Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation



Relevanta dokument
Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation



Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson

Mellanbygdens vattenråd

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Syfte och mål. Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården i centrum för all verksamhet Ett sportfiske tillgängligt för alla

Synpunkter av mer detaljerad karaktär, per distrikt och avrinningsområde framgår av svaren till respektive Vattenmyndighet.

Vattenfall Vattenkraft AB

Älvräddarna. Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

Ålen på liv och död! Inför 2012 kommer en ny utvärdering att göras av ålens situation och ev. ytterligare åtgärder kan komma att krävas.

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

SERO Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, KÖPING Tfn E-post

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ

DOM Stockholm

Yttrande över Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Hertingforsen Fria vandringsvägar för fisk Vården av åarna ger välstånd i Halland

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Att definiera god ekologisk potential

Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Kultur och Energi de minsta vattenkraftverkens betydelse

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Ekologisk hållbarhet och klimat

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Sammanfattning samt vissa synpunkter

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Areella näringar 191

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft

Övergripande synpunkter och ställningstaganden

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Allt går med elektricitet!

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

x Stockholms läns landsting i (s)

Planeringsprojekt för Vindkraft Planeringsprojekt för Vindkraft inom Krokoms inom Krokoms kommun kommun

En Norgeresa bjuder på mycket vackra vyer.

Svensk författningssamling

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Information och utbildningsmaterial

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

Urvalet av vattenkraftanläggningar är inte representativt för att dra slutsats om 4,7 % produktionshöjning i Sverige

Kunskapsunderlag för delområde

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:50

Landsbygdsprogrammet Länsstyrelsen Västernorrland

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!

Åtgärdsarbete för renare vatten

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

ALSTERÅN I BALANS samarbete för bättre vatten

ÅRSREDOVISNING Miljönämnden

Vattenkraft och lagstiftning

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Ger vindkraften någon nytta?

Fortum och vattenkraften - aktuella frågor. Hans Rohlin 30 September 2008

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Nämndernas budget 2016 VP Bergslagens Miljö- och Byggnämnd

Kunskapsunderlag för delområde

Klimat- bokslut 2010

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

DOM Stockholm

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

KLARÄLVENS VATTENRÅD AÄ rende : Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning

Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt i Uddevalla kommun

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

Vattenkraft SERO:s energiseminarium i Västerås

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

Energieffektiva småföretag i Örebro län. Malmö

Energikartläggning Värmbols FC

Kunskapsunderlag för delområde

Transkript:

Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade 1974, nätverk, 1984 samorganisation ÄlvS deltagit i samtliga statliga utredningar om vattenkraft sedan 1970-talet

Hur ser det ut idag? Fler än 2 100 vattenkraftverk Till det över 3000 dammar, många utan tillstånd Max 3 % har fungerande fiskvandringsvägar Beror på föråldrad lagstiftning, 1918 års vattenlag 1918: Dödsstraff och kvinnor hade inte rösträtt, husbönder hade rätt att prygla sina pigor och drängar!

Vetenskapen Konsekvenser vattenkraft Vandringshinder Död och skadad fisk nedströms vandring Torrfåror Döda strandzoner Påverkar intilliggande ekosystem Påverkar grundvatten Minskad kiseltillförsel Östersjön, ger 50 % av algblomningarna (Humboldt, Sthlm Uni.)

Global ekosystemkris Uppstår på samma sätt som klimatkrisen: tiotusentals degraderingar och utrotningar av ekosystem och arter ger den globala ekosystemkrisen. Sötvattenekosystem de mest degraderade i världen. Främst beroende på dammar för bevattning och vattenkraft. Dunstning från jordens dammar kostar lika mycket sötvatten som den globala jordbruksproduktionen. (The blue water footprint of electricity from hydropower, M. M. Mekonnen and A. Y. Hoekstra, 2012)

Vilka är viktiga och vilka bör avvecklas? Ca 1 700 småskaliga används inte för reglering! De 1030 minsta 0,5 % av vatttenkraftsproduktionen Jämförelsen mellan nyttan av småskalig vattenkraft och skadan på biologisk mångfald (och ekosystemtjänsten sportfiske och sportfisketurism) faller alltid ut till nackdel för småskalig vattenkraft Biologisk mångfald, friska ekosystem, god miljö: Allmänintresse Småskalig vattenkraft: Ett miljöpåverkande särintresse, ibland viktigt kulturminne

Nationella strategin Havs- och vattenmyndigheten och Energimyndigheten Begränsande planeringsmål för miljöförbättrande åtgärder i vattenkraftverk på nationell nivå. Högst 2,3 procent av vattenkraftens nuvarande årsproduktion får tas i anspråk under ett normalår, motsvarande 1,5 TWh. En betydande del av projektet handlade därför om ta fram metoder för att värdera naturvärdena respektive energisystemvärdena i olika avrinningsområden i Sverige, och avvägning mellan dessa värden.

Nationella strategin - problem Balansen mellan energinytta och miljöåtgärder är snedvriden till förmån för kraftintressena: Samtliga huvudavrinningsområden indelade i 6 klasser. I klass 1 och 2 (Lilla Lule älv i 1) ska inga åtgärder genomföras som påverkar produktion. Fortfarande i klass 5 (med höga naturvärden) ska inga produktionshämmande åtgärder göras i de viktiga kraftverken. I klass 1 och 2 talas om ökad reglering i framtiden, detta i strid med förhandsavgörandet från EU-domstolen 1 juli 2015. Ingen av de fem Vattenmyndigheterna har varit med i beslutet, inte heller Kammarkollegiet eller länsstyrelser. Ingen remissrunda, framtaget av två tjänstemän. Taket 1,5 TWh helt utan tekniskt underlag, politisk siffra. Ökad produktion pga. ökad nederbörd och/eller effektiviseringar utanför.

Nationella strategin - problem NS tar ingen hänsyn till regional eller lokal utveckling i de stora älvarna. Älvarna i klass 1 och 2 ska helt förbehållas kraftintressena. Ger inga incitament för FoU kring energilagring och alternativa reglerresurser. Sveriges ambitioner med Vattendirektivet minsta möjliga påverkan på andra intressen. Dags att börja föra argumentation bortom Vattendirektivet där Regional och lokal utveckling kring t.ex. sportfisketurism lyfts fram. De stora älvarna kan inte längre enbart tillhöra kraftintressena.

Rikedomar i rinnande vatten Rapporten av Mats Jonsson på uppdrag av organisationerna WWF, Sportfiskarna, Älvräddarna och Naturskyddsföreningen och med finansiellt stöd från Havs- och vattenmyndigheten. http://www.alvraddarna.se/aktuellt/rikedomar -i-rinnande-vatten/

Rikedomar i rinnande vatten Rimlig miljöanpassning av svensk vattenkraft med ambitionen att nå målen i Vattendirektivet: Investeringar på minst 900 miljoner sek per år i åtgärderunder minst 20 års tid. Ca 1,4 öre per producerad kwh. Genererar motsvarande belopp intäkter hos projekterare, konsulter, byggbolag mm. Minst 560 årsverken årligen under perioden. Totalt > 11 100 arbetstillfällen under genomförandetiden, framförallt i mer glesbefolkade delar av landet.

Rikedomar i rinnande vatten I 33 utpekade prioriterade vattendrag och älvsträckor görs bedömningen att intäkterna från lokala användare och besökare, efter att tillräckliga miljöanpassande åtgärder genomförts, kan uppgå till ca 1,6 miljarder sek per år. Totalt beräknas alla exploaterade vattendrag, kunna generera intäkter på drygt 11 miljarder sek per år, vilket motsvarar minst 6900 arbetstillfällen årligen, framförallt längs älvdalarna.

Exempel Emån Rivs de fem nedersta kraftverken av totalt 22 finns potential för Cirka 100 miljoner SEK/år i turisminkomster Guider, boende, restauranger, tillbehör, mat, drivmedel mm. Nyckeltal industri: 1 sysselsatt/omsatt miljon Nyckeltal turism: 2,8 sysselsatta/omsatt miljon 100 miljoner inom turism = 280 sysselsatta En faktor 10 större potential Går inte att uppnå med enbart fiskvägar pga dålig funktion 7 kraftverk i rad, 70 % effektivitet = 165 av 2000 fiskar