Välkommen till vår. Inspirationskatalog

Välkommen till vår Inspirationskatalog Här finner du förslag till upplägg av ditt examensarbete, självständigt arbete eller projektarbete. För närvarande finns över 40 olika förslag att välja mellan, men du är mycket välkommen med egna idéer. Förslagen är öppna för justeringar efter vad du är intresserad av. Kontakta gärna Ann-Britt Sörensen, Ann-Britt.Sorensen@slu.se, eller Helene Båtshake, Helene.Batshale@slu.se, innan du startar med ditt arbete. Storkällans kapellgård i Älta Nedan finner du de drygt 40 olika förslagen

Innehållsförteckning ASKGRAVLUND OCH ASKGRAVPLATSER I TIDEN 4 GESTALTNING ASKGRAVLUND I TIDEN 5 FÖRSLAG TILL EXAMENSARBETE OM UNDERHÅLLSSKULDEN, 1 6 FÖRSLAG TILL EXAMENSARBETE OM UNDERHÅLLSSKULDEN, 2 7 FÖRSLAG TILL EXAMENSARBETE OM UNDERHÅLLSSKULDEN, 3 8 FÖRSLAG TILL EXAMENSARBETE OM UNDERHÅLLSSKULDEN, 4 9 FÖRSLAG TILL EXAMENSARBETE OM UNDERHÅLLSSKULDEN, 5 10 FÖRSLAG TILL EXAMENSARBETE OM UNDERHÅLLSSKULDEN, 6 11 KYRKOGÅRDAR OCH GRAVPLATSER SOM GER MÖJLIGHET FÖR SOCIAL SAMVARO 12 BARNKONSEKVENSANALYS I KYRKOGÅRDSVERKSAMHET 13 ANLÄGGNING FÖR SPRIDNING AV ASKA I VATTEN INOM KYRKOGÅRDAR 14 ANLÄGGNING AV GRAVPLATSER UTIFRÅN ETT MILJÖPERSPEKTIV 15 KYRKOGÅRDENS ARBETSMILJÖ 16 ARBETSMILJÖ VID HANTERING AV PLANTERINGSKÄRL 17 RISKBEDÖMNINGAR I KYRKOGÅRDSVERKSAMHET 18 BIODIVERSITET: NATURINSLAG PÅ BEGRAVNINGSPLATSEN 19 DESIGNFÖRSLAG AV GRAVPLATSER UTIFRÅN ETT MILJÖPERSPEKTIV 20 ASKGRAVLUND OCH ASKGRAVPLATSER I TIDEN 21 GESTALTNING ASKGRAVLUND I TIDEN 22 DESIGN AV SERVICESTATIONER PÅ KYRKOGÅRDAR 23 LEDIGA GRAVPLATSER VIKTIGA BRICKOR I KYRKOGÅRDENS UTVECKLING 24 PLANTERINGSKÄRL 25 IDÉGRAVAR 26 GLOBAL UPPVÄRMNING: GRAVUTSMYCKNING OCH VÄXTVALETS INVERKAN PÅ KLIMATET 27 2

NATURSTENSMURAR 28 VALET AV NATURSTEN OCH PÅVERKAN PÅ KLIMATET 29 PÅVERKAN PÅ KLIMATET VID VAL AV NATURSTEN 30 VÄRDET PÅ KYRKOGÅRDENS TRÄD 31 SPARSAM KÖRNING 32 LIVSCYKELBEDÖMNING AV HÅRDA MATERIAL PÅ KYRKOGÅRDAR 33 HANTERING AV RESTPRODUKTER 34 KOMMUNIKATION: UPPHANDLING AV UTPLANTERINGSVÄXTER 35 ÖDEKYRKOGÅRDAR 36 SKÖTSEL AV GRAVPLATSER UTIFRÅN ETT MILJÖPERSPEKTIV 37 EFFEKTIV OGRÄSBEKÄMPNING MED REDUCERAD MILJÖPÅVERKAN 38 DEN BEKÄMPNINGSMEDELSFRIA KYRKOGÅRDEN 39 SKÖTSEL AV GRÄS 40 SAMORDNING AV GRÄSKLIPPNING 41 KYRKOGÅRDENS VÄXTNÄRINGSFÖRSÖRJNING 42 EFFEKTIV GÖDSLING UTBILDNINGSPAKET FÖR KYRKOGÅRDSPERSONAL 43 VATTENRESURSER: LOD PÅ KYRKOGÅRDAR 44 VATTENRESURSER: BAKTERIER I DAGVATTEN 45 KYRKOGÅRDSTURISM 46 BETESDJUR PÅ KYRKOGÅRDEN 47 INTEGRATION 48 DEMOKRATI 49 KYRKOGÅRDENS GRÖNA RAM TRÄDKRANSEN 50 3

Askgravlund och askgravplatser i tiden Inom en kyrkogård eller begravningsplats kan finnas såväl askgravlundar 1 som askgravplatser 2. De kyrkogårdar som saknar sådana anläggningar står i begrepp att skapa sådana och de som redan har denna typ kan behöva utvidga med ytterligare askgravlundar och askgravplatser. Tanken är att ta fram koncept, från skiss till förslag, på utformning och gestaltning av en verklig askgravlund och en askgravplats. Beroende på studentens intresse fokuseras arbetets teoretiska tyngdpunkt på design, planering eller historia. Verkliga fall finns att tillgå. Konceptet innehåller ritning, material- och växtförslag samt tankar kring skötseln. Arbetet föreslås avslutat med ett resonemang kring hänsynen till miljö och klimat vid anläggning av askgravlundar och askgravplatser, vilket är viktigt för att kunna diskutera och förändra anläggandet av denna typ av gravskick. et med studien är att den ska leda fram till konkreta förslag på hur en askgravlund och en askgravplats kan se ut när hänsyn tagits till miljöaspekten i materialval och till den framtida skötseln samt anpassning till den kulturella miljö som en kyrkogård är. t med detta examensarbete är att öka kunskaperna om hur en askgravlund och ett askgravplatsområde kan anläggas med hänsyn till miljöaspekten vid val av material och framtida skötsel. Kontakta: Helene Båtshake, Helene.Batshake@slu.se alt. Ann-Britt.Sorensen@slu.se 1 Askgravlund: Gemensamt gravområde för nedgrävning av askor. Gemensam plats för namn på de gravsatta och för blomsteroch ljussmyckning. Anhöriga kan vara med vid gravsättningen. 2 Gravplats för askor med eller utan hölje som möjliggör att makar/livskamrater kan vila tillsammans. Upplåts med starka restriktioner i gravrätten (dvs utsmyckning, gravsten etc normeras av kyrkogårdsförvaltningen). De anhöriga får smycka endast med snittblommor och ljus. Kollektiv skötsel 4

Gestaltning askgravlund i tiden Inom en kyrkogård eller begravningsplats kan finnas bl a askgravlundar 3. De kyrkogårdar som saknar en sådan anläggning står i begrepp att skapa en sådan och de som redan har denna typ kan behöva utvidga med ytterligare askgravlundar. Tanken är att ta fram koncept, från skiss till förslag, på utformning och gestaltning av en verklig askgravlund. Beroende på studentens intresse fokuseras arbetets teoretiska tyngdpunkt på design, planering eller historia. Som verkligt fall finns Solna kyrkogård att tillgå. Där finns en vacker yta reserverad, något sluttande med möjligheter för anläggning av en bäck och/eller dam. Konceptet ska gärna innehålla ritning, material- och växtförslag samt tankar kring skötseln. Arbetet föreslås avslutat med ett resonemang kring hänsynen till miljö och klimat vid anläggning av askgravlundar, vilket är viktigt för att kunna diskutera och förändra anläggandet av denna typ av gravskick. et med studien är att den ska leda fram till konkreta förslag på hur en askgravlund kan se ut när hänsyn tagits till miljöaspekten i materialval, den kulturella miljön och till den framtida skötseln. t med detta examensarbete är att öka kunskaperna om hur en askgravlund kan anläggas med hänsyn till miljöaspekten vid val av material och framtida skötsel. Kontakta: Helene Båtshake: Helene.Batshake@slu.se alt. Ann-Britt.Sorensen@slu.se 3 Askgravlund: Gemensamt gravområde för nedgrävning av askor. Gemensam plats för namn på de gravsatta och för blomsteroch ljussmyckning. Anhöriga kan vara med vid gravsättningen. 5

Förslag till examensarbete om Underhållsskulden, 1 Det finns flera förslag som handlar om Underhållsskulden. Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader. Bristande underhåll skapar på sikt ett reinvesteringsbehov. Frågeställningar Hur och när uppstod underhållsskulden? En historik. Vilka teorier; ekonomiska såväl som tekniska finns om underhållsskuld och underhållsstrategier. Vad kan dessa lära oss inom kommunal förvaltning och kyrkogårdsförvaltning? Vilken typ av data behövs för att detektera underhållsskulden? : Att genom litteraturstudier besvara och beskriva de två första frågeställningar och genom intervjuer komma fram till svaret på den sista frågeställningen. Ämnesexpert: Agr dr Håkan Rosenqvist Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 6

Förslag till examensarbete om Underhållsskulden, 2 OBS! Flera förslag på arbeten med detta tema finns! Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader. Bristande underhåll skapar på sikt ett reinvesteringsbehov. För att undvika att underhållsskulder uppstår i utemiljö anläggningar, är det viktigt t ex med mål, riktlinjer och nivåer för skötseln. Realistiska underhållsplaner som utgår från behov och standard är viktiga utgångspunkter. Dessa ska klargöra underhållsbehovet nu och vid olika tidpunkter framåt. Frågeställningar att undersöka: Finns underhållskoncept i förvaltningarna och i så fall hur fungerar dessa? Hur beskrivs målen och nivåerna för underhållet i förvaltningarnas underhållsplaner? Är budgeterade medel för mål och nivå för underhåll rimligt i förhållande? : Att undersöka, beskriva och analysera det strategiska arbetet med underhållsplaner hos kommunala förvaltningar och/eller kyrkogårdsförvaltningar. Ämnesexpert: Agr dr Håkan Rosenqvist Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 7

Förslag till examensarbete om Underhållsskulden, 3 OBS! Flera förslag som handlar om Underhållsskulden finns. Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader. Bristande underhåll skapar på sikt ett reinvesteringsbehov. För att undvika att underhållsskulder uppstår i utemiljö anläggningar, är det viktigt med mål, riktlinjer och nivåer för skötseln. Realistiska underhållsplaner, som utgår från behov och standard, är viktiga utgångspunkter. Dessa ska klargöra underhållsbehovet nu och vid olika tidpunkter framåt. Frågeställningar Hur ska en underhållsplan vara utformad för att säkra en jämn nivå på underhållet? Hur arbetar förvaltningen med underhållsplaner? Hur är det verkliga underhållet i förhållande till planerna? Hur är det verkliga underhållet i förhållande till det egentliga behovet? : Att undersöka underhållsplaner och underhåll enligt frågeställningarna i en kommunal förvaltning alternativt i en kyrkogårdsförvaltning. Ämnesexpert: Agr dr Håkan Rosenqvist Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 8

Förslag till examensarbete om Underhållsskulden, 4 Flera förslag som handlar om Underhållsskulden finns. Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader. Bristande underhåll skapar på sikt ett reinvesteringsbehov. För att undvika att underhållsskulder uppstår i utemiljö anläggningar, är det viktigt med mål, riktlinjer och nivå för skötseln. Studien utgår från en kommunal förvaltning resp kyrkogårdsförvaltning. Frågeställning: Finns en underhållsskuld i den studerade förvaltningen? I så fall, är förvaltningen medveten om den? Finns planer på att arbeta bort den? Hur ser dessa planer ut? Har den studerade förvaltningen beräknat sin underhållsskuld? Har den studerade förvaltningen möjlighet att beräkna underhållsskulden för olika anläggningar? Hur redovisas underhåll av utemiljö anläggningar i verksamhetsberättelser och andra dokument? Hur förhåller sig de förtroendevalda/politiketna till problemet? : Att genom intervjuer med nyckelpersoner inom kyrkogårdsförvaltning och/eller en kommunal förvaltning söka svar på ovanstående frågeställningar och beskriva, analysera Ämnesexpert: Agr dr Håkan Rosenqvist Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 9

Förslag till examensarbete om Underhållsskulden, 5 Flera förslag som handlar om Underhållsskulden finns. Bakgrund: Planerat underhåll är eftersatt i många sektorer i samhället, så också inom kommunala förvaltningar och kyrkogårdsförvaltningar. Det kan vi läsa om i dagspressen, nu senast om simhallar från 1960-1970-talen där underhållet är så eftersatt att de nu måste rivas och nya byggas. Det har skapats ett underhållsberg som brukargenerationen lämnar över till kommande generationer att betala. Det eftersatta underhållet gäller också anläggningar i utemiljö och ger nu t ex försämrad funktion, negativ miljöpåverkan, värdeminskning och ökade samhällskostnader. Bristande underhåll skapar på sikt ett reinvesteringsbehov. För att undvika att underhållsskulder uppstår i utemiljö anläggningar, är det viktigt med mål, riktlinjer och nivå för skötseln. Frågeställningar: Har den studerade förvaltningen kontroll över underhållskostnaderna för utemiljö anläggningar? Har den studerade förvaltningen kontroll över underhållsbehovet för utemiljöanläggningar. Gäller såväl det nuvarande, framtidens som det eftersläpande underhållet. Är tre-års-budgetar tillräckliga för att säkerställa underhållet så att en underhållsskuld inte uppkommer? : Att studera, beskriva och analysera frågeställningarna ovan samt ge rekommendationer hur en förvaltning kan arbeta med frågorna. Ämnesexpert: Agr dr Håkan Rosenqvist Intresserad? Kontakta Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 10

Förslag till examensarbete om Underhållsskulden, 6 För ett par år sedan vintern fylldes pressen av olika problem med t ex försenade tåg och mycket skyldes på bristande underhåll som i sin tur förklarades av att den s k underhållsskulden vuxit till att bli nästan ohanterlig. Flera kommuner har gigantiska sådana underhållsskulder. Än så länge har den inte fått några långtgående konsekvenser inom kyrkogårdsverksamhet, vilket innebär att det nu finns möjlighet att stävja ett problemet som kommer framöver. En förstudie har genomförts vid Movium, av trädgårdsingenjören Tobias Jönsson, vilken bland annat visade att såväl drift som underhåll bokförs som drift! Sålunda har man dålig kontroll över vad själva underhållet kostar. och mål Förstudien har väckt intresse i församlingar och förvaltningar. Det har uttalats önskemål om att t ex en checklista för identifiering av underhållsskulden skulle tas fram innan skulden blir alltför ohanterlig och belastande. Ett underlag för en checklista består en fysisk del, d v s hur det ser ut, samt en redovisningsdel, hur bokförs arbete och ersättningsmaterial/motsv. För detta behövs kunskapsläget inventeras och framtagning av goda exempel. Huvuddelen av kunskaperna som tas fram i detta examensarbete är tillämpliga inom andra områden än kyrkogårdar. Sålunda syftar studien till att få fram underlag till en checklista och målet är att formulera en checklista. Studien kan lämpligen även leda till förslag på hur redovisningsrutiner kan förbättras så att redovisningen blir ett bra underlag för att fastställa underhållskostnader samt underhållsskuldens utveckling. Vilka delar som ska ingå i studien kan diskuteras. Inom SLU Movium finns tankegångar kring hur studien kan genomföras, men det finns ett stort utrymme för studenternas egna initiativ över hur denna studie kan genomföras. Är du intresserad får du, förutom ordinarie handledare också tillgång till kvalificerad handledning. Kontakt: Ann-Britt Sörensen, Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 11

Kyrkogårdar och gravplatser som ger möjlighet för social samvaro Det blir allt vanligare med social samvaro på kyrkogårdar och gravplatser. Hur viktigt är detta och vilken typ av samvaro önskar besökarna, av vilka en del är barn. Hur ska delar av kyrkogården och gravplatser vara utformade för att på bästa sätt tillgodose och möjliggöra samvaro. Det gäller inte bara eventuella möbler, utan också se allmänna delarnas utformning, gravplatsers storlek, läge, växtarrangemang, gravstenar etc. Ta reda på vilken typ av samvaro som de anhöriga behöver och efterlyser, utforma och beskriv. Förslagsvis avslutas arbetet med analys, resonemang och belysning av vikten av social samvaro på gravplatsen och vilka hänsyn som behövs i utformning och anläggning som är viktiga och vad man ska tänka på vid utformning och anläggning. et med studien är att den ska belysa vikten av möjlighet till social samvaro på kyrkogården och gravplatsen och gärna leda fram till några konkreta förslag på vad man ska tänka på vid utformning och anläggning. Att öka kunskaperna om social samvaro på kyrkogård och gravplats. Kontakta: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 12

Barnkonsekvensanalys i kyrkogårdsverksamhet FNs Barnkonventionens artikel 3 handlar om att barns och ungdomars bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som på något sätt berör barn och ungdomar. Det framgår också att barnoch ungdomsperspektiv ska lyftas fram i alla verksamheter. Då en verksamhet ska fatta beslut i olika frågor, behöver man göra klart om och hur barn berörs av beslutet. En fråga som man måste ställa är vad som är barns och ungdomars bästa. Det ska således göras en barnkonsekvensanalys inför olika beslut. Ovanstående kan göras med hjälp av t ex en checklista som stöd inför förslag och beslut. et med studien är att belysa den del av barnkonventionen som kyrkogårdsförvaltningar har att förhålla sig till i sin verksamhet och hur de ska göra detta. Att öka kunskaperna om barnkonventionens inverkan på kyrkogårdsförvaltning. Kontakta: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 13

Anläggning för spridning av aska i vatten inom kyrkogårdar Många önskar att deras aska ska spridas i vatten. I Sverige har detta hittills endast förekommit vid gravsättning till havs. Dock förekommer spridning av aska i vatten på olika sätt i många länder, men inom kyrkogårdar i Sverige finns än så länge inga sådana anläggningar. En enkätundersökning visar att efterfrågan på denna typ av gravsättning är stor. Ta reda på möjligheter och förutsättningarna för askspridning i vattenanläggning inom kyrkogårdar. Vad krävs för sådana anläggningar, hur ska de utformas och gestaltas. et med studien är att klargöra möjligheter och regler för anläggning för spridning av aska i vatten. Gör gärna en skiss på en vattenanläggning. Att tydliggöra hänsyn och krav för anläggning för spridning av aska i vatten inom kyrkogårdar. Kontakta: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 14

Anläggning av gravplatser utifrån ett miljöperspektiv Tanken är att jämföra minst två kyrkogårdar, varav en av dessa är miljöcertifierad, och för dessa kartlägga och jämföra förekommande anläggningsmoment och materialanvändning. Dessa data ligger sedan till grund för en grov uppskattning av miljöpåverkan. Arbetet avslutas med ett resonemang om vilka moment i anläggningsprocessen som är viktigast att förändra och en diskussion om alternativa tillvägagångssätt. et med studien är att den ska leda fram till några konkreta förslag på hur anläggningsarbeten vad gäller gravar kan miljöanpassas. Att öka kunskaperna om hur miljön påverkas (= växthuseffekten) av olika sätt att anlägga gravar. Handledare Rekryteras från institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp. Kontakta: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se Projektet avgränsas till att gälla familje- och urngravar. Storleken på familjegravar varierar beroende på antalet gravplatser som graven är avsedd för, här räknar vi med att en familjegrav är 5 x 2,5 m (plats för 4 gravar). Normalstorleken för urngravar räknar vi till 1,5 x 1,25 m (plats för 9 urnor). 15

Kyrkogårdens arbetsmiljö Kyrkogårdar och begravningsplatser är anläggningar med en mängd anställda med olika kompetens och arbetsuppgifter. Förutom den administrativa personalen arbetar många med kyrkogårdarnas intensiva skötsel. Här pågår många olika arbeten och en mängd olika maskiner och verktyg används som hjälpmedel. Vid användningen av dessa maskiner/verktyg och vid olika arbetsmoment finns alltid risker. et med examensarbetet är att beskriva i vilken grad skyddsutrustning används och om denna behöver förbättras så att den alltid används, beskriva om något arbetsmoment enkelt kan ändras så att arbetsmiljön/arbetssättet förbättras. Detta arbete syftar till att beskriva arbetsmiljön på kyrkogårdarna idag. Analysera om det finns områden där man enkelt kan förbättra arbetsmiljön och/eller arbetssättet. Studera i vilken utsträckning skyddsutrustning används, där så krävs. Undersöka om utrustningen behöver förbättras/förenklas för att öka användningsfrekvensen, om den behöver bli högre. Krävs det en attitydförändring? Handledare Rekryteras från: Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp. Kontakta: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 16

Arbetsmiljö vid hantering av planteringskärl Kyrkogårdar och begravningsplatser består av en mängd gravar, det är familjegravar, urn- och askgravplatser, minneslundar och askgravlundar. Detta arbete fokuserar på familjegravar, urn- och askgravplatser. Denna typ av gravplatser har oftast en mindre plantering. Ibland görs den i särskilda planteringskärl som i Sverige har två leverantörer. Planteringskärlen görs i ordning inomhus, transporteras ut till respektive gravplats där det grävs för kärlet som därefter sänks ner och står kvar där hela säsongen, för att sedan tas upp och förvaras över vintern i lagerlokal. Kärlen är försedda med vattenförråd som fylls på vid behov under växtsäsongen. Att ur arbetsmiljösynpunkt jämföra konventionell plantering mot plantering i kärl. Att jämföra logistik och ergonomi för planteringskärl och konventionella gravplanteringar genom att beskriva frekvensen av användningen av planteringskärl. Kommer dessa till graven på gravrättsinnehavarens eller kyrkogårdsförvaltningens initiativ Handledare kartlägga logistik och ergonomi för planteringskärl resp konventionell gravplantering i syfte att finna eventuella källor till dålig arbetsmiljö eller risker för arbetsskador. Rekryteras från: Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp. Kontakta: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 17

Riskbedömningar i kyrkogårdsverksamhet Kyrkogårdar och begravningsplatser är anläggningar med intensiv skötsel. Här pågår många olika arbeten och en mängd olika maskiner och verktyg används. Vid användningen av dessa maskiner/verktyg och vid olika arbetsmoment finns alltid risker. Det kan vara allt från klippning av gräs i slänter, trimning, häckklippning, skyffling, gravgrävning och höljning mm. Vibrationer, buller, klämrisker, trafiksituationer m m bör tas hänsyn till i olika moment. Riskerna kan vara olika beroende på om personen som använder maskinen/verktyget fått någon utbildning, använder personlig skyddsutrustning, fått introduktion till användningen. Det kan också finnas skillnad i påverkan om arbetsmomentet utförs av en lång eller kort person, kvinna eller man. et är att identifiera riskerna och beskriva dessa och hur de kan elimineras. Detta bildar underlag framför allt säkrare arbetsmiljö och undvikande av arbetsskador. Detta arbete syftar till att inventera risker i samband med användning av någon maskin eller verktyg, analysera och bedöma riskerna vid de arbetsmoment som maskinen används till och huruvida det föreligger någon skillnad om maskinen eller verktyget hanteras av olika personer. Handledare Rekryteras från: Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp. Kontakta: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 18

Biodiversitet: Naturinslag på begravningsplatsen De flesta begravningsplatser och kyrkogårdar är platser som, enligt tradition, är väl skötta och så har vi vant oss vid att det ska se ut. Men idag finns det nya viljor som gärna ser mer naturinslag. Då skulle dessa platser kunna bli en respitplats för rödlistade växtarter. Att beskriva hur en omläggning kan gå till och vilka nu rödlistade växter detta skulle gynna. Hur kan ett område på kyrkogård/begravningsplats omskapas, så att det fick mer naturinslag och skulle detta kunna utgöra respitplats för rödlistade växtarter? Handledare Mats Gyllin, Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp mats.gyllin@slu.se Sakkunnig: Per-Axel Camper, consult, WSP-Group 19

Designförslag av gravplatser utifrån ett miljöperspektiv Traditioner på kyrkogårdar styr i hög grad hur gravvårdar på svenska kyrkogårdar ser ut. Samhället förändras och traditioner samsas med nytänkande. t med detta arbete är att uppmuntra till nytänkande som tar hänsyn till miljön och till förändrade gestaltningsbehov på våra svenska kyrkogårdar. et med detta arbete är en presentation av olika gestaltningsförslag utifrån ett helhetsperspektiv samt på utformning och utsmyckning av dels familjegravvårdar och dels askurngravar. Hänsyn tas till följande kriterier: Estetik under året Materialens livslängd Skötselbehov Kostnader Att minska miljöbelastningen genom att uppmuntra till nytänkande och till förändrade gestaltningsbehov på våra svenska kyrkogårdar. Handledare Petra Thorpert, Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp. petra.thorpert@slu.se 20

Askgravlund och askgravplatser i tiden Inom en kyrkogård eller begravningsplats kan finnas såväl askgravlundar 4 som askgravplatser 5. De kyrkogårdar som saknar sådana anläggningar står i begrepp att skapa sådana och de som redan har denna typ kan behöva utvidga med ytterligare askgravlundar och askgravplatser. Tanken är att ta fram koncept, från skiss till förslag, på utformning och gestaltning av en verklig askgravlund och en askgravplats. Beroende på studentens intresse fokuseras arbetets teoretiska tyngdpunkt på design, planering eller historia. Verkliga fall finns att tillgå. Konceptet innehåller ritning, material- och växtförslag samt tankar kring skötseln. Arbetet föreslås avslutat med ett resonemang kring hänsynen till miljö och klimat vid anläggning av askgravlundar och askgravplatser, vilket är viktigt för att kunna diskutera och förändra anläggandet av denna typ av gravskick. et med studien är att den ska leda fram till konkreta förslag på hur en askgravlund och en askgravplats kan se ut när hänsyn tagits till miljöaspekten i materialval och till den framtida skötseln. t med detta examensarbete är att öka kunskaperna om hur en askgravlund och ett askgravplatsområde kan anläggas med hänsyn till miljöaspekten vid val av material och framtida skötsel. Handledare: Kontakta Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 4 Askgravlund: Gemensamt gravområde för nedgrävning av askor. Gemensam plats för namn på de gravsatta och för blomsteroch ljussmyckning. Anhöriga kan vara med vid gravsättningen. 5 Gravplats för askor med eller utan hölje som möjliggör att makar/livskamrater kan vila tillsammans. Upplåts med starka restriktioner i gravrätten (dvs utsmyckning, gravsten etc normeras av kyrkogårdsförvaltningen). De anhöriga får smycka endast med snittblommor och ljus. Kollektiv skötsel 21

Gestaltning askgravlund i tiden Inom en kyrkogård eller begravningsplats kan finnas bl a askgravlundar 6. De kyrkogårdar som saknar en sådan anläggning står i begrepp att skapa en sådan och de som redan har denna typ kan behöva utvidga med ytterligare askgravlundar. Tanken är att ta fram koncept, från skiss till förslag, på utformning och gestaltning av en verklig askgravlund. Beroende på studentens intresse fokuseras arbetets teoretiska tyngdpunkt på design, planering eller historia. Som verkligt fall finns Solna kyrkogård att tillgå. Där finns en vacker yta reserverad, något sluttande med möjligheter för anläggning av en bäck och/eller dam. Konceptet ska gärna innehålla ritning, material- och växtförslag samt tankar kring skötseln. Arbetet föreslås avslutat med ett resonemang kring hänsynen till miljö och klimat vid anläggning av askgravlundar, vilket är viktigt för att kunna diskutera och förändra anläggandet av denna typ av gravskick. et med studien är att den ska leda fram till konkreta förslag på hur en askgravlund kan se ut när hänsyn tagits till miljöaspekten i materialval och till den framtida skötseln. t med detta examensarbete är att öka kunskaperna om hur en askgravlund kan anläggas med hänsyn till miljöaspekten vid val av material och framtida skötsel. Handledare: Kontakta Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 6 Askgravlund: Gemensamt gravområde för nedgrävning av askor. Gemensam plats för namn på de gravsatta och för blomsteroch ljussmyckning. Anhöriga kan vara med vid gravsättningen. 22

Design av servicestationer på kyrkogårdar På våra kyrkogårdar och begravningsplatser finns s k servicestationer, det vill säga en plats där det finns krattor, vattenkannor, vattenpump, avfallskärl, ibland även plastvasar för besökare att låna vid kyrkogårdsbesöket, se foton nedan. Dessa servicestationer kan se väldigt olika ut och det finns ständigt önskningar om ny design. Uppgift: Ge design åt en servicestation utifrån följande frågeställningar och kvarspecifikation. Frågeställning: Kan en servicestation göras funktionell, vacker, spegla nytänkande och samtidigt vara fullt tillgänglig för den som kommer med rullstol? Hänsyn ska tas till följande: Den ska passa för en kyrkogård/begravningsplats Den ska smälta in i omgivningen (vi kan ge tips om kyrkogård att använda som studieobjekt) Den ska ha plats för vattenpump, sopkärl, kannor, krattor, skyffeljärn ev mer : att visa på betydelsen av design av servicestationer. : att presentera design för en servicestation i tiden. Kontakt: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 23

Lediga gravplatser viktiga brickor i kyrkogårdens utveckling Antalet återlämnade 7 gravplatser på kyrkogårdarna blir fler och fler. Detta bidrar till att det blir svårigheter att behålla den ursprungliga arkitekturen och kan göra att kyrkogården kan se öde ut. Men det ligger också en utmaning i att skapa något intressant och hållbart för framtiden, särskilt om det finns möjlighet att lägga ihop flera lediga gravplatser. Skapa överblick över hur återlämnade gravplatser på en kyrkogård förhåller sig till varandra. Frågeställning: Finns det möjlighet att integrera återlämnade gravplatser till sammanhängande ytor? Vad kan göras med dessa ytor? Här söks kreativa idéer, det kan vara mini-askgravlundar, sittplatser, servicestationer eller något helt nytt. Att finna nya koncept för återlämnade gravplatser. Att presentera möjliga lösningar för ny användning av återlämnade gravplatser. Flera lämpliga kyrkogårdar finns att arbeta med. Rådgör med våra kontaktpersoner: Ann- Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 7 Det vill säga gamla gravplatser där gravrätten löpt ut och den eventuella gravrättsinnehavaren inte önskar förnya gravrätten, som då återgår till kyrkogårdsförvaltningen. 24

Planteringskärl Kyrkogårdar och begravningsplatser består av olika typer av gravar, det är familjegravar, urn- och askgravplatser, minneslundar och askgravlundar. Detta arbete fokuserar på familjegravar samt urnoch askgravplatser. Dessa typer av gravplatser har oftast en mindre plantering. Ibland görs den i särskilda planteringskärl, som i Sverige har två leverantörer. Planteringskärlen görs i ordning inomhus och transporteras ut till respektive gravplats där det grävs för kärlet som sänks ner och står kvar där hela säsongen. Inför vintern kan de tas det upp för att förvaras i en lagerlokal. Kärlen är försedda med vattenförråd som fylls på vid behov under växtsäsongen. Hur effektivt utnyttjas gödningen? Hur påverkas kärlets innehåll vid höga nederbördsnivåer? Vad händer i de kringliggande ytorna? Att utifrån miljöaspekter designa nyskapande plantering i gravplatsens planteringskärl och motivera växt- och substratvalet samt belysa skillnaderna i skötsel av planteringskärl gentemot traditionell gravplantering. Att designa plantering/-ar i gravplatsens planteringskärl utifrån ett miljöperspektiv och motivera valet av växtmaterial och planteringsjord samt beakta skötseln i förhållande till skötsel av traditionell gravplantering. Kontakt: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 25

Idégravar Det finns idag många gravar som saknar gravrättsinnehavare på våra kyrkogårdar. Dessa skulle kunna användas som idégravar där man på ett trevligt sätt kunde visa på alternativa sätt att, med miljöaspekten i åtanke, smycka sina gravar. Att utifrån miljöaspekter designa nyskapande plantering i gravplatsens planteringskärl och motivera växt- och substratvalet samt belysa skillnaderna i skötsel av planteringskärl gentemot traditionell gravplantering. Att ge förslag till planteringar på idégravar och hur dessa kan marknadsföras. Kontakt: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 26

Global uppvärmning: Gravutsmyckning och växtvalets inverkan på klimatet Övergripande frågor att besvara är: 1. Var i kedjan från producent till konsument, och under vilka delar av året, sker de största utsläppen av klimatgaser för varje produktgrupp ovan? 2. Vilka åtgärder skulle kunna sänka utsläppen mest för varje produktgrupp? Genomförandet innebär insamling av data från först och främst producentledet och sedan att med hjälp av verktyget livscykelanalys (LCA), beräkna hur stort bidraget av klimatgaser blir till växthuseffekten. et med studien är att kartlägga utsläppen av klimatgaser vid inhemsk och/eller utländsk plantproduktion för någon eller några av följande växtgrupper: Sommarblommor/utplanteringsväxter, där pensé är den enskilt största produkten som odlas och används över hela landet. Örtartad perenn, förslagsvis någon marktäckare som Geranium sp. Ribes alpinum, den vanligaste begränsningshäcken Litet prydnadsträd som t.ex. uppstammad Cotoneaster eller toppympad Salix Att belysa utsläpp av klimatgaser vid inhemsk och/eller utländsk plantproduktion för några växtgrupper Handledare: Helena Karlén, Biosystem och teknologi, SLU Alnarp, helena.karlen@slu.se 27

Naturstensmurar Bakgrund: Våra kyrkogårdar och begravningsplatser är ofta omgärdade av en gammal och vacker kyrkogårdsmur, som kan ha stått där i några hundra år. Men i murens omgivning sker olika händelser; träd växer och ibland in i muren, det grävs ner ledningar längs muren, muren blir påkörd o s v. Problemet: Det är att det inte alltid upptäcks skador på muren observeras på ett tidigt stadium. Detta kan medföra att skador efterhand förvärras för att till slut bli mycket kostsamma att renovera. Det kan till och med bli fråga om nyanläggning. Om däremot en skada observeras i tid, kan den vara både enkel och billig att åtgärda. Det finns dock inga instruktioner eller liknande för hur t ex årlig inspektion av murar kan gå till. : Att undersöka och dokumentera hur skador på kyrkogårdsmurar upptäcks i tid för att undvika förvärrade skador och kostsamma renoveringar. : att ge förslag till en checklista som beskriver vad som ska observeras och hur skador i en mur identifieras på ett tidigt stadium. Kontakt: Ann-Britt Sörensen, Movium, (e-post: Ann-Britt.Sorensen@slu.se) eller professor Kurt Johansson, område landskapsutveckling (e-post: Kurt.Johansson@slu.se) Projektet kan genomföras inom Ängelholms kyrkogårdsförvaltning, kontakt: kyrkogårdschef Jan Unnerman. OBSERVERA: Detta projekt gäller inte bara kyrkogårdsmurar utan alla murar. 28

Valet av natursten och påverkan på klimatet Natursten är en produkt med stort användningsområde inom landskaps- och trädgårdsingenjörernas arbetsområden. Det är ett uråldrigt material, som ständigt utvecklas med nya tekniker såväl för brytning, bearbetning och användning. På kyrkogårdar har natursten många användningsområden förutom som gravsten. Det kan handla om gravsten, gravramar, kantsten, pollare eller beläggning. Många gravar har dessutom en yta belagd med stenmaterial och det är inte ovanligt att gravarna är indelade med stensocklar. Utifrån projektets livscykeloch miljöperspektiv, är det intressant att få veta hur dessa produkter står sig i jämförelse med betongprodukter. Att genom en enkel fallstudie, kartlägga och beräkna användningen av naturstensmaterial på familjegravar och urngravar för att kunna identifiera betydande miljöaspekter på dessa produkter. t med arbetet är att bidra till att beslut om materialval blir mer miljömedvetna. Handledare Kurt Johansson, Landskapsutveckling SLU Alnarp, kurt.johansson@slu.se 29

Påverkan på klimatet vid val av natursten Utmärkande för kyrkogårdar och begravningsplatser är bland annat gravstenarna. Dessa betyder mycket för anhöriga och många förses med familjemedlemmarnas namn efterhand som tiden går. För många är det dock så att de till slut får hand om många familjegravar och beslutar sig därför att låta vissa återgå till upplåtaren, d v s kyrkogårdsförvaltningen. Det kan också vara så att släkter dör ut, människor flyttar och intresset för att ta hand om en grav avtar. Således återlämnas ett stort antal gravplatser till kyrkogårdsförvaltningarna. På dessa är det i de flesta fall en gravsten och eventuellt också andra gravanordningar, t ex gravramar. Det är gravrättsinnehavaren som äger gravstenen och har denne inte inom 6 månader gjort upp om hur gravstenen ska tas om hand, tillfaller den upplåtaren, d v s kyrkogårdsförvaltningen. Mycket gamla och speciella gravstenar kan klassas som kulturgravar och får då stå kvar, men övriga samlas in i ett förråd för att så småningom skickas till stenkross. Emellertid erbjuder några kyrkogårdsförvaltningar återanvändning av gamla utrangerade gravstenar, d v s gravstenar från återlämnade gravar. Dessa avidentifieras genom att slipas om, så att de kan användas på nytt. Att undersöka skillnaden i miljöpåverkan från nya gravstenar i jämförelse med återanvända genom att Kartlägga logistiken och uppskatta energiåtgången för en ny gravsten från stenbrottet till graven och jämföra den med logistiken och uppskattningen av energiåtgång för att ta bort en gammal gravsten, få den omslipad och till den återkommer till graven. Mäta energiåtgången för omslipning av en gammal gravsten Utgå från energiåtgången för framställning av ny gravsten Väg samman värdena, jämför, analysera och diskutera dessa. Att faktaunderlaget om tillverkning och återanvändning av gravstenar ska kunna bidra till en minskning av utsläppen av klimatgaser Handledare Kurt Johansson, Landskapsutveckling SLU Alnarp, kurt.johansson@slu.se 30

Värdet på kyrkogårdens träd Våra kyrkogårdar och begravningsplatser har en mängd träd, solitärer såväl som träd i alléer. Förutom att de skapar karaktär åt miljön på kyrkogården, bidrar de med att skapa ett bättre klimat. Det är inte ovanligt med sällsynta och gamla träd på kyrkogårdarna. Flera kyrkogårdsalléer är dessutom välkända, t ex den ympade lindallén på Östra Kyrkogården i Malmö och har då även ett besöksvärde. Men alla träd, såväl solitärer som i alléer kräver professionell skötsel, helst utifrån en genomarbetad trädplan. Vad innebär skötselinsatsen i relation till trädens värde? Kartlägg några års skötselinsatsen för träd och diskutera insatsen i relation till det estetiska och arkitektoniska värdet samt trädens värde när det gäller områdets klimat. Att finna vilka parametrar med vilka man kan mäta ett träds värde ur miljösynpunkt. Att genom att lyfta fram betydelsen av kyrkogårdens träd för miljön, bl.a. för mikroklimatet och biodiversiteten, förhindra att träd på kyrkogården får bristande skötsel och kanske måste tas ner. Kontakt: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 31

Sparsam körning Sparsam körning kommer mer och mer och inom lantbruket och jordbrukssektorn har det varit aktuell under ett par års tid. Sparsam körning kombineras ibland med begreppet eko-driving. Dock är sparsam körning ett vidare begrepp. Ett regeringsuppdrag har kommit så att detta nu också ska fokuseras på sparsam körning även inom anläggningssektorn och inom förvaltningar. Meningen är att man tittar över hur sparsam körning kan tillämpas i olika sektorer och förvaltningar. Undersökningar visar att det är möjligt att uppnå en genomsnittlig besparing på cirka 20 procent av drivmedel, men det är faktiskt möjligt med upp emot 30-40 procent. En viktig del i detta sammanhang, är att minska tomgångskörning som är en av de stora bidragande faktorerna till onödiga koldioxidutsläpp. Att finna vilka parametrar för sparsam körning vid användandet av maskiner och redskap inom kyrkogårdsverksamhet. Att effektivisera bränsleförbrukningen genom att undersöka i vilken mån sparsam körning kan utnyttjas inom kyrkogårdsförvaltning och vilken effekt detta kan ha. Handledare Sven-Erik Svensson, Jordbruk odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp 32

Livscykelbedömning av hårda material på kyrkogårdar Kyrkogårdar och begravningsplatser är väl skötta anläggningar. Förutom ett rikt växtmaterial finns här även komponenter i andra material, t ex belysningsanordningar, servicestationer, papperskorgar, bänkar, staket etc. I arbetet kan en livscykelbedömning göras för en produktgrupp, t ex bänkar, där en bänk tillverkad i trä jämförs med t.ex. en bänk tillverkad i plast. Frågeställning: Av vilket material ska t ex en bänk vara tillverkad för att ge minsta miljöpåverkan? Vilka miljökrav bör man ställa på leverantörerna vid upphandlingen? et med studien är att ge underlag för handlingsalternativ och konsekvensbedömningar i samband med upphandling av produkter, samt höja kompetens och medvetenhet inför upphandling. Kyrkogårdsförvaltningarna kommer att få en överblick som kan användas för att se vilket val som ger mesta och bästa effekt. t är att göra köpbesluten mer miljömedvetna genom att göra fakta tillgänglig om hur olika material påverkar utsläppen av klimatgaser tillgängligt Handledare Jan-Erik Mattsson, Jordbruk- odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp 33

Hantering av restprodukter De allra flesta kyrkogårdsförvaltningar komposterar produkter från skötseln av anläggningen. Därutöver sker källsortering av andra restprodukter som t ex gravljus och dekorationer, som i dag är såväl mosskransar som innehåller t ex ståltråd, buketter av riktiga växter eller plastblommor, saker som anhöriga lämnar på graven och gravljus; i plastkrus men också batteridrivna. Studien syftar till att undersöka förekomsten av produkter av blandmaterial, t ex mosskransar med ståltråd, gravljus i plastkrus resp. batteridrivna och hur resterna av dessa tas om hand i dag. Frågeställning: Kan en kyrkogårdsförvaltning på ett effektivt sätt ta hand om restprodukter från gravarna? Hur i så fall? Vilka krav bör man ställa till leverantörerna? Studiens mål är att undersöka och ge tips om olika sätt att på ett effektivt och miljöriktigt sätt ta hand om resterna av de nämnda produkterna. Att minska sophanteringen på kyrkogårdarna av ekonomiska och miljömässiga skäl Handledare Helena Karlén, Biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Helena.Karlen@slu.se 34

Kommunikation: Upphandling av utplanteringsväxter Kyrkogårdar och begravningsplatser består av olika typer av gravar, det är familjegravar, urn- och askgravplatser, minneslundar och askgravlundar, men också av en mängd allmänna ytor av olika slag. Såväl gravar som allmänna ytor planteras i olika grad med utplanteringsväxter, från tidig vår till sen höst. Detta arbete fokuserar på upphandling av utplanteringsväxter dels till familjegravar samt urn- och askgravplatser som har skötselavtal, dels till utplanteringsväxter till de allmänna ytorna på kyrkogården eller begravningsplatsen. Denna ska innehålla t ex information om vilken storlek på kruka, om den ska vara av plast eller torv och om blomman ska står i knopp eller vara utslagen vid leverans. Dessutom vore det bra att komplettera mallen med en beskrivning av vad för sorts planta man vill ha. Att ta fram riktlinjer för hur en förvaltning kan gå tillväga inför upphandling av utplanteringsväxter och att utforma en mall för upphandlingen. Att minska miljöbelastningen genom att transporter kan samordnas och krav ställs på leverantörerna. Handledare Helena Karlén, Hortikultur, SLU Alnarp. Helena.Karlen@slu.se Sakkunnig: Patrik Vilsmyr, säljare, Mäster grön, Helsingborg / Helena Karlén, område Hortikultur 35

Ödekyrkogårdar I Sveriges finns ett antal ödekyrkogårdar. Hur många är okänt. Svaren i en enkät som genomförts av Svenska Kyrkans arbetsgivarorganisation visar att 9 % av 615 kyrkogårdsförvaltningar har begrav-ningsplatser som inte är aktiva. Flera finns i Skåne. Några är s k ödekyrkogårdar och flera kyrkogårds-förvaltningar säger sig ha icke aktiva kyrkogårdar och som de skulle vilja lägga ner. Men dessa kyrkogårdar är levande kulturarv, ett inslag i den omgivande miljön och väcker minnen hos många. Frågeställningarna kring ödekyrkogårdar och icke aktiva kyrkogårdar är många och av olika karaktär, bl a skötsel, framtidsplaner, juridiska frågor. De behöver både dokumenteras såväl skriftligt som med foto. Frågeställningar: Skötselfrågorna kan vara: Vem sköter dessa kyrkogårdar? Vem bekostar skötseln? Om det är en kyrkogårdsförvaltning, går skötseln på begravningsavgiften eller församlingsavgiften? Vilken är skötselnivån? Finns skötselplan? Framtidsplaner: Används de för något ändamål, t ex vigslar, dop? Vad skulle de kunna användas till? Vilka förändringar krävs då? Finns det en plan för deras framtid? Juridiska frågor: Vilka lagar reglerar ödekyrkogårdar och icke aktiva kyrkogårdar? Vilket lagligt skydd har de? Vem äger marken som ödekyrkogårdarna ligger på? Kan man och i så fall hur lägger man ner en kyrkogård? Ödekyrkogården Lilla Isie på Söderslätt. : Beroende på vald frågeställning, kan arbetet t ex leda fram till förslag på modell för avveckling, alternativ framtida användning eller kartläggning av skötseln. : att öka kunskaperna om hanteringen av ödekyrkogårdar och icke aktiva kyrkogårdar. Kontakt: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 36

Skötsel av gravplatser utifrån ett miljöperspektiv Tanken är att jämföra minst två kyrkogårdar, varav en av dessa är miljöcertifierad, och för dessa kartlägga och jämföra förekommande skötselmoment och materialanvändning. Dessa data ligger sedan till grund för en grov uppskattning av miljöpåverkan av olika skötselåtgärder. I slutet av arbetet förs ett resonemang om sambandet mellan val av gravutsmyckning och skötselbehov. Här presenteras även de skötselmoment som är viktigast att förändra och förslag ges på alternativa tillvägagångssätt. et med studien är att den ska leda fram till några konkreta förslag på hur gravskötsel på en kyrkogård kan miljöanpassas. Att minska miljöbelastningen genom att öka kunskaperna om hur miljön påverkas/växthuseffekten av olika skötselinsatser och skötselmetoder av gravar. Kontakt: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 37

Effektiv ogräsbekämpning med reducerad miljöpåverkan Kyrkogårdar och begravningsplatser är väl skötta platser. Besökare, gravrättsinnehavare och anhöriga förväntar sig att gravar och allmänna ytor är välansade och snygga. Men hur är det med miljötänkandet inom förvaltningarna när det gäller ogräsbekämpning? Finns det alternativ ogräsbekämpning som reducerar miljöpåverkan. Att kartlägga och jämföra olika metoder för ogräskontroll utifrån ett miljöperspektiv Genom att undersöka ogräsbekämpningsmetoderna i en kyrkogårdsförvaltning ge exempel på alternativa metoder för bekämpning med reducerad påverkan på miljön. Att reducera användningen av i första hand herbicider, men även energi. Kontakt: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 38

Den bekämpningsmedelsfria kyrkogården Våra kyrkogårdar och begravningsplatser är väl skötta anläggningar. Besökare, gravrättsinnehavare och anhöriga förväntar sig att kyrkogården är välansad och i det närmaste fri från ogräs. Här tillämpas intensiv skötsel. Erfarenheter finns att bekämpningsmedel i vatten kan spåras från från kyrkogårdar. Hur vanligt förekommande är detta? Vilken typ av bekämpningsmedel handlar det om? Denna studie går in i frågeställningen: Är det möjligt att sköta en kyrkogård helt utan användning av bekämpningsmedel mot skadegörare och/eller ogräs? et för studien är en presentation av olika bekämpningsmetoder som kan användas mot viktiga skadegörare (och/eller ogräs?) på kyrkogården där syftet är att kunna reducera kemikalieanvändningen med effektiva åtgärder. Minimera användningen av kemiska bekämpningsmedel genom att icke kemiska metoder tas i bruk. Handledare Birgitta Rämert, Kemisk ekologi, SLU Alnarp Sakkunnig: Per-Axel Camper, konsult, WSP-Group Kontakta: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 39

Skötsel av gräs Kyrkogårdar och begravningsplatser består av flera olika gräsytor. Det kan vara gräsgravar, allmänna gräsytor och det kan vara reservytor. Skötsel av gräsytor kan ske på många olika sätt, med olika maskiner, klipphöjd och med olika intervall. Andra frågor förknippade med grässkötsel är gödsling, eller inte gödsling, när och med vad och vilken eventuell miljöpåverkan har detta i så fall? Även bevattning är en viktig fråga. Att undersöka hur gräsytor kan skötas med beaktande av miljöaspekten. Det handlar om t ex klippintervall, gödsling, bevattning, vad som görs med gräsklippet, men också vilken typ av gräsklippare som ska användas. Att göra en beskrivning av hur gräsytor kan skötas med tanke på miljöaspekten. I denna kan allt från t ex klippintervall, gödsling, bevattning, hantering av gräsklippet till val av gräsklippningsmaskin ingå. Att minska energianvändningen och därmed koldioxidutsläppen vid gräsklippning. Kontakta: Ann-Britt.Sorensen@slu.se eller Helene.Batshake@slu.se 40

Samordning av gräsklippning Kyrkogårdar och begravningsplatser består av flera olika gräsytor. Det kan vara gräsgravar, allmänna gräsytor och det kan vara reservytor. Även den omgivande kommunen eller angränsande bostadsområden har gräsytor. Är det möjligt att samordna skötseln av dessa ytor som faller under olika huvudmän? Skulle detta göra någon skillnad utifrån ett miljöperspektiv? Är huvudmännen intresserade av samordning? Att beskriva hur en de inblandade förvaltningar skulle kunna organisera och samarbete kring skötsel av angränsande gräsytor samt göra en bedömning av om det skulle ge några besparingar ur miljösynpunkt. Att undersöka möjligheterna och intresset för samordning av skötsel av gräsytor samt att göra en bedömning av om detta skulle löna sig ur ett miljöperspektiv. Handledare Fredrik Jergmo, Movium SLU Alnarp, fredrik.jergmo@slu.se 41