De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Relevanta dokument
Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.

årskurs 4-6 Batteriberäkningar

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Barnperspektiv i socialtjänsten

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Barnkonventionen kort version

FN:s konvention om barnets rättigheter


Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

årskurs 1 3 barnkonventionen Lektioner och lärarhandledning Hur du arbetar med Aktion Julklappen och Barnkonventionen i din undervisning.

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Hur får jag vuxna att lyssna på mina åsikter? Barnkonventionen artikel 12.

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Bilaga 1 Funktionsrättskonventionen och LSS

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989.

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Barnrättsbaserad beslutsprocess

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Pedagogisk planering i matematik

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Diskussionsfrågor efter BOiU:s film om barnrätt för personal inom förskola och skola

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN. För kommunala grundskolor och grundsärskola i Gnosjö kommun

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Vad får man säga på internet? (Lag och rätt)

FNs Konvention om Barnets rättigheter

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Max18skolan årskurs 4-6. Trygghet

Handlingsplan Barnkonventionen

PROJEKTPLAN. Rätten till eget hem. Fokus på personer med utvecklingsstörning. Maarit Aalto Projektledare Nordens Välfärdscenter

Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G , Ulrika Krook

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 7-9

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Barnkonventionsbeslut KS 2011:182

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kursplan Grundläggande matematik

Beslut för förskoleklass och grundskola

Barnkonventionen. Barnkonventionens fyra principer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

Artikel 1. I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barnfamiljer i bostadskrisens skugga

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

BARNKONSEKVENS- ANALYS

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

BARNKONVENTIONEN. Kort version

Max18skolan årskurs 7-9. Trygghet

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Transkript:

Barnkonventionen - med Mattecentrum Uppdrag 1 Introduktion Mattecentrums material för mellanstadieelever ger en överskådlig introduktion till barnkonventionen genom tre ämnesöverskridande uppdrag i samhällskunskap, geografi och matematik. I det inledande uppdraget får eleverna först testa sina egna kunskaper om barnkonventionen, sedan intervjua en vuxen i sin närhet och tillslut sammanställa och analysera resultaten med hjälp av några enkla statistiska metoder. Ur kursplanen för samhällskunskap under rubriken Rättigheter och rättsskipning: De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Ur kursplanen för matematik under rubrikerna Taluppfattning och tals användning och Sannolikhet och statistik: Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform. Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram. Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur dessa kan användas i statistiska undersökningar. Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, simuleringar eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelse av sannolikhet vid olika slumpmässiga försök. Lektionsplanering Material: Penna Bladet Intervjufrågor till varje elev Ett (eller två) papper Tabell till varje elev Miniräknare (Linjal för att rita diagram) 1

Lektion 1: I FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, finns bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Idag ska vi testa hur mycket eleverna egentligen kan om sina egna rättigheter. Känner de till att barnkonventionen finns, varför den finns och vad den innehåller? Börja med att låta klassen besvara våra frågor om barnkonventionen anonymt, till exempel genom att låta alla elever blunda och räcka upp handen på det alternativ som de tror är rätt på varje fråga. Du som pedagog skriver ner antalet röster för varje alternativ på tavlan så att eleverna kan se hur hela klassen har svarat efteråt. Spara elevernas svar någonstans efter lektionen. Du kommer att behöva dem igen under lektion 2 och 3. Frågorna som eleverna ska svara på finner du på sidorna 4-5 i denna lärarhandledning. Dela därefter ut ett varsitt papper med frågorna till alla elever i klassen och låt dem anteckna i marginalen medan ni går igenom de rätta svaren grundligt tillsammans. Var noggrann med att inte bara berätta vad som är rätt svar utan även varför det är rätt. Som hjälp har du som pedagog förklaringarna på sidorna 6-7. Hur mycket kunde klassen redan om sina rättigheter? När ni har gått igenom de rätta svaren tillsammans är det dags att presentera nästa del av uppdraget. Eleverna ska nu intervjua en vuxen person var i sin närhet och ställa samma frågor som eleverna själva fick svara på för att se hur mycket de vuxna kan om barnkonventionen. Varje elev tar med sig frågepappret och antecknar den vuxne personens svar (A, B, C eller D) där. Här får du som pedagog bedöma om det är lämpligt att låta eleverna ta med sig frågorna hem och intervjua en förälder, morförälder eller ett äldre syskon eller om det är bättre att hela klassen intervjuar personer tillsammans under lektionstid genom att prata med skolpersonal eller personer på stan. Vad tror eleverna om resultat innan de påbörjar sina intervjuer? Kommer de vuxna att veta mer eller mindre om barnkonventionen än de själva gjorde när de svarade på frågorna i början av lektionen? Varför tror de så? Lektion 2: Nu är det dags att sammanställa resultaten från intervjuerna. Hur mycket kunde de vuxna egentligen om barnkonventionen? Börja lektionen med en genomgång (eller minnesuppfräschning) av den matematik som eleverna kan tänkas behöva för att klara lektionens uppgifter. Beroende på elevernas ålder och kunskapsnivå skulle detta till exempel kunna innebära en genomgång av tabeller, diagram eller procent. Använd gärna siffrorna från elevernas handuppräckning under lektion 1 och exempeltabellen på sida 8 i den här lärarhandledningen i genomgången. Låt därefter eleverna sammanställa de vuxnas svar i en tabell, i par eller i mindre grupper. Ni kan göra en likadan handuppräckning som under lektion 1 fast för de vuxnas svar så att de finns lättillgängliga för eleverna på tavlan i sin helhet. På sida 8 i denna lärarhandledning finns en tabell som kan skrivas ut och användas vid behov. Om eleverna är bekanta med procenträkning kan de även beräkna hur många procent av de vuxna som har svarat vad på varje fråga. De grupper som är klara snabbt kan sammanställa stapeldiagram över några av frågorna eller beräkna andelen rätta svar från elevernas handuppräckning från lektion 1. Gå igenom tabellen med de vuxnas svar och procentberäkningarna tillsammans i slutet av lektionen så att alla i klassen förstår varför tabellen och beräkningarna ser ut som de gör. 2

Lektion 3: Det är en sak att kunna räkna fram olika värden och en annan sak att kunna analysera dem. Nu är det dags för eleverna att jämföra deras egna resultat från lektion 1 med de vuxnas svar från lektion 2. Förbered så att tabeller över både elevernas och de vuxnas svar finns tillgängliga på ett överskådligt sätt, till exempel uppritade på tavlan. Några exempel på frågor som kan ställas till eleverna för att hjälpa dem att analysera resultaten av undersökningarna är: Vilken grupp hade flest rätt totalt: eleverna eller de vuxna? Hur borde andelen rätta svar på de olika frågorna se ut om slumpen avgjorde alla svaren? Hade eleverna fler rätta svar på frågorna än så? Hade de vuxna? På vilka frågor presterade de olika grupperna bättre eller sämre än slumpen? Vilken fråga kunde flest elever det rätta svaret på? Är det samma fråga som för de vuxna? Spelar det någon roll för resultatet att vissa frågor hade två olika alternativ och andra hade tre eller fyra alternativ att välja bland? Vilken fråga verkar ha varit svårast för eleverna att besvara? Är det samma fråga som för de vuxna? Vad är ett typvärde? Hade eleverna och de vuxna olika typvärden på några av frågorna? Vilka? Hade eleverna en god förståelse för barnkonventionen? Hade de vuxna? Vad ska egentligen anses vara ett bra resultat? Håll en öppen diskussion om för- och nackdelar med olika kriterier. Om eleverna intervjuade skolpersonal istället för någon hemma eller på stan, kan resultaten bli missvisande då? Pratade till exempel flera elever med samma person? Kan det antas att personer som arbetar med barn vet mer om barnkonventionen än en genomsnittlig person på stan? 3

Intervjufrågor 1. För vilka personer gäller barnkonventionen i Sverige? A) Svenska medborgare under 15 år B) Svenska medborgare under 18 år C) Personer under 15 år som vistas i Sverige D) Personer under 18 år som vistas i Sverige 2.Ett av FN:s medlemsländer har ännu inte ratificerat* barnkonventionen. Vilket? A) Ryssland B) USA C) Kina D) Brasilien *förbundit sig att förverkliga konventionen i sin lagstiftning 3. Får en förälder bestämma att ett barn inte får delta i viss undervisning i den svenska skolan? A) Ja, alltid B) Ja, men bara om det handlar om idrott, biologi eller sexualundervisning C) Nej, aldrig 4. Får ett barn bestämma själv i alla frågor som rör barnet? A) Ja B) Nej 4

5. Får en förälder läsa sitt barns dagbok utan barnets tillåtelse? A) Ja, alltid B) Ja, men bara om dagboken är olåst C) Nej, aldrig 6. Vem har huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling? A) Skolan B) Staten C) Föräldrarna 5

Facit På UNICEF:s hemsida kan du som pedagog hitta mer material om barnkonventionen, till exempel lång- och kortversionen av barnkonventionens artiklar (https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten) och UNICEF:s skolmaterial (https://unicef.se/skolor/bestall-skolmaterial). Mattecentrums frågor om barnkonventionen till detta uppdrag är framtagna med bland annat UNICEF som källa. 1. För vilka personer gäller barnkonventionen i Sverige? A) Svenska medborgare under 15 år B) Svenska medborgare under 18 år C) Personer under 15 år som vistas i Sverige D) Personer under 18 år som vistas i Sverige Barnkonventionen gäller för alla personer under 18 år och inkluderar därmed även till exempel flyktingar som vistas i Sverige. Se Artikel 1: I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndig enligt den lag som gäller barnet. 2. Ett av FN:s medlemsländer har ännu inte ratificerat* barnkonventionen. Vilket? A) Ryssland B) USA C) Kina D) Brasilien *förbundit sig att förverkliga konventionen i sin lagstiftning USA signerade barnkonventionen 16 februari 1995 men har ännu inte ratificerat den. Läs mer om USA:s relation till barnkonventionen på https://unicef.se/fragor/vad-innebar-det-att-ratificera-barnkonventionen och https://en.wikipedia.org/wiki/u.s._ratification_of_the_convention_on_the_rights_of_the_child 3. Får en förälder bestämma att ett barn inte får delta i viss undervisning i den svenska skolan? A) Ja, alltid B) Ja, men bara om det handlar om idrott, biologi eller sexualundervisning. C) Nej, aldrig Barn har rätt att ta del av all den utbildning som staten angivit som minimistandard för barn i landet. Se Artikel 28: Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter ska de särskilt, (a) göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgängligt för alla. I Skollagen (2010:800) kap 7 19 står att rektorn, på begäran av elevens vårdnadshavare, kan besluta att en elev ska befrias från skyldigheten att delta i obligatoriska inslag i undervisningen vid några enstaka tillfällen per läsår om det föreligger synnerliga skäl till detta. Det ska dock mycket till för att något ska anses vara ett synnerligt skäl och rektorn har alltid det sista ordet i beslutet, även om föräldrar såklart kan lämna önskemål till rektorn. 6

4. Får ett barn bestämma själv i alla frågor som rör barnet? A) Ja B) Nej Barnkonventionen ger alla barn rätt till delaktighet och inflytande i frågor som rör barnet men inte självbestämmanderätt. Se Artikel 12: Konventionen ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt utrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 5. Får en förälder läsa sitt barns dagbok utan barnets tillåtelse? A) Ja, alltid B) Ja, men bara om dagboken är olåst C) Nej, aldrig Alla barn har rätt till sitt privatliv och en förälder får därför inte läsa sitt barns dagbok utan tillåtelse. Se Artikel 16: Inget barn får utsättas för godtyckliga eller olagliga ingripanden i sitt privat- och familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens och inte heller för olaga angrepp på sin heder och sitt anseende 6. Vem har huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling? A) Skolan B) Staten C) Föräldrarna Alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard: en bostad, kläder, mat och rent vatten. Huvudansvaret för att säkerställa att barnet har den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling har föräldrarna, även om staten förväntas hjälpa dem vid behov. Se Artikel 27: Föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet har, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling och Konventionsstaterna ska i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna rätt och ska vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder och bostad. 7

Rätt svar Alt. A Alt. B Alt. C Alt. D Totalt Fråga 1 D Antal: Antal: Antal: Antal: Antal: För vilka personer gäller barnkonventionen i Sverige? Personer under 18 år som vistas i Sverige Procent: Procent: Procent: Procent: Fråga 2 B Antal: Antal: Antal: Antal: Antal: Ett av FN:S medlemsländer har ännu inte ratificerat barnkonventionen. Vilket? USA Procent: Procent: Procent: Procent: Fråga 3 C Antal: Antal: Antal: Antal: Får en förälder bestämma att ett barn inte får delta i viss undervisning i den svenska skola? Nej, aldrig Procent: Procent: Procent: Fråga 4 B Antal: Antal: Antal: Får ett barn bestämma själv i alla frågor som rör barnet? Nej Procent: Procent: Fråga 5 C Antal: Antal: Antal: Antal: Får en förälder läsa sitt barns dagbok utan barnets tillåtelse? Nej, aldrig Procent: Procent: Procent: Fråga 6 C Antal: Antal: Antal: Antal: Vem har huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling? Föräldrarna Procent: Procent: Procent: 8