den tiden öfningsansagets knapphet hinder i vägen, ty endast säan kunde en så stor de af vapnet utrustas ti öfning, att befäet öfver densamma kunde emnas åt en officer af den tjenstegrad som stationschefen. Men förhåandena ha förändrats; de två vapnen ha genom ångans förmedande inverkan förenats ti ett; stationernas officerspersonaer, som på skijda tider varit organiserade på oika kårer, ha sammansagits ti en; underofficerspersonaerna, som sedan ängre tider tibaka 471 utgjort sj cifständiga kårer, skoa nu bida en; kanonierkåren, uppsatt ti danande af dugiga underofficerare och förhandsmän vid det ena vapnet, har ombidats ti ikhet med motsvarande kår, matroskåren, vid den andra, och denna nya matrosidir är afsedd att rekryteras hufvndsakigen fr!.n samma käa, som den gama, skeppsgossekåren; öfningarne ti sjös, mera omfattande, tack vare ett ökadt exercisansag, äro gemensamma för fottans hea persona; de fartyg som utrustas för expedition ti afägsnare farvatten, och hvika äro att anse såsom den egentiga skoan för bibringandet af den nödvändiga sjömannabidningen, måste i detta hfnseende uppfya behofvet inom hea Fottans persona, enär ombord å dessa befä och manskap från båda stationerna öfvas inom samma reingar; undervisningsanstaterna vid stationerna, de praktiska såvä som de teoretiska, m.ste vara ika; - med ett ord, föreningen af de förutvarande två vapnen ti ett, bör medföra on innerig förening mean persouaens oika dear, som at mera och mera bör befästas, icke hämmas. Under s&unda förändrade förmuanden kan icke, enigt mitt förmenande, personaen vara dead mean två chefer. Om icke tjensten ska utvecka sig efter skijda metoder å fartygena, at efter som de tihöra den ena. eer andra stationen; om icke det spit, som i förra tider egce rum emean stationernas befäpersona, ska &nyo väckas ti if hvarje gång en officer eer en underofficer från den ena stationen kommenderas på ett fartyg, som utrustas vid den andra; ja, om icke den dag ånyo ska randas, då röster skoa höja sig för en ny tudening af pe'rsonaen, och Fottan derigenom sitsom ett vapen försvagas, anser jag det vara ett oeftergifigt vikor, att Fottans hea persona bifver ydande under en chef, som för denna personas utbidning och discipin bir ansvarig, och att de, som vid stationerna komma att utöfva

60 472 den Mgsta miitära mynuighoton, hifva chefer ondast för den Fottans pcrsonrt, som dcrshdt's ir kommendcmd för den rent miitära tjensten. Att den chef, som såunda skue öfvorvaka att dis cipin, ordning, undorvisning och öf;jing ikformigt upprätthtos inom porsona'n., den högre som den ägre; som skue när som hest, utan hinder af annan ombotsutöfning kunna föra boliet under Fottans öfning:ar ti sj :is; som skue verkstäa hofordringarne inom don å bäda stationorna föncado underofficerspersonaon ; som skue tise att det befä och underbefä, som tihöra kadrerna ti dc oika fartygena, nr tjoosten fordrar fartygens försättande i tjpnstftmigt skick, icke äro upptagna af andra ftgganden, hvarifrån de icke, utan att verka rubbning i tjoostens oafbrutna gång, kunna skijas; som skue fördea det värnpigtiga manskapet, h viket vid krig stifäc eer annars inkaades, emean stationerna, at efter som matm ioens mängd å den ena eer andra stationen fordrade; - att Jcnno chef icke kan vara chdcn för ~jöförsvarsdcpartcmentet i egen person, finner jag ika naturigt, som att chefens för sjöförsvarsdepartementet stäning, sb.som chef för Fottan, icke bohöfver förändras dm igenom, att han, i stäet för två chefer, som hvardera är chef för sin de af personaen, frtr endast en chef, som för hea personaens tjenstbarhet är h0nom ansvarig. Af dessa skä tir jag af den åsigt, att Fottans hea persona bör yda under en inför chefen för sjöförsvarsdepartementet, såsom chef för Fottan, ansvarig chef, samt att i sammanhang dermed stationstjenstgöringcn bör förenkas ti hvad den \'iu krigstif\e kornmor att vara, och kan såedes icke bitr~tda kornitens besut, att i sina beräkningar icke upptaga en särskid ohcf för.personaen, men deremot två stationsbefähafvare af Raggmans grad, förutom en kommendant å hvardcra stationen m. m., men or1<innur drremot, att öfverkommondautsskapct Uarskrona bör vara anförtrodt åt on fnggm:m, rare sig ntt eenned förenas anuan bcattning vid stationen oor icke. Icke hoer kun jfg biträdrt komituns försag, n.tt uppföra en särskid chef för Kong. Fönatningcu af Sjöärcndcnn. Om wmiteus försag, ntt Fottans ifverstyrese ska organiseras på byriior och att cheferna för dcssrt byråer skoa \ ara edamöter i förvatningen af sjöireudena, vinner af~ecndc, anser jag, att do må, >:>om kunna bifva förcmtt för behanding af förvatningeu in peno, icke kunna bifra fera eer vigtigare, än att deu iidste Lanu odamöterna dervid kan eda förhandingarna. 4. Uti 4 har komiten föresagit U]Jpsättandet af on stam vid varfskåren, som enigt motivorna bör vara ''fast af.önad'~ och antagen medest ~'kontrakt ptt ängre tid", ti ett anta af 52{). fördead i grader efter ungoftirigen sammrt förhåanden, som m11itärstammens un Jerofficerarc samt 1 :a och 2:a kassens sjömän. För så vida detta anta åsyftar en beräkning af det anta verkmä::;t:ue, förmän och handtverkare, som under n arje förmiande torde b1ifva behöb.igt, derest sjiikrigsmatcrieo n ökas ti hva< ett någorunda betryggaude försrar af våra kuster kräfvcr, har jag icke nigot att emot detta anta im ända, om jag ifvon anser dess upptagande, ara c.bchöfigt, dct, enigt h ad kornitens Le!ink:mde omnar vi handc n, arbetsönerna för aa arlaton å varfvcna, fortfarande cd'tsom nu, anses böra utgå af de ti arbetena ansagna meco. Deremot kan jag icke inse nyttan eer 1 chofvet af att 1tnstäa en sådan pcrso11a s3som "fast aftönad" medan det pi samma ging ansetts ämpigt, att ha <on ans ic medd.~t "kontrakt pä hngre tid". Afö!{t' ti en arbetsperöo!a mihto, enigt mitt förrne 0111 "tt "odt ar!cto ska :1stadkomm" och Hit nanl e,... '='

61 474 och omtanke vid dess utförande användas, vara beroende på tiging och efterfrigan af arbetskraft. Menar man med "kontrakt på ängre tid" ett kontrakt som tiändaäpar innan innehufvaren uppnitt fu pensionsider, sa torde denna "fasta aföning" svårigen komma att betingas ängre än om kontraktet uppgjordes för t. ex. 5 ir i sender, men skue återigen kontraktstiden ändas först rned fyd pensionsåder, i hviket fa benämningen ' fast af.önad" befv~ fut egentig, så skue utan tvifve det arbete, som befve produkten af denna stams arbete, bifva betydigt dyrare än produkten af det arbete, som utfördes med arbetare antagna på kortare tid, eer på uppsägning, oaktadt möjigen den s. k. fasta personaens aftöning vore ägre än den andras. Enigt mitt förrnenande bör arbete å kronans varf, iksom vid de enskidas, utföras med fria arbetare, hvikas aföning är beroende af värdet af det utförda arbetet, vid jemförese med priset å samma arbete utfördt vid de enskida verkstäderna i. andet, och att kunna åstadkomma en god och biig arbetsprodukt, om arbetet annorunda betaas, är enigt min åsigt icke görigt. Det arbete, som utföres rned arbetare, hvika medest kontrakt äro försäkrade om sin bergning för a framtid, eer som erhåa sin dagön antingen fit användes vid arbetet eer icke, måste atid bi dyrare än det arbete, som utföres med arbetare, hvim, om icke det verkstäda arbetet är i förhåande ti det derför betada pris, efter viss tid afskedas..j ag anser derföre att verkmästare, förmän och hand t_ verkare, fortfarande sisom nu, böra antagas medest kontrakt på kortare tid, eer pi viss uppsägningstid, hvarutaf ingaunda föjer, att icke don dugige och påitige arbetaren sivä som förmannen, må, då han i statens tjenst uppoffrat sin bästa tid och sina bästa krafter, erhåa on mot hans stäning och tjenstetid svarande pension, tvertom, ärer det igga i statens som i bvarje 475 annan ar1etsgifvares väförstiidda intresse, att i detta hänseende så ordna, att en dugig och trogen arbetare må finna det med sin förde förenigt, att i statens tjenst förbifva, så änge förrniga och krafter honom medgifva. 5. Uti :a punkten härofvan har jag redan anfört de grundsatser, som, med införande af ett försvar grundadt på ut&träckt amän värnpigt, jag anser böra vara bestämmande med hänseende ti personaens bibehiande i tjenstgöring å de tider då icke hea densamma erfordras ti tjenstens behöriga upprätthåande, samt att icke aa tibörande miitärstammen böra vara i ständigt åtnjutande af samma förmånf<r, antingen de äro i verkig tjensteutöfning eer icke. Vid tiämpningen af den såunda uttaade grundsatsen å aftöningens m. m. bestämmande, anser jag att intet enkare, ättare och redigare sätt kan användas, än att war och en erhåer en fast ön, beroende af bans tjenstegrad, som itnjutes under tjenstgöring såvä som annars, samt att hvar och en som gör verkig tjenst, derutöfver erhåer ett dagigt tiägg, äfvenedes beroende af grad, som vid kommendering ti sjös förhöjes med omkring femtio procent, såsom en ersättning för den strängare tjenstgöringen m. m. Korniten har varit af oika åsigt och ansett aftöningon böra utgå i fast ön, hvarutaf en fjerdede skue afdragas under vissa uppgifna förhåanden. Såsom skä för denna sin åsigt har komiten hufvudsakigen ardört, att om det för Hären föresagna aföningssätt tiämpades vid Fottan, skue den oegentigheten uppstå, att Fottans befä och underbefä, under sjökommendering, om särskid sjöaftöning bibehöes, jemte den egentiga fasta önen, skue komma att uppbära två oika sags dagtraktamenten, nemigen det dagtraktamente, som ingå ende i aftöningen skue åtnjutes under a sags tjenstgöring, samt sjöaf.öniugs-dagtraktamentct, som skue få

62 47G uppbäras oika efter de oika farvatten, hvarti expoditionorna vore afsända. J ag kan i c ko finna det vara oegentigare, att ett anj-dagtraktamente vid tjenstgöring ti sjös förhöjes med 50 / 0 än att ett sjöaft önings-chgtraktamente på vissa farvatten förhöjes med vissa procent. Med odning af denna uppfattning och i hutvudsakig öfverensstämmese med den ti granskning af generastabons "Försag ti grunder för Härens ordning" tisatta komit6s "Försag ti grunder för Härens aföning, bekädnad och underhå" har jag s1\unda uppgjort ne danståondo "Försag ti grunder för afiöuing, bekädnad och underhå af Fottans persona", hvaruti do fasta önerna ikvä äro förosagna något bugto fö r vissa grader än för motsvarande grader vid Hären, af det skä, att des ett större anta af miitärstam men bör kunna vara m tjonstgöring vid Fottan än vid Hären, i förhåande ti hea miitärstammens anta, des emedan den större ovisshot om tiden för inkaande ti tjonstgöring, wari den Fottan tihörige, ur tjenstgöring försatte, befunne sig, skue förhindra honom att skaffa sig on ika stadigvarande syssesättning, som don Hären tihörige. F örsag ti grunder för af.öning, hej.iidnad och uuderhåi af otta:u'.. persona. Skcppsgossekären.. 1. Sk'ppsgossar erhåa, utom qvarter enigt derom af Kong. Maj:t gifna bestämmeser, underhå och bekädnad samt on kontant af.öning af 2 öre om dagen. 2. Skoppsgossokorporacr erhåa samrna fönn~uct som öfrige skeppsgossar, mon aföningon förhöjes med ;J ör e om dagen. 3. Sjuk skeppsgosse ormher fri äkarovi'trd, medicin och förpägning, men, om han är inta~rcn å S].ukhns eer sj nkfartyg, in g~ n aföning. "'. Vc"irnepigtigt manskap. \:? 2.. Värnopigtigo, inkaade ti tjenstgiiring, erhåa qvartor in natura, underhrt, bekädnad och fri sjukvård samt en kontant dagaföning af 6 öre under tjcnstgöring i and och 10 öre under kommendering ti "jös. 2. När värnepigtig intages å miitärsjukhus oor sjuk fartyg, förorar h<.1n dagafiöningen, mon erhåer, förutom fri äkarovi'trc och medicin samt förpägning, 6 öre om dagen ti små förnödenheter, fr1\n och mod don da"" hans aföning upphörde å det fartyg eer vid det kompani han tihör. :a, 2:a och S:c kassens sjömän samt citm :o kassons sjömän af miitärstammen och eiter erhåa en månadsön af 5 kronor, samt dessutom, under a tjonstgöring, samma förmåner, som i nästföregåonde äro värnepigtige tiförsäkrade, med don skinad att dagaföningon bestämmes i and ti 10 öre och ti sjös ti 15 öre. Under kommendering ti sjös åtnjuter derjemte 3:o kassons sj öm ii n och eiter den tiökning i af.öningen för särskida befattningar och de uppmuntringspcnningar. som enigt gäande bestämmeser kunna vara den tierkända. 2. Öfrige 3:e kassons sjömän, inkaade t tjenst göring, erhåa de i föregåonde moment omnämnda förmåner med undant.ag af månadsönen :a kassens sjömän af m iii tärstammen erhåa samma förmåner som 3:o kassons sjömän med don skinad att månadsönen bestämmes ti 10 kronor och dagaf.öningon ti 25 öre under tjenstgöring i and och 40 öre under tjenstgöring t i sjös. 2. Öfrige 2:a kassons sjömän, inkaade ti tjenst- t':>

63 478 gonng, erhåa de i föregiende moment omnämnda förmåner med undantag af månadsönen. 5.. :a kassens sjömän af miitärstammen er håa samma förmåner som 3:e kassens sjömän med dp.n skinad att månadsönen bestämmes för korporaer ti 20 kronor, för underofficerskorporaer ti 30 kronor. Och dagafiöningcn för korpora ti 40 öre i and och 60 öre ti sjös, för underofficerskorpora ti 50,, 75, 2. Öfrige :a kassens sjömän, inkaade ti tjenstgöring. erhåa dc i föregående moment omnämnda för måner med undantag af månadsönen. 6. Hornbåsare och trumsagare erhåa såsom uppmuntran ett kontant tiägg ti sin dagafiöning, ämrad efter deras skickighet. 7. Dykare åtnjuta den tiökning i egande förmåner, som af Kong. Maj:t i särskid författning bestämmes. 8, 1. :a, 2:a och 3:e kassens sjömän samt eiter, som intagas å miitärsjukhus eer sjukfartyg, förora sin dagafiöning, men erhåa, förutom fri äkarevård, medicin och förpägning, ti småförnödenheter: 3:e kassens sjömän och eiter öre om dagen. 2:a kassens sjömän :a kassens sjömän: " korporaer , underofficerskorporaer , från och med den dag deras afiöning upphörde å det fartyg eer vid det kompani de tihöra. 2. :a, 2:a och 3:e kassens sjömän af miitärstammen äro berättigade ti fri äkarevård och medicin för sina hustrur och barn, om de vistas å den station, ti hviken mannen eer fadren hörer. Uncerof(icerare. 9.. Faggunderofficerare och 2:a gradens underofficerare af miitärstammen erhåa bekädnad, fri sjukvård, qvarte1' oc1 portion in natura eer i kontant, samt cu månadsön, faggunderofficerare af 80 kronor, 2:a gradens uneerofficerare af GO kronor, samt i dagatöning: underoffierare af maskini s t~taten! kr. i)() öre i and 2 kr. ti sjös, ' iifrign underofficerare kr. i and, kr. i)(j öre ti siös. U n der korn mcndering ti sjös åtnjuta uuderoffice;are derjemte den tiiikuing för särskida b c fattningar, som en1gt gäande bestämmeser kunna vara dem tier kända. ~ Underofficer, som kommenderas sisom uppbördsman 1 kasern eer exercisskoa, eer såsom expeditions förare vid kompani, bestås dessutom ett arvode af 10 kronor i månaden. 3. Öfrige underofficerare, inkaade ti tjcnstgöring. erhåa de i mom. af denna ~omnämnda förmåner med undantag af månadsönen. 10. Underofficerare, ROm intagas & miitära sjukhus eer sjukfartyg, förora sin dagafiiining, om de s&can uppbära, men erhåa, förutom fri äkarevård och medicin samt förpägning. 30 öre om dagen ti små förnödenheter från och med den dag deras aföning upphtirde å det fartyg eer vid den trupp do äro tj enstgörande, men om de icke äro tjenstgörande, från ocb med den dag de å sjuk bus intagits. Officerare. i. Officerare af miitärstammen afij. n as med en 1\rig iön : Underöjtnanter. o 500 Löjtnanter af 2:a k... o 1,000 d:o :a k ,000 Kaptener af ~:a k o. 2,000 d:o :a k n,ooo!nonor. Kom mendörkapten af 2:a k..... L},O()(), di o :a k.... 5,000 " " " " "

64 480 Kommendörer ,000 kronor. Amiraer ,000, samt dessutom under tjenstgöring Underöjtnanter. d 2 och Löjtnanter ( \ 1 an u. Kaptener :' 3 kr. Kommendörkaptener.., 4 kr. Kommendörer , 5 kr. ti sjös 3 kr. Amiraer , 6 kr..,, 0 kr. " " " 4 kr. 50 öre, 6 kr. 7 kr. 50 öre. U n der kommendering ti sjös åtnjuta officerare derj om te do dietpenningar, som enigt gäande bestämmeser kunna vara dem tierkända. 2. Officer, som förordnas att vara öfverkommendant i Carskrona, åtnjuter förutom ofvan stadgade förmåner ett årigt befästiägg af kronor. 3. Reservofficer, inkaade ti tjenstgöring, erhåa ika förmåner med officerare tihörande miitärstammen, med undantag af årsönen, h varemot do erhåa ett arvode af 300 kronor för hvarje kaenderiir de äro i tjenstgöring, mot skydighot att sjefva bekosta resor, bekädnad och öfrige utgifter, som äro en föjd af den miitära tjenstgöringen. 4. Officerare erhåa för sina personer fri äkarevird, d, de äro i tjenstgöring. Fottans äkarekår. 12. Öf\ erfätäkare afönas ika med kommendör. Fätäkare ika med kommendörkapten af :a kassen. Regementsäkare ika med kommendörkapten af 2:a kassen. :e Batajonsäkare ika med kapten af 2:a kassen. 2:a Batajonsäkare ika med öjtnant af 2:a kassen. Amänna bestiirmnese Officerare och underofficerare samt deras vederikar, som beordra8 ti tjenstgöring i högre grad än de innehafva, erhåa derföre dagaföning efter den högre tjenstegraden Lön och an ode utbetaas i förskott den första och dagaf.öningen den sista i hvarje månad. 3. Vid förfyttning från en fottans station ti en annan utgår :fyttningshjep enigt särskida bestämmeser. 4. Vid såvä tjensteresor som särskida befattningar och tjensteuppdrag i and utgår ersättning, enigt de bestämmeser, som derföre komma att utfärdas. Stockhom den 16 Apri E'. W. von Otter.

65