Påverkansfaktorer i relation till viktminskning bland gymnasieungdomar

Beteckning: Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Påverkansfaktorer i relation till viktminskning bland gymnasieungdomar Petra Sandin & Maria Udenius Januari 2009 Vetenskaplig uppsats 15 hp Pedagogik C Examinator: Peter Gill Handledare: Johan Liljestrand

Abstrakt Sandin, P. & Udenius, M. (2009). Påverkansfaktorer i relation till viktminskning bland gymnasieungdomar. Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Syftet med studien var att undersöka om de gymnasieelever i årskurs 3 som uppgav att de försökte minska sin vikt hade ett högre Body Mass Index (BMI) än de som inte försökte minska sin vikt, samt undersöka vilka faktorer som påverkade gymnasieelevernas vilja att gå ned i vikt? Författarna använde en survey-metod i form av en enkätundersökning för att kunna jämföra variabler samt se orsakssamband och påverkansfaktorer. Enkäterna besvarades på den aktuella gymnasieskolan med respektive klassföreståndare närvarande. Studiens resultat baseras på tre gymnasieklasser i årskurs 3 och omfattar 52 elever, varav 35 flickor och 17 pojkar. Resultatet visade att den största andelen deltagare som ville minska sin vikt var de normalviktiga och anledningen var för att de ansåg sig själva som för tjocka. Det framkom att en stor del av flickorna som ville minska sin vikt även hade någon i omgivningen som försökte minska sin vikt, dock sågs ingen signifikant skillnad hos pojkarna. Vidare visade resultatet att det främst var tonårsflickor som tog till sig budskap från media och påverkades av modetidningar. Det framkom även att flickor oftast valde att banta för att förändra sitt utseende, vilket inte kunde påvisas bland pojkarna. Slutsatsen som författarna har kommit fram till är att ungdomar i dagens samhälle har en stor press på sig, där omgivningen är den största påverkansfaktorn och som i sin tur kan orsaka ohälsosamma levnadsvanor. Nyckelord Påverkansfaktorer, skolungdomar, viktminskning, BMI, massmedia 2

Innehållsförteckning 1. Inledning...4 2. Litteraturgenomgång...5 2.1. Body Mass index... 5 2.2. Kroppsuppfattningar, ideal, massmedia och sociokulturella aspekter... 6 2.3. Övervikt/fetma och självförtroende... 9 2.4. Konklusion... 9 3. Syfte och frågeställning...10 4. Metod...10 4.1. Datainsamling och urval...10 4.2. Enkätens utformning...11 4.3. Utförande och bearbetning av enkätmaterialet...11 4.4. Validitet och reliabilitet...12 4.5. Etiska överväganden...12 5. Resultat och analys...14 5.1. Presentation av resultat och analys...14 5.1.1.Andelen flickor och pojkar som är under- normal och överviktiga/feta...14 5.1.2. Viktminskning bland olika grupper...15 5.1.2.1. Andelen flickor och pojkar som hade en vilja att minska sin vikt...15 5.1.2.2. Andelen under- normal och överviktiga/feta som försökte minska sin vikt...15 5.1.3. Andelen under- normal och överviktiga/feta i respektive klass...16 5.1.4. Har de som vill minska sin vikt ett högre BMI än de som inte vill minska sin vikt...16 5.1.5. Vad är det som gör att deltagarna vill minska sin vikt?...17 5.1.6. Samband mellan ungdomars och anhörigas viktminskning...17 5.1.7. Viktminskning, kostråd, media och dieter...18 5.1.7.1. Den totala andelen flickor och pojkar som försökte minska sin vikt och hade följt vikt/kostråd från media...18 5.1.7.2. Andelen flickor och pojkar som försökte minska sin vikt, gick på någon form av diet samt följt vikt/kostråd från media...18 5.2. Sammanfattning av resultat...18 6. Diskussion...20 6.1. Metoddiskussion...20 6.2. Resultatdiskussion...21 6.3. Förslag till fortsatta studier...23 Litteratur Bilaga 1 - Informationsbrev Bilaga 2 - Missivbrev Bilaga 3 - Enkät 3

1. Inledning Ungdomar är en viktig grupp i samhället som skapar sin egen kultur och som påverkas av sin omgivning. Det finns många faktorer som påverkar ungdomar och detta är något som vi vill undersöka ytterligare. Missnöjet med den egna kroppen är stort bland både flickor och pojkar och det är ofta bakomliggande psykiska faktorer som påverkar ungdomarna. Modeindustrin och massmedia förmedlar idéer som kan orsaka ätstörningar och viktfixering hos ungdomar (Clinton & Norring, 2002) och det har visat sig att tonårsflickor ofta läser tidningar, tar till sig budskap och använder media som en informationskälla för att förbättra sitt utseende (Ata, Ludden & Lally, 2006). Vi vill nu fördjupa oss inom detta forskningsområde och har därför valt att undersöka om eleverna i årskurs 3 på gymnasiet som uppger att de vill minska sin vikt har ett högre BMI än de som uppger att de inte vill minska sin vikt, samt att undersöka vilka faktorer det är som påverkar gymnasieelevernas vilja att gå ned i vikt. Det framgår av Ivarsson, Svalander, Litlere & Nevonen (2005) att smalhet inte är ett lika stort hälsoproblem som fetma och att de störda ätbeteendena ofta hör ihop med samhälle, kön, ålder, en störd kroppsuppfattning samt den sociokulturella bakgrunden. Ett smalhetsideal råder för flickor medan pojkar strävar efter att få en mer muskulös kropp (ibid). 4

2. Litteraturgenomgång Litteraturgenomgången innehåller forskning och fakta som belyser BMI, kroppsuppfattningar, ideal, massmedia, sociokulturella aspekter, övervikt/fetma och självförtroende hos ungdomar. 2.1. Body Mass index Body Mass Index (BMI) är ett mått för att mäta om en person är under- normal eller överviktig, dock går det inte att använda detta mått om personen exempelvis är kroppsbyggare med stor muskelmassa (Statens livsmedelsverk, 1995), då värdet blir missvisande eftersom övervikt utifrån BMI-skalan kan vara en indikation på stor muskelmassa (Abrahamsson, Andersson, Becker & Nilsson, 2006). Janson & Danielsson (2003) skriver att ett barns BMI går att räkna ut på samma sätt som på en vuxen, men däremot kan BMI kraftigt variera med åldern. Detta har gjort att särskilda BMI kurvor för barn används som visar BMI-värden för varje ålder (ibid). Enligt Statens livsmedelsverk (1995) är BMI det längd- och vikt mått som nått störst spridning internationellt och utifrån författarna Abrahamsson et al. (2006) räknas detta ut genom att ta kroppsvikten i kilo dividerat med kvadraten på kroppslängden uttryckt i meter (kg/m2), och används inom såväl kliniskt arbete som forskning. Klassificeringarna övervikt/fetma används då vikten överstiger det som är normalt för kroppslängden (ibid). Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) klassificeras ett BMI-värde under 18.5 som undervikt, 18.5-24.99 som normalvikt, BMI 25-29.99 som övervikt, 30-39.99 som fetma och BMI över 40 ses som sjuklig fetma (Stahre, 2007). Sammanfattningsvis är BMI ett trovärdigt mått som används över hela världen och ett hjälpmedel för att klassificera människors kroppsstorlekar. Meurling (2003) poängterar att de grupper som försöker minska sin vikt bland barn, ungdomar och unga vuxna i genomsnitt har ett högre BMI-värde och en större andel underhudsfett än de som inte uppger att de vill minska sin vikt. Detta pekar på en realistisk kroppsuppfattning hos dessa personer som i sin tur motiverar deras bantningsbeteende. Vidare har det visat sig att de flickor som är i riskzonen för att utveckla en ätstörning har ett högre BMI än andra flickor, vilket överensstämmer med annan forskning som även de visar ett samband mellan övervikt och bantning som sedan kan utvecklas till en ätstörning. Flickor med normalt eller för lågt BMI som försöker minska sin vikt är även de i riskzonen för att utveckla en ätstörning som på sikt kan få allvarliga konsekvenser (ibid). Enligt Carlson Jones & Crawford (2006) har ett mönster mellan BMI och missnöje med sin kropp setts hos 5

flickorna, men inte lika tydligt hos pojkarna. Dock visar majoriteten att ungdomars höga BMI-värde ofta relateras till ett kroppsmissnöje och viktbekymmer. Vidare visade studien att det både är de överviktiga pojkarna och flickorna som upplever den största bördan i vår utseendekultur, eftersom utseende är något som är viktigt för både pojkar och flickor. Carlson Jones & Crawford (2006) skriver vidare att de högstadie- och gymnasieelever som uppger att de känner sig tjocka har ett högt BMI, dock framkommer det att 43 procent av flickorna som kände sig lagom stora hade ett medel - BMI på 20,6 vilket är nära den lägsta gränsen för normalvikt hos kvinnor som är BMI 19. Studien visar även att av de 40 procent av flickorna som kände sig lite för tjocka bantade drygt hälften och dess medel BMI var 22,7 vilket motsvarar normalvikt. Av de flickor som upplevde sig själva som för tjocka bantade 89 procent och hade ett medel BMI på 27,3. Siffrorna ovan visar på att det råder ett smalhetsideal bland unga kvinnor som ligger nära den lägsta gränsen för normalvikt, vilket kan orsaka att ett bantningsbeteende påbörjas (ibid). 2.2. Kroppsuppfattningar, ideal, massmedia och sociokulturella aspekter Meurling (2003) menar att barn som växer upp i en kultur där smalhetsideal är i fokus uppfattar sin kropp som större än vad den egentligen är, vilket även visar sig hos många normalviktiga flickor som bantar. Flickor som gick i årskurs 3 på gymnasiet uppgav att de skulle bli mer nöjda med sig själva om de blev smalare och en stor del av flickorna tror även att de skulle bli mer omtyckta av pojkarna. Den höga graden av kroppsmissnöje (Carlson Jones & Crawford, 2006) är vanligare bland tonårsflickor än tonårspojkar och det kulturella idealet av smalhet har idag blivit ett definierande kännetecken för kvinnlig skönhet. En flicka som vill förändra sitt utseende väljer oftast att banta och både Carlson Jones & Crawford (2006) och Ata et al. (2006) beskriver att tonårspojkarna istället har en önskan om att öka sin muskelmassa då detta har blivit en viktig del och som associeras med det manliga kroppsidealet. Samhällets idealbilder för pojkar (Meurling, 2003) kan bidra till riskbeteenden som överträning och användning av anabola steroider. Utifrån Antonovsky (2005) är ungdomsåren till stor del turbulenta och ungdomarna uppfattar sig ofta som exempelvis för långa/korta, för tjocka/smala eller att de har för stora/små bröst. Grunden till en stark självkänsla byggs enligt Antonovsky (2005) upp under barndomen och ger därmed en känsla av sammanhang (KASAM). En känsla av sammanhang beskrivs genom de tre viktiga komponenterna; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, som är 6

betydelsefulla för att ungdomar inte ska påverkas negativt av miljön runt omkring. En studie gjord av Ivarsson et al. (2005) visar att svenska ungdomar har en positiv attityd till det smalhetsideal som råder samt att de känner sig psykiskt och fysiskt pressade för att passa in i dagens samhälle. De ungdomar som har en positiv attityd samt känner sig pressade har visat sig ha ett lägre BMI än idealet. Vidare har det visat sig att ett lägre BMI-värde för flickor associeras med depression och för pojkarna associeras övervikt med låg självkänsla (ibid). Viktproblem orsakas enligt Ivarsson et al. (2005) av bakomliggande psykiska faktorer vilket de menar borde undersökas ytterligare. Det framgår även att utseendet spelar en stor roll för ungdomarnas självförtroende och att kroppsvikten förknippas med attraktivitet. Resultatet av Shisslak, Crago, McKnight, Estes, Gray & Parnabys (1996) studie pekar även det på att flickorna känner sig pressade av det smalhetsideal som finns i dagens samhälle. Vidare skriver de att flickorna associerar attraktivitet med att vara smala för att på detta sätt lyckas bättre i samhället och ha lättare att skapa nära relationer med pojkar. För att uppnå attraktivitet börjar vissa flickor visa ett bantningsbeteende, öka sin fysiska aktivitet samt hoppa över måltider (ibid). Den sociala miljön skapar erfarenheter (Antonovsky, 2005) som är avgörande för utvecklingen av ett svagt eller starkt KASAM, det vill säga att de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet antingen är eller inte är i balans med varandra. Ivarsson et al. (2005) styrker att ett skönhetsideal råder för både flickor och pojkar, och det har visat sig att bland 13-14 åriga ungdomar är 40-50 procent av flickorna och 20-25 procent av pojkarna oroade för att de anser sig själva som tjocka. Pojkarna var mer nöjda med sitt utseende och vikt än flickorna och var även mindre deprimerade. Vidare visade studien att flickorna såg sina kroppar som något estetiskt och dekorativt medan pojkarna istället såg sina kroppar som något aktivt och funktionellt. Kroppsmissnöjet hos både män, kvinnor och ungdomar har kunnat relateras med deras BMI - värden (ibid) samt att en låg självkänsla, socialt stöd, viktrelaterat retande och en stor press att minska sin vikt är sammankopplat med negativa kroppsuppfattningar och ätrelaterade beteenden (Ata et al. 2006). Forskning har visat (Meurling, 2003) att det finns ett starkt samband mellan barn och ungdomar och de övriga familjemedlemmarna när det gäller bantningsbeteenden. Det fanns en stor erfarenhet bland de pojkar och flickor som uppgav att de bantade att även deras mödrar eller fäder bantade, flickorna hade även erfarenhet av kompisar och syskon som 7

bantade. Bantning har visat sig vanligt förekommande bland ungdomar idag, nästan alla flickor i gymnasiet hade erfarenhet av att en kompis hade bantat (ibid). Enligt Social Learning Theory (Wijk, 2003) har miljön runt omkring individen stor betydelse för människans beteende och handlande. Människor påverkas av sin omgivning genom bland annat observationer och praktiska erfarenheter som både kan ge positiva och negativa konsekvenser. Carlson Jones & Crawford (2006) skriver att flickor oftare har konversationer om utseende med sina kompisar medan pojkarna påverkas mer av vad andra personer tycker och säger. Studien visar vidare att pojkar oftare blir utsatta för mobbing och diskriminering jämfört med flickor (ibid). Det har visat sig att tonårsflickor (Ata et al. (2006) ofta läser tidningar, tar till sig budskap och använder media som en informationskälla för att förbättra sitt utseende. Studien visar även att 69 procent av tonårsflickorna påverkas av modetidningar där många smala modeller framhävs, och 47 procent rapporterar att detta påverkar viljan att börja banta (ibid). Utifrån Social Influence Theory (Wijk, 2003) utsätts ungdomar för risk att utveckla negativa hälsobeteenden genom att de exempelvis uppmuntras av media, kompisar eller skola. På reklampelarna hängde flickor som visade hur man skulle se ut. Deras armar och ben var som stickor och deras midjor såg ut att tillhöra barbiedockor. Pojkarna skulle vara macho och ha muskelrutor på magen. Vi matades ständigt med dessa bilder och trodde därför att de speglade verkligheten och ingenting annat (Meurling, 2003 s.32). Meurling (2003) skriver att media idag ger föreställningar om samhällets ideal och värderingar som barn och ungdomar tar till sig. Ungdomarna är väl medvetna om de kroppsideal som pressenteras i media och de ungdomar som anammar dessa ideal har en större benägenhet att uppleva missnöje med sin egen kropp. Samhället och reklambudskapen har bidragit till att forma en särskild bild av hur kroppen ska se ut. En fobi för fetma råder och att vara slank och mager tycks vara prestigefyllt bland kvinnorna. Abrahamsson et al (2000) menar även de att samhällsutvecklingen sannolikt kan påverka kropps- och utseendefixeringen då det finns stor tillgång på mat kombinerat med de västerländska kulturella värderingarna, och det överdrivna nyttighetstänkandet kan med stor sannolikhet påverka individen genom att locka till bantning (ibid). 8

2.3. Övervikt/fetma och självförtroende Melin & Rössner (2003) menar att fetma är ett komplext tillstånd som behöver ett tvärvetenskapligt synsätt. Förekomsten av fetma ökar snabbt, både i u-länderna och i-länderna och påverkar barn och vuxna på samma sätt. I en annan studie gjord av Nishizawa,Kida, Nishizawa, Hashiba, Saito & Mita (2003) framgår det att smalhet inte är ett lika stort hälsoproblem som fetma är. Vidare skriver de att störda ätbeteenden är nära relaterade till ras och samhälle, kön, ålder, en störd kroppsuppfattning samt den sociokulturella bakgrunden. Resultatet i studien visade att fler flickor var underviktiga än överviktiga jämfört med pojkarna då andelen överviktiga var fler än underviktiga (ibid). Ikeda, Crawford & Woodward-Lopez (2006) skriver att självförtroende definieras som hur mycket en person tycker om, accepterar och respekterar sig själv som person. Barns självförtroende formas inte bara av deras egna uppfattningar och förväntningar utan påverkas också av föräldrar, lärare och kompisar. Självförtroendet är viktigt för barnens motivation, prestation i skolan samt för sociala relationer. Ett starkt självförtroende i tidig ålder ökar chansen till socialt och emotionellt samspel med omgivningen samt höga prestationer. Forskning har visat att unga flickor som uppfattar sig själva som överviktiga eller som faktiskt är överviktiga är särskilt sårbara och har ett lågt självförtroende (ibid). 2.4. Konklusion En enkätstudie har genomförts för att undersöka ungdomarnas BMI och de faktorer i omgivningen som påverkar deras vilja att minska sin vikt. BMI är ett välkänt mått som används som ett klassificeringsverktyg för att kunna avgöra en människas kroppsstorlek (Statens livsmedelsverk, 1995). De grupper som försöker minska sin vikt bland barn, ungdomar och unga vuxna har i tidigare forskning i genomsnitt visat sig ha ett högre BMI (Meurling, 2003) och ett missnöje med sin kropp än de personer som inte uppger att de vill minska sin vikt (Ivarsson et al.2005). I vår enkätstudie kommer begreppen Social Learning Theory, Social Influence Theory (Wijk, 2003) och KASAM (Antonovsky, 2005) att prövas med utgångspunkt från omgivningen och miljöns betydelse för den enskilda individens beteende. Faktorer som modeindustri och massmedia (Clinton & Norring, 2002) samt samband mellan barn och ungdomar och de övriga familjemedlemmarna har visat sig när det gäller ungdomars vilja att förändra sitt utseende (Meurling, 2003). Utifrån enkäten i den aktuella studien vill vi undersöka om de ovannämnda påverkansfaktorerna stämmer överens med vår studie samt utvidga forskningsfältet för framtida undersökningar. 9

3. Syfte och frågeställning Ungdomarnas vilja att förändra sitt utseende påverkas av faktorer i omgivningen och ett samband mellan BMI (Meurling, 2003) och missnöje med sin kropp har kunnat ses (Ivarsson et al. 2005). Vår nyfikenhet inom ämnet barn och ungdomar gjorde att vi ville undersöka området ytterligare och frågeställningen är därmed: Har de gymnasieelever i årskurs 3 som uppger att de försöker minska sin vikt ett högre BMI än de som inte försöker minska sin vikt, och vilka faktorer är det som påverkar gymnasieelevernas vilja att gå ned i vikt? 4. Metod I metodavsnittet nedan presenteras en utförlig beskrivning om hur författarna genomfört sin undersökning. 4.1. Datainsamling och urval När författarna valde undersökningsområde bestämde de sig för att göra en kvantitativ undersökning, en så kallad survey på ett stort antal elever. Cohen, Manion & Morrisson (2006) menar att syftet med en survey är att undersöka och jämföra olika variabler för att sedan kunna se olika samband (ibid). Utifrån detta valdes en enkätundersökning som metod för att kunna se samband mellan de olika svaren och få svar på om eleverna i årskurs 3 som har ett högre BMI försöker minska sin vikt, samt vilka faktorer som påverkar deras vilja att gå ned i vikt. En enkätstudie är enligt Trost (2001) en bra kvantitativ undersökningsmetod då frågeställningar som handlar om hur ofta, hur många och hur vanligt vissa företeelser förekommer ska undersökas. Enkäten som delades ut till tre gymnasieklasser i årskurs 3 omfattade 11 stycken frågor och dessa besvarades av totalt 56 elever, varav 4 räknades som bortfall på grund av att enkäten ej hade fyllts i korrekt och uteslöts därmed ur undersökningen. Resultatet är därmed baserat på 35 flickor (67,3 %) och 17 pojkar (32,7 %) från tre klasser i årskurs 3 på en gymnasieskola i Mellansverige. Det var av bekvämlighetsskäl som författarna valde den aktuella skolan och anledningen till att årskurs 3 på gymnasiet valdes var för att kunna räkna ut elevernas BMI-värde baserat på den vuxna skalan och för att uträkningen skulle bli trovärdig. Skolsköterskan på elevhälsan som författarna kontaktade var mycket positiv till undersökningen och gav i sin tur förslag på vilka klasser i årskurs 3 som enkäten kunde delas ut i och författarna tog fasta på förslaget. 10

4.2. Enkätens utformning Författarna valde att utforma en tydlig och enkel enkät där främst frågor med fasta svarsalternativ använts eftersom detta är lätta att bearbeta och för att undersökningsdeltagarna inte skall missuppfatta något. På vissa av frågorna har undersökarna valt att ha ett annat alternativ där svararen själv får fylla i om denne inte finner de givna alternativen som lämpliga. De frågor där alternativ ges får svararen endast välja ett svarsalternativ, markeringen av svar görs genom att de ringar in sitt svar. Författarna har tagit hänsyn till Kylén (1994) där det framgår att det finns tre typer av frågor som kan användas när en enkät utformas; öppna frågor, frågor med fasta alternativ och frågor med skalor. Kylén (1994) skriver vidare att om öppna frågor ställs kan svaren bli hur långa som helst, men begränsas utrymmet talar man om hur långa svaren skall vara. Författarna valde att begränsa utrymmet med linjerade rader (se bilaga 3) för att inte sammanställningen i datorprogrammet SPSS skulle bli alltför svår samt att det skrivna skulle bli mer läsbart. 4.3. Utförande och bearbetning av enkätmaterialet För att motivera undersökningsdeltagarna skall det enligt Kylén (1994) finnas ett följebrev eller en inledning till enkäten. Författarna kontaktade de berörda klassföreståndarna samt utformade ett informationsbrev till dessa lärare. I brevet fanns information om avsikten med enkätundersökningen, kontaktuppgifter, vilka som låg bakom den, tid för att besvara enkäten samt information och uppmaning om att eleverna måste väga och mäta sig innan de besvarade enkäten (se bilaga 1). Klassföreståndarna fick i sin tur informera eleverna om att väga och mäta sig innan de besvarade enkäten och att de elever som inte hade tillgång till våg och måttband hemma var välkomna till elevhälsans mottagning på skolan. Ett missivbrev medföljde som enkätens första sida med information om vilka som låg bakom enkäten, kontaktuppgifter, avsikten med undersökningen samt att den var frivillig och görs helt anonymt (se bilaga 2). Samtliga klassföreståndare lämnade ut enkäten i sina respektive klasser och fick muntlig information om att lämna den färdiga enkäten till skolsköterskan på elevhälsan. Enkäterna samlades in och anledningen till att vissa enkäter valdes bort var för att inte deltagarna hade besvarat enkätens alla frågor och räknades därför som ofullständiga. De olika variablerna såsom BMI, kön med mera jämfördes för att olika orsakssamband skulle kunna ses. Ett BMI-värde räknades ut manuellt och kontrollerades av båda författarna, BMI-värdet 11

är baserat på undersökningsdeltagarnas vikt och längd som sedan användes för att kunna urskilja om deltagarna var under- normal eller överviktiga/feta. Enkätmaterialet matades in i dataprogrammet SPSS (www.spss.com) för att på ett enkelt sätt kunna jämföra variabler och sammanställa resultatet. Sammanställningen av resultatet visas i form av löpande text och diagram för att få det lättöverskådligt. 4.4. Validitet och reliabilitet För att författarna skulle få en hög grad av reliabilitet utformades enkäter med enkla frågor som eleverna i respektive klass fick svara på under samma tillfälle, vilket gav eleverna lika förutsättningar och information. Då eleverna besvarade enkäten bevakades de av respektive klassföreståndare för att de inte skulle prata med varandra. Trost (2001) menar att reliabilitet handlar om att utforma enkla frågor som är lätta att förstå. Används negationer, krångliga ord eller ordvändningar i frågorna kan deltagarna missuppfatta frågorna, vilket kan resultera i en låg grad av reliabilitet. För att undersökningen skulle få en hög grad av validitet valde författarna att ha med en kontrollfråga i enkäten där undersökningsdeltagarna fick svara på om de vägt och mätt sig den senaste månaden och anledningen till detta var för att få ett sådant trovärdigt BMI-värde som möjligt. Svarsalternativen i enkäten utformades utifrån vad syftet med undersökningen var, det vill säga att frågorna mätte det dem var avsedda att mäta, vilket enligt Trost (2001) ger en hög grad av validitet. 4.5. Etiska överväganden I resultatet har de undersökta klasserna kallats för A, B och C för att kunna särskilja grupperna och behålla anonymiteten. Vidare har undersökarna utgått från vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Dahmström, 2005) som beskrivs vidare i detta stycke. Enligt informationskravet är det viktigt att undersökningsdeltagarna informeras om deras uppgift i projektet samt vilka villkor som gäller för deras deltagande. Deltagarna ska informeras om att undersökningen är frivillig och att de har rätt att avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet kräver ett samtycke från undersökningsdeltagarna som i vissa fall dessutom bör inhämtas från förälder/vårdnadshavare om undersökningsdeltagarna är under 15 år och undersökningen är av etisk känslig karaktär. Konfidentialitetskravet innebär att undersökningsdeltagarnas uppgifter förvaras där obehöriga ej kan ta del av dem samt att ingen skall kunna utläsa vem som har svarat vad. Utifrån nyttjandekravet får endast det insamlade materialet användas för forskningsändamål och får heller ej användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften (ibid). 12

Både elever och klassföreståndare i den aktuella studien har informerats om alla inslag i undersökningen som kunde påverka deras vilja att delta samt att enkäten skedde på frivillig basis. Klassföreståndarna har muntligt gett sitt samtycke till undersökningen och eleverna/lärarna hade möjlighet att kontakta undersökarna vid eventuella frågor då kontaktuppgifter givits på enkätens första sida. Eleverna och klassföreståndarna informerades om att enkäten var anonym och att ingen kunde ta del av vem som svarat vad. Enkäterna förvaras och arkiveras på ett säkert ställe där inga obehöriga har tillträde och materialet från studien används för forskningsändamål och kommer inte att användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002). 13

5. Resultat och analys Nedan följer en presentation av resultatet i form av löpande text och diagram och de undersökta klasserna har i resultatet kallats för A, B och C för att kunna särskilja grupperna och behålla anonymiteten. På kontrollfrågan gällande hur många av undersökningsdeltagarna som mätt och vägt sig den senaste månaden svarade 71,2 procent ja och 28,8 procent nej, vilket tyder på att den största delen deltagare har uppgett en trovärdig vikt och längd. 5.1. Presentation av resultat och analys I nedanstående text och diagram jämförs olika variabler för att orsakssamband och påverkansfaktorer skall kunna ses. I punkt 5.1.5. har vi valt att inte specificera vad deltagarna svarat på alternativet annat och i punkt 5.1.7.2. har alternativet annat räknats in i den totala andelen deltagare som gick på någon form av diet. Anledningen till att inte annat nämnts i resultatet är på grund av att vi ansåg att det var för få deltagare som svarat detta alternativ. 5.1.1. Andelen flickor och pojkar som är under- normal och överviktiga/feta (%) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 5,7 5,9 80 82,4 82,47 14,3 11,8 Underviktiga Normalviktiga Överviktiga/feta Flickor Pojkar Av de totala 67,3 procent flickor som deltog i undersökningen var 5,7 procent underviktiga, 80 procent normalviktiga och 14,3 procent överviktiga/feta. Den totala andelen pojkar var 32,7 procent och av dessa var 5,9 procent underviktiga, 82,4 procent normalviktiga och 11,8 procent överviktiga/feta. Tidigare forskning gjord av Nishizawa et al. (2003) visar att det var fler flickor som var underviktiga än överviktiga, vilket säger emot undersökarnas resultat. Däremot överrensstämmer undersökarnas resultat med tidigare forskning då antalet överviktiga pojkar var fler än de underviktiga (ibid). 14

5.1.2. Viktminskning bland olika grupper Nedan presenteras två diagram som visar skillnader mellan de olika grupperna i samband med viktminskning. 5.1.2.1. Andelen flickor och pojkar som hade en vilja att minska sin vikt 1,9 (%) 40,4 Flickor Pojkar Undersökningen visade att 42,3 procent av deltagarna försökte minska sin vikt, varav 40,4 procent var flickor och 1,9 procent var pojkar. 5.1.2.2. Andelen under- normal och överviktiga/feta som försökte minska sin vikt 9,6 1,9 (%) 30,8 Underviktiga Normalviktiga Övevriktiga/feta Av det totala antalet deltagare i undersökningen som ville minska sin vikt (42,3 %) var 1,9 procent underviktiga, 30,8 procent normalviktiga och 9,6 procent överviktiga/feta. I både undersökarnas och Carlsson Jones & Crawfords (2006) studie visade det sig att en stor del normalviktiga flickor hade en önskan om att minska sin vikt. Detta tyder på att det råder ett smalhetsideal bland unga kvinnor som ligger nära den lägsta gränsen för normalvikt, vilket kan orsaka till att ett bantningsbeteende påbörjas (ibid). 15

5.1.3. Andelen under- normal och överviktiga/feta i respektive klass (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 6,7 12,5 95,2 86,7 56,3 4,8 6,7 31,3 Underviktiga Normalviktiga Överviktiga/feta Att utläsa av diagrammet ses det att klass C hade högsta andelen överviktiga/feta och samtidigt den högsta andelen underviktiga. Vidare framkom det att 43,8 procent av eleverna i klass C och 46,7 procent av eleverna i klass B ville minska sin vikt, varav den största andelen i klass B var normalviktiga. Värt att notera är att klass A var den grupp där alla utom en person var normalviktiga (95,2 %), och av dessa ville 40 procent minska sin vikt. Klass A Klass B Klass C 5.1.4. Har de som vill minska sin vikt ett högre BMI än de som inte vill minska sin vikt Den största andelen undersökningsdeltagare som uppger att de vill minska sin vikt är normalviktiga. Av det totala antalet flickor som var överviktiga/feta (14,3 %) uppgav samtliga att de ville minska sin vikt, av de normalviktiga (80 %) uppgav 42,9 procent att de ville minska sin vikt och av de underviktiga (5,7 %) uppgav 2,6 procent att de ville minska sin vikt. Studien gjord av Carlsson Jones & Crawford (2006) drar åt samma håll då det visat sig att 89 procent av de flickor som upplever sig som för tjocka och med ett BMI på 27,3 bantade (ibid). Av den totala andelen pojkar som var överviktiga/feta (11,8 %) och underviktiga (5,9 %) var det ingen som uppgav att de ville minska sin vikt, men däremot var det 5,9 procent av de normalviktiga (82,4 %) som uppgav att de ville minska sin vikt. Resultatet visar tydligt att de ungdomar som vill minska sin vikt till största delen är normalviktiga, vilket alltså besvarar en del av syftet i undersökningen. Dock stämmer inte detta överens med tidigare forskning (Meurling, 2003) som visar att de grupper som försöker minska sin vikt bland barn, ungdomar och unga vuxna i genomsnitt har högre BMI (ibid). 16

5.1.5. Vad är det som gör att deltagarna vill minska sin vikt? Tycker att jag är för tjock (%) 1,9 1,9 3,8 7,7 7,7 21,2 För att någon annan sagt att jag borde gå ner i vikt Det vore hälsosamt för mig Jag skulle vilja se ut som någon i min omgivning Jag skulle vilja se ut som dem jag ser i massmedia "Annat" Resultatet visade att av de 42,3 procent elever som uppgav att de försökte minska sin vikt 3,8 ansåg 21,2 procent att de var för tjocka och 7,7 procent att det vore hälsosamt att minska sin vikt. I enkätundersökningen fanns svarsalternativet annat där 7,7 procent av eleverna hade fyllt i ett eget svar. Carlsson Jones & Crawford (2006) skriver att det finns ett samband mellan BMI och missnöje med sin kropp, vilket visar på likhet med resultatet i uppsatsen (ibid). Majoriteten av deltagarna i undersökningen ville minska sin vikt för att de själva uppfattade sig som för tjocka, vilket sammanhänger med det resultat som framgår av Meurling (2007) då de ungdomar som ville gå ned i vikt upplevde sig själva som större än vad de ville vara (ibid). 5.1.6. Samband mellan ungdomars och anhörigas viktminskning Av de 40,4 procent flickor som ville gå ned i vikt hade 28,5 procent även någon i familjen/vänner som också försökte minska sin vikt. Hos pojkarna kunde ingen signifikant skillnad ses gällande detta. Forskning presenterad av Meurling (2003) styrker att det finns ett starkt samband mellan barn och ungdomar och de övriga familjemedlemmarna när det gäller bantningsbeteenden. Bantning är vanligt förekommande bland ungdomar idag och studier visar att barn som växer upp i en kultur där smalhetsideal är i fokus uppfattar sin kropp som större än vad den egentligen är (ibid). 17

5.1.7. Viktminskning, kostråd, media och dieter Resultatet i form av diagram och löpande text nedan beskriver viktminskning, kostråd, media och dieter i relation till kön. 5.1.7.1. Den totala andelen flickor och pojkar som försökte minska sin vikt och hade följt vikt/kostråd från media (%) Pojkar Flickor 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Undersökningen visade att 17,1 procent av flickorna och 1,9 procent av pojkarna som ville minska sin vikt endast hade följt vikt/kostråd från media. 5.1.7.2. Andelen flickor och pojkar som försökte minska sin vikt, gick på någon form av diet samt följt vikt/kostråd från media Totalt sett av de 40, 4 procent flickor som försökte minska sin vikt hade 9,5 procent både följt vikt/kostråd från media och gått på någon form av diet. Ingen av pojkarna i undersökningen som försökte minska sin vikt gick på någon form av diet och följde vikt och kostråd från media. Detta visar på att det främst är flickor som påverkas av budskap från media samt går på någon form av diet. Tidigare studier (Ata et al. 2006) har visat att 69 procent av tonårsflickorna påverkades av modetidningar, tog till sig budskap och använde media som en informationskälla för att förbättra sitt utseende. Andra studier (Shisslak et al. 1996) pekar även de på att det är flickorna som påverkas av det smalhetsideal som finns i dagens samhälle (ibid). En flicka som vill förändra sitt utseende väljer oftast att banta, medan pojkar istället vill bygga upp kroppen genom träning och mat (Meurling, 2003). 5.2. Sammanfattning av resultat En stor del, 42,3 procent av deltagarna ville minska sin vikt och av dessa var 40,4 procent flickor och 1,9 procent pojkar. Den största andelen deltagare som ville minska sin vikt var de normalviktiga, vilket inte överensstämmer med övrig forskning (Meurling, 2003) som visar att de grupper som försöker minska sin vikt i genomsnitt har ett högre BMI. 18

Resultatet visar vidare att de under- och överviktiga/feta pojkarna inte ville minska sin vikt, men däremot ville 5,9 procent av de normalviktiga pojkarna minska sin vikt. Nästan hälften av de underviktiga och drygt hälften av de normalviktiga flickorna ville minska sin vikt, samt alla överviktiga/feta flickor. Anledningen till att de flesta av deltagarna ville minska sin vikt var för att de tyckte att det för tjocka, ett samband mellan BMI och ett missnöje med sin egen kropp har påvisats genom tidigare studier (Carlsson Jones & Crawford, 2006). Resultatet från den aktuella studien visar att en stor del av flickorna som ville minska sin vikt även hade någon i omgivningen som försökte minska sin vikt, dock sågs ingen signifikant skillnad hos pojkarna. Tidigare forskning har även de kunnat konstatera att ett samband finns mellan ungdomar och familjemedlemmar gällande bantningsbeteenden (Meurling, 2003). Av de 40,4 procent flickor som ville minska sin vikt var det 9,5 procent som även gick på någon form av diet och hade följt vikt och kostråd från media, medan detta ej kunde påvisas hos pojkarna. Forskning styrker att en stor del av tonårsflickorna påverkas av modetidningar och tar till sig budskap från media (Ata et al. 2006) och flickor väljer oftast att banta för att förändra sitt utseende medan pojkar istället vill bygga upp sin kropp genom träning och mat (Meurling, 2003). 19

6. Diskussion Nedan följer författarnas diskussion utifrån metoden och resultatet i undersökningen. 6.1. Metoddiskussion Valet av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning visade sig vara lämplig för att besvara våra forskningsfrågor. Genom att vi använde denna metod kunde vi jämföra olika variabler och därmed se olika samband (Cohen et al. 2006) och vi hade även möjligheten att undersöka flera personer vid samma tillfälle. Informationsbrevet (se bilaga 1) till de berörda lärarna och missivbrevet (se bilaga 2) till eleverna tycks ha varit en bra och tydlig information eftersom ett stort antal undersökningsdeltagare hade deltagit samt vägt och mätt sig den senaste månaden. Anledningen till varför inte vissa av deltagarna vägt och mätt sig tror vi kan bero på att kommunikationen mellan lärarna och eleverna brustit eller att eleverna helt enkelt har glömt bort att de skulle väga och mäta sig. Att undersökningsdeltagarna gjorde undersökningen med en närvarande klassföreståndare var för att deltagarna inte skulle kunna prata med varandra och diskutera frågorna, vilket vi givetvis tror följdes eftersom vi informerat respektive klassföreståndare om detta. För att besvara vårt syfte började vi med att ta reda på deltagarnas längd och vikt, då vi använde oss av den välkända BMI skalan (Abrahamsson et al. 2006). Detta gjorde det enkelt för oss att klassificera om deltagarna var -under -normal eller överviktiga/feta. För att inte undersökningsdeltagarna skulle missuppfatta någon fråga utformade vi en tydlig och enkel enkät (Kylen, 1994), dock fick vi i efterhand veta av en av klassföreståndarna att fråga 4: Har du mätt och vägt dig den senaste månaden? (se bilaga 3) missuppfattats av en av klasserna. Deltagarna hade uppfattat frågan som om de ofta brukade väga och mäta sig, vilket inte var syftet med frågan. Anledningen till att denna fråga ställdes var för att BMI-värdet skulle bli så trovärdigt som möjligt, eftersom detta baseras på vikten och längden, vilket i sin tur ger en hög grad av validitet då undersökningen mätte det den var avsedd att mäta (Trost, 2001). Svaren på denna fråga har inte särskiljts eftersom majoriteten av eleverna svarat ja, vilket vi anser ger en hög validitet i undersökningen. Fråga 6: Har ni i skolan tagit upp frågor om kost och ätstörningar? och fråga 9: Hur går du tillväga för att minska din vikt? kändes inte relevanta i förhållande till vårt syfte och har därför uteslutits ur undersökningen och redovisas därmed inte i resultatet. I efterhand har vi funderat över om det hade varit bättre att göra en pilotundersökning för att se vilka frågor som var relevanta att ha med i enkäten. 20

Datorprogrammet SPSS (www.spss.com) har varit till stor hjälp för att sammanställa och bearbeta enkätsvaren, fördelen med vår enkät var att de flesta frågor hade fasta svarsalternativ, vilket underlättade inmatningen i programmet. Vi anser att vårt resultat blivit mer trovärdigt då vi använt oss av datorprogrammet SPSS (ibid) än om vi skulle ha sammanställt resultatet manuellt. Enligt Dahmström (2005) är det viktigt att ta hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (se punkt 4.5.) vilket vi anser är god forskningsetik och något som vi själva har uppfyllt. 6.2. Resultatdiskussion Resultatet av vår undersökning visade att det till största delen var de normalviktiga ungdomarna som uppgav att de ville minska sin vikt (30,8 %). Det kan te sig som skrämmande att många av de normalviktiga ungdomarna har en vilja att gå ned i vikt, och en bidragande faktor till detta kan vara reklambudskap från media. Massmedia har format en viss bild av hur kroppen ska se ut, och att vara slank och mager är något som förknippas med skönhet och prestige (Meurling, 2003). Majoriteten av den totala andelen överviktiga/feta uppgav att de ville minska sin vikt, detta anser vi liksom Meurling (2003) tyder på att ungdomarna har en realistisk kroppsuppfattning, vilket vi menar är positivt för hälsan, det vill säga om förändringen hålls inom rimliga gränser. Resultatet visar även att hälften av de underviktiga flickorna uppgav att de ville minska sin vikt, vilket vi förknippar med budskap från media och skönhetsideal, en annan möjlig påverkansfaktor kan vara att personer i omgivningen försöker minska sin vikt. Orsaken till att de överviktiga/feta pojkarna i undersökningen inte ville minska sin vikt tror vi kan bero på att dessa pojkar är muskulösa och därmed ger ett missvisande BMI-värde, vilket skulle vara intressant att undersöka i en kommande studie. Resultatet visade att en stor del av de undersökta flickorna som ville minska sin vikt hade någon i familjen/vänner som även de försökte minska sin vikt, dock sågs ingen signifikant skillnad hos pojkarna. Vi förmodar att flickor har mer press på sig när det gäller utseende än pojkar och att omgivningen är en stor påverkansfaktor som är avgörande för hur vi människor beter oss. Detta kan vi sedan koppla samman med Social Learning Theory (Wijk, 2003) som beskriver att människor påverkas av sin omgivning, som både kan ge positiva och negativa följder (ibid). Vi tror att det är föräldrarna och kompisarna som påverkar ungdomarna mest till 21

att vilja minska sin vikt, men ett svagt självförtroende kan även detta vara en bidragande orsak till att ett bantningsbeteende påbörjas. Anledningen till varför vi valde att undersöka tre olika klasser var för att se om beteendena skiljde sig mellan eleverna, samt hur förekomsten av under- normal och överviktiga/feta fördelade sig mellan klasserna. Forskning visar (Carlsson Jones & Crawford, 2006) att flickor ofta pratar om sitt utseende och att pojkar mer påverkas av vad personer i dess närhet tycker och säger (ibid). Resultatet av vår undersökning anser vi drar åt samma håll då Klass B hade den största delen normalviktiga som ville minska sin vikt, vilket vi tror kan bero på att eleverna påverkar och jämför sig med varandra. Vi tror även att kroppsformen kan ha betydelse när det gäller att förändra sitt utseende. Ungdomarna kan vara missnöjda med en viss kroppsdel som de därmed vill förändra trots att BMI-värdet ligger inom gränserna för normalvikt. I resultatet framgick det att 17,1 procent av flickorna och 1,9 procent av pojkarna som ville minska sin vikt hade följt vikt/kostråd från media. Vidare framgår det i resultatet att 9,5 procent flickor som ville minska sin vikt även gick på någon form av diet och följde vikt och kostråd från media, dock var det inga pojkar som både gick på någon form av diet och följde vikt och kostråd från media. Detta tyder på att flickor påverkas mer av media än vad pojkarna gör när det gäller att minska sin vikt, men däremot tror vi många av pojkarna istället vill öka sin vikt i form av muskelmassa och tar till sig denna sorts budskap ifrån media. Forskning visar även den (Meurling, 2003) att pojkar väljer att förändra sin kropp genom träning, medan flickor oftast väljer att banta (ibid). I det stora hela är vi övertygade om att media kan utveckla negativa hälsobeteenden som hänger samman med Social Influence Theory (Wijk, 2003) som innebär att ungdomar utsätts för risk genom att de exempelvis uppmuntras av media, kompisar eller skola (ibid). Vi kan förstå varför ungdomarna i dagens samhälle känner sig pressade till att vilja se ut på ett visst sätt, utifrån vårt eget perspektiv är skönhetsidealet idag extremt och vi stöter på det både inom mode- och massmedia industrin som vi tror i sin tur förmedlar idéer till att vilja ändra sin kropp. Anledningen till att deltagarna i undersökningen som ville minska sin vikt till största delen upplever sig själva som för tjocka tror vi kan bero på det skönhetsideal som råder. Ivarsson et al. (2005) beskriver även de i sin forskning att många ungdomar, främst flickor är oroade och anser sig själva som för tjocka (ibid). Utifrån vårt resultat och tidigare forskning tror vi att ungdomar är mer missnöjda med sig själva än vad det egentligen behöver vara, vilket hör ihop med Antonovskys (2005) förklaring om att ungdomsåren är turbulenta och att uppfattningen 22

om den egna kroppen är negativ (ibid). För att vara nöjd med sin kropp krävs det enligt oss att en stark självkänsla finns, vilket vi tror saknas hos många av ungdomarna. Vidare menar vi att miljön runt omkring, samt eventuella bakomliggande psykiska faktorer kan påverka ungdomar både positivt och negativt. Det är därför viktigt att bygga upp en stark självkänsla redan från tidiga barndomsår, vilket enligt Antonovsky (2005) ger en känsla av sammanhang och därmed ett starkt KASAM. 6.3. Förslag till fortsatta studier Ungdomars kroppsuppfattning, BMI och påverkansfaktorer tycks vara ett väl undersökt område, både vad det gäller ungdomar som vill minska och öka sin vikt. Vi valde i vår undersökning att begränsa oss till de ungdomar som är missnöjda med sin kropp och hade en vilja att gå ner i vikt. I en fortsatt studie skulle det dock vara intressant att undersöka om de ungdomar som är missnöjda med sin kropp istället vill öka sin vikt i form av muskelmassa, vilket förmodligen skulle ge oss en större helhetssyn på vad kroppsmissnöje innebär utifrån ett genusperspektiv. 23

Litteratur Abrahamsson, L., Andersson, A., Becker, W & Nilsson, G. (2000). Näringslära för högskolan. Stockholm: Liber AB. Antonovsky, A (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Ata, R., Ludden, A & Lally, M. (2006). The Effects of Gender and Family, Friend, and Media Influences on Eating Behaviours and Body Image During Adolescence. Journal of Youth and Adolescence, No. 36, 1024-1037. Bjerg, J. (2000). Pedagogik En grundbok. Stockholm: Liber AB. Carlson Jones, D & Crawford, J. (2006). The Peer Appearence Culture During Adolescence: Gender and Body Mass Variations. Journal of Youth and Adolescence, No. 2, April, 257-269. Clinton, D & Norring, C. (2002). Ätstörningar - Bakgrund och aktuella behandlingsmetoder. Stockholm: Natur och Kultur. Cohen, L., Manion, K & Morrisson, K. (2006). Research Methods in Education. London: Routledge. Dahmström, K. (2005). Från datainsamling till rapport - Att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur. Ikeda, J., Crawford, P & Woodward-Lopez, G. (2006). BMI screening in schools: helpful or harmful. Oxford University Press, Vol. 21, No. 6, 761-769. Ivarsson, T., Svalander, P., Litlere,O & Nevonen, L. (2005). Weight concerns, body image, depression and anxiety in Swedish adolescents. Eating Behaviours, Vol. 7(2), May, 161-175. Janson, A & Danielsson, P. (2003). Överviktiga barn En handbok för föräldrar och proffs. Stockholm: Bokförlaget Forum. Kylén, J-A. (1994). Fråga rätt vid enkäter, intervjuer, observationer & läsning. Stockholm: Kylén Förlag AB. Melin, I & Rössner, S. (2003). Practical clinical behavioral treatment of obesity. Patient Education and Counseling 49, 75-83. Meurling, B. (2003). Varför flickor?ideal, självbilder och ätstörningar. Lund: Studentlitteratur. Nishizawa, Y., Kida, K., Nishizawa, K., Hashiba, S., Saito, K & Mita, R (2003). Perception of self-physique and eating behaviour of high school students in Japan. Psychiatry and Clinical Neurosciences, 57, 189-196. Shisslak, C., Crago, M., McKnight, K., Estes, L., Gray, N & Parnaby, O. (1996). Potentional Risk Factors Associated with Weight Control Behaviours in Elementary and Middle School Girls. Journal of Psychosomatic Research, Vol. 44, 301-313. 24

Stahre, L. (2007). Kognitiv behandling vid övervikt och fetma. Lund: Studentlitteratur. SPSS Statistics Data Editor and Viewer https://www.spss.com (081113). Statens livsmedelsverk (1995). Matverket - Fakta om maten och hälsan. Malmö: Tryckeriteknik. Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_principer_f ix.pdf (081022) Wijk, K. (2003). Planning and Implementing Health Interventions. Stockholm: Elanders Gotab. Bilagor Bilaga 1 Informationsbrev Bilaga 2 Missivbrev Bilaga 3 Enkät 25

Bilaga 1 Informationsbrev Vi behöver er hjälp! Vi är två studenter från Högskolan i Gävle som skriver ett examensarbete inom ämnet hälsa vilket är ett väl diskuterat område. Nu skulle vi behöva Era elevers hjälp och skulle därför vilja att ni under den kommande veckan väger och mäter er då detta är uppgifter vi behöver i vår enkät. Enkäten kommer att delas ut under en lektion v. och vi kommer att behöva cirka 15 minuter till vårt förfogande. Med Vänliga Hälsningar Petra Sandin & Maria Udenius 26

Bilaga 2 Missivbrev Enkätundersökning till vårt examensarbete Vi är två studenter från det hälsopedagogiska programmet på Högskolan i Gävle som delar ut den här enkäten för att sedan göra vårt examensarbete inom ämnet hälsa. Enkäten är frivillig och görs helt anonymt, ingen av oss som arbetar med undersökningen kommer att veta vem som har svarat vad. Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni vill svara på den här enkäten. Lycka till! Petra Sandin & Maria Udenius 27

Bilaga 3 - Enkät Ringa in ditt svarsalternativ 1. Är du? FLICKA POJKE 2. Vikt kg 3. Längd cm 4. Har du mätt och vägt dig den senaste månaden? JA NEJ 5. Är det någon i din familj/vänner som försöker gå ner i vikt? JA NEJ 6. Har ni i skolan tagit upp frågor om kost och ätstörningar? JA NEJ 7. Försöker du minska din vikt? JA NEJ Du som svarat NEJ på fråga 7 skall EJ fortsätta fylla i enkäten! 8. Vad är det som gör att du vill minska din vikt? (Endast ETT svarsalternativ) - Tycker att jag är för tjock - För att någon annan sagt att jag borde gå ner i vikt - Det vore hälsosamt för mig - Jag skulle vilja se ut som någon i min omgivning (ex familjemedlem, kompis) - Jag skulle vilja se ut som dom jag ser i massmedia (ex i tidningar och Tv) Annat 28

9. Hur går du tillväga för att minska din vikt? (Endast ETT svarsalternativ) - Fysisk aktivitet (promenader, gym, motionspass mm) - Förändringar i kosten - Både förändringar i kosten och fysisk aktivitet 10. Går du på någon av följande dieter? (Endast ETT svarsalternativ) - Atkins - GI- metoden - Viktväktarna - Ingen - Annan 11. Har du följt vikt/kost råd som du mött i media ( t ex tidning, Internet, Tv)? JA NEJ 29