:e årgången. Häfte N:r 10

Transkript

1 :e årgången. Häfte N:r 10

2 Kung. Örogsmannasäskapets 150-årsdag. På initiativ av kaptenöj nanten Yid fottan Fredrik \Vih em Lcijonancker bidades band fottans män hösten 1771 Kung. örogsmannasäskapct, som hade sitt första sammanträde den 15 november samma å r, och utgjordes av 12 edamöter, samtiga sjöofficerare, varjämte vice-amiraen friherre Christoffer Fakengren utsågs ti hederspreses. I maj 1778 fyttades säskapet ti Karskrona, där det sedan så gott som oavbrutet utövat sin verksamhet. Säskapets ändamå har atid varit detsamma, nämigen att föja och arbeta för utveckingen av sjökrigsvetenskapen ävensom av sjöväsendet i amänhet och därigenom befrämja Fädernesandets nytta. Besut har fattats at genom ett särskit högtidssammantrfi_de d en 15 november 1921 fira 150-årsminnet. H. M. Koi~?n:IJ"'t k~ 1~1mer att med Si1~ när~:ro h.~dra sm~1.manträdet, 1 var}am t>~ <:!:tlt stor anta Jedamoter tran nar och fjarran kommer a tt infinna sig. Ti högtidssammanträdet hava dessutom inbjudits Förste Hedersedamöter, försvarsministern samt representanter för krigsvetenskapsakademien och för Karskrona stad. Säskapet utgöres för nänarandc av: H. M. Konungen, Beskyddare, 3 Förse Hedersedamöter, 38 Svenska Hedersedamöter, Utändsk Hedersedamot, 97 Arbetande edamöter, 20 Svens<a korresponderande edamöter och 4 Utändska korresponderande edamöter. Ämbetsmännen äro ordförande, vice-amiraen greve Ehrensvärd, vice ordförande, kommendören friherre C. Sparre och sekreter ar e, kommendörkaptenen F. Tamm. Ti högtiden har av bibiotekarien, batajonspredikanten E. Homberg utarbetats en j ujieum s skrift, omfattande redogörese för säskapets verksamhet under de gångna 150 åren. Karskrona i oktober H)21. sekreteraren.

3 Några drag jämte ärdomar från Skage. rackoperationen, hämtade ur engeska amiraitetets bå bok. Anförande. jämikt 31. säsk<1jds stargn r. a\ crnmot0n ii h r"-' vi(] Kung. OJ'I ogsmannn-säskapcs >'<::m tr>ik den 5 okto)('r 19:21. Synnerigen rikhatigt är det stoff, för studier och r efl xioner, som återfinnes i engeska amiraitetes fö1 ; umiring et år sedan utgivna bå bok, innehåande dc officiea r-apporterna från engeska befähavare och fartygschefer i skageracksaget. Visserigen innehåer den pubicerade aktsamingen vä icke hea sanningen om saget och dc i samband därmed st[tende operationerna, men mycket, som hittis varit okänt eer obeaktat, kan dock utäsas därur. Av ganska stort värde är den såsom biaga tryckta sammanstäningen av signajournaer, viken dock knappast är fuständig, i det att vik1ga meddeanden möjigen saknas. Den redogörese, som jag här kommer att ämna, är icke så mycket inriktad på sjäva saget, utan avser fastmera att framdraga en de omständigheter, som beröra förspeet ti saget, d. v. s. gruppering och uppmarsch, spaningsdispositioner samt den engeska sagsamingen, jämte en de karaktäristiska drag från den engeska signa- och gnisttjänsten. Jag ska då först med några ord behanda upprinnesen ti saget, samt den engeska sjökrigsedningens åtgärder omedebart före operationernas igångsättande För at få en utgångspunkt för bedömande av dessa förhåanden år de nödvändigt att först redogör a för den tyska operationspancn, sådan den är återgiven i amira Schecrs rapport av den 4 jui 1916, viken återfinnes ord för ord, des i hans egen bok "Deuschands Hochscefote im Wetkriege", des i engesk översätning i amiraitetets bå bok bi. 3. Det tifäiga instäandct ay U-bå ts-handcs<riget 1916 tiät, att samtiga sjökara tyska U-båtar detogo i operationer tisamman s med Hochsecfo.te. I mien av maj utsändes aa disponiba U-båtar (16 från Hochseefotc och 6 a 8 från Fandern) på kryssning genom norra Nordsjön. Dessa U båtar sintie från och med den 23 maj i och med den 1 juni intaga anfasägen utanför de engeska huvudbaserna, d. v. s. Humber, Firth of Forth, Moray Firth och Scapa Fow. (Fördening se Scheers bok karta nummer 7 eer German pan II och III i engeska bå boken). Grand Feet skue ockas ti sjöss genom en framstöt av Hochseefote, som skue erbjuda draijbning uneer för tyskarna gynnsamma omständigheter. Genom dessa dispositioner hoppades amira Schcer att bringa U-båtarna ti anfa och att på samma gång kunna utnyttja dem för spaningsändamål För Hochseefotte förbereddes två oika operationer, den ena en framstöt i NV-ig riktning mot engeska kusten i trakten av Sunderand, den andra en framstöt in i Skagerack utefter Jyändska kusten. För den första p anen (stöt mot Sunderand) var en utsträckt uftskeppsspaning oundgängigen nödvändig, då den skue föra tyska fottan ti farvatten, där een icke fick åta tvinga sig ti I strid mot sin egen vija. Mindre farig var en framsöt i nordig riktning, enär ~yändsk a Jwsten erbjöd ett visst skydd mot överraskning oster ifrån, samt avståndet frå n fiendens baser här var större. Luftspaning, ehuru önskvärd iiven för detta fa, Yar icke absout nödvändig.

4 \'isserigcn ovade d en pan er ad e framstöten mot NY den största et'ekten och avsågs därför ti en bör j a n att komma ti utförande. Föjaktigen böos aa uftskepp i Jcreds;ap från och med d en 23 maj. Vädret va r em eertid från denna dag k ontinuerigt ogynnsamt för uftskeppsspaning, och då ingen förhiiring ännu på e. m. den 30 maj kunde förutses, samt operationen med hänsyn ti samverkan m ed ub. måste utföras före den 2 juni, besöt sig amira Scheer för att övergiva p anen på en stöt mot Suneerand och att i stäet gå ut med h ea fioan mot Skagerack, om nödvändigt utan hjäp a v uftskeppsspaning. De tyska operationsorderna avsågo därför föjande operationspan: Amira Hipper beordrades att den 31 maj k. 2 f. m. ( GMT, som bättre än den tyska sommartiden stämmer m ed m edetiden på stäet inom operationsområdet ) ämna Jade m ed I. och II. spaningsgrupperna (5 sagkryssare och 4 ätta kryssare), 2 :e befähavaren för jagarna å k ryssaren "Reger1sburg" samt II., VI. och IX. jagarefottijerna (32 jagare). Hi p per skue framgå mot Simgerack ur sikte för Horns rev och danska kusten samt före mörknin gen Yisa sig utanför norska kusten, så att engesmännen skue få kännedom om operationen. Under aftonen och natten den 31 maj skue Hipper kryssa i och utanför Skagerack och där föra handeskrig samt den j u ni vid middagstid sammanträfia med huvudstyrkan. Den senare, bestående av I., II. och III. sagsk eppseskadrarna (16 dreadnoughts - "König Abert", "Bayern" och "Baden" v oro icke m ed - och 6 ädre sagskepp), IV. spani11gsgruppen (4 ätta kryssare) samt :e befähavaren för jagarna å kryssaren "Rostock" jämte I., III., V. och VII. jagarfottijerna (33 jagare) skue avgå från Jadebukten samma dag k. 2,, f. m. ( GMT) för att stödja kryssareförbanden under operationen och upptaga dessa een juni De detacher ade U-båtarna u n derräades gnistedes om att engeska fottan kunde förväntas gå ti sjöss den 31 maj eer j uni. Den tyska operationspanen gick såunda ut på att erbjuda huvuddrabbning genom att med en demonstration vid norsw kusten ocka ut Jeicoe, som i så fa skue utsättas för U-båtsanfa, in nan han kunde komma åt Schcer. Det urspr ungiga initiativet ti de kommande händeserna har atså otviveaktigt tagis av tysj.wrna. Vi skoa nu övergå ti den engeska opcrationspanen, sådan denna framträder i amiraitetets bå bok, därvid jag i huvudsak ämnar föja signajournaerna, då dessa bäst återgiva h ändeseföroppet i kronoogisk ordning. Innan jag går in på detta, torde det emeertid vara av vikt att något beröra engeska fottans gruppering den 30 maj. I Scapa Fow, direkt under.jcicoe, funnos: " I ron Duke", 4. sagskeppseskadern: 8 dreadnoughts och 1. kr.,. " 8 2 " 3. sagkryssareeskadern: 3 sagkryssare, 2. oeh 7. kryssareeskadrarna: tisammans 4 pansarkryssare, 4. ätta kryssareeskadern: 5 hitta kryssare, av 3. ätta kryssareeskadern: 1 ätt kryssare, av Hanyich Force: ätt kryssare, 4., 11. och 12. j agarcfotij er n a med tisammans en ä t kryssare, 4 fottij edare och 38 j agar c. Av ti dessa förband hörande fartyg voro tifäigt frånvarande för översyn minst föjande fartyg: sagskeppen "Emper m of India" och "Dreadnought", pansarkryssarna "Achies" och "Donega" samt jagarna "Paragon", "Napier" och ".Mameuke". I Cromarty Fir th under chefen för 2. sagskcppseskadern, viceamira.j er ram: 2. sagskeppseskadern: 8 dreadnougbts och ätt kryssar e,. kryssareeskadern: 4 pansarkryssare,

5 56±av 11. jagarfotijcn: 1 fottijedare och 10 jagare. I Firh of Forth vid Hosyth under chefen för "BaUe cruiser Feet", viceamira Beatty:. sagkryssareeskacern: 4 sagkryssare, sagskeppseskadern: 4 sagskepp,.!äta kryssareeskadern: -! ätta kryssare, Fygdepåfartyget "Engacine", 1. och 13. jagarefottijerna med 2 ätta kryssare wh 19 jagare samt av Harwich Force (9. fottijen) 8 jagare eer tisammans 27 jagare. A v ti dessa förband hörande fartyg voro tifäigt f' anvarande för översyn minst föjande: sagskeppet "Queen Eisabeth" och sagkryssaren "Austraia". Före ättningen föo dessutom bort: sagskeppet "Roya Sovereign" ( Scapa) och j agaren "Nymphe" ( Scapa). I Themsenmynningen funnos amiraitetet direkt u nderstäda: 3. sagskeppseskadern: 8 ädre sagskepp ("King E(han \'If" -kassen), 3. kryssareeskadern: 3 eer 4- pansarkryssare, samt HanYich Force, som den 30 maj efter k. 5 e. m. hestod av : 5. ätta kryssarees<acern: 5 äta kryssare, samt 2 f ottijedare och 26 jagare, Yarav 8 voro detacherade ti 3. sigskeppseskadern och havererad, äyensom en b-fo ij I Byth fanns en Uh-fottij. Av för Nordsjön avseeda stridskrafter Yoro s[de< cs it ke disponiba: fer). 2 dreadnoughts med sagkryssare med 30,, cm. k., " " 38 cm. k., 34,, cm. k., 30,, cm. k., 2 pansarkryssare och minst 5 jagare (antagigen man~a " Den engeska fioan föreedde redan i viotisånd biden av en för uppmarsch ti sag grupperad fotta med huvudstyrkan, Grand Fee, ängst tibakadragen i norr och en i söder befintig mindre styrka, som kunnat komma ti användning för ayskärande av skadade eer från een tyska huvudstyrkan skida förband och fartyg från baserna i tyska }Jukten. Grand Fces gruppering ger een strategiska spaningsstyrkan i Rosyth framskjuten 150' framför huvudstyrkan i Scapa med e understöd (2. sagskeppseskadern) i Cromarty 50' framför huvudstyrkan. Harwieh-Force med ätta kryssare och jagare var pacerad 25' framför 3. sagskeppseskadern och 3. krys.sarecskadern i Swin Channe. Östersjöns västra kust ger möjigheter ti en iknande viagruppering mo NO eer mo söder. Grundvaen för.jeicocs och Beatys aa åtgärder för fottans utöpande synes vara ett trådteegram från amiraitetet ti båda befähavarne den 30 maj k. 5,,. e. m. av föjande ydese: "Ni hör koncentrera öster om Long four ties, beredd på aa eventuaiteter". K. 5,.., e. m. den 30 maj gav Jcicoe amän faggsigna: "Förbered avgång från Scapa ut om~ "Roya Sovcreign" och "J\Ienea u s"." K. 5,., gav I3eatty ti sagkryssarna, 5. sagskeppseskadern samt 1., 9. och 13. fottijerna föjande signa: "Tag upp ånga för 22 knop och rapportera, när Ni är färdig". Fyra minuter senare erhö han från J eicoe trådteegram: "Angeäget, tag upp ånga". K. (),,,, e. m. beordrade Jerram (2. sagskeppseskadern) amän å ng upptagning för 18 knop. Amiraitetet utdeade vidare föjande instruktioner: K. 5," e. m. erhö J e icoc från amiraitetet trådteegram: "3. sagskeppses kadern, 3. kryssarecskadern, 5. ätta kryssareeskadern och Harwieh-jagarna komma icke at utsändas, förrän mera är känt".

6 -566- K. 6,., c. m. trådteegraferade amiraitetet Li k onunendör Tyrwhitt i Harwich : "Lätta kryssarna och jagarna skoa vara kara at avgå i dagningen. Rapporera Er sa n noik a styrka." Varpå 6,,,, SYaraces: "Sannoik styrka ~i r 5 Iii t ta kryssare, 2 fottijecarc och 21 jagare inkusive 8, ay dvade ti 3. sagsb: ppseskadcrn". K. G,, c. m. trådtccgraferacc amiraietc i f ottijchefen för U-båtarna å "Maidsone" (Harwich) : "Tre L 'atar, avdeade i enighet m ed HB :s order, skoa avga ti av honom beordrat äge och kvarstanna ti natten den 3 j uni". Sam Id. 6,,, ti Jeicoe och Bcaity: "3 Harwich '-har (E-båar) för närheten av Vys fyrskepp avgå i afton i s! r. i morgon bi Lida". I sjäha verkc avgingo enigt rapport från ädste!ct:i havarcn i Hanyich d. 8,, c. m. den 30 m a j icke 3 u ta,t ti U-b:1tar därifrån, nämigen ce 3 för Vy-positionen a vsedea "E 55", "E 26" och.,d " sam dcssuont " D G' ', "E 31 '' oc h "E 53", om vikas åtgöranden inet återfinnes i bå bo n. Vyi-U-båarna voro icke på pats förrän efter midna tt :11 maj- j u ni. E. 1 0,, f. m. den 31 maj beordrade amiraitetet u h,indandet av en jagare och-± U-håar från Byth ti Lat N 5- 'O' Long O 4 o O' för att avvakta order genom gnist. Om i 1ga vidare order, skue dessa U-båar stanna på patsen i 2-J. t immar och sedan åtcrv~inda. Dessa U-båar synas hava m ga k. 11 '"' f. m. K. G,, c. m. beordrade amiraitetet återkaande a\ : a hjäpparufartyg, samt anbefade 7,"' e. m. uftspaning iii sjöss från hea Engands ostkust i dagningen den :3t 11 J i, om Yäcret skue medgiva sådan. Dessa brottstycken av amiraitetets, e. Y. s. den cnhdiga sjökrigsedningens order på e. m. den 30 maj om kr i ng 8 immar före de första tyska fartygens avgång från Jadebukten, voro föranedda av, att amiraitetet fått en vi ss J-; innedom om tyska fottans snara utöpande och besu ta ~ ig för at den kastade handsken skue upptagas. Ami ni d yisste också, att 8 tyska 1 -båtar, som under de senaste daarna gått ti sjöss, sannoikt befunno sig i Nordsjön. g Ma n ser, hur amiraitetet vidtog aa åtgärder, som kunde vidtagas, för att åta hea den engeska sjömaktcn, som dock enigt sin egen uppfaning åg på defensiven, gripa in och rikta en föruossande offensivstöt mot den tyska fottan, var s pan å ter efcr dess egen uppfattning var offensiv. En ny iustration såedes ti den gama binda sanningen, at de h~ista försvaret även ur strategisk synpunkt igger i anfaet. För att kunna utföra en sådan samfäd pan, som engeska amiraitetet tydigen här haft för avsikt att bringa ti u tförande, fordras cmceric, att sjökrigsedningen är enhetigt organiserad i aa sina ccajcr, så att verkstäighet kan uppnås bott genom att rycka i en trå d. Denna enhetighet i fioans h ea styrese fanns och finnes i Engand, men ee n fanns icke i Tyskand år Vi torde göra kokt uti al L imika våm organisationsåtgärder på skapandet av en enhetig svensk sjökrigsedning, d. v. s. et amiraitet, sådant som vi rordom ägt, oberoende av Yika hi~insyn som inrikespartipoitiska synpunk ter eer vissa m:-'ndighcters madbegär kunna komma a t resa som hinde r i Yägen därför. Innan vår högsta sjökrigsedning och h ögsta häre<ning var j'ör sig äro enhetigt och <v~i organiserade, iir de m eningsöst au börja taa om en enhetig försvarsedning, såsom här på senare år skett. Sedan amiraitetet u tgivi si n a order, hör j ad e dc enskida befähavarnas ver,smnhe för verkstäigheten dä r av. För orderna om ånguppagning är redan redogjort. K. 7,,.. c. m. erhö Cromarty-syrkan per trådteegram från Jeicoe sin opcraionsorcier, som ydde: "Avgå så snart Ni ~ir hircig, passera genom La. N 58 15' Long. O 2o 0', möt mig d. 2 e. m. i morgon, 31 :ste, Lat. N 57 o -±5' Long. O -! 0 15'. Åskiiga fientiga U-båtar är o veterigen i Nordsjön." K. 7,,n c. m. avsände Jcicoe per trådteegram operationsordern ti Beatty. Denna öd: "Amiraitetets teegnun (k. 5,," e. m.).

7 Disponiba fartyg a\" sagkryssarcstyrkan, 5. sagsk'ppscskadcrn och jagare incusive Harwieh-jagare avgå ti un~c färigt äge Lat. N 56 o 40' Long. O 5 o. önskvärt at spara jagarnas bränse. Antar, att Ni är på pats omu ing k. 2 c. m. i morgon, onsdag, om ej försenad av jocka. 3. sagkryssareeskadern, "Chester" och "Canterbury" aygå tisammans med mig..tag kommer möjigen at sända dl'm ti Ert rendezvous. Om intet nyt k. 2 e. m., gå mig i miics för att komma i optisk förbindese. Jag konuner au styra mot Horns rev från Lat. N 57 o 45' Long. O 4 o 15'. Repetera tibaka rendezvouspatserna." Ingången av operationsordern eruindes av Bea1.y med föjande trådteegram k. 8,~, e. m.: "Edert 1937 mottaget och förstått. Mi t rcndezv<w ~ 2 c. m. 31 maj. Lat. N 56 40' Long. O 5. Edert rcndez\cus Lat. N 57..J.5' Long. O 4 15'." Med anedning av att så många sagskepp och Ju yssarc voro frånvarande från Grand Feet, föreog Jeicoe en omgruppering av vissa förband. 4. sagskeppseskaderns ena division, där "Empcror of India" och "Dreadnought" saknades, sammansaes tifäigt av "Iron Duke" med 3..J.,, cm. k., "Roya Oak" med 38 cm. k., "Superb" med 30,, cm. k. oc h "Canada" 1ncd 35,, cm. k., en sammanbandning av k ainrar inom samma di \'is i on, som tydigen inte as generade artierispeciaisten Jeicoc. De andra 38 cm. sagskeppet i Gra nd Fecs huvudsiyrka, "Revenge", fanns i. sagskcppscsk adcrn. 2. och 7. kryssareeskadrarna med vardera 2 disponiba fa,yg sammansogos ti en, 2. <ryssarccskadern. Av 3. sag<1',yssareeskadcrn sam ätta <ryssarnc "Chescr" och "Canterbury" bidades en särskid fjärrspaningsgrupp föi h m udstyrkan. Den ena av 1. sagskeppseskaderns repetitörer, ätta kryssaren "Acive" s~idcs ineer eskaderchefen~. J.;ryssarees< ad er n. s~itt: Jagarna fördeades ti dc oika förbanden p [t fiiij andc Ti 3. sagkryssareeskadern 4 st. Ti 2. Ju yssarceskadern 4 st. - 5!i9- Ti HB: s förfogande 2 s., varav den ena, "Abdie", minutrustad. Ti 4. sagskeppseskadern 4. jagarefottijen (1 ät kryssare, 2 fottij edare och O j agar e) samt kvarvarande fartyg av 11 jagarfottijen (1 ät kryssare och 4 jagare). Ti 1. sagskeppseskadern 12. jagarfottijen ( 2 fottijedare och 3 j agar e). Ti 2. sagskeppseskaderns förfogande stodo av 11. jagarfottij en fottijedare och 10 jagare, varav dock en ("Moon") icke förenade sig med foijen förrän på c. m. den 31 maj på grund av ojefyning. Ti. sagkryssareeskadern 13. j agarfottij en ( ätt kryssare och 10 jagare) samt 2 jagare av 9. fottijen. Ti 2. sagkryssareeskadern 6 jagare av 9. fottijen och ti 5. sagskeppseskacern 1. jagarfottijen ( ä kryssare och 9 jagare). De ti pansarkryssarnc avdeade jagarnas uppgift var des at hiträda dessa vid visitering av de rätt många handes- och fiskefartyg, som fottan under sin väg över Nordsjön passerade, des att skydda kryssarna mot Uh-angrepp. De ti sagskepps- och sagkryssareförbanden avdeade jagarnas förnämsta uppgift var att skydda de större fartygen mot Uh-angrepp. I Beattys styrka disponerades för detta ändamå 3 jagare per sagkryssare, viket icke hindrade Beatty att den 31 maj på morgonen beordra fottijchefen a m ed "Champion" intaga pats i jagareskärmen för. sagkryssareeskadcrn. För 2. sagskeppseskaderns 8 sagskepp funnos 10 jagare. Då.Jcicoc efter Jcn ams förening med huvudstyrkan frågade, om några jagare avdeats ti :a kryssareskadern, svarade J erram: "Nej, eftersom jag var så kort." För dc 16 sagskeppen funnos med fott.ij edare och dc båda ti HB :s förfogand e sående jagarna, 29 s., såedes knappt 2 per sagskepp. Det synes, som om minst 2 i.t 3 jagare för U-håsskycd behöva vid små styrkor, som ej framgå i sam ad ordning, beräknas ('ör yarjc sörrc arierifartyg.

8 Härav föjer, att våra 8 jagare (dc numera uradriga "Mode" och "Magnc" kunna ej r äknas) nätt och j ämt riicka ti för a t i sjöss skydda Sverigedivisionen mot f-hatar. Ingen enda j agar e bir över för spanings- och vis i te r i ngsändamå, än mindre < unna några j agar e eisponeras f'ii r skyddande av "Fygia" och övriga pansarbåtsdivisi.oncr. Det borde såedes för oss nu vara tämigen <art, att sycnska fo t tans f. n. mest trängande och oundgängiga nybyggnadshehov är anskaf'ande på kort tid av ett större anta m oderna j a gare i a v sikt såvä all bcydigt öka to a antaet j ag::ne i 'O vår fotta som att snarast möjigt inom kustfottan cr,:iua de förådrade kovmaskinjagarna och förstär<a dc ],ia sricsu afterna med nya jagare av modern konstruktion. Efter denna redogörese för detajgrupperingen Ö\''rgar jag ti at aa om de tyska U-båtarnas verksamhet u,1cer c m. een 30 maj, sådan denna yttrade sig för engesmännen. Den verkiga grupperingen framgår av Lyska panen III i bå hoken. K. 12,,'" e. m. een 30 maj avfyrades en torped mot bevakningsfartyget "Gen tian" å Lat. N 58 o 45' Long. V ' d. v. s. 8' NO från Pcntand Skerries och 4' från Ronadsay. K. 3," e. m. rapporterade trawaren "Dumpedri" en U-båt å La. N 58 35' Long. V 2 35' d. v. s. HY Ost fra n Duncansby Head. K. 5 e. m. siktades en U-båt på ytan SO t. S från Pen and Skcrrics. K. (),, c. m. rapporterade beyakningsfaryget ( '? ) "Trident" sig anfaet a Y U b. å Lat. N 56 o 17' Long. V ' ;;()' d. v. s. c :a 35' O L. N från May Isand. Dessa rapporter om Uh-anfa mot bevakningsfartyg omedebart utanför engeska fottans baser hindrade emeertid icke Jeicoe från att i aa dear utföra erhåna crdcr och avgå med hea fo t an. Under n atten ingingo ytterigare meddeanden ti.tcicoe om Uh-verksamheten den 30 maj. En U-båt h ade :.tnnda k. 11," f. m. sagda dag uppehåit sig stia på yan å Lat. N 57 o 10' Long. V 0 40' d. v. s. c:a 45' O mn Abcrdccn; k. 2 e. m. uppenbarade sig samma Ub. på ytan på Lat. N 57 o 20' Long. Y o o 40' eer 36' O t. S från Bnchan Ness. ])e oika dearna av Grand Feet ättade på föjande tider : 3. sagkryssareeskadern k. 8,'" c. m. 2. kryssareeskadern k. n,,,. c. m. övriga fartyg i Scapa k. 9,, 0 e. m. 1. kryssareeskadern före k. 9," e. m. 2. sagskeppseskadern k. 10 e. m. Beattys ätta kryssareeskadrar Jd. 9,,,,- 9,,,. c. m. 2. sagkryssareeskadern k. 9,,,, e. m. 1. sagkryssareeskadern k. 9,,,, e. m. 5. sagskeppseskadern k. 10,,., c. m. Då de oika styrkorna ättade, var det tydigen ännu icke adees mörkt, ty faggsignaer förekomma vid Rosythstyrkan ännu så sent som k. 9,"' e. m. och vid Gromarty och Scapa-sLyrkorna ti k. 10 e. m. De uanför hamnarna pacerade tyska U-båtarna kommo icke ti anfa och synas icke ens hava märkt, vad som försiggick, enär Scheer härom icke erhö några meddeanden. Detta visar otviveaktigt U-båtarnas begränsade förmåga att upprätthåa en ens något sånär effektiv observationsbockad, särskit under den mörka deen av dygnet även på Lanesorts och Karskrona atituder 3 veckor före sommarsoståndet. Hea Grand Feet öpte ut oantastad och oobserverad med 75 fartyg från Scapa Fow, 23 fartyg från Cromarty och 51 fartyg från Firth of Forth. De oika styrkornas vägar voro föjande: Scapa-styrkan med huvuddeen N om Pentand Skerries, som passerades mean k. O och 11 e. m., varifrån styrees. något N om Ost, såedes genom en sektor, som enigt Scheers pan icke var bevakad av U-båtar. K. 2,"" f. m., d. v. s. i dagningen, och samtidigt som Scheer ättade i Jadehukten, stodo Scapastyrkans fartyg i ungefär föj ande ägen: 3. sagkryssareeskadern Lat. N 58 53' Long. V O" 25'

9 ned "Canterbury" 5' förom, "Chester" 5' akterom, k u n, ( s'), far 17 knop. 2. kryssareeskadern spridd på sökinje c :a 12' frmnfiir huvudstyrkan 10' mean fartygen, "Hampshire" som repetitör 5' akterom "Minoour" (högra fygen). 4. och 1. sagskcppses<adrarna samade i 4 koonner med "Iron Duke" som edare i vänstra fygekoonnen, jagarna Uh-bevakning, 4. ätta kryssareeskadern 3' framför. "Iron Du k c s" Lat. N 58 o -!9' Long. V o 32', kurs Ost, far 17 knop. Avståndet mean 3. sagkryssareeskadern och "Iron Du k c" var c :a 35'. Optisk förbindese mean dessa st~ 1 kor hade ännu ej upprättats. Cromartystyrkan styrde ti sjöss c :a 5' från ).[oray Firhs södra strand. 2. sagskeppseskadern befann sig k. 2,,. f. m. e: a 11' NO från Kinnairc Head och satte här kurs N 76 o O, fart 19 knop.. kryssarees<acern samad 8' framför. J agarna bidade Uh-bevakning vid sagskeppen. Hea Rosythstyrkan passerade vid midnatt tätt norr om May Isand och styrdeono-vart c:a 20', varefter kursen ~in d rades mot rendezvouspatsen för k. 2 e. m. Passagen skedde genom de sektorer, som skue bevakas av tyska U-b{tarna "U 63" och "U 51". 1. sagkryssareeskadern befann sig k. 2,, f. m. ä Lat. N 56 22' Long. V o 21', kurs N 83 O, fart 18 knop. 2. sagkryssareeskadern befann sig vid samma tid 5' ONO från 1. sagskeppseskader n, kurs N 85 o O, fart 18 knop. 5. sagskeppseskadern stod 6' V t. N från. sagskeppseskadern, kurs N 85 o O, fart 18 knop.., 2. och 3. ätta kryssareeskadrarna ågo SO om h uyudstyrkan på sökin j c gruppvis i riktning N 50 o 0-S 50 o V, "Lion" 10' vinkerätt från sökinjens mitt; avståndet m ean grupperna 5'. Ordningen förifrån var 1., 3. och 2. ätta kryssareeskadrarna, "Yarmouth" repetitör på hava avståndet ti huvudstyrkan, kurs N 83 o O, fart 18 knop. Sökinjens fygar visande. *) <nrsf'r orh h~ring f firn gcnomgårndp O riikn t~ck ti riitt bcfunno sig 15' resp. för om och 2 streck akter om ty~ir s från "Lion", varigenom de iia kryssarna bidade skydd för täten och högra fanken. Samti ga jagare samt "Champion" och "Fearcss" utgjorde Uh-bevakning för sagfartygcn. Dispositioner genom regering av kurs och far för kryssareförbandens spridning på sina patser enigt av dc oika eskadrarna använda spaningspaner victogos under natten, s[t att aa kryssare vid dagningen Yoro p: pats utom 1. kryssareeskadern, som icke kunde börja sprida, förrän minfätet utanför Moray Firth passerats k. 3,"' f. m. Karaktäristiskt är, att aa dc använda spaningspanerna baser a sig på utesutande användande av optisk signaering för meddeandens överbringande. Vid beräknande av spaningsstyr{a måste man såedes räkna icke bott med de för sjäva spaningsuppgiften erforderiga fartygen uan också med behövigt anta repetitörer ti huvudstyrkan eer understödet. At användande av gnist förbjöds kategoriskt. Jeicoes order om gnistens användande ti med honom varande fartyg, som utgavs d. O c. m., d. v. s. en havtimme efter ättningen och innan Pentand Skerries passerats, hade föjande ydese: "Upphör med gnistkommunikation utom vid siktande av fienden eer för att svara amiraen. Gnistvakten må använda stridsgnist ifa av behov." Beattys order i samma ämne k. 9,., c. m., såedes vid ättningen, öd: "Upphör med gnistkommunikation utom vid siktande av fienden eer för att svara amiraen efter passerande av May Isand." Det väbetänkta i dessa rigorösa gnistrestriktioner behöver knappast påpekas. Engesmännen höo så gott som absout tyst i uften fråri det order härom trätt i kraft, ti dess att fienden siktades. Antaet från Jeicoes styrka givna gnistmeddeanden från k. 10 e. m. den 30 maj ti k. 2,, e. m. den 31 maj är 8, samtiga före k. 2 f. m. 31 maj. Från Jerram gåvos 7 gnistmeddeanden, varav 5 före k. 2 f. m. den 31 maj.

10 - 57<1 - Från Beaty gays frå n midnatt den 30 maj ti k ') c. m. den :n maj icke et enda gnistmeddeande.. -," A a rapporter om siktade, prejade och visiterade handesfartyg, vi<a icke iiro få, gåvos på optisk väg. A a meddeanden från andmyndigheter ti beuihavarc, som befunno sig ti sjöss, gåyos mean 2 andstationcr, förcgån gna av t. ex. "for C-in-C" vid meddeande ti Jcieoc. Dc avästes å faggskeppet, m en besyarades sannoikt ickl'. Tyskarna iakttogo ic ke samma försiktighel Amiraict ct kunde också <. 3, 10 c. m. een 31 maj ut s~inda ct meddeande ti.jeicoc, att k. 2,., e. m. genom gnistpejing iakttagits en tysk jagare å L a t. N 5u o 57' Long. O 5o -t:~' och en ä tt kryssare å Lat. N 56 57' Long. O 6 9', ägen som ganska nära överensstämma med "B 109" :s och " Eihings" sannoika ägen vid samma tid. Exakt kan man icke hcdii ma riktigheten av gnispejingen, då tiräckiga upp ysni ng~tr om de tyska spaningsstyrkornas ägen vid denna tid saknas. Ortbestämningen ungefär 90' Väst om Bovhjerg samt skizzcr, som Scheer anger i sin rapport, äro atför svävande. Den ärdomen hör dock tagas frå n kriget, att an\'ii.ndandet av gnist i otid ä r farigt, och vi skue säkerigen gö ra kokt uti att väsentigt inskrä nka vår onödiga gnistrafik, särskit den som föres på öppet språk. I stäet bör bckyämigheten i någon mån få maka åt sig för krigsmässighccn - även i fredstid -- och andra, mindre fariga kommun ikationsmetoder komma ti a nvändning. Det kan ejest hiinda, a tt det bir svårt att i avarsfa vänja sig av m ed ovanorna, och den sjöstyrkebefähavare k an säkert adrig göra oriit, som för b j n der gnisttecgrafering, när optisk eer tråd förbindese kan ernås, även om trådförbindesen på papperet kostar mera och är besyärigare än gnistförbindesen. Den signamaterie, som i första hand kom ti anyiindning på ängre h å une er mörker var hinkantärnan, under dager signastråkastarcn. Genom repetitörer u pprätthös förbindese inom pansarkryssareeskadrarna från f yge ti fyge eer 40' och m ean J eicoe och 3. sagkryssarecska c] ern c:a 30'. Sörsta direkta signaeringsdistans med strå- 1,astare synes hava varit n~irmarc 10'. För signaering av meddeanden under dager inom divisions- och fottijförband anviindcs semafor. För at semaforera på avstånd över 1' tt 2' torde fasta semaforer vara nödvändiga; semaforfaggor räcka knappast ti. För ordersignaer inom divisions-, hea es<adcr- eer marschgruppsförband användes vani gen si gnafaggor. Formueringen av dc enge ska meddeandena är i amänhet mycket kar och omsorgsfu. Uttrycket "i dag" e er " i m orgon " användes L ex. icke ensamt utan atid i förening m ed veckodag eer datum, tydigen för at undvika förväxing och misstag. Behovet härav framträder i ett gnistmeddeande från J eicoe ti amiraitetet den 31 maj k.,, f. m.: "Sagfottan är på väg ti N fi7 45', O 4 o 15', sagkryssarestyrkan ti N 56 o 40', O 5 o O' båda ti k. 2 c. m. i morgon den 31 maj." Hade datum utesutits, kunde teegrammet möjigen hava misstys ti den 1 juni på grund av avsändningstiden. A a signameddeanden utom faggsignaer hava synbarigen försetts med ursprungsider, angivande tiden för meddeandets beordrande men ej dess avsändande. Dessa tider användes fö r referens ti e er om meddeande. ex. från stationsmyndighet i Bosyh ti Bcatty een 30 maj k. 9, 1, c. m. : "Med åberopande av mit meddeande Meddeande synes \'ara r ikigt och i.ir från "Trident" etc." Det åberopade, förs aysända teegrammet framkom ti Beatt-y först k. 9," c. m., d. v. s. 2 Limmar efter ursprungstiden. Eer ett anna exempe, som hcyser vigheten i systemet, f rån ett utbyte av meddeanden mean amira.j er ram oc1 havfottij chefen å "Kempenfe" angående jagaren "~foon" på morgonen den 31 m aj. K. 4,"' f. m. scmaforeradc Jerram ti "Kempcnfct" : "Med åberopande av mitt 1 H55 av i går. Varför har "Moon" gått ti Abertie en'?" ( H55 - meddebndct den 30 maj ydde: Dirigera "Moon" ti Peterhead för hränsiefyning.) Tidsh ift i Sjöväse11det.

11 -576- Svar k. 4,'" f. m. "Moon" sändes ti Aberdecn i överensstämm ese med order ZX". J erram ti "Kempenfet" k. 6, 57 f. m. "Edert Y arför sände Ni "Moon" ti Aberdecn, då mitt 1955 beordrade henne att gå ti Peterhead?" Svar: "Föjande signa gays ti "Moon". Avgå ti Peterhead för bränsefyning Föjande svar från Moon: Signa 2000 mottagen..jag är på väg ti Aberdeen för bränsefyning 2040."; och k. 7 f. m.: "Jag kontramanderade icke denna ord'r, då jag icke antog, att det fanns oja i Peterhead, och jag visste, att det fanns i Aberdeen, vetande, att "Moon" haft erfarenhet i Peterhead." Sättet att med den fyrsiffriga tidsgruppen referera t i I viket meddeande som hest är synnerigen titaande. Det är vida enkare än att angiva tiderna i k. så och så dags för- eer eftermiddagen. Utan tvive skue 24 timmarstidsbeteckningen kunna vinna vida större användning i vår tjänst, än vad som hittis varit faet. Aa icke faggsignaer skue i aa händeser u tan svårighet kunna förses med. inedande tidssifrra i ikhet med teegram. Förbufiande, då man studerar tiderna för beordrande och avsändande av signaer, är den snabbhet och säkerhet, varmed den optiska signaeringen sköttes i hea Grand Feet. Såvitt jag kunnat finna, har inte ett enda av de tusentas optiska meddeanden, som finnas intagna i amiraitetets bå bok, framkommit försenat eer i stympat eer oriktig skick, viket däremot ångtifrån är faet med gnistmeddeanden. För att ernå en dyik säkerhet i den för det yckiga genomförandet av en operation så ytterst viktiga signatjänsten, fordras emeertid, att signapersonaen är signamän men ingenting annat. Det går säkerigen ic<.e för sig att beasta signamatroserna med skickighet i aa möjiga konster, vare sig för mycket manövertjänst eer as någon de av edednings- eer poistjänsten ombord. Gör man detta, kan uppstå fara för att signatjänsten går sönder, på grund av för itet tränade signamän, viket vi icke hava rätt att vedervåga Anser man, att vi icke hava råd med att sätta utbidade arti Ierimatroser, d. v. s. riktare, i ededning och durkar, så må ededningens, manöverns och väbe t j än stens personafråga ösas genom att skapa en yrkesgren, som har det rena sjö-. mansyrket ti speciaitet, men den får icke ösas på bekostnad av våra visserigen med ringa penningkostnad men med desto mera arbetskostnad utbidade signamäns tjänstedugighet i egen huvudyrkesgren. Efter denna utvikning inom signafacket, som anknutits ti spaningens organisation, återgår jag ti att skidra den fortsatta engeska uppmarschen. K. 2,, 0 f. m., sedan förbanden samats i förut anbefada marschordningar, började samtiga styrkor styra zig-zag-kurser. De zig-zag -system, som kommo ti användning, hava aa en största avvikning från normakursen av 2 streck. För sagfartygen kunna i övrigt 3 huvudtyper urskijas. J eicoe använde föjande schema: he tinune 2 streck bb. om kursen, tjugo minuter över normakurs, hav timme 2 streck stb. om normamrs och 50 minuter ti he timme normakurs. Tid tör normakurs såedes '/, av hea gångtiden. Genere fart efter detta system bir 94,, % av fart genom vattnet. Jerram ändrade var O :e minut kurs 2 streck 2 ggr. styrbord och 2 ggr. babord hän, varigenom han kom att igga hava ticen på normakurs. Genere fart efter detta system bir 96,, % av fart genom vattnet. Med de farter, som användes av sagskeppen, 16 ti 19 knop, bir reduktionen av framfarten omkring en knop. Sagkryssareförbancen girade var 1 O: e minut 4 streck onwäxance styrbord och babord hän, varigenom de sorgfäigt u ncveko att igga på normakurs. Genere fart vid detta system bir 92," % av fart genom vattnet. För att komma fram med 18 knop, använde sagkryssarna 19,, knops fart genom vattnet. Aa kursändringar för zig-zagning verkstäees genom samtidiga girar av aa fartygen, U-båtsbevakningen inberäknad, på amän faggsigna av ädste befähavaren.

12 -578- K. 5 L m. ändrade Jeicoe kur s Li S 67 o O. nen evoution, som erfordr ades för de i breed gående s agskeppsdivisionernas inäggande på den nya kursen, verkstädes icke genom direktionsförändring utan i 2 avdeningar, en dired uppmarsch ti ny bäringsinje för edarna, vinkcrii mot den nya kursen, och sedan samtidig gir av edarna, ttfi\jd av successiv gir av deras divisioner. Detta system för kursändring av marschordningar med divisionerna i koonner bredvid varandra är genomgående under hea Skagcrackope.. rationen. Siktcn synes ängst i norr hava varit dåig i daggryningen, då kryssareförbanden hade åtskiigt besvär med at komma på pats och upprätta förbindese med huvudstyrkan. Jerrams pansarkryssare började k. 3,, f. m. spridas pa sökinje 10' framför huvudstyrkan med 8' uckor i sökinjen. K. 8,,,, f. m. erhöo Jeicoes och Jerrams pansarkryssare kontakt med varandra, varefer de båda kryssareeskadrarna kommo att. formera en L!Q' bred skärm med 8' uckor 10' ti 1 6' framför sagskcppseskadrarna. För förbindese med Jcicoe via 4 :c ätta kryssarees<adern var "Hampshire" pacerad 5' akcr om "Minotour" (vänstra mitfaryget)..jeicoes framfart ti k. 2,,, c. m. varierade mean 1- och 16 knop. Jerram fortsae med 19 knop på sin kurs N 77 o O. De meddeande som "U 66" enigt Scheer s rapport avgav k. G,,, f. m. (GMT), att den siktat 8 svåra skepp, iia kryssare och jagare på en NO-ig kurs omkring GO' O O Kinnaird Head avser utan tvive.terrams huvudstyrka. Den av "U u6" angivna punkten passerades av.jerntj med kurs N 77 () på 21' avstånd k. 5,, f. m., såedes '/, timme före rapporens ingång ti Shecr. K. 5,,,, ändrade Jerram kurs från normakursen N 77 o O 2 streck styrbord hän ti S so o O. "U 66 :s" rappor kan såedes knappast. t' s r c t avse den närmas e punkten på Jerrams kurs 111.1e 1.. { es. o rä<nade äge. Jcrram åg 2 streck bb. om normakut sen,. " u Fid. Y. s. N 55o O des k. 5,,,-5,,., f. m., des k. L),,,,-,,o ' { er < , ay dessa momcn måste vara den Lid, då "U 66" såg, vad som seder mera rapporterades. Det rapporterade äget måste såedes med hänsyn ti Jerrams verkiga äge vara fe angivet med minst 22' högst 27' i S och V-ig riktning. "U 66" observerade tydigen icke eer inrapporterade åtminstone icke, att zig-zig-kurscr styrdes. I "U 66 :s" rapport saknas dessutom ursprungstid, viket gör det svårt att nu efteråt närmare uppskatta rapportens fe i besticket. Jag drager härav den sutsatsen, att spaningsrapporter atid böra innehåa eer hest föregås av en ursprungtid för a L därmed försäkra sig mot de febedömningar, som ejest kunna föranedas av den tidrymd, ett meddeandes chiffrering och befordran tar. Rapportens avsaknad av uppgift om zig-zag-kurser ger vidare den sutsatsen, att "U 66" icke haft så ång tid som tio minuter på sig för att observera.terrams röreser. Det framgår icke av signajournaerna, at "U 66" skue hava siktats eer medvetet tvingats ned av Jerrams styrka. Dess obscrvation 'r måste såedes antagas hava skett ostörda och sannoikt på tämigen stort avstånd. Även om Beatys rörcsci' ingingo underrätteser ti Scheer genom rapport 5,," f. m. (G\IT) från "U 32", att den siktat 2 svåra skepp, 2 kryssare och åtskiiga jagare omkring omkring 70' O om Firth of Forth på SO-ig kurs. Underaget äyen för denna rapport kan identifieras ur sign ajournaerna. Dc sikade fartygen äro sannoikt 2. sagkryssareeskadern med dess 6 jagare samt "Gaatca" och "Phaeton", d. v. s. vänstra fygegruppen i de ätta kryssarnas sök injc. K. 3,,, bev "Gaatea" påskjuten av en Ub. men träffades ej. 2. sagkryssar eeskadern torde hava befunnit sig r ätt akter om "Gaaea" c:a 12' a 15' utefter normakursen N 85 o O. Beatty girade strax efter k. 4, sedan meddeande erhåits från "Gaatca", undan med 1. sagkryssareeskadern ti S 52o O och behö denna kurs ti k. 4,,, f. m. Denna manöver samt "Gaatcas" äventyr meddeades per stråkastare av Beatty ti 2. sagkryssarceskaccrn, som formerad i 6

13 strecks h b: s fankformering, torde hava stått 3' N 5 a \ fra n "Lion". Sannoikt har amira Pakenham föj L Bcays.tnöver men kommi i sike från "U 32" och bivit rapporterad styra SO-ig kurs. Beatty undgick tydigen genom sin manöver upptäck, ikaså Evan-Thomas, som, pacerad 5' \'N\' från Beaty, styrde S 60 o O mean Id. 4,"' och 4,, f. m. Hd a sagkryssarcstyrkans fart genom vatnet var vid denna ti< H knop. Undanmanövern försköt hea styrkan c :a 5' sy(har. Även "U 32 :s" rapport ider av samma brister som " 66 :s". Ursprungstid saknas, och de torde varit omöjigt för Scheer au veta, att vad som k. 5, 37 inrapporterades ti hunom, tima c:a '/, timme tidigare. Ortbestämningen iir feaktig med omkring 15' i SSV - i g riktning från wrdiga ägel Schcers uttryckta förhoppning att genom de vidta,.;na dispositionerna bringa U-båarna ti anfa och au utnytja dem för S)aningsändamå sog såedes fe. I-Ian säger sjäv i sin rapport den 4 jui, att de ingan(-(na rapporterna icke gåvo någon antydan om fiendens avsik( r. Den oika sammansättningen av de enskida styrkorna och deras divergerande kurser visade icke, att de avsågo att samverka eer att framgå mo tyska bukten, eer att deras röreser hade något som hest samband med den tyska operationen. sjäva verket stannade Schcers pan att genom sina spaningsgruppers beordrade demonstration vid norska kusten den 31 maj på aftonen ocka ut Grand Feet vid botta.tysikten och kom icke ti utförande. Han var sig sjäy ovetande förekommen, ity at Grand Feet gått ti sjöss mer ii n 4 timmar, innan han sjäv ättade från sin bas, -och iiwrraskningen, då han Yid 6-tiden på e. m. såg sig så framför den fuaigt samade engeska sagfottan, måste sannerigen hava varit a annat än behagig. Av bristfäigheterna i de ti Scheer framkomna r:tpporerna framgår U-båtarnas oiföritighct som spanint;sfartyg, särskit då de uneer ängre id vari ur sikte ay and, samt deras oförmåga att under ängre tid än några minuter hå a känning med en fiende, som rör sig med så pass måttig fart som under 20 knop, vare sig U-båtsbevakningen träder i verksamhe eer ej. Otiföriigheen i U-båtarnas ortbestämningar ur sikte av and torde i någon mån kunna minskas genom att giva dem fugod utrustning för astronomisk navigering samt personaens fitiga övning i användandet härav. Bevakningskedjor av U-båtar torde böra vara väsentigt tätare än den tys<a bcvamingen utanför Firth of Forth, så att utsikt finnes för att rapporter om samma fientiga styrkas röreser må kunna med ett agom kor tidsinterva inkomma från minst 2 enheter. K. 8,, f. m. hade Beattys styrka ett nytt sammanträffande med en U-båt, som undveks genom en 8 strecks gir nordvart under 8 min. K. 9,, siktades en Ub. på babords åring av jagaren "Turbuent", tihörande. sagkryssareeskaderns bevakning. Dessa fa finnas icke antydda i Sheers rapport och äro möjigen. att hänföra ti I faska aarm. I övrigt fortgick de oika styrkornas frammarsch ostörd. R. 1,, förenade sig Jerram med Jeicoe å ung. Lat. N 58 10' Long. O 2 o -!5' och intog, kommande från styrbord, genom en, såvitt jag kunnat utröna, mycket eegant utförd evoution under 20 knops fart pats på dennes babords sida. K. 2,,, c. m., såedes <Ort före den första känningen med fienden, var äget föjande : Jeicoe: sagfottan å Lat. N 57 o 57' Long. O 3 o 53', för tifäet 2 streck babord om normakursen S 65 O, 15 knop. 4. ätta kryssareeskadern på in j e 3' framför sagfottan utefter nonnakursen.. och 2. kryssareeskadrarna i sökinje med 8' uckor 16' framför sagfohan utefter normakursen. 3. sagkryssareeskadern med "Chester" och "Canterbury" c :a 20' framför enigt Jeicoe, men enigt en rekonstruktion av deras hestick enigt sighajournaen c :a 30' framför på sagfottans bb:s bog eer omkring 50' SV från Ekerö å norska kusten, fart 15 knop.

14 Beaty stod med 1. sagkryssareeskadern å Lat. N 5G o 46' Long. O 4 o 50'. 2. sagkryssareeskadern 3' N 54 o O från "Lion". 5. sagskeppseskadern 5' N 36 o V från "Lion". 1., 3. och 2. ätta kryssareeskadrarna i nu nämnd on( ning från NO på sökinje i riktning N 54o 0 -S 54 o V gn1p 1,. vis med 5' uckor, miten 8' S 36 O från "Lion". Hea styrkan ändrade k. 2,, kurs ti N 2 V. Tyska huvudstyrkan befann sig vid samma tid enigt d' engeska bå boken och Scheers bok befintiga karoma ' ung. Lat. N 56 O' Long. O 6o 25', styrande nordvästvart med 15 knop. Srax därefter ändrades kurs ti omkring N t. V. Tyska spaningsstyrkan torde hava befunnit sig å ungl f. Lat. N 56 55' Long. O Go 10', styrande NNV-vart. Dc inbördes avstånden mean oika styrkor biva vid d "nna tid: Jeicoe-Beatty c :a 67'. Beatty- Hipper c:a 45'. Scheer-Beaty c :a 70'. Scheer- Hipper c :a 55'. Jeicoe--Hipper c :a 95'. Jeicoc-Scheer c :a 145'. Hipper-Hood c:a 72'. Saget ineddes och utveckades på känt sätt. En de omständigheter, som beröra Beattys förening m ed Jeicoe och dessa båda befähavares kontakt med varandra under sagsamingen torde emeertid hava sitt intresse, varför jag ska något heröra de meddeanden, som växades dem emean. K. 3,, e. m. meddeade Beatty per gnist ti aa eskaderchefer: "Mitt äge Lat. N 56 48' Long. O 5o 17' kurs N 32 O, fart 23 knop." (Mottogs av Jeicoe som N 27" 0.) Jeicoe gav k. 3,'" gnistmeddeande ti Beatty om sit äge k. 3,"': "Lat. N 57 o 50' Long. O 4 o 15' kurs S 47 o O, fart 19 knop." K. 3,, e. m. angav Jeicoe för egen styrka genom amän signa med signafaggor och stråkastare sitt äge k. e ti N 57o 45', O 4 32'. Denna position gavs enigt s;; najournaen rf t'i Beatty och stämmer icke med besticket från k. 3,,. Feet i Jeicoes bestick ombord hos Beatty med rättese efter een senaste ortbestämningen bir 6' i riktning N 72 V. Detta fe bev icke rätat förrän genom nyt gnistmeddeande k. 5,,, av ydese: "Mitt äge Lat. N 57 o 25' Long. o 5o 12' styrande S 47 o O, fart 20 knop." Detta meddeande saknar emeertid annan idshestämning än ursprungstiden, men det härför sig adees tydigt i räknat stäe k. 5,, 0 från ortbestämningen k. 3,,. Genom uteämnandet av tidsbestämningen i detta sista ägemeddeande före föreningen måste Jeicoc enigt au Bea tty fört bestick hava så U c :a 4,/ ängre bakåt på sin kursinje än i verkighetrn. Beatty utgnistadc sit äge ti Jeicoe och andra befähavare k. 3,,J, 3,", 3,, och 4,_" c Det sista meddeandet öd: "Angeäget. Företrädesrätt. Har siktat fiendens sagfotta i SO. Mitt äge Lat. N 56 36' Long. O 6 04'." Detta meddeande mottogs av Jcicoe som "26-30 sagskepp, möjigen fientiga, i bäring SSO, styrande SO". Om reationen av det av Jeicoe mottagna meddeandet är fus ändig och riktig, har Heattys sist utsignaerade bestick icke kommit.!eicoe tihanda. Det är såedes icke så underigt, at Jeicoc i sin rapport t aar om ett fe i "Lions" bestick ombord i "Iron Duke" av 12'. Feet i "Lions" bestick ombord å "Iron Duke " k. 5 e. m., sådant detta angives i J eicocs rapport den 18 j u ni 1916, jämfört med räknat äge från utgnistad Lat. och Long. k. 4," e. m. är 9' väst om rätta äget. Å andra sican var Beatty missedd på 4,,' distans av J eicoes tiryggaagda väg. Huruvida J eicoes bestick är i aa dear riktigt, är svårt för den oinvigde att döma om. Men åtminstone en av sag-

15 skeppseskadrarna hade ett från J eicoe skij akig hest i c k. Ombord å amira Jerrams faggskepp "King Georg \"' togs k. 2, 30 e. m. meridianhöjd av Venus jämte imvinke ay soh n. Härefter uträknad Lat. och Long. k. G,"' stäer deta fartyg fartyg 3,,' S 63 O om den pats, där det enigt Jeicoes bestick befann sig. Det torde vara sannoikt, at J cicoes utsignacrade La. och Long. k. 3,, 0 e. m. grundar sig JD t n astronomisk observation omkring k. 3 c. m. e er sen, 1 rt'. Föjden av d essa okarheter i besticken bev, att f<ireningcn mean Beaty och.jeicoc fick karaktären av en ~am manstöning, och att Jeicoe icke kom att, såsom han hor<', i tid jusera ti sin frontinje vinkerätt mot bäringen ti fienden, Yarigenom han skue hava vari fri att utvecka si n styrka på viken fyge som hest i stäet för ah, sitsom skedde, vara tvungen at bida sagformering på den fra n fienden bortvända fygen. Hade å andra sidan de å "Lion" förda besticket för sagfottan varit korrekt, är dci vä också sannoikt, at 5 :c sagskeppseskadern icke behövt biva tvingad in i kön på sagfottan utan kunnat behåa sin pats hos sagkryssarna genom at hea Beattys styrka kunnat pressas ostvart hän tidigare, varigenom trycket på den tyska teten sannoikt k unnat biva mycket hårdare, än det bev, och Scheer icke suppi så heskinnad undan, som han gjorde. Dessa motigheter för Grand Feet visa den ofrånkomiga nödvändigheten av att samverkande befähavare haa varandra noggrann och riktigt underrättade om sina r ördser och ägen. De visa också, at meddeanden härom <sc vara noggrannt och rikigt avfaade ~ivcn med hänsyn ti tiden, samt at gnisttjänstens påitiga fnnktioneninde är ett ivsvikor för framgång i strid. "Lions" stora gnist fö rsattes ur stridbart skick k. strax efter 4 c. m., varför b. a. det i förvrängt skic' å "Iron Duke" mottagna meddeandet av Jd. 4,'" e Av beten :. \ ' repeerades över "Princess Roya". bestic ksvårigheterna framgår också nödvändigatt of'icerarna ~iro vä tränade i astronomiska )h servatianers tagande och hastiga uträknande med användande av enka metoder. Saknas denna färdighet hos en fottas navigerings- och manöverofficerare samt deras biträden, är fottan icke krigs- och sjödugig. Stricer ti sjöss kunna i amänhet icke uppstå, uan att åtminstone den ena parten förfyttar sig över öppna sjön, ofta utan terrestra ortbestämningar under ett f erta timmar, dygn eer veckor. De evoutioner, som under hög fart utfördes av Grand Feet både före och under saget, utfarten ti sjöss m ed förbanden vä samade under mörker genom de trånga inoppen med starka idvattensströmmar i Pcnand Firh och Firth of Fort h, utan att haverier av något sag inträffade; een i stort sett noggranna JaYigeringcn och manövreringen även under pågående strid, at utvisar den engeska sjöofficerskårens höga kvaifikationer inom sjömansyrket och fioans hea personas höga ståndpunkt. Denna kvaitet hos bemanningen hade nås genom trägna krigsmässiga övningar ti sjöss under freden före krige och i än högre grad under sjäva kriget. Lärdomen härav är, att en fotia måste övas ti sjöss i dygn, veckor, månader och år, men icke vid kaj eer enbart i skärgårdarnas krikar och prång. Sjökrig föres framför at ti sjöss; därför måste sjökrigar en i betydande mån uppfostras på det fria öppna ha vet, ombord i röriga, sjögående fartyg, som uppträda i större taktiska förband.

16 Några refexioner med anedning av Årsberättese i navigation och sjöfart, nygiven vid Kung. örogsmannasäskapets sammanträde een 6 apri 1921 av edamoten A. T hare. Framför mig igger ett häfte av Tidskrift i Sjöväsen(1c. Det är N :r 7 för i år. Det innehåer band annat fors~ittning och sut från häfte 6 av Årsberättese i navigation och sjii{ar, avgiven vid Kung. örogsmannasäskapets sammanträde den 6 apri 1921 av edamoten A. Thore. Den ifrågavarande arsberättesen upptager i ett avsnitt kompassuäsendet, närmare bestämt sidorna Vad man här får äsa är ti den grad märkvärdigt, att jag ansett det vara rent av en skydighet att ej aenast av författaren anhåa om närmare uppysningar samt förtydigande av det, som han uttaar, utan även påvisa uppenbara feaktigheter. Sid Förf. säger, att "de av Airy m. f. uppstäda regerna för de fartygsmagnetiska fäten, deras utbredning och inverkan på kompassen i fera avseenden numera förorat sin gitighet". Vika äro dessa avseenden? Äger deviationsäran och dess former ej ängre gitighet i fu utsträckning? Att okaa magnetfät uppträda i järnfartyg är känt, atseean man börjat bygga sådana fartyg, och att fera än en permanent magnetisk axe kunna finnas i ett och samma fartyg äi intet nytt. Se t. ex. Finemans deviationsära sid S 1 id. 387, rad uppifrån. Nästan i samma andedrag som förf. säger, att "det påpekade förhåandet icke inverkar på deviationens teori och hithörande former". hävdar han, att det "överhuvud kan sägas, att äran om de magnetiska fäten i ett järnfartyg, sådan denna äran återgives i förekommande äroböcker, icke vä åter sig förena med den faktiska verkigheten". J ag tycker mig häri finna en m otsägese. Syftas emciertic genom den senare frasen på någon särskid ärobok eer brytes staven över deviationsteor ien i gemen under dess nuvarande amänt kända form? Eer ska man måhända av uttaandet draga den sutsatsen, att Poissons grundekvationer icke ängre äga gitighet? Att t. ex. äran om styrbordsvinken h os en de författare är okar kan nog Yara sannt, men är det något i dess teori - (/. = -z-r - som ar e a< 1g. <Sp.. f t" [' 0p u Sid tng Menar förf., at det skue finnas ett homogentmagnetiskt nit astrande uttrycket ~ (: --j- c tng e} där koefficienten B var som hest skue kunna hava samma värde. (De avses vä koeficienten OJ3 med det nämnda uttrycket, adenstund faktorerna uttrycka ängdmått?) Det vore synnerigen egendomigt om, när ett nakterhus fyttas "encas några få decimeter, något fram eer något upp eer något ned", koefticienten B icke skue förändras. Sid I årsberättesen säges, att "fut i enighet med vad teorien hitt:is ärt härom har fartyges stävriktning på stapebädden visat sig äga stort infytande på storeken och tecknet för koejiicienen C". Vidare får man vea, att "man finner små värden på denna koefticicnt, då stapekursen varit när a nord eer syd, men stora värden ifa stapekursen varit ost eer Yäst" samt att "C-koefTicicnten har + för ostiga stapekurser men - för västiga". Deta är gädjande, och sannerigen drager man icke en suck av ätnac, att åtminstone koefficienten C i det berörda faet under den epok, som

17 -588- årsberättesen avser, undgått någon som hest revoution. Saken med C är såedes i dag densamma som n ä r edamoten Thore och säskapets övriga edamöter sutta å sk obänken. S id Gemssinska feet. Här är den före(ragande ute på viovägar. Det finnes ingen möjighet, att det s. k. Ganssinska feet uppgått ti " O o, i normaa fa ti ()o resp. 3 a 4 ". Och ika itet att det inverkat på k oefficienterna B och C. Erfarenheten har visat, att detta fes maximum är c:a 2. Dessutom affekterar det koef'. A och E uti deviationsföroppet. Finemans deviationsära ger, om man vederhör Iigen "sovrar", en god framstäning av det Ganssinska feet, men skue icke vår andsman vara tifredsstäande, vi jag rekommendera föjande : Rottok, "Die Devia1;ionshcorie", Enge "Deviations des Campas", Merrified "Magnetism and Deviation of the Compass", Muir "Navigation and Campass Deviations". Det är rent underbart, huru svensken, tysken, fransmannen, engesmannen och amerikanaren coincidera vid behandingen av det Gaus~inska feet. För min de har pg funnit, att i praktiken håa deras teorier streck. Med det Gaussinska feet förstår man efterfördröjningen den fyktiga magnetismens induktion vid en hastig rundsvängning med fartyget såsom t. ex. vid en fuständig deviationsuttagn:ing ti skinad från den retentiva magnetism ens övriga uppträdande. Sid Stycket: "Aaredan möjigast högt upp." Vad som står i deta stycke är ett kapite för sig. Förf. säger, att den av Kodewey uppstäda formen för beräkning av differenserna i koeff. B och C icke äga något större värde. Ett sådant uttaande får stå för förf: s egen räkning. Då emeertid "på försök" den tesen uppstäes, att "difiercnserna i B och C äro oberoende av storeken av koeff. B och C, men att däremot nämnda storheter (. f t )... a e 1 samma ar yg aro proportionea mot T och T))' kan mnn icke undgå att reagera. De är möjigt at formerna m=-;- t ng c e + p v t. f H-I ). e see c os ~p Q e = ---=- t ng e _L + v' see e sin ~p " XH }, i vika v och v' äro koefticienerna för den reentiva magnetism ens inverkan oc1 ~P den en viss ängre tid aniggande magn. kursen, orsakat en förväxing. Jag säger, att det finnes en möjighet, adenstund förf. åberopar Kodcwey, och det här tydigen är fråga om den retentiva magnetismen. Dock måste man vä taga förf. på fut avar, eftersom han säger, att de "ifrågavarande rubbningarna skue hava sitt säte i samma järndear som de, varifrån den kvadrantea deviationen utgår". Nu är det så, att så änge järnets induktionsförmåga förbir densamma, försiggår icke någon förändring uti faktorerna a, e och /,, eer menar förf., at uttrycket }, = + a ~ e skue under de givna betingeserna förändras? den Simie så vara, inträf'ar vä en förändring även uti regebundna kvadrantea deviationens koeit. D, ty ~ är = ~' (a ; e)? Författaren säger att "i fa (av anförda skä) en kompassort väjes där a och e har ringa värde L1 B och L1 C kunna väntas att i motsvarande grad förminskas". Såedes måste ju frågan gäa deviationsförändringar under resan? Det gäer ~eke beräkning av B och C? Det är j u så meningen ska fattas? För beräkning au m och e hava vi nämige n fera former, där a, e och ). ingå. Ett sickprov ur högen vid deviations- och riktkraftsobservationer å endast tvenne kurser, om koef. a och 10 försummas, är

18 ~ (W cos (/ + ~ cos ~/)-( +a)+ (cos ~+ cos c- 2 ). (H 1 '.,, + H 2 '.. ') 1 ( + ) (.._ H sm st H Sin (2 ' c 2 sm ~ sm ~2 ) I\Icn d e Yore ju "gammat nytt" och icke något som hiint under een ifrågavarande epoken. Jag kan f. n. för min ( e icke med bästa vija godtaga andra förändringar i B och c under resan utav prak~iskt Yärdc än dem, som orsaka<.; av ändringar i de faktorer, som ingå i formerna ffi = ~' (~ + c ing '" '-' -_ I_ (Q + f }, H i. tng c~) e) Intet anna än jag kan finna skue rubbningar i kocft. B och C, orsakade av den kvadrantea deviationen, ;\stadkomma en revoution i dessa former. :Men det är någo ditåt den "på försök" uppstäda "tesen" tyckes syfta. Vi aste hava bevis för sasen, kara och matematiska bevis. Förf. må icke förtänka mig, om jag inti dess anser hans "försö{ stes" vara rena spekuationer utan verkigt praktiskt värde. Ar 1824 uppstäde Poisson sina grundekvationcr. Dessa ekvationer äro geniaiska ti sin framstäning, enka och ättfattiga ti formen. Den, som söker rubba dem, måste yara säker i sina påståenden. Innan hundraårsminnet ceebreras, måste edamoten Thor e åtminstone givi km besked om y ad han menar, så att hugfästandel kan ske utan några n tenskepiga dissonanser. Stockhom een J 8 september Car Leche. \ommen(öekapcn ay J :a gt accn, LKöS. -f/i- Svar ti Kommendörkapten C. Leche. Med anedning av kommendörkapten C. Leehes refexioner rörande i årsberättesen för "navigation och sjöfart" under innevarande år förekommande uttaande om "de fartygsmagnetiska fäen" anser jag mig böra framhåa föjande. Det på sidan 3,89 i min artike inom bindestreck använda uttrycket "Gaussins<a fee" avsåg het kortfattat att beteckna det förhåiandct, att fät av havfast natur, vi<a uneer en viss idpunkt och för en viss kurs åstadkomma förändring i deviationen, i :1mänhet kunna antagas hava astrats vid et föregående tidss<ede och under en annan av fartyget intagen stävriktning. Uttrycket begränsades såunda icke ii dc växingar i weft. A och E, som uppkomma vid en deviering, då svängning sker såvä å styrbord som åt babord. Mitt beradeses~it ~ir, som jag här nedan ska visa, fut ber ä t tiga t. Redan i "Deviationshira" ay C. G. Fineman, sid , där de ifrågavarande företeeserna behandas, finner man et sådant uttaande som "att fartygsjärnets inducerade magnetism vid varje särs<it ögonbick motsvarar een inducerade kraft, som Yerkace en stund för ut". Uttaandet gäer icke bott för dc vid rundsvajningen uppkomma förändringarna i koetf. A och E, utan ävenedes för förändringarna i koefl B och C; de förändringar. n~im igen i cte senare koefficien- Tidshitt i Sjöväsendet.

19 -592- terna, som häreda sig från den hayfasta magneti smens verkningar. I den år 1917 utgivna och för een tyska marinskoan m. f. avseeda "Lchrbuch fi.ir den Unterricht in der NaYi,.(ation", viken innehåer en synnerigen värdefu framsiining av kompassäran, omtaas, sid. 381, de k~inda fiirhiiandct, att vid deviering under svängning åt höger en Yiis! ig deviation astras, under svängning åt vänster en osig. Samtidigt hänvisas ti ett senare moment. I detta omfiirmäcs at om fartyge 1mcer rn ängre tid styr samma eer niira samma kurs, på grund av den härunder uppkomna havfasta magnetismen, förändringar i koef'. B och C upptr~ida, vika ge sig tikänna vid en föjande kursförändring. "Der Kompass an Bord" 190G, sid. 129 och , innehåer en ganska utförig framstäning om hithörande företeeser. Efter att hava behandat een de av k ocf'. B och C, som är uneerkastad förändringar på grund av den havfasta magnetismens verkningar, samt närmare undersiikt koeit. v och v' för denna magnetism, fortsättes på ungefiirigen föjande sätt: "Försiggår en fortöpande ändring i den styrda kursen, såsom faet är vid rundsvängning för dc\ iationsutagning, så upptages (induceras) för varje ensaka städriktning endast en mindre de av een havfasta magnetismen. Dc ur devieringsresutatet beräknade värdena på B och C komma på grund härav att infueras av een städriktning, som fartyget under någon ängre tid omedebart före devieringen intagit. Tiföj e een skakning, som fartyget är utsatt för uneer omsvängningen, ändra sig eme ertid koef. B och C varje ögonbick med et mindre beopp, oika för oika sädriktningar. Den härigenom astrade deviationen uppträder i kvadranten form (borde egentigen vara kvacrante och konstant) och på ett sådant sätt, att svängning åt höger åstadkommer ett negativt värde; svängning åt vänser ett positivt värde." Under åren 1885 och 188() förekom i "Nautica Magazine" en ivig diskussion om den förändring i deviationen, som iir beroende av fartyges föregående sädriktning. Uppmärksamheten drogs band annat ti ett sådant fa att en ångare, uneer vägen från Boreaux ti Huetva, under dc första 36 timmarna styrde väst kurs, för att därefter, sedan Kap Finisterre rundats, styra SSV, regemässigt, på grund av een på sydiga kurser uppträdande ostiga deviationen, erhö en västigare position än vad ejest skue varit faet. Omedebart efter kursändringen uppgick deviationen ti 11 o O, för att 12 timmar senare ha ned gå t ti 5 a 6 o. Diskussionen rörde sig som sagt om fa av deta sag. En i densamma detagande kaar den nyssnämnda företeesen för "the crror of Ga ussin", samt rekommenderar som ett mede at minska fe et, en anordning bestående av stänger av mjukt järn agda i cirke kring kompassen. Skue det Ganssinska feet vara betydande, föresås användande av Peich's kompensationskompass. "Eementary Manua etc., 1908, innehåer föjande om det Ganssinska feet. "Gaussin E rror. This term was originay appiec hy M. Gaussin to the obsenred introcuction of temporary co-eiiicients A och E during the process of swinging and shown to be due to the suggishncss of soft iron in parting with the charge of magnetism inducec by the Earth for any one direction of the ship's head." Längre ned säges: "Lord Kevin, in the Insructions for the actjustment of his compass, u ses the term "G au s sin Error" for the deviation eaused by steering on ene course or ying in onc cirection for some time." På ta om den riktiga benämningen av een magnetism, det här gäer - "suggishness of ship's magnetism" - innehåer samma Manua föjande: Amiraitetspubikationerna benämna, efer Airy, företeesen sub-permanent magnetism, Towson sjuiver retentiv magnetism, Lord ~evin kaar de "Gaussinska feet". Andra benämningar ar o remancn t magnetism samt su igcn havpermanent eer havfast magnetism. I ansutning ti ära om magnetisering av mjukjärn i amänhet voro ämpigt att använda uttrycket hysteres is.

20 Av föjande rön från pradiken framgår de nära saibandct mean den mera inskränkta och den mera ahniinna betydesen av Gaussinska feet. Den 9 september 1920 devierades ångf. Luna ria, van id föjande resnitat erhös: Nord NO Ost so Syd SIV Wäst NW Svängning styrbord hän c5 =- 0,5 o + o o - 0,5., JO + 20 Svängning babord hän o + o + JO + J,o O > > - + 0,5 +,) " Ifrågavarande fartyg hade tid efter annan de\'icrats, varvid stora växingar från den ena gången ti den andra särskit i koetl C iakttogs. De under fartygets resor observerade deviationerna visade sig även vara synnerigen owständiga. De må tiäggas att båten var ett ädre faryg, byggt av järn. Vid den mängd devieringar, som under årens opp förc Lagis från nayigationsskoan i Göteborg, har det sedan Ei ngc varit en känd sak, at om vid devieringen vackande Yii rdcn erhåes på deviationerna, så är detta, förutsatt nu at kompassen har ordinär instäningsförmåga, ett osyikigt tcrkcn på att deviaionen icke wmmer att håa sig stabi. Av uttrycket för Gaussinska feet i inskränkt bemärkese framgår (se Finemans deviationsära) att nämnda fe är en fun<tion av inctuktionskoc!l a och c. I min artike i denna tidskrift om de fartygsmagnetiska fäten etc. har jag uppstät den satsen, att det Gaussinska fee i sin amänna hctycese, d. v. s. de av een havfasta magnetismen förorsa, Hc förändringarna i B och C, ävenedes är proportione wot respektive a och c. Det förefaer mig som om dessa båda teser mycket vä skue åta sig förenas. Vid jämförese mean D-värdena på två kompasser, varav den ena pacerats nära bryggans för,:ant, den andra ängre akteröver på bryggan, finner man som rege ett större D värde på den förre än på den senare. Skne den aktre av de båda kompasserna ha en högre iggande uppstäningspats, t. ex. befinna sig på taket av en hytt, bir skinaden ännu mera märkbar. Som exempe må nämnas: Fartyg 'ron- Standardkom-1 D- ' Styrkom- D ta passens pats värde : passens pats värä.e ~--~ ~ L--- 1 s;s ncus 5,674 Centrat på bryggan, på nav. förkant ,5o Nära bryggans hyttens tak ,s 0 j MJS Stråssa... 8,200 ton d. w. SJS Lombardia 2,257 s;s s;s N ormand i a 1,152 C taona. 12,2-ID = Indus ,t 0 = c:o = Indus, dock! att hytten var ' = Indus ,5 Ett stycke in på brygga u av järn , = In dus ,2 Nära bryggans Centrat på brygförkant ,2 j gan i höjd med 1: stanc.-komp.. + 3,4 Går man dj npare in i saken ska man finna au induktionskoeff. a är mindre vid bryggans förkant än mera centrat över bryggan, samt att induktionskoefi. c ungefärigen är ika på båda dessa stäen, men att den minskas ju högre kompassen paceras. I uttrycket D e-a t o -. ar a sa, VI 'd p ace ring nära bryggans förkant, e jämföresevis stor och a iten, JUen vid pacering centrat och något högre upp, c mindre och a tiväxt. ökningen i a förkaras därigenom, att, vid pacering på bryggans förkant, bryggnpphöjningen, åtmin-

21 stone i någon de, konuncr att verka, som ett avbrutet angskcppsjärn. Genom denna förkaring framgår riktigheten '\' mit rcsonnemang, då jag säger, att för uppnående av d ringa värde på a och c och härigenom mindre rubhni 11 o., 1. på grund av de Ganssinska feet, kompassen hest hör paceras vid överbyggnadens förkant och möjigast högt upp. Utesu te L ii r emeertid icke at ä Y en ågt pacerade kompasser visa sig vara ganska stabia ifråga om sin deviation. Dea är måhända beroende av järnmatcrieets magnetiska egt nskaper, men de kan även häreda sig från den omständigheten, att fartygsmagnetiska fäl av den avbrutna a- och < typen utöva en sjävkompenserande inverkan på kompassen. En överkompensering av koeit. D bör ju i viss mån verw i samma riktning. En föjd av den företeese, som ord Kevin benämner Ganssiska feet, är, atl om fartyget under någon ängre id har samma eer nära ika stävriktning kompassnåens ' 1- stäningsförmåga för denna stävriktning nedgår. Man orre i amänhet under sådana förhåande kunna beräkna en J ör den ifrågavarande kursen med 8 ti 10 % nedsatt riktkraf. Särski bir förhåandet märkbart ifa byggnadsmateride ~ir av mjukt järn i stäet för mjukt stå och fartyget har en kurs i niirheten av ost eer väs. Ända ti 15 % neds.d riktkraft inträffar stundom vid ett sådant fa. Om ett fartyg styr någon av de sistnämnda kurserna, bör man genom mätning med defektor, företagen under början och vid sutet av den tidsperiod, varunder kthsl n styres,.kunna bestämma förändringen i koefi. C. Göteborg den 12 oktober Aex. Twre. '") H En <aroinsk sjöofficers dagbok. Kar Mannerfetts öden. Inom Mannefeska säkten förvaras en gamma dagbok, skr iven av kaptenen vid fottan Car \1annerfct under hans endast 3G-å ri ga men s kiftesrika iv. Anteckningarna i boken äro visserigen torra och kortfattade, men av intresse såsom en tidsbid, beysande så vä den <aroinska tidens karaktärer i a mänhe som särskit förhåandena inom örogstjänsten. Car Mannerfets fader, Måns Assarsson, stamfader för ätten, var smedson från Småand och hade tjänat sig upp från "bysseskytt" ti o!ticer. Han utmärkte sig vid f ere tifäen under expeditioner och sjöstrider och bev sutigen tygmästare och amiraöjtnant i amiraitetet. Han adades 1665 med namnet \Ianncrfct, och band hans förtjänster framhåes i sködebrevet i synnerhet, att han i sjöstriden 1658 i Öresund "erövrade på skeppet Draken det hoändska vice amiraskeppet Brederodc". Måns Assarsson Mannerfet aved i Stockhom 1674 och begrovs i amiraietskyrkan (gama Ladugårdsands kyrka) där hans epitafium finnes uppsatt. Han efterämnade sönerna Johan, som bev öjtnant vid fottan och omkom genom skeppsbrott 1690 med örogsskeppet Skåne vid Siwgen samt Car, ~iven sjöofficer och som efterämnat ifrågavarande dagbok. Anteckningarna åro som nämnt torra och kortfattade, fria från a romantisk utsmyckning av händeser, vi<a man

22 annars skue tycka innehåa mycket av äventyr. Sa u Hn avfärdas ti exempe de stora sjösaget i engeska kan e n norr om Dieppc i j u Ii Hi90, i viket han deog und't in hoändska tjänst med endast föjande rader: D. O.Ju ij,, ro \Vij ti sags med chc Franska under Bcwczicr i Canae1, \vi woro nogra och 70 örogsskiep starka med Engeska och oencsw, che Franske Yoro S starka, då \vij 20 innnar 1 He fäc<tat woro wij förodsakace att taga fyckcn.!"ron 1 [p juij ti den 17 sept: å go 'vij på Rcwirct af Lond m i Sicrnccs att förmasa och Reparera wårt skiep, som \Ya r hed skadeööst C!) sn1tit i saget." Men karoinerna ågo nog icke för romanik i itt1 ni r form; deras iv var ä ven yr nog. Sjäva v oro dc nog (niknappa och karga. Ett gcnomgåencc drag i dagboken är een varma rcigiosic, som över a yser igenom. Ofta interfoieras ant'ekningarna så vä vid angenäma tidrageser som vid motgångar med "Soi Dco Goria", endast Gud äran, o. d. \'id tisegesgåendet ser man atid "gingo vi ti sjöss i Herrans namn" o. s. v. Anspråksöshe och ödmjukhe är c u m ~ir kande drag. Car Mannerfett föddes i Stockhom 1()70 under himmestecknet "\Vattumannen och Lejonet. (ConscaiOi ' vid födesen antccu1as noggrannt vid varje barns fö dese inom famijen.) Vid 4 ärs åder förorade han sin fader och modern gifte sedan om sig med kommendören vid f o:tn \Vihem Gyenskepp. Car fick en vårdad uppfostran, 'id G års åder erhö han ti preceptor \agnus \Iegainus ()(' h sändes redan vid 8 års åder ti Uppsaa, då han vid den t.t ticiga åder tisammans med sin ädre broder Johan " tkpnncrades u ti sampeiga Professorernas och Adeens förnema närvaro av Decano och cnskrcvs uti Academi::.c book av Rektore, som då war Petrus H.udbeckius." Stndierna fortsattes i Upsaa ti Vid avresan föj des han enigt dagboken av vännerna ti Asikc, där han d< m "vacciter acc" på samma sätt såedes, som nära 200 år se arc \\rcnncrbcrgs gunten. Han begav sig nu ti 1\:arskrona ~ ö r att börja sin utbidning ti de fömtbcsämda )e\ nads- 1,a e", sjöoficer, och inskrcys 22 jnni 1688 i Amiraiccts ru a såsom Arkimästare med 122 daer sijyermyn i ön om, et sedan han försl detagit i några smärre sjöexpeditioner med fottans fartyg. I Karskrona hade han för övrigt en aj, havsyster, gif med amiraietskaptenen Peder Anka rsjcrna. Därefter deog J\Ianncrfc i f er e övningsresor: skeppet. Carskrona, kapten Sovcri ng, skeppet Fama, skeppet Swärie, kapen Lcjonfct, HL f. och en gå ng detog han i. en stridsövning i Kar.XI :s n~inaro, Yarom i dagboken är antecknat, att "hea fåtan \Yar fiircct i wänne Esquadroncr, den ene förde vice Amira An ars ierna, den andre Hans Exeens sjäf (H. \Vachmeiser ) och Ciermysade wij in ti aftonen uti Hans \aij s täts närvaro". F ottans officerare utbidades denna tid som bekant vanigen i hoändsk eer engesk örogstjäns. Hoand var då den främsta stormakten ti sjöss och redan hösten 1688 anträdde Manncrfet resan ti detta and, i vars tjänst han sedan tibrake sammanagt nära sju år med avbro några månader 1693 för tjänst i engeska fottan oc1 kortare avbrott för tjänst hem.ma i Sverige. Uneer den första tiden tjänstgjorde han som "Adebust" (Adesbmsch) på skcppe Damioth om 36 stycken fört av kapen Ph. v. d. Ghcis. Detta fartyg avgick först på kon voj resa och förenade sig därefter med dc engeska och hoändska fottorna, vika hea sommar en 1689 kryssade efter franska fottan, som sökte överföra trupper ti Irand fö r att understödfa det därstädes utbrutna Stuartska upproret mo konung \Vihem i Engand. \indre räf'ningar och jakter på kapare förekomma. I a pr i 690 bev Man nerfett antagen "för ma roos" med kapten Cuyper och det var uneer denna tid han bevisade det ovannämnda sj ösaget i Kanaen. I februari 1691 andsattes han som sj u k i Sc h id om. Secan han ti frisknat, tjänstgj or de h an ånyo såsom matros h os samme <apten Cuyper, som då förde skeppet "dc Comoec Staer". Kapten Cuy-

23 -- GOOper bev under resan svårt sjuk och dog 30 maj samt efterträddes i befäet av kapten BontemanteL Under denna expedition kryssade den förenade fottan i Spanska sjön efter den franska och såg den 2 a 3 gånger, men "wij fingo intet tifäe att bjuda honom något sjösag". Den 19 noyember 1691 erhö Mannerfett jämte 5 sina "kamrater och andsmän", band dem Gustaf Psiancer, a,_ sked från hoändska örogstj~instcn. Hans avöning und 1 r de 2 senaste resorna hade uppgått ti respektive 11 och 1~ guden i månaden. För övrigt idkade han under resorna trägna studier: uneer den förs ta börj ade han ära " sn mansswpet", under den andra "konstapeskapet" och u n(cr den tredje ärde han "kootz wärk" och att "resoyera S\wriske triangar utaf constape :\fat Pieter Gheritzon". Efer att hava gjort tvenne resor med handesfartyg ti Spanien, Itaien m. m. ämnade han ko"erditjänsten i f'! r och "äntrade sigh ombord på e Engeskt orogh s<i p, \fontagio, för Yoonteur commenderad af Capiten Fouks, \\,u ett gammar 3 :die sort skiep av 60 stycken". Uneer kryssningarna med deta togs i Kanaen ett franskt ha~desf a1:y" af 24 syeken och 120 man såsom pris. Det värderades d 40,000 P u n d stering. U n der vintern var \fannerfet å er hem n w i Sver ige och skötte vid dr ottning Urika E eonoras begravning sauten från Skeppshomen, varefer han erhö en "amaie eer Begr avningspenning af 3 '/, odh". I mars begav \Iannerfet sig ånyo ut i hoänd k tjäns, sedan han uppvaktat konu ngen i Kungsär ti avsk d och då fått nåden att kyssa konungens hand. På utres<t hade han säskap med amiraen Taube och öj tnant Rahe. Han anstädes nu först på skeppet "t' Sott von Muyden", 70 st., såsom adesbursch, men sedan han 20 apri 1694 hivit i svensk tjänst befordrad ti överöjtnant, pacerades han ay amira Aamonde såsom öjtnant på skeppet "de CoerYors van Brandenburgh", 92 st., kapten Grave Yon Nassau. Den hoändska fat an gick n u över Cadix gen om Gibratar sun(. '"' -GO-. J\1edchavet för a oroa den franska Medehavsfottan. t n 1 J 1 der vintermånaderna å ervände fot tan ti Cadiz 1. tt vid vårens annakande åter gå in i Medehavet. fo r a.. s'ue ett anfa n öras mot \Iarse1e, men m ISsyckades maj '" "' n föjd av en svår storm, som skingrade fottan. "De Coertt t,,an Brandenbur~h" kom ti Cagiasi på Sardinien och vors ~ r eoarerades där. sutet av juni var fottan åter samad, m~n kunde fortfarande icke uträta något synnerigt. Et och annat bombardemang utfördes, men ett tiämnat anfa mot Tonon bev omintetgjort av storm. oktober återvände fottan ti Hoand efter 20 månaders expedition. U n der vintern u ppehö ~fannerfet sig i Amsterdam och hade på våren 1 69G ånyo tagit anstäning som öjtnant i hoändska fottan, då han erhö order från amiraitetskoegiet att h emresa, eftersom det syn tes vija biva krig med Danmarie Han beordrades s r ax efter hemkomsten ti Karskrona att m ed amira Taube resa ti Hamburg och 'Vismar för at värva maroser. I j u ni var denna resa fuändad. I oj.:tober beordrades Mannerfe au med skeppet Spes, vars chef var kapten J. Pamqvist, utgå på convojresa ti Frankrike, en resa som i fera avseende bev oyckig för både Pamqvist och Mannerfet. Spes avhämtade i Frankrike 49 handesfartyg, astade med yin, brännvin, papper m. m. Resan fördröjdes så att förs i jui 1697 inöpte Spes med sin konvojfotta i engeska kanaen. Kapten Pamqvist berättar vidar e i sin rapport, daterad Conwoy Skiepet Spes den 1 :sa juij 1697: Vädret var jockt, m en vinden sydig. Snart upptäckte man två engeska örogsfartyg, av vika det ena, som befans yara "The Bayne" kapten Goodh, hö ned på Spes. Spes sauterade med 8 skott, men fick endast G ti svar. Nu uppstod mean befähavarna, representerade av sina öjtnanter, på svenska sidan \Iannerfe, en ångvarig etikettstvist, som sutade med att kapten Pamqvist tog för god kapten Goodhs förkaring att et misstag begåtts på "The Bayne", därigenom att den vakthavande ofticeren därstädes endast räknat 6 skot från Spes. Emeertid kom Baynes

24 -()O~- - G03 -- "eschaup" och JC,jnanL ombord å Spes och avade å ( S!-i kapiens vägnar en "civi exercis uppå c pretenderade s,otten", man mottog från Bayne 12 fat vatcn och Pnmquis förärade i stäet kapen Goodh '/, oxehuvud vin och en ankare bränvin "ti att bete med ~irc". "Under denna reneonter m ed dessa vå örogsskepp j usnadc det mer och mer upp, då hea engeska och hoändska fottan åg förut rii.t i var kurs, då jag först märkte dessa två vara brandvakter. Foan av dc cngcsw var 50 a 60 sege stark med tre amiraer. Commendot fördes som generaamira av- amira Georg Houc k, dess fotta var så utbredd, att man oundvikigen m åste reneontera den". De bekände, a dc Juyssade efter Pamqviss kom >.ifotta. En dansk hade nämigen ämnat en uppgift, a Pn de av fottan hade faska vapper och förde franskt go 's. Då nu een engeske kaptenen Goodh på The Bayne fick -;e den engeska fottan anmodade han Pamqvist att håa sig ti gcnerasfaggan. "Ty har j ag generasfaggan sök, vi ken jag med dagen inte hine, dock ikvä skickade generaaminen sin eschau]j ombord ti hvar t och ett korierdiskep]j mig okunnigt au hämta aa skepparna med dess pass och nyckar ur deras skepp och sate på somiga på en och ann.. n 2 a 3 matroser ti vakt. En eschaup med en öjtnant k ommer mig sammaedes ombord från Amira-generaen, som he gär en ista på aa skeppen, skepparnas namn och hvarest de äro tihöriga, som uppå dess hegärari. bev svarat, mig vä vii e en sådan ista Generaen skicka, men finner Gene' racn mycket mahonett procedera med en främmande J,onungs convoy. I det han först borde inhämta convoycns ra 1 port, som ti sccurite och beskydd av min aernådigste konungs undersåters swpp vore utskickat, utan antasta fottan ik en uppenbar fiende och icke vän. Och som jag för nam dc engeske eschanper på några skepp gjorde övervåd, så sände jag min över-öjtnant (Mannerfet) med en bemannad eschaup uti convoyfottan ti a t förtaga et sådant övejvåd och då han de engeska yarnade, att dc intet med f1 i. såedes hantera skue, be\' honom med hugg och s~g skepp.. ) """ L... d a d ntt t"o"""s\1a a S,, tt varpå då over OJ nantcn no Sc,a a < b bci10, < cd en pistos ossande, varav en engesk bivit kväs, at m 1 bord som fö i min eschamåste ämna sin 1uggm e over, ]an d t... hvarmec han konuner ombor oc1 rappo era1, 1 Jup,... b.. 1 "börigt de cngesha hanera i fottan, ty sandc Jag cmaotj b e 1 t dc min öjnan ti Generas-skeppet med den egar a S an med anhå an, det Amiraen vie tihåa sine utstyrde escha Juper att hantera som vänner oc~1 icke som. fie~der, dc~sutom aer r1ådi"sc wnun"s vagnar at ta fn passe a n1ed pa m1n b o min underydande ko!tenifoa, som 1 s1g ar nk1g, eftc1 vinden fayoriscras oss. Hvm p å öjtnanten intet annat svar bekom, än det hans åheropace konung är död och at fottan över natten ti morgonen skue vakta tis vidare dess hehetänkande, då öjnanen svarade, vi have Gudi!of en konung igen. och procstcradc på satisfadian för a. försununc~_sc. Men Amira-Generaen svarade de han ännu Intet ar kron fast han är prokamerad och sände kapen Gooch ombord ti mig, att jag måe vakta ti morgonen efter fottan, af hviken jag ytterigare begärde, f et h a n skue säga sin Genera Am.ira, a een förorätt och övervåd, som K. \1. ay Sveriges undersåars skepp i deta må vederfares, ärer jag högeigen mig över hesvära, warti han svarade, dc hava reson nog derti i föje af den inhämtade reationen de fått af c~n danske, som tiförene omtaat är. Ty måste jag mo mm vij a vänta ti den 2R 0111 morgonen, då jag efter tibörig r espekt saut( radc Genera-skippet och faggan med 16 sk~tt och märssege i opp stående. Då.i ag passerade honom skots med några muskötkuor efter mine mersscgc. Sände för den sku han straxt en eschaup och sin öjtnant med pretention a siita p~1 rncrsscgc jämc skjuandet eer om jag vä visste, at Engand hade den Souverainic, at aa konungar och poentater måste stryka för dem uti deras kana. Hvarpå j.ag absout svarade nej, at intet Yija stryka för dessa och a jag vä vissc repubiker, städer och köpmannaskepp derti obigerade vore, men inga konungars. Hvarpå

25 svarades, att Frankrike i frediga tider måste sådant giira då jag svarade, om så är, ärer det dem emean Yara ack ~rd:~ radt och förafskedadt men med Sverige ännu intet, hvarmed han for ti Generaen igen. Kommandes straxt en annan af bemäte skepp, som samma pretention hade, som jämvä svarades, det vara non b det jag Generaen sauterat samt ingen vimpe förde efter min nådige konungs order ti att förtaga a dispyt och at hinder och ti någon strykning ingen absout order hade, då öjtnanten sade, att sådant vi inte mecgåve. Då vie Amiraen med kraft bringa derti och gjorde sig ic< e aenast kar med propparnas urtagande uan ät sätta cubhet skarpt på sina kanoner och bringa aa fokens kojor på hacken, dessutom gjorde sein ti de andre faggmännen och sine sekonder, som även gjorde sig kara, då jag mean -! tredäcks skepp om 100 st. vardera åg, varandes jag ock adees kar ti fäcktande med mitt i nåder anförtrodda skepp. Emeertid kom åter 3 :dje resan samma öjtnant omhord och ä t säga från Amiraen det jag intet vie stryka, skue han skjuta skeppet i grund, hvarpå jag svarade, det jag i mange af order intet k unde sryka, beropade han sig då om jag hade order ti contrarium, den han vie se, hvikct jag intet kunde visa utan sade mig intet kunna stå emo så många faggmän dessutom hea fottan, utan det Herr Amiraen-Generaen täcktes visa en generositet, efter han m ed våd vie pretendera strykningen, han vie sända skepp mot skepp att tages derom, då war och en får visa sin tapperhet. Derti han ej annorunda svarade, än jag skue först göra honom devoir och sedan vid någon annan renconter ärer dc även ha samma order. Hafvandes hårdt reprimerat kapten Goodh för det han intet pretenderat strykandel Och enär een sista eschanpen ombord kom, gjorde Genera-skeppet at kart och hördes ett stort tumut och anskri i dess skepp. Hvarpå jag i noga betänkande fann, ehuru vä jag min aernådigste konung ti underdånig tjänst gerna hade uppojirat ifvet, intet nmnandes ti det ringaste göra motstånd eer å verkig eftekt mot 3 :ne omringade Amiraer om ,t " och cerutöfver fön1tom den öfriga foan, jcmvä intet s. 1, vinna någon honnör derutinnan ej heer hvarken so {U.1 c dat- eer sjömanskapet kunnat deruti bevisas. Derti ifa o mio ti någo motvärn satt, hea den kostbara fottan J torde 3 " derigenom " b' Ivit. pns,. som (ans {e d eras pnnc1pa.. as t e uppsåt var på en uppenbar ofärd, ty ti att förekomma aa sådana hinder och oägenheter, efter Sverige tiförene de straffat med stora fa, har jag fast ogärna måst resovera att sätta merssegen, adenstund ingen apparens var ti maintenera det jag häh e än gärna åstundat. Derti är en stor de döde så vä som sju]{e av besättningen och resten av denna ånga resa utmattade." Spe s erhö nu tistånd att fritt passera, men kofferdifartygen sk ue ingå ti Pym.outh för att "examineras". Pamqvist besöt då, att medföja dit och underhandade genom. svenske r esidenten i Loneon Leijoncrona med engeska regeringen om ett snart fritt avtåg från Engand. Undersökningen gick mycket ångsamt och först i sutet av oktober kunde Spes gå ti sjöss från Pymouth med några handesfartyg. Ännu återstod dock en oyc<a för expeditionen. Den 4 november stötte Spes på grund vid Skagen och gick förorat; "strandade wij oyckigen på Simgen i Jutand, förorade vår ia egendom, kommo sedan med fåket efter stor utstånden möda ti Göteborg och sedan ti Carscrona" som a n teckningen yder i dagboken. Härvid hade gått ti så, att danskarna vid "Gammeskagen" hade tänt en fask fyr och såunda ockat fartyget i orätt kurs. Vinden åg rätt på and, in tet varpankare kunde utsättas, fartyget sköts at ängre upp på grundet och då vineen senare på natten ökade ti fu storm söndersogs fartyget och gick i spiror. Dessförinnan hann dock besättningen räddas genom en dansk båt, som först efter över ett dygn kunde gå ut för att bärga de nödstäda. F ör att rätt förstå sammanhanget med dessa konvojresor är det nödvändigt att kasa en bick på Sveriges poitiska för-

26 GOt>håanden under denna id. Då det stora kriget 1681\ Hi mean Ludvig XI\' i Fran<ri<e å ena sidan och Enga H Hoand m. f. stater å den andra började, besöt Sverigt at ~ intaga en neutra håning. Dess stäning var dock h iin id ganska h etydig. Sverige skickade för sina tyska ändtt trupper med kejsarens arme och å andra sidan sökte Swri"" på aa sätt gynna sin gama hundsförvant Frankrike i dess hande. Föjden hiirav bev, at Engand och Hoand 11 wd misstroende betraktade varje svenskt handesfartyg i Kanah n. och Nordsjön samt hörjade taga dem som pris oeh uppbri 1 ga dem i hamnarna. Fi)r att förekomma detta utrustade Sverige årigen örogsmän, son1 konvojerade handesfartyg och arigen kommo dessa i koision med de förenade foiorna. Efter hemkomsten bevo vanigen chefer och ofticerare på dessa fartyg dömde från "iv, ii ra och gods" emedan dc i Vcstcrha\ '! sruki märssegen för engeska fottan, men ika regehu ncd henådades dc. Liknande bev också faet med Pamqvis OLh Mannerfet, vika dock av amiraitetsrätten bevo frikända. (Psiandcrs strid på s keppet Öand ägde rum förs 170-+, Öand strandade och föroyckades på hemresan i\aedcs Yid Skagen.) Antagigen var cc såedes ej så hci besä m 'd Spes' stora konvojfota. Den danska uppgiften ti engeska fottan hade innehåit att konvojfartygen ti stor de voro franska fartyg, som under svenskt skydd fra k tade franska varor!i! Dunken1ue och innehö även ett försag i dei utförda överfaet. Säkert är at Sverige under dessa förhåanden drev en bomstrande hande under 16HO-tah. Emeertid hade den unge Car XII uppstigit på Svcrig'S ron och för honom var synen på förhåandena en annan. Han upptändes i ed och ågor, då han förnam att amiraietsrätten frikänt Spcs' o'icerare och utfärdade et skarpt m'\' ti Amiraitetskoegiet samt befade att mået skue uppagas ånyo, varefer samma comso i januari ()99 dömde Pamqvist och MannerfeH at misa iv, ära och gods. Under ransakningstiden var Manncrfei ikafut ute på kommendering med skeppet C::mar, kapen \Vattrang, som över förde h C ] crtig Fredrik av Hostein från Karskrona ti Kie och d enna ]Je],antskap med Car XII: s förtrogne svåger var nog ej heer utan infytese för 1\fanncr fct, som i apri 700 av konungen ben ådades och ej nog härmed bev befordrad ti kapen och mottog chefskapet på skeppet öse. Med detta detog han i expeditionen mot Köpenhamn samt striden mot de "danska pråmarna" den 2 augu sti. På hösten transporterade han trupper från Karshamn i Pernau "derest jag", säger han, "utaf Hans Maj :t sjäf bef städ på den ordinarie saten". Från Mann erfets senare år äro dagboksanteckningarna mycket sparsamma och saknas adees från de båda sisa. Des Yar han syssesat m ed a transportera stycken (kanoner ) från Stafsjö och Sandviken ti Karskr on a, des var han ute varje år ti "Nyen (Newa) och de nordiska kusterna" på kryssningar eft er ryssarna. Han förde därvid skeppen "Sparsam", "Faken" och sist skeppet " Göteborg" tihörande amira An<arstiernas eskader. F rån denna sistnämnda expedition h emkom h an ti K a r s < rona ia sj u k j uafon en 1706 och aved föjande dag. Han var gift med Heena Katarina Bagge, dotter ti överse Erik Bagge ti Mem, Berga m. f. gårdar och efterämnade tre barn. Kapten Car Mannerfet är begraven i Rameaa kyrka ej ån gt från Karskrona. J. Lagerwm. Tidshift i Sjöväsendet. 44

27 Meddeande från främmande mariner. Skeppsbyggnadspoitik. (Inti miten av juni månac 1!121. ) Ytteriyare försök att isadkomma en övc cn s kommcsp mean Förenta State na och Ennand annicnde hegriins nin!j av J'u s tninnm Ht i sj öss. Dai y Teegrrrph, mars En!Jand. Uneer rub r i,en "t<; ngrrnds uppoffringar ti sjöss" har tj ä1 eitcrat tidning försökt anaysera orsakerna ti amiraite tets besut att ån ~ o bygga stor a fart yg, viket b esu t vunnit tidningens g i a nce. :\Ian J.,r nu Ia kart för sig, ej eneast i 8 ngand, utan även i Dominions r' Förenta staterna att am iraietr>t är m ycket bygsamt i s in a äskanden. Oppositi onen i paramentet gjorcc s ig nästan irke h ö'ci. Hcge t ingcn J1 ar recan fö ' ett år seean förkarat s ig nöje! m ed att h å a en "Onc '0\\'1'1' Sta nca rc" i stäet för e en gama rwo Powcr standard" oji1 ami a i tc't har ojat tagit upp cenna sak samt härigenom t agit på sig ett ansvar, vi ket "First L orc" förkarat sig skoa ava vägmt göra unrer :mdr;t omsäncigeer. I samband härmec iar personaen redu cerats, man ia indragi t rn he de rustade fart~ g - 8 st. s agskepp h ava strukits oc1 skoa säj 11~ och eneast 4 av cem komma att e rsättas mcc nybj ggnace', kryssare oc1 andra fartyg dragas h em, en 1 c kryssareskader incrages, amiraitetes stat reduceras och tvenne varv nec ~iggas. Aa sjöofficeraec för~ å YarJiir c ossa indragningar och rorukioncr måste göras, näm igen för a vio<a att mfn förstår sina förpi,tcsc' emot "Nationernas Förbund'' oci fiir a t spam mec statens m ede. Am irai tetet fick orksct erkännande i umerhusc uncc' cc)atten om sjöförsvars1udgeten. Aa pm tier ullryckte sin övertygese om at fj o [8 ä r Engands fö rnämsta Ycrn.. \ squi11 ynue: "Krig ct Iar icke istad- 1,0mmi ngon ~in< r ing ay di'l föriiancc att 1anr a a joedcn~ stater är En g-and den som är m e~t IJc t ocndc av fottan, eoj bot cmcdon de t iir sårbart J'öt' anfa på manga punkot utan även emedan Yctc~ cen trum f1.j nctstan a t if ö'~c a\' i vsmede oc1 r åma erie öve' aye''. A'1ctarepartiets edare, :\11'. C}nes, föresog en sammankomst m ej Jan representanter för stormaklema för att åstadkomma en ])('gränsn in g av utg ifterna för försva et Li sjöss oc avgav å s itt pm Li s Yiig nar en för,j aring utmynnande uti: "Om Yi ickr kunna komma Li en övcrcns Jwmmesc i rusningsfrågan, iir L e Yi'tr oayvisiga pikt at skaffa oss fu sä,e'i et emot varj e risk''. Da iy Teegrapi fo'ls~iter : "\'är Id ens sjömakt n :t 2 ci' icke ängee T yskant med östcrrikc-cngrm som drabant utan Förenta Statcma. u neer t ct att vi stricd e gemensamt för att så n ec cenlrama,lema goc,änli e Förenta ::;ta em ns kongre~s e skeppsh~ ggc, iprog, am, som var mera omfattande oc1 y'a'c ~'in vad Yarc sig vi ce' ''yskanr någonsin påtagit oss under Let att v i YOI'O ri\ aer ti sjöss. 1\a far tygen enigt deta p'ogram f åskyndas nu si m) ck et som möjigt och cc iir fö' oss n in g av maktbaansen som e c i'tstackomma". omöj igt att ignorera Li en förs,ju L Tidningen hoppas chi'föj' m)'c'kct a t en överenskommrse mec Fö1'enta Staterna ska 1 ava!ivit tr ii f'a innan rj en br iltiska rikskonferensen samman trärer i London i juni e etta å r. Förste Lorden har offent i g t f ö'kara sig viiig at k omma ti en konferen s i \\'ash ing ton i nyss n iimnt syfte. I denna fn ga har förs e o eden I e a engeska nationen awm s ig. At my och Navy Gazctc insiimme i a o. Berinc T ageba t, maj 27 J!J2 1. Föt ena S Latcmas senat har cn i äigt!j esutat anmoda presidenten Haet ing att inbjuda ~ngan d nct.j apan ti en gemc n ~am konfeecns angie nc e minskning a Y rus t n in[rarna L i I sjöss. N. :\f. n., maj 2: ''iliningen påpekar m ed anedn ing ay e t r1 ktc f rån \Vasingon a tt pr esicnten H. antagi gen kommer alt föja oyan anfö ca anmocan frän sena ten at Förenta Satema. o1eeoence a1 en eventue konferens, komma att fuhorcia p og ammc av :'\1 :9 1G. s A., maj :[.', Vem fii'(riijcr av ns( n in!wn '! 90 % av Föt'enta Staernas 1ca f.t s!judget ;gå i det naionr a fii, s,-q, et ect ~om Srienifie Ameri'<n uttryekp' sig "kostnmr1 fiit' 'Cdan

28 aysuade eer i framtiden infaande krig". Förenta :::itatem as fok 11., 1. ocksa. vraki s;l tage cntä ig, an1åi om n edsättning rt\' miitiiri 111 d gecn. H.egcringcn mr ärp\. syarat genom si n a organ at först J ;ht 0-arsprost ammc t fubortas oe n. cncast föt' i åt Yi mi\se iigf'a JWc\,,,,, mi\. coaj's på fotta11. Vad som funetn ac oss m es t i1 J' ikännagiyu1del rtt Yi c,j kun 1 t;c börj a ;wrusta fött in an1 1 a nationer kommit överens meu oss rtll i1en börja, dä so m bekant, <en nation som tiis varit oss Yi iiwri.""' i Jräga om sjömak t för Y< ;u sedan börj ace sin avrustn in g OC'i. nu fiir den ängt f ramäl ;ngand Iar i sjiiiya Yerket kommit sä h\ngt :d ) c et är osäkert huj'uyida enge ska fottan är ens ika saj'k som \ar. 2) c ct är säkert att om Yi fuborda Yi.rt 3-i.J sprogram Y' f11, ko n11nej' att biya Cttminstone 30 % starwre än een engeska oct 3) om vi kompettera 1 är!' otta, Yi;et bir en j ämföreseyis 1i ic sak, Yi komma rttt h iya ::>0 % sta'!;.are än en ge sm ännen. Yarför meddeas icke dessa fakta offentigt? Dessutom är er Ly iig at 8ngh<nc oc Japan sopa ädre fat!:~ out setunca giva y tterigar e bevis på sin goca vija. Varför sku!' Yi c å tveka att utfärda en inijjuca n ti en H.vrustnings;:onfeJ ens :J. Luftanfa ut:-; öt ii nnu icke twg ot aiy>h'if' ho t'to de snajja iin'n attr nssagj'aryi-!c oci ft nmsrtrrn inom Lrknikr n i at nvyiij'.ia uftni1fn ~ ro större än uycckinf! en <\' anfasmeren. N. :\f. H., n H<I ~ :Jo J!J2L ~ n ji1mföres' J. n. g ivn n and c a si tan vid!jandcn, :1 i\1'0 T sedan do nyigen IJesutae indmgningama ort t ctuktionema gcnomföt'lh cnge s;a fottan är Yärtcns staekase. ~ngan t ;,nmmcr vissrj iit: rn a hava r nd ast 1G stom fartyg L'sne,.apRn i ocij Förenta Sa<'J'na G, men ay t e J6 amerikanska fartygen ii 1 o G hr~t: c ;ar met endasl :O cm. J;anoner oc intet av cm är sagkn ssaj't' oc t ay den japan~kr fonns t rustade sagsk epp äro endast sr x av d c''adnougt: p Luer e et att e e ii ~Tiga Lru förådract'. AY ie japanska sagkryssame äro 2 ay ät'<' in nreadnoug1thp oct Jcs tyckac!e med :30 cm. oct 20 cm. kh.noncr. J~ngos;a.fottans mstacf' sjösj r;oc i\j'i dii.t'ci1tj grnomgi'trndn sammansaa av moderna fartyg (13 sagskepp oeil : sagkt : ssarc) nt'11 söj'st deen h es t) ekade m ed :18 en t. kanonpc. N. i\i. H., juni \Ian Iat numer a ski al tro at en si.can konfct ens ye, kigcn sk:t komm a ti stämt, seean g ng ancs, Fören ta s taternas och Japans r r."t' ringar förkarat sig Yiiga att diskutera sa;:en. Fö t enta s taternas YOt f' race, innan r esoutionen om denna konferens antogs, 75 miioner dotarti fottan och enigt rykten fri'tn vyas tingt on orce y Led igare 2r m i. komma at bevijas. ivio'1 ins Post, mat s i!j En jämfö, ese mean dc Wrn ämsa sjömaderna ih ), omfat and e endast stora fat y!j, hy!j!jda efter saget vid ;Ju and. 1!!% ~ ng a nd. 3' ) Förenta St atem a apan. Tmperi a D cfe n ~ u Comittees IJ einkance kan ::;ammanfaas i Jiijandc tt ser : J. öyeryatt ens sagfart ) g iro itnnu c e enheter Yat a~ en sjunjn.; m ås te sammansättas. 2. Det JJästa m ccct emo t U-bätarna är at utveekct uftvapnet. )!Uri ingå H ood o e t ce fyra fartyg, som avses a piijöj jas i,,,., 1 i k a s:''tec es ej b eräknas färciga fönän 1\J25. 8 H I en de kretsar i Enganc!toppas man fortfaranie pft r n ö\ erenskommesr m ean Engane oct Fö1 ena statema i fråga om rusningama ti sjöss or anser at t man Yisnt sin goca Yija genom at fiirkara at man erkänner Förenta staterna ika J erätigalr mer ~ng n. nc i fraga om fottan. Förent a staterna.ij OJ'(Jr n u föja exempe t, men det tonp vara tviyc uncrrkastat om nftgon sftan förkaring frfm et ras sida är att vänta innan Enganr officie 'örkaj at a ien ang-o-.ihpanska aiansen ej är himaneo vis a Yis Pör rn La SLarrn a. I ett särskit ti een am et ikanska. nmi.nna opinionen r ikat mect eanee i Lt ir citer aetc ar tike i'ut sökcr tidningen göra gcancc al Amc J'i;a it' Yibcför genom den!ea J'SsJ;a pt essen. Japanske utrikesminislem iar offentigt förkarat at een ango-japanska aiansen ej är rikad r mot Statrrna O' engeska regeringen iar avoffici et yttrat detsamma. E!n fngo-am erikansk ö et enskommc sr kan ej 1cer på något sih.i fi.mföras m ee een många gånget försökta ö1 errnswmmescn mean 'T') skanc och Enganc, y engesmännen visste at t: skamp ej skue komma att IH I a sina öften. N. M. n., m aj i, J\2J. I c eta samman1 ans oj'(i' ut a rtn föras en arikr JJJ' NaYa an \Jiiitat'y Heco'd angåcnrc

29 Japan \\ tc a rikeb Judget gi\ i är!:8, % ti tiit ocij f1>1, :12 r;~, fo Ltan o'i1 ay t.cssa :t! %.c;a [!:, % Li n) IJ)ggmuct. ~ n Ji1m'örcsc mean Yac '') s<and im n JDJ 'I- 191:) 11Lgay [iit,in fotta oc1 Japan [H cn '2J-1()22 ansagit med \ cerö'ig 'CLu'i"n r,; 1. de JJiigat c priserna åt H'1, giver Yic antcn all Japan f. n. o''rar ri J, Jet så mycj;e som T)okan på si s_jöyapcn. Tidningen ii ig- ~1 1 : "nctta föri111ande iir iignat att Yäcka cftcrtan,f''. '\Jan söker naturigtvis också e'tcr en förkaring oc finne t d< t <i Japan IHH'!Jöt jat eusla ti sjöss på gnmc av a Lt J\met i"t antog ) ~~ nalsprr,gtanmwt ; r :\JG. \. cn Amerikas rustni ngat \Oro t iuatc 1' / ~')skam oc1 siicles iit Lid egentigen Tyskanis fe alt n) ssniinm;j" makt~r od1 Engand nu fmyo driva sina eusningar i ö.jc cn. Tidningen a nser Yidctec att man irke tortie kunna på 1 c r ;c Y<'k' Förenta SaLcma eer Japan i frcsyänigare s; fte m ed en om <\n 1Y <'h försiktig Yiinskapig kt itik. Det finnes em e crtic tecj;en so m tyd a ~'" at t man i.japan 1ör.im rca.gcm ernol dc rryga utgiilcma föe fottan C't att s tämningen inom r egeringskretsar :-;;<tc Yam föt att kraftigt n'dt rct a fntijtcgctcn. L e Te m vs. 17 mars!j2 J. E!JiatHi,o; h)!i!jihhispo!i i<. Engeska ' gc t ingcn iar IJL'sttat sig fö1 alt fi!reså Irnpe t ir;ls f ii syarskonfercns, som sammanträdet i.iuni m[mm i å r, alt JJ; gga 1\T 1 sagfartyg, som skr1a e t siitta fyt a äcre fartyg. 'i'yå ay dc nya fat L, :-: 1 skoa p[tijörjas i [u. AmiraiLeteL tm IJcsutaL Rt ~ Lr: ka Li e ~ ä<b " rreadnougttsagskcti]j~n otit.c; Ft in föt en "Onc 1 3 0\\'E't'-standan, Yn ' i 30 sagfartyg IJöt a eät kn. N. ~r. L ~;i mars J\!21. EnigL rykten i en afonidnin!' ;omma fe!')ra nya farl)gcn ;<i ;iya sagskepp om :JO,OiO L. med en fa't ay 23-2G 'nop oc1 en.ij es) d ning a1 10 s. 38 cm. k ccnoncr. NaYa oct 1\iitary Hccot c anser al 11]1 ]' giftcn e dcpaccmentssif'f'ran i,it' feadig men giar att 38 cm. oct ej.'c~ cm. ;anonet Jwmma L i L anyiint ning. "DeL sct' u L som om man t j fat fut ut Ya t'ottan önskat, men all man fct cct IJäs<t som finnes at f:< fö' ce penninga' som CYijats. J\ nndnt sidan!tar i umerntsct :-;i'.1. Craig pct a om de ny a f Ht' Lyg en omniimnt cc m sut "föt biitt'atc Hoo<!s". Yiket tonic Yru a al 1r ' toka s<t att de ~kut fi ett cepaccmen ay öycr '10,000 L. o'i1 ~i 11' fart uct h u'ii-!ih'c IJes; ckning iin n i'gut nutidens far tyf' N. \J. n., 23 mars 1\t. Ett av ce nya slom furtygen ska Jnggas i DevonporL och el i p or tsmoutt på statens YarY, Lvänne senare comma antagigen att öve r Ja.m nas ti den priyatg incustt ic n. }!amps< irc Te., mars ~:J \'fan antager numera att. ic n: a ~Lora fartygen komma alt ]JiYa e tt meanting mean sagkt ) ssan nci sagskepp, m ed a n<ra orc at amira i tet<:! kommet' at f1tcr uppiya den io;oriska benämningen c:apita s1ip... N. ~\ J. H.. apri G 10:2 1. S<ydd 'ii' anfa mot oqwdpan. Banc! argumenten emot sagfartyg <a' ofta synb ett pitsitence alt ti oc1 m ec i en Yä befästact iamn cc ej skue Yara skydcace för anfa m ec torpclipan emedan dessas anfa komma som IJ!ixtar frän kar himme. n ctta åter mycket pausibet incia tis dess man börjar tänka efter något. Sakcn!'an fö1'11ia sig så som torveipanens an1ängan påstå, men cmast uneer tvenne föeiäancen: att s agfartygen biya fustänci g t öycrraskamc: oc1 alt e e ej kunna föt'syara sig. E n fo tta som igge t i en hamn tar giyetvis utsatt bcyakning JJ e s tåenc e såyä a\ > IJåta' sorn J'!ygpan oc det ät' '\rför i)gsl osannoikt att anfaet skue kunna sk e Cvcrraskancc. \'al Yikoret n :r 2 angår så f innes ett enket still att ibtakomma s') cd emot torpetrtiffar, nämigen att föröja gama ramesf'ndyg e1<'1' särskit cärför avsedea peåmat' ångsices med aa sagfart~yg s[<!'ort cc kommit in i tamn. Detta sätt anyäncs aid i :-;c s p a F JO\Y, d:'t tyska P-IJ5.Lar signaerats i närh eten. N. :\ 1. R., apri :!O 1\1:! 1. Secan numct': s) nes c\ gjorl att man J'ommct a tt åtcnq1[jlaga J)'ggamet HY sagf<t't) g IJör jar fad.p rcsscn syss(']s~hta sig något mera ingående m ec d e n: a fa'l; gens u tseenrc oct egenskapct. \ an utgår från,yttrancen int'öt' paramentet enigt Yika dc n)r fa'lygen komma att b i va m~ uz e t Lwga oct fä stort Lepacement, kanski Lii otit me komma att 1äruinnan öwrlräff'a Hooc. Det uu äyen taals om all Le skue få ett utomorden tigt kraftigt panoat skydr o e! a tt det s våm artieriet. ska uppstäas enigt n) a principee. J\ngiie nce faetcn Iat' titintis ingenting förspoi'ls, m en då man taat om s a g s k c p p är det ju troigt att fa1 ten ej J'omntc t <ett JJiiYa nr)cket tög. ~an ])ör emeertid rät iågkornma att fa'tcn p< sagskcp]j numera it' IJet) digt ögrc ~in för någm fn secan. Den japanska ;'>agaloknsscn oc t <en amerikanska Indi-

30 nna\et~:;t 1 1 g(ir a h~t g~ e :L:~ knup. Orn 111an etntagl'' a LL dc nya s!agskt ''JII't ;omma at f et.\0,000 L. t cp. oe1?:i knop,; fad skue maskiner oc 1 J"n ot Laga i ansp1 åj; e :a H % a\ denna Y i t;l r m o L n % p;i Ho o e oc1 d< 11 såunda uppkommantt Yikt w~pnri ng c n skue rl'rk a föt a t öka c cl ~\i1j 1 aj ti e. i el m ed t st. 3ti rm. kanon'r. Om man <hi'p nfjl gar in fiit 11 [[ uppsti in. kanonerna mrd fera itn :!. i \ arjc tom,,;kjj c man kunn :1 r 1 in 1:!. st. :iti cm. J;rtnoJ11'J' i ctl '10,000 on,; fartyf!. DeL I ar tartls i)''kcl om all g[j in f ö 1 mindt c cimcnsiqn g runt! H\' ni\cyän<i g f''n <\' att 'f.)t'insa aa u,gifte1. :\en am(inn 1 opinion en inom s.iöofficpi's;rctsa' orr' iek' Yrtnt fiit' alt bygf! rt mind1 ' fai t: tr. Om man ag,.,. i hctradantt at sthi den a111e rikan s;a Indian" kassen som ien japansl\ Owari itt'o kt afliga fa'lyg pi i\ye r -\0,000 1 a b t ittiska amirailelcl nu funnit n iid\ itncii g t a hygga minst ika k';!'. iga f'at Lyp; oc 1 al rndast finan sief\ 1i'n syn tyinga d et at in~kt' iin 1 ana10l i I i sui Iet f ii r (j så frrslds man all fr år:; a om det i cke i i<' 1 f a Yo r c IJi.itLre all 11~ gga 7 förhält adc "Qucen J ~izahe t s" för 5,300, : ]J L' st. cet inaes 38.:.i00,000 t: än st. fö rbätmdc ''J ood ' för 10,000,i111J 1: eer in ac,; 40,000,00U t. Ien förjiillmdn ''Qnecn ~ i za!jctt''-l)pen kund m er :Htct fi 1 1 kno p~ fart, R 38 rm. kanone1, dep ace m entet ej iiwrsli ganc e :i,ooo t. ort ])iya ika Yii sk y de ad so m H 0or or en Jt'Cisid 1 på 7 såc ana f artyg skur cå räkna 6G s. 38 rm. ;anon r r em ot!18 s. ;1\' samma Jw ibcr pet f)''a " H oads". Hitintis hm a alic articrisjii 'L'i aislcma Yi<ii.iL att fi\t'd cia' r m ec f å slom 'artyg ÖJ 'O att nriet i ct Jiir mem koncentrerat. N u k<h ma som motargument Lorpccfaran från L'-båar IH' i uftpan ort ;iii s agskeppen i fram t iden m i'tst e konstan t vara på sin Yakt em o t uftanfa. Ett stort f a rt~ g är ika ut,;att so m ett mincre f ör s; c ana anfa. nwn föruslen a\ ' ett mindre b ir ej så ;ännjar. Det S}n es såunca som id för ett vitt utsträekt kooniai 'ii;:c skur vara koj;:arc att b y gga ett siit''<' anta mindre fa'ln; m ed slö''c s am n~twagt seisy(ii'cic än ett fåta Yiiciga oc t d~ 1 a sagskepp. X :\L H., apri H.yktcn påstft iinn at tie nj a fr't~ gcn ; omnht all fi. ~ itl s'<'. a'li c i i teipc-torn. Ie skue i si.!'a f å 2-r))C J oc1 2 LL'ipp ctom. D essuto n1 väntar man sig att ic nya f artygen k omma at få hög f at oct stor aktionsraric m. a. o. att a mjnhetcn 1N1stc Yara J er er < pi it'~ ga utg ifter föt fottan. N. i\1. H., maj!1 J92J. At efter so m ticen J'1 amsuiier oc \ konfervnscn för Imperiet niirmar sig komma n ya t ~ kten om dc nya sagfartygcn. Amänna m cninc:, n Janc sjöof'icct'at c påstås numera 1an1 saif'al sig Hit at fonm sna!jb<i b n J' U'tvo m cc ];:~ artigt ai'li ee i or1 ]1fSGrs1;~ 1Ji. :\an i'<nskat m. a. u. s a c f J o sjagfart}s som nii rma sig siftskt ~ ssar c t~ p oc t retta Lyc;cs också!jaya bea;:tats av v ecer!jöranc c, t~ dr n Ya f ar ygrn karak:i ri sr''<s numpi'a so m " Jmprovec oods". :\an f ör es är även att 11Lrangcra Au;.;ra in. oc1 ='/r.\1 -Zraand pii. grund av för Ysag cstyckning oc 1 fö' i<tg Jart samt al L mo1crnisent L[on och Prinress H oya, vi;:a h. a. skue 1'<1. njrecning som nu instac'as på ''igct. Secan nu förrsagna iintringar ufi'<rs sku<' man!iuh\ s1 x kraftiga sag;ryssat e fut fiinipc oct Yika ii kunrc anyitnias ;.;om fyp;anrc cswcer. N. :\L n., maj '1 192J. I sammct nummer p;ipekat en in,;(indare al am inti t ct Linnu ej funnit ämpigt alt oft'rntj iggiim de s''gisj;a grunccrna föt det n~ a skeppsbyggn aisp t ogtam m ct oti t fi\rsökr r för sin de draga upp r em. Före vä'cskrigf'. Yar Engancb s mcgis;n äge b etydigt iil i ar e i crt rrtt man cft cnr as. tacc t; ska fottan att r itkna m et ~om mtijig m otståncm c otit [öj.jakigcn mitsle cn gc skct fintan k on'rntrcras ti Nordsjön. :\en ej hol slrnlvgien uan t\\'' f'a rtygsjyg gnadspoitiken i n fuerac es av 'J' yskand. ~n gan d m;'bte tr <J. Lien hygf!.t1 frti'l~ s, som Yoro bättre oc1 sa1 kare iin c e samtida tyska ort fi\jaktigr n ryo fartygen at snabb are och biiltrc ])rslyej;me. D c ny <J. [i'o)em som nu sta i nföt amiraiee ii1 n 'ck<' m era inyeckjac e. JJ CL (it nm öj igt t förusr \'' en ge 1S];1 fottan kan ]) i Ya tvungen att uppsök a strid oc h det ir kanske 'j heer ämpigt att ei sku tera Lien saken. :\fcn många anse att om engeska fottan gåt nt föe att upptaga stric inom <e nl'rmasc JO åren irt givctyis kommrt at bint på 1,000-tas mis avst[m< ft'<n iingani (ii\''t's. anm. ~) ' flat )'igen på Stia iayet). Amiraitetet ceat påtagigrn ipnna Cts ikt och Yct också at engesk a fottan f. n. odisputabet Lr een starkaste i eueopciska fan atten fö' många år framåt. D å m an icke d es to mindre gripit sig au m ed alt bygga fyra sagfart) g för att r r sä tta föråcm< m a tcei r it det t~ tigt att detta avsce anci f k ompikationer iin sådana so m kunna Yf\'tt att vänta i Eueopa. \Ian k ommer såunca ti ien sutsasen att te n ) a sag'at Lygen konstrueras fö1 att b es itta stot aktionsradie. D et påst ås Yi sscrigen atl rörsaget om en fotta i SLi <J. ant (amira Jcicoes fö1 sjag) avvisats På grund av svi.eigcterna m ed cocming oe 1 dc dt yga kostnade'na att håa ett sto 1 t anta s agfart~ f. rustade r ärsiircs. m en om detta är sant

31 -616- oc1 sas fottan i framtiden b ir nölsiikac att förägga sina! J a~t't i IJCmancs fan a t ten h i ' nö11yii nd igtctcn :w att b es i tta snaijba Lt 1 1 ) g desto m et a framtr:cande, ty 111 an n Jas te sna!jbt ktmna f örf) tta J! r d an ti Yikcn Ld a Y Yiit'dt>n som iäs. Yaräst ~ ng a nds intrcss( n ''""t'.. Stot akionst adi' uc1 tög fart iiro därföt tyrnnc egenskaper '"J m an nmste anse sanno i;a Yis :'t Yis dc " mpt oycc oods''. Brst) t kni n.~ och J cpj.nsring )H\ I'a utan LYiYc anordnats en igt ii.nomarna f 'iin Yii1 r1, _ kri ge t. i\fcn man 'n1.gae sig om det r j Yorc i-mpigt att I e sbi, '"J YOI'O för ~ on:h'!.aw :1Ygöt a nd c. då det gicc att aygöra nt n 111; 111 b orde forh:tta a Yg!,ra s tor «f::u,); fiit st o1'a k os tnader, oit n ic: gjorcrs. K \ 1. H., m aj 't I!Jt.,\mira'n Sir L)' [J'ian Bridge föt csih' i EL1inJu q.d1 11 cyie\y a :tf 'f'< ti ]))'!'game ay mindre sagfad yg uan pnnsat, tn r n et krafi,., t ari Ti. N. M.!.t, maj JS ~21. Si(ydd m ot!oi'j)cd IJ iii'aj'. :\ an JJör.iat i ~ n g ant föt ot tfa en tmders'iuing genout amint i h försurt" t'uyida ie moderna sag fartygen L ex. HouLI, s;ue k tj< t. utan :1 förura sin f' y!jar!j c. r, n r ra träffar ay L C:\.. GO cm. oq'dt r m ed c :a '1:!.0 ;g :s ad dnin ~. Jk itt' niimigcn att föt utse :1Lt torprt mn snt11'l komma att uppna denne J;aiibr,..\ycn föt ot cas att <'t'siu.t:1 > u.~< n m cc en so r Ls r öriga si't sködm. Yi ;a, tå <e' it ke anyimas sku r \ara uppf'ytadc u t YaneL \\'ast ingnn-tidniugar, m aj J!JZI. Ett rykte, su nt L) ci igen i poitiskt s) fte ancerats i den ame t ik ansk;t pt cssen, Yi YCta att! ;nganls 'yra nya sagfat Lyg skeria JJi\a s öt'!'<' ot ' krartigcu e ii n aa iti s p anerade fartyg i virdcn. n e skue f'n d dep acem ent om :J:J,OOO. oc1 en!jrst: rkning a-v R rd nn. kanom t 'r t ni r n fart HY 3:J i :Hi mt<[>. Besitningsst:Tkan sku 1 LIJ'!''i' i :! ;1 11. Pansu t'dicket s;uii(' IJii a 11:1 /J. ijnck. N. ~r. n., juni 1~ 121. k n) a sta,., fai'l) g, n Yinas c.i IJ!iYa föt diga futtiin J\12. ',- I~ J:!:~. är t at ti påiöt janie ay n)ycrc;nadema CYijas 2.., m i. t. m c n nntatrigen k ommer iekc te a cenna sumnta at atga under finan s;tr'. p r t hr i' k e ens s;ikcr a t köen ti aa J'aryg-Pn IJ iycr s räckt f ö t c 11 t ~;t.~<' 11 av mar~.192:!. 'J'ya iy farty;;en Lo'k eme ct Lid ;omma al. r s.iia:i une t oppe t ay so mnhu en fran priyiy:try oc1 de ftcrsåcnlc L1<1 J, 11 n ma roi!-! <'n at!jygf','as i 'o'sit <J'i Jcyonpor.!\an Iat si,'' ;d atjtaga al L IJyggn adscos tn nrej n n, so m r nig t t yktcn smtc komma att,.., ti )i' fru tv~, k tmn rt t'rit tet'as ti r :a 8 mij. ip! ) o" ' ;<. ~L R., mars 2:) H21. Jiin!'öt esc ea! C!fes;a oeh tys;u siaus;epp. V ie! flrsmö tc inom nsiulion uf \:11 a1.\rctiects tii :-:ir Etsac c 'Eynco m t, DiJ cc or of Xnva Constt udion clt Iör ecrag u1 c r 1' 11 de iakttageser angåencr ) ~u skt J ss!j)g!' e t i <ir:;kit m el a1 s't'i<' pa ö'ogsfart: g. Han m CtfiRY at t.' skn'c i n;t;, ra fa tiinscenten ön t Lr;iffad' cngch männen, såsom i friga om [nyäncning ay ] Jics emaski''. Dc ston< fartygen \ Oro ock si Yä konsruet ac ot11 ]J ä grunr ny att t ysk arnc i ade!jrctm e t ocko t än engesmännen 1acc cc kunnat giva sina f artyg Jättrc sa!j iiet. :-;edan c ngcsrn~innen numct a ökat!jrecc en på sina c ock or ir denna ÖYCrägsenheL borteiminerm. Baden s;ue kunna kantkiiriseras som ( n god k opia ay IJuecn Eiza!J ctlj, m en det engeska fartyget t11t c fö rc e en ay ojrecning-.!je tysk a f artyge n Yo t o Yicare myckf'l omsorgsfut inde ace i va entäta rum, i v issa a1 secodcn biltre oc t i Yissa aysccnccn siimt c Lo dc engeska fartygen. IngenLiera s) stenwt knn cm e et'ili sägas m va Ya r i t de andra öyerägset. Sk: cjd sj i1ns Lcn Yat ) e; el Yii. orinad L' i öyct'ntkair s ay en sit' skic offi ce t. Sit Eustarc :Jnsct att det y;a tack Yare t: ska'1ps skyedstj änstsystem som t e i.j utant-:;agi' L syi\' skadade t) ska rartygen kund!' f ör as cm. H an rot oeksii att sa!jiicten 1 os tc t, ska k r uc'l j ämfört met instabiiteten ios de enge ska kwsot crna gjorde att dc L ) ~ ska s:1gkryssarnc ej Lit aij!jac es ay samma öt!c som m o syar anie enge sk a f c1't) g. D c t) ska sagkt )'ssarnc Y oro ty t! ige n hygdcc föt t cträtstr id ; den tysk a ami easta!jcn tac e mrd ancn< cm fö t utsct yijkcn r 0 cossa fc<rty." sku e komma att spea. I f raga om sagskepp h ad1 t: ska m r hihre pansat mt n c j sa SYat'n k anoner so m engesmännen. et':1s fad:!' kunna <Uhi's taya Ya t it.iii.mngoca m ed e n gc smit nn e n ~. Kruppansat r t torde 1 am visat sig unrt t iigset det iket Ljnr k:1 eng-p\ ska pansnr c t. N. M. n., mat ~ :~o 1n21. N: ss 'eft t'' t'alie föt'<'i'cw iat mött c n 1 e id gensug,,t.. Det fmhå!jes at t ''Baden.. ingauntc.!;an sägas, am en J;opia ay ''!Jucen J;;JizabeLh " Baden Lit nämit;'l' n 't ~pisk, jlimföc cse is ]J r c LL sags,epj r. Ocrr cet at fjuc en 1-:izawt iar ''a sagkt : ssat c ikn~n i ' form oe 1

32 -618- del enda dc bi'ua rart: "rn aya ika iir JJc~Lyeknin2 c n. "T ic Cn~ icc r förkarade i okt o])rr fii ' iicl åt at '\r JJåda f arlyg~ L> -!H ' I'I a,."''" f 1 c\n p;eu nc cn oika i at utom h cs t) cj,ninge n. \Ycn i fråga om un c't'yal L c n s~ zydc cl möler :Sir t~u~t acc <'n H st:i nt i! c nsaga. Baren Ya r oyrdr r sig igen iiyerigscn aa en ge bm f ad).~ f t an före.jutancl IIavcritj än s Len YH' u L mär; t ' ii o!'gani seracl K' p pru1sa1'c L " '"' d Pt sägigcn öyerigsct ccl rn!chz a. N. M. R.. apri 6 1D2J. Edsäc> inusa11on11 iii!j<ii' hord. Samma syslpm för r c siickn ing, som at\'i'tndc~ i ~tora Ynt'UII\b. "'' infö1 a~ på aa engpb ka f ottans stora far tyg. N. :\L R.. maj '' 1!12 1. i\onitoj'pl'. Mr. DJ walcr skriyct' i en a'ikc om iic1 c kusli'iii's\'h'sfat')g Engand och Frankrike al en < \. erfarenietema fri'm Yiirdsk'if!et Y<H'it all man atil kommer att aya ruwtntning för ::;nml gncnte f artyg mc c SYi'tr; m Lieri nr1 atl man siipri<'~ c'.i I ör sop'' sadann far L; ::; ~ om Er< ms oct ''error. N. ;\L IL mars t>pa1 ation a, saukryssat't'. Tiget s pannor skoa i\ncras fit' oj eedni ng. N. i\l R., mat s 2:-J A o [ ier i. ~~tchaslig e tcn, it Badr ns 38 cm. kan one1 upp[!iyes ayn vari t 1 sk. per 50 sek. c ft pr ojpzi oc t krutaddning oc upp1ii.mmes från curkama och J sk. pet 26 srk. th p roj ekti or1 kruatidning uppiimtaces f'ån omaddnin[':seu mmcl. :-J. 1\L.. apri 27 1\J2 L I umcrhuset framstä des nyigen en förfragan om amiraitetet Jnue för \ sikt att åta tinrk a ö cm. kanoner ay JO fots W> ka. ) hingd i \Vo o w1 i c i. Svaret h e y nekamir oc 1 torde fö' b 1 iv a si en ti framat pä g'und av ce cnor ma ökn ingama i tcpacrm ent m. m., so m szn ' biva nödvändiga för J'a't}g en ii.rigenom. Ett anta!i c m. kanonrt tiyerkaces redan under kri ge t oc1 ti g ~a nu i förråd. ;\. \ L n._ m aj 23 J fzj. fit'di gl. ;\nd'in!j av fa'.y!j n oya So\ erei('n ska förses med ])ujg e. n oy::1 Oak ska förses m cc ug e cä fö1 st nämma fn' ~g Jii\'it Hcp!ibC är nu under iimt ing f(,r a L fii ])uge in:;al Heno\\ u ska undergå sammr fu1 ~im1'in::;. ]!ampsire T e., mar s J HJ2J. S>~' dd emo fyghåsan'a. i\an I ar ;ommit i insikt om a de :.;Lö!' 'e farygens dii.ck måste förs tä'zas för at kunna emots å fabomber. Aa nyr amerikansza oci,;apansza sagfartyg ra J :JO mm :s vansardäck, ort för Enganc s n : a fartyg wr man Länk si::; m ots'a, ande dimensi one1. H oods c~ek JI'P eneast 15 mm. L,iocka och erhjnca r,j iriickig säkee1e. };;\psiii rc TeL mm s JS J92 1. Mo'\fao.r!J som maniivn'j'as 111edes!JIIist. Sagskcpp'L.\gamemnon (bygr;l 1\JOS ). ~om ulagits ti rueigl mi\.1- f1rt; g t RL' [ii!'setts mc en aij\'lning YRI'igenom fart: ges styrning utföres frän anc pee gnist. :N. M. H.. ap 1 i 6 192J. U-båttu. En ny L-ba nct en minuäg::;ande '-båt skoa påbörjas unuer Secan år :1918 wr man ej päbörjat nftgon Li-bät. Hamps1ire T e.. apri Livo iiddnin!jsu IIoo dniii!ja' 'iio U-håtao.. I P J) mou tt påstås ava gjorts en ny uppfinning föt a.tt rädda besättningen på en L-båt, som ay en eer an nan orsak ej k an komma upp ti y tan. \'attencjupct får cock ej Yat'a för stort.?ji gh t, mars 2'< Luft s >cpp föe 'otan. Pirst Lot c!tar mecceat i unccruset att man i amiraitetet besutat att icke v ica o e bygga oc använca u t'lfart}g enigt systemet ättare än uften f ör fottan. emecan såcana fa't) g Yisat sig atför ängsamma oct sårba'a. PigiL anse!' att tetta besut Lit riktigt. om man också kuncc Länka sig att uftskepp kunna t i h crkas ay mincre cimens ioner eer ock gö1 as

33 mindre sårbara genom att HT\'änn heiumgas eet' förse rem m ed bes tyckning. Hampsh irc '!'e., mat s I Fy!Jhi'>tar. Dc nya fyg!j åtarna!java nu sutprövats i Jarw tid och vh.;at, i,c; vam mycket yckade. Avdeningar av sådana båtar <omma au Li < as aa sjöst.)t<dr. Dc äro J)estyckade m cc torpeder oc1 kanoner och kttnna betraktas som f~ ga n dc torped)/uat. Inom sjösyrkorna komma f!, a tt sammanföms i foijer med e tt ;:;jögäene triingfart~ g som m.,!],. 1,_ fartyg. Den första f o ttij en kommrr att t iceas At an e t fottan. ampstire Te., m ars 2:i "'ya ojci\ngarc. apri pabörjaces i Porsmo utt en o j eångare om 8,000. I Devonpor!t ar nyigen pftbö rjats ett imandc fartyg. Amerikansk Army and Nav:: J ourna, maj 21 19~. S ;j nförsö,cn emot Baden. Ut icke officie <ä a medccas ti Engineer föjande: Skjutförsök en tfördes av monitom Lot c Ci vo, som vat' b's~ Tk at m ec ett trippetorn med 38 cm. kanoner. Skjutningcn föret ogs i sn vor på nära 1 å m ec rctucerac hastigiet på proj ektien motsva1 andc nnsagsastigeen på 10,000 m. avstånc. Baden s pansar, som var 3:i0 mm. tjockt. gcnom~ ogs ätt och man tyckes vara något fön'iinad att fartyget bev st s nabbt söncc t skj utct. F y tb arh et en var tiinctgjorc ingt inn an beräknat oc1 faststä t sko tan ta avgivits. Baten befann ~ig sj unkande iiistånd och anfö s då m ed torpedpan; de ta senare försök kan såedes ej timäas n ågon bet~ cese. rimes, maj 31 J!21. Försiijninn av ut1 anne1 ad c i':i'iyfj. Mcssrs. 'J'. \V. \\ arc, AiJion \Vo';s, Steffi cc tava inköpt fö r :tt nclsnoas 1.13 st. r. d. engeska örogsfartyg ti ett pris av 2 e 10,;!J.!Jer on. Inköpta äro :J sagskepp, 6 pansarkryssare, 6 Hitta kr}ssare, ~ fo iiia cadcrs, 72,jagare, i:' torpedbåar oc /1 8 monitoeer. ]'J. i\r. H,, U'S 23.1!121. )';1!'\'. \'a rvet i J-Iaubow!inc ska stiingas oc1 indt agas. \'arvet i P cm!h oke konuncr a tt sä n ga~ och indragas under nästa fte. J[a PSiire 'J' e., mars 23!92 1. Nya oj e( iset n pr i 'o smouh. En m ä ngd n~ :c sot a o,iewtå«re skoa h~ ggas i Portsmoui. 1-Iamps t i r e T r i., n t aj :n Stora ojct epo ter skoa!jyggas i Cape T0\\'11, Fakandsöame, nangoon, Gmngcmont, Sierra Leonc, Si ng apot c oc1 Pcrn!J t' Oke. Umer byggnad b efinna sig t rdan c potcr i Gibratar, Hong Kong.. Jamaica, i\iata, Port Saic, Cycc, P1Ymoui1 oc1 Portand. N. M. R., apri 6 JG2 1. Nya docio. Singkryssaren Hood <an ej dockas annat än i Hos) t. Jvian Iar för avsikt a tt sn a rt taga upp frägan om ökning ay dockornas dimens ion er. Moming P ost, apri Britism imperie s ro:t. Enigt ett försag av Lo' Jcicoe skuje imperie ts o ika Iämee gemensamt b id raga t i unce 'iå et av fotta n föj anr e J'Oportion: S orbri tanien och I t anc Austrai en N~ya Zea!an r Canada Sycafrika 7,., %. 2,q 2 o/o. 12," %. 3.., %. Häri ingå icke k osnader för hamnanäggningar, v ika J ekoe böm b esricas a1 varje and för s ig. Ovans ående siffror äro m edeta av befokningsantaen oc1 ce ror som u tt ycka värcct på trikesancen för respektive änder. anse e siff- X M. H., apri 13 1! Ny! V<'\'. Ett minetre Yat'V ska troigen uppsätas Yid Scapa Fo\\'.

34 - G22 -- Litteratur. it i!jsi >isende'<!'knis;a un ed in! i tier de nitonde åt!tnth ae :w J ugo JungstcdL. u tgör en sjö.j\ siindig de a1 ret J;utur is "''bka Se i eyc I'k cl k niontt i''itd'ad'i, som utgiycs <\' J>. A. NOI'S \'d i i<' Sön c.. \'e LcL ifntga a1 scr at ~mna c n ö1 c sih a1 krigsyäsc nt's i< kniska uyccking tmdcr det niton tie ftr11mcrad c. I det kapitr so11 1 ay. ianda '\Jarincn ämnas så unrrt en ;nrtfatta r edogörese f ör J''''s"naor ganisationcn oc 1 drss utyec J;ing inom stormak tern as fottor. iirdt, 1 föj er en redogö r ese fö marric cns utvecking J'rän inj csk ep]!('',,.ii kanon.i oames Lid fram t i dc modcma krigs, crkyg so m Yit Yiirdskrig's u ot ingingo i stot m akcrnas foor. Sn nsd :\auisd.exi;on a1 Gustaf c;tenfct p f \Yahström 11\'h \ Vidst ancs f ö'ag anger sig Y:u ct en praktisk upps agsijo; för sj iitin oc 1 rn askinfok skeppsr ecarc, k onsurrtpcesoncr, sjöassuracörc r, skl'j'i'' mäkarc, jurister m. f. m en bör åtm inston e pä c c t sjömiiirrt O ' "' t b egagnas m ed en Yiss fö siktig c t. då dc sjömiii a Lc rrn c'a i en dpi fa s) na ~ Yara t"::tnsj;a ofusun igt h ciancarc. Innehå i åtskiiga maritima och krigsvet e n~ skapiga tidskrifter år :e ti RATTELSE. Vidstående sjökorturkipp tihör den i häftet införda artiken >)Nytt formuär navigeringsjourna>) av kapten S. Uff. A'.iet i oeh handvapen. K anon'arikasj on wd ad ic ck spansj on Sj öo inshistoria. La bataic cu T exc Ot'fJUnisa i on or h hnd[je. L e pt ogt'i 1 e na1 a. L e pe sonua Fat ynsbes<ri'n in!j a, s<eppshy!i!jt't'i och Kon Lr::ti)t'Opeen fu'~ n s mas<iner. SjiHat. B r i Li s1 si i pping. mat' i n e insurancc an e f eigij ts.. N. ''. f. s., sic!. 20: R. ~I., sic H. ~'., sid. H:i. N. T. f. S.. sid. 2J(;. :s. G., sic. 267, 271 ~1 :zs , 2977, 3057, :37.

35 ~~~--. ~;;qp:z::;:;p;:'=:s:=:;"'tff"v~iiii:~i?'ti==zr"='======='='::r=~c;;:;~2c'8~?f.=::""'::r=;;;::==r:;:=~=~==~~~"~=~~"'==c:r-"""'''~.~j;' 9 ~~~ = o:: "'~ (., r 18 Sd =.,."""''~ c ~"'= -,-,-e-~~-~rr ~~~~. ""'-'-=., _. 4 L_,_::::J~~~ ==-'.:;:r,_;...,.,_, 77 _.. i'f''.... -::::::::::r,. ""' - - m L. r; ~~O '2C _.,,.. c., fis.:.. ;.... "',,....,,.. gf's.j. ",_,,, " ;;>f's. " Gr - ". Se t6 1;-se H - sd " "'.-u,9 " ' 16 ";,f,,,, u v.s,,. " ~~ 16 gf ~g IS' ;~.. u Sd " " C.. f's " f''),}.,.::.-,. ----,-,--- > "., u s,.. "',.. "' ~ \... ~ m J.. \... ~ "',.. "o,.,,, < Jrbr.".J 4? \ TO /. i g7,,...57" 40.. ".!17.,1 u u s~ TDE.."-JS " gt:s<t L!:; ,. $1'Si " fs;t,.... } gfsr. t " f!'."..,.. \.. \... s./,),fe 101,., 110, J,., "' 'o ss o. S S ss., SJ Gr br.l(t ao t,.l<1.sd " ' Aqu ' o "-..._.. J~.tpi.ta-,.. ' JS f " ', "'*G- ~sr.. ss ' ~ Soi.gr..LA 3J.. St.Sk Or- JS, 27 -n.-.<:d$5r S<