Vänersborgs tingsrätt Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg YTTRANDE I MÅL M 1043-06, ANGÅENDE ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIVANDE AV VINDKRAFTVERK I HAVET I FALKENBERGS KOMMUN, HALLANDS LÄN, SÖKANDE FAVONIUS AB, AV 1. Ideella föreningen Rädda Hallandskusten, nedan kallad Föreningen, enlig bifogade protokollsutdrag, bilaga A, genom Hans Johansson, 431210-4617, Vitlingsvägen 3, 311 96 Heberg Telefon 0346-438 58, E-post: risap@telia.com Lars-Olof Carlsson, 330802-5018, Sonettgatan 99, 422 55 Hisings Backa Telefon 031-52 80 84, E-post: larsolofcarlsson@telia.com 2. Leif Björkeborn, 500609-7637, Grusmalenvägen 20, 311 92 Falkenberg Telefon 0346-500 16, E-post leif.bjorkeborn@ptj.se 3. Hans Johansson, 431210-4617, adress etc enligt ovan 4. Lars Wattström, 351112-2438, Ejdervägen 25, 310 50 Slöinge Telefon 0346-435 52, E-post larsw@falkenberg.com Föreningen, Leif Björkeborn, Hans Johansson och Lars Wattström är nedan gemensamt kallade Sakägarna. Ideella föreningen Rädda Hallandskusten består i dag av 408 enskilda personer av vilka flertalet uppger att de bor mindre än 2 km från Hallandskusten, permanent eller på sin fritid. De hävdar att den tilltänkta Skottarevsanläggningen allvarligt skulle skada deras närmiljö och begär att Föreningen skall verka för att miljödomstolen stoppar den miljöförstöring som Skottarevsetableringen skulle innebära. Föreningen har tidigare, i skrivelse till miljödomstolen 2006-09-14, (nedan kallad Föreningens Skrivelse) påtalat att Favonius ABs (nedan kallat Bolaget) ansökan (nedan kallad Ansökan) till miljödomstolen att få uppföra och driva det s.k. Skottarevsprojektet var ofullständig och oprecis i ett antal viktiga avseenden. A. 1 YRKANDE Sakägarna yrkar att Bolagets Ansökan ogillas. A. 2 FRÅGA OM MELLANDOM Sakägarna hemställer att miljödomstolen genom mellandom prövar huruvida den sökta verksamheten uppfyller villkoren i 11 kap 6 Miljöbalken.
2 A. 3 ERSÄTTNING FÖR RÄTTEGÅNGSKOSTNADER Sakägarna yrkar ersättning för sina kostnader i målet såvitt gäller prövning enligt 11 kap 6 Miljöbalken med belopp som senare kommer att preciseras. A. 4 ANSTÅND MED ATT UTVECKLA GRUNDER OCH SAKOMSTÄNDIGHETER För det fall miljödomstolen beslutar att inte meddela mellandom eller meddelar en mellandom av innebörd att Bolaget anses uppfylla förutsättningarna i 11 kap 6 Miljöbalken, hemställer sakägarna om tre veckors anstånd med att få utveckla sin talan, räknat från dag för mellandom eller beslut. B. 1 SKÄL FÖR MELLANDOM Bakgrund Sakägarna anser att betydande processekonomiska skäl talar för att miljödomstolen först genom mellandom prövar om den sökta verksamheten är förenlig med 11 kap 6 Miljöbalken. Av 11 kap 6 Miljöbalken framgår att en vattenverksamhet inte får bedrivas om kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den sökta verksamheten överstiger dess fördelar från allmän och enskild synpunkt. Verksamheten kan således inte tillåtas om förutsättningarna i 11 kap 6 Miljöbalken inte är uppfyllda. Det saknas då betydelse om Ansökan är förenlig med Miljöbalkens stadganden i övrigt. Om verksamheten inte är förenlig med 11 kap 6 Miljöbalken skall den ogillas. B. 2 SAMHÄLLSEKONOMISK BEDÖMNING Utgångspunkt Sakägarna anser i motsats till Bolaget att nyttan och fördelarna av vattenverksamheten från allmän och enskild synpunkt med vindkraftparken inte överväger totalkostnaderna för projektet samt skadorna och olägenheterna av verksamheten. Naturen skall skyddas som livsmiljö för människan (1 kap 1 Miljöbalken) och skador och olägenheter som drabbar livsmiljön skall ingå i avvägningen enligt 11 kap 6. B. 3 MILJÖPÅVERKAN Förändrad landskapbild och livsmiljö Den sökta vindkraftparken påverkar landskapsbilden på ett mycket ingripande sätt. Föreningen har gjort ett antal fotografiska visualiseringar av den anläggning som Ansökan avser. Visualiseringarna bifogas som bilaga 1-9. Som framgår av visualiseringarna syns vindkraftparken längs en lång sträcka av den halländska kusten. Höjden på vindkraftsparken är 150 m och utbredningen ca 12,3 kvadratkilometer. Visualiseringarna brister dock i vissa avseenden vad gäller att förmedla en god uppfattning av hur havsbilden kommer att upplevas med Skottarevsanläggningen på plats. Visualiseringarna är stillbilder varför vindkraftparken i verkligheten torde vara än mer iögonfallande. Ett föremål i rörelse drar uppmärksamheten till sig på ett helt annat sätt än ett föremål som är stilla. Föremålen i rörelse är i detta fall 30 rotorer med en diameter på ca 120 meter eller ytan av ungefär 1½ fotbollsplan.
3 För det andra skall vindkraftparken etableras i ett i övrigt öde landskap mot en öppen horisont. Ögat kommer att fångas av detta sceneri med en ofrånkomlighet som inte varit lika given om vindkraftsparken hade legat på land eller med döljande landkonturer i bakgrunden. För det tredje skall vindkraftparken etableras i en relativt västlig riktning sett från kusten. Den kommer alltså att belysas i soluppgången och avteckna sig med skarpa konturer mot kvällssolen. Uppemot 1500 personer har meddelat Bolaget att de anser det viktigt eller mycket viktigt att vindkraftparken placeras så långt ut till havs som möjligt samt att det är viktigt eller mycket viktigt att vindkraftparken stör utsikten från känsliga kustområden så lite som möjligt. Bolaget har dessutom fått motta ett upprop, organiserat av aktionsgruppen Fri Horisont i Steninge, där bortåt 2000 personer protesterade mot den tilltänkta etableringen och krävde att vindkraftparken skulle placeras minst 20 km från land. Föreningens medlemmar är alla, vare sig de är för eller emot vindkraft, bestämda motståndare till placeringen av Skottarevsanläggningen på det tänkta avståndet från land. Åtskilliga insändare i Hallands Nyheter och Hallandsposten har uttryckt sitt motstånd mot att Bolaget vill placera vindkraftverken så att de stör utsikten från kusten. Bolaget skriver i Ansökan (p 9.20.1) att En förändring i landskapsbilden är oundviklig vid all etablering av byggnader, inklusive vindkraftverk. Hur denna förändring upplevs är i hög grad subjektivt. På det avstånd från land som vindkraftsparken kommer att uppföras bedöms den inte dominera landskapsbilden från land. Av det ovanstående framgår att en betydande opinion vänder sig mot en förändring av landskapsbilden enligt Bolagets planer. Detta är ett starkt uttryck för att den nuvarande landskapsbilden innebär något värdefullt för många. Det handlar om vad man tidigare benämnde psykisk emission eller, kanske tydligare, försämrad livskvalitet. Slutsatsen är att den sökta verksamheten skulle leda till betydande olägenhet för många människor. Sakägarna anser tvärtemot Bolaget att vindkraftsparken markant skulle störa landskapsbilden och livsmiljön för kustboende och alla som söker rekreation i det halländska kustlandskapet. Det öppna havet, fritt från främmande scenerier och ljud, är för många den kanske rikaste källa till upplevelser som naturen bjuder. En väsentlig del i människors upplevelser av havet ligger i att havet är blott och bart natur. Insikten om det orörda havets betydelse för människors välbefinnande och trevnad kommer till bestämda uttryck i utredningen Sydhavsvind (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftanläggningar till havs i Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län samt därutanför inom Sveriges ekonomiska zon 2006-06-19). De inledande orden i Sydhavsvind är värda att citera: I en värld som blir allt mindre och ändligare i takt med att kommunikationsmöjligheterna ökar successivt på snart sagt alla områden kan man fråga sig vilket värde landskap har som påminner oss om oändligheten. Scenerier som stjärnhimlen, slätten och havet utgör en väsentlig del av vår tillvaro just för att de upplevs som oändliga, för att vi inte kan slutet på dem, för att vi inte vet vad som döljer sig längst bort, för att de stimulerar vår fantasi, för att de visar på vår litenhet i det stora som vi inte kan greppa helt, hur mycket vi än försöker. - En viktig och inledande fråga i detta sammanhang är vad det innebär att oändligheten på sina håll och kanter blir ändligare. Det finns nog
4 inget svar på den frågan som alla kan godta, men vi bör acceptera att frågan som sådan har en stor kulturell och psykologisk betydelse. Länsstyrelsen i Hallands län uttalar på sid 62 bl.a. att potentialen för utbyggnad till havs i Kattegatt är mycket stor men att hänsyn måste tas till bevarandet av den känsliga kustmiljön och landskapsbilden. Även yrkesfiskets intressen bör beaktas. Länsstyrelsen vill bevara en frizon om 15 km längs hela Hallandskusten med bakgrund av teknikutvecklingen, erfarenheter från pågående projekt och den storskalighet som nu är aktuell. Länsstyrelsen har inte generellt undantagit naturreservat, strandskydds- och Natura 2000- områden och inte heller sektorer med särskilda utblickar av stort värde för kultur, natur och friluftsliv. Länsstyrelsen anser att länets kustzon är av stor betydelse för boendemiljön, turismen och som rekreationsområde och ingen del kan urskiljas som mera bevarandevärd än andra. Stora vindkraftgrupper närmare land kan dominera upplevelsen av havet och horisonten. Konsekvensen av länsstyrelsens bedömning är att i princip alla nuvarande områden av riksintresse för vindkraft utanför Hallandskusten borde avvecklas (a.a. sid 73). Även de fem länsstyrelserna uttalar att kustnära vindkraftparker måste ifrågasättas. I a.a. sid 71 gör länsstyrelserna en bedömning av olika scenarier för framtida utbyggnad av vindkraft till havs: I scenario 1 (etablering innanför territorialgränsen) tas ett kustlandskap i anspråk som ur europeiskt perspektiv är relativt oexploaterat med stora natur-, kultur- och rekreationsvärden. I övrigt torde enstaka verk och mindre grupper tillföra så pass lite energi i förhållande till den landskapspåverkan de har att de generellt kan ifrågasättas längs södra Sveriges kuster som har så stora andra intressen dock med undantag för områden som redan hyser tyngre verksamheter. Kusten i de fem länen omfattar stora delar av rikets tre storstadsregioner. I detta dynamiska område sker nästan hela Sveriges befolkningstillväxt idag. Det är således ett område där avvägningar om markanvändning måste ske med särskild stor uppmärksamhet mot en växande befolknings krav på en god livsmiljö. Det är med tanke på bevarandevärdena värt att utreda förutsättningarna på nationell nivå för scenario 2 (etablering i Sveriges ekonomiska zon) samt finna en strategi för det. Den sökta vindkraftsetableringen berör således riksintresset för turismen och det rörliga friluftslivet i kustområdet Halland (4 kap 2 Miljöbalken). Miljööverdomstolen har i ett antal domar funnit att påtagliga förändringar i landskapsbilden utgjort hinder för att bevilja ansökta verksamheter, se Miljööverdomstolens domar i mål M 8328-99 och M 623-02. Buller Bolaget uppger i Ansökan p 9.3.2.3 att den ansökta verksamheten bedöms innehålla gällande riktvärden för buller med god marginal. Bolaget har tillämpat Naturvårdsverkets allmänna råd (SNV RR 1975:8 rev. 1983) med riktlinjer för externt industribuller som enligt Bolaget har tillämpats i praxis vid bestämmande av riktvärden för ljud från vindkraftverk. I bilaga 2030 till Ansökan, dokumentet WindPRO version 2.5.1.61 Dec 2005 redovisar Bolaget resultat enligt Naturvårdsverkets modell. Av s 1n framgår att vid sex mätplatser utmed stranden och inne i staden Falkenberg är bullernivån mellan 41,3 och 43,1 db(a). Enligt karta över ljudutbredningen kommer kuststräckan från Långasand i söder till ca 2 km norr om Glommen i norr att drabbas av buller från vindkraftverken med en ljudnivå överstigande 40 db(a). Av Naturvårdsverkets allmänna råd (SNV RR 1975:8 rev. 1983) med riktlinjer för externt industribuller anges utomhusriktvärdena för områden som planlagts för fritidsbebyggelse
5 och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor till 35 db(a) för kvällar och dagtid på sön- och helgdagar samt nattetid och till 40 db(a) under övrig tid. Naturvårdsverket har presenterat ett förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk. I detta förslag föreslås utomhusriktvärdena för buller från vindkraftsanläggningar i Friluftsområden där låg bullernivå utgör en särskild kvalitet ligga på nivån 35 db(a). Med friluftsområden avses här områden enligt översiktsplan där en låg bullernivå utgör en särskild kvalitet och naturliga ljud dominerar. (Inget påtagligt störande ljud från t.ex. fordonstrafik eller skjutbanor, förekommer). Eftersom det är synnerligen oklart vilka områden som avses om man talar om områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv menar Sakägarna att en bättre precisering och en bättre angivelse uppnås om man, där det är möjligt, koncentrerar sig på naturreservat och Natura 2000-områden. Deras förekomst är erkänd och behöver inte diskuteras. I Falkenbergs kommun finns minst sju sådana aktuella områden i eller i anslutning till kustområdena med en beräknad bullernivå över 35 db(a). Minst fyra av dessa har en beräknad bullernivå överstigande 40 db(a). I de angränsande kommunerna Halmstad och Varberg finns ytterligare ett antal Naturreservat och Natura 2000-områden, som kommer att drabbas av buller som beräknas överstiga 35 db(a). Alla beräkningar i detta avsnitt bygger på Naturvårdsverkets modell för vindkraftverkens ljudutbredning över vatten, Ljud från havsbaserade vindkraftverk (ISBN 91-260-6249-2). Miljööverdomstolen har i ett flertal domar tagit ställning till vilken bullernivå som skall accepteras från vindkraftverk. I mål M 9282-02 (MÖD 2003:106) lät Miljööverdomstolen inhämta yttranden från bl.a. Naturvårdsverket, Boverket och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, avdelningen för miljömedicin. Dessa tre remissinstanser gav samtliga uttryck för att den osäkerhet som råder vad gäller störningseffekten av vindkraftsbuller bör leda till strängare krav än industribullernormen och att ljudnivån 40 db(a) bör innehållas vid bostäder under hela dygnet. Miljööverdomstolen delade vidare Naturvårdsverkets uppfattning att för vissa områden där ljudnivån är särskilt viktig bör även ett lägre värde än 40 db(a) eftersträvas. I mål M 9505-04 slog Miljööverdomstolen fast att den ekvivalenta ljudnivån på grund av buller från vindkraftsanläggningen får vid bostadshus inte överstiga 40 db(a) räknat som riktvärde. Av en studie vid avdelningen för miljömedicin, Göteborgs universitet (Rapport 1/02 "Störningar från vindkraftverk: undersökning bland människor boende i närheten av vindkraftverk Slutrapport: Del 3 Huvudstudie (Reviderad utgåva december 2002), Eja Pedersen, Kerstin Persson Waye (pdf 844 kb på GU:s webbplats)) framgår att andelen störda av buller ökade med stigande ljudnivå och att 20 % upplevde sig som mycket störda vid ljudnivån 37,5-40 dba. Denna studie ger indikationer på att det är viktigt att stor hänsyn tas till ljudstörningar från vindkraftverk både vid planering och tillståndsprövning. Av hänsyn till detta bör ett riktvärde 40 dba utomhus vid bostäder inte överskridas. För vissa områden där ljudmiljön är särskilt viktig och där en bullerfri miljö eftersträvas, exempelvis i fjäll och skärgårdar, bör ett lägre värde eftersträvas. Påverkan på friluftslivet och turismen Bolaget skriver i Ansökan p 9.14.2 att på grund av vindkraftparken placering långt ut från kusten bedöms anläggningen inte påverka fritidsbåtsverksamheten. Sakägarna är av motsatt uppfattning. Vare sig området är avlyst eller inte så kommer bullret från kraftverken att vara ett faktiskt hinder för småbåtar att passera genom vindkraftparken. Som framgår av ovan åberopade bilaga 2030 till Ansökan kommer bullernivån inom vindkraftparken att uppgå till 55 db(a) eller mer. Det betyder att de som har sina båtar i hamnar öster om anläggningen och sina fiskevatten väster därom kommer att få gå en icke obetydlig omväg för att nå sina mål.
6 Turistnäringen längs Hallandskusten kommer att skadas av en havsbaserad vindkraftpark så nära kusten som Ansökan avser. Det är insikten om detta som fått länsstyrelsen i Halland att vilja bevara en frizon om 15 km längs hela Hallandskusten, Sydhavsvind s 62. B. 4 EKONOMISKA KONSEKVENSER Särskilt om anläggningskostnad för vindkraftparken Bolaget har inte redovisat kostnaden för Skottarevsprojektet. I Ansökan (p 12.3) anger Bolaget att enligt dess kalkyler är projektets investering beräknad till cirka 4,74 kronor/årskilowattimme, med en beräknad återbetalningstid på 13 år. Bolaget har presenterat visst kalkylmaterial för Falkenbergs kommunfullmäktige. Bolaget uppgav att Skottarevsanläggningens årliga energiutvinning antogs bli 405 000 MWh (3000 s.k. fullasttimmar per verk och år) och Bolaget förutsatte samma relationstal mellan årlig energiutvinning och investeringskostnad för Skottarevsanläggningen som man funnit för Vattenfalls pågående investering Lillgrund i Öresund. Relationstalet där blir 5,4545 (investeringskostnaden dividerad med budgeterad energiutvinning). Detta tal multiplicerades helt enkelt med siffran för antagen energiutvinning för Skottarevsanläggningen, 405 000, till en investeringskostnad för den anläggningen av 2 209 072 500 kronor. Etableringsförutsättningarna för Lillgrund skiljer sig avsevärt från de som gäller för Skottarevsanläggningen. Lillgrundsparken består av jämförelsevis mindre verk, anlagda på 3-9 meters djup. Skottarevsverken skall uppföras inom ett område där vattendjupet varierar mellan 20 och 31 meter. Jämfört med Lillgrund har varje verk en ca 80 ton tyngre överbyggnad, denna skall placeras ett 40-tal meter högre över havsbottnen och fundamenten till vindkraftverken skall som anförts anläggas på betydligt djupare vatten. Anläggningskostnaden för havsbaserade vindkraftverk ökar drastiskt med ökande vattendjup. I mål nr M 203-02, Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen anförde Göteborg Energi AB att ju djupare vattnet är desto högre och kraftigare konstruktion behövs. Dessa faktorer ger sammantaget högre kostnader och bestämmer idag vilket djup man kan bygga vindkraftverk på till havs. Göteborg Energi AB uppgav vidare att konsekvensen av att t.ex. gå från 20 till 40 m djup blir att kostnaderna för fundamentet antagligen kommer att tredubblas från 453 mkr till ca 1,5 mdkr samt att en ny och dyrare lyftkapacitet och förlängningsutrustning får utvecklas. Den danska tillverkaren av vindkraftverk, Vestas AS, skriver i sin broschyr om 4,5 MWverk: En lätt toppmassa möjliggör smalare och billigare torn och fundament. För torn med större diameter blir påverkan från vågor mer betydelsefull genom ett slags självstödjande process. Därtill är monteringen av tyngre torn mer kostsam vilket självfallet pressar upp den totala projektkostnaden. Som framgår av figuren ökar således den uppskattade fundamentkostnaden exponentiellt som en funktion av toppmassan. Broschyren är bilagd Föreningens Skrivelse. Investeringen i Skottarevsparken fördyras, jämfört med Lillgrund, således av att själva anläggningsarbetena avser större djup och större torn med tyngre generatorer. Härtill kommer att marknadspriserna på de komponenter som tillsammans utgör en vindkraftspark har stigit kraftigt sedan Lillgrund upphandlades och fortsätter att stiga. Prisutvecklingen, den tekniska ovissheten om hur man bör bygga på 20 30 meters djup härom saknas fortfarande beprövad erfarenhet - samt farhågorna att anläggningsarbetena där kommer att bli oöverkomligt dyra har fått Vattenfall att signalera att det kan visa sig ekonomiskt oförsvarligt för Vattenfall att genomföra projektet Kriegers Flak i havet söder om Trelleborg (se tidningsartikel i Sydsvenskan 2006-12-13, bilaga 10).
7 E.ON tycks överväga att av ekonomiska skäl ställa projektet Utgrunden 2 i Kalmarsund på framtiden (se tidningsartikel i DN 2007-01-23, bilaga 11) Bolaget har inte redovisat någon ekonomisk kalkyl över projektet. Sakägarna gör bedömningen att Bolagets indikation av investeringskostnaden för Skottarevsanläggningen är orealistisk. En bedömning av den samhällsekonomiska lämpligheten enlig 11 kap 6 Miljöbalken skall baseras på en åtminstone grov ekonomisk uppskattning av anläggningskostnaderna. En sådan uppskattning skall ta i beräkning de insatser som behöver göras för den anläggning som prövningen avser. Sakägarna anser därför att ansökan bör kompletteras med en utredning avseende beräknad investeringskostnad för anläggande av vindkraftsparken. Särskilt om kostnader för verksamheten Den samhällsekonomiska bedömningen bör baseras på en ekonomisk analys av rimlig omfattning i alla de fall där en sådan kan utföras. Bolaget har inte redovisat någon ekonomisk analys över huvud taget. När en trovärdig uppskattning av investeringskostnaden väl är gjord torde det vara förhållandevis enkelt att uppskatta de rörliga kostnaderna för verksamheten, återställningskostnaderna samt finansieringskostnaderna d.v.s. kostnaderna för risk- och lånekapital vid en totalfinansiering av projektet. Sakägarna bedömer på befintligt underlag att det inte är sannolikt att nuvärdet av Skottarevsanläggningens framtida resultat efter skatt, beräknat enligt gängse branschpraxis och med full belastning för marknadsmässiga kapitalkostnader, skulle bli positivt. En korrekt beräkning torde tvärt om komma att visa att verksamheten skulle bli förlustbringande. Särskilt om nyttan av vindkraftsparken Enligt Ansökan skall vindkraftsparken bestå av 30 st vindkraftverk med en effekt av 4,5 MW vardera. De beräknas prestera 3000 s.k. fullasttimmar per år och vindkraftsparken beräknas därigenom generera 405 000 MWh per år. Installerad effekt skulle därmed uppgå till 30x4,5=135MW medan utvunnen effekt skulle stanna vid 405 000:(135x24x360)=0,347 eller 34,7% av den installerade effekten. Bolaget uppger i bilaga 2 till Ansökan, sid 13, att vindkraftverk i Sverige utvinner energi under mer än ca 6000 av årets 8640 timmar samt att verken, när de väl är i gång, snurrar med en rotorhastighet av mellan 5 16 varv per minut (Ansökan p 4.10). Verkens stilleståndstid per år uppgår alltså till ca 30 % i perioder som av naturliga skäl är svåra att förutse till antal, tidpunkter och längd. Variationen i rotorhastighet när verken är i arbete uppgår till drygt + 50 % av medelhastigheten. Under de ca 6000 timmar per år som verken beräknas vara i gång uppnås därför enligt Bolagets offentliggjorda bedömning endast 3000 fullasttimmar. Produktiviteten när verken är i drift är alltså starkt varierande men i genomsnitt endast 50 procent. Sakägarnas slutsats är att en vindkraftspark är mer opålitlig som kraftkälla, sedd ur ett samhälleligt perspektiv, än andra kraftkällor för s.k. grön el. Samhället måste därför försäkra sig om att ständigt ha tillgång till snabbåtkomlig ersättningskraft, ytterst i form av reservkraftverk, och till kraftledningsnät, med kapacitet att omedelbart täcka bortfall från vindkraftverken. För ett industrisamhälle blir innebörden kort sagt att vindkraftverk måste belastas med en kostnad för ersättningskapacitet med omedelbar beredskap.
8 Skottarevsparken behöver vid den låga i förhållande till icke vindberoende kraftkällor produktivitet som anges ovan en ersättningskapacitet som teoretiskt kan uppgå till 34,7 % av den i Skottarevsanläggningen installerade effekten. Bolaget pekar i Ansökan (p 12.2) på att vindkraftsbaserad el medför att användningen av fossila bränslen minskar och ersätts av en energiform med mycket låga emissioner. Nyttan och fördelarna från allmän synpunkt med vindkraftsbaserad och annan s.k. grön el är just dessa och statsmakterna har, för att främja investeringar i grön el, utvecklat ett system som i dag består av elcertifikat och miljöbonus. Den senare stödformen är dock under avveckling och torde vara borta innan Skottarevsanläggningen kan komma i produktion. Elcertifikaten är i viss mening en generell stödform; den utgår till alla godkända leverantörer av grön el med lika många certifikat per MWh oavsett om kraftkällan är exempelvis geotermisk energi, biobränslen, kraftvärmeverk med torv som energikälla, vindkraftverk till lands eller avsevärt dyrare vindkraftverk till havs. Om elcertifikaten skulle anses representera värdet av de fördelar från allmän synpunkt som bör vägas in i prövningen enligt 11 kap 6 Miljöbalken måste man enligt Sakägarnas mening häremot ställa kostnaderna från allmän synpunkt enligt ovanstående påpekanden. Påverkan på fastigheters värde Värdet av fastigheter med havsutsikt kommer, relativt sett, att försämras av den tilltänkta etableringen och verksamheten. Konsekvensen för den enskilda fastigheten är svår att uppskatta i förväg men ur ett samhälleligt perspektiv framstår det som helt klart att fastighetspriserna längs en kustremsa med fri och oförstörd havsutsikt är högre än fastighetspriserna längs motsvarande kustremsa utan denna unika kvalitet och än högre än priserna i de områden som dessutom störs av buller från en vindkraftpark. Etableringen av Skottarevsanläggningen är därför till skada för fastighetsbeståndet längs den berörda delen av Hallandskusten ur både allmän och enskild synpunkt om än svår för den enskilde att mäta i ekonomiska termer. Risk för olyckor I Ansökan (p 9.17) bedöms olycksriskerna som små. Den utredning som ligger bakom denna slutsats är enligt Sakägarnas bedömning så undermålig att den inte kan läggas till grund för en riskanalys. En riskanalys innebär normalt en identifiering av riskkällorna i ett system och värdering av risken eller riskerna. Värdering av risken innebär att man både bedömer sannolikheten för att en olycka skall inträffa och fastställer konsekvenserna om olyckan inträffar. Endast de navigatoriska riskerna har utretts och har begränsats till frekvensen för olyckor. Med olycka menas dessutom bara ev kollision mellan den planerade parken och fartyg. Det korrekta hade varit att utreda sannolikheten för olyckor också av andra slag. Det är helt enkelt vilseledande att begränsa riskbedömningen till kollisionsfrekvens vindkraftverk/fartyg. Konsekvenserna av denna och andra typer av olyckor har inte studerats. Det skulle vara av intresse att få ett worst case belyst där ett stort oljeutsläpp sker i havet som följd av en kollision mellan ett tankfartyg och den planerade Skottarevsanläggningen. Kostnaderna för saneringsarbetet skulle troligen bli oerhörda. Sannolikheten för att fartyg kolliderar med varandra med skador som följd har inte studerats. Det öppna vattnet mellan Anholt och det halländska fastlandet begränsas som följd av vindkraftsetableringen från 37 km till 20 km. Den ökade sannolikheten för kollisioner mellan fartyg som följd av detta har inte bedömts.
9 Det sägs i riskutredningen att en kollision mellan fartyg och vindkraftverk beräknas ske vart 14 år. Detta är med normal bedömning en hög sannolikhet. Risken går tyvärr inte att beräkna eftersom utredningen av oförklarat skäl inte räknar med några konsekvenser. Begreppet risk används som benämning på kollisionsfrekvens. En normal riskbedömning omfattar beräkning av sannolikheten av olika typer av olyckor och fastställande av konsekvenserna om någon av dessa olyckor inträffar. Det är teoretiskt omöjligt att värdera risken utan att konsekvenserna anges. Det räcker absolut inte med kollisionsfrekvens. I riskutredningen för den för några år sedan planerade vindkraftparken vid Fladen står att läsa, att: Anläggandet av en vindkraftpark vid Fladen bedöms inte innebära någon ökad risk för olyckor med Sigyn (fartyg för använt kärnbränsle) i samband med trafikering av ordinarie rutt till/från Ringhals söderut. I Favonius riskutredning nämns inte förekomsten av Sigyn. Detta är anmärkningsvärt eftersom Sigyn numera regelbundet passerar genom havsområdet för Skottarevsanläggningen. Enligt tillgängliga uppgifter passerade Sigyn igenom eller strax utanför havsområdet så frekvent som 14 gånger under perioden 2006-10-30-2007-01-05. Kännedom om risker för olyckor med rimlig sannolikhet och besvärande konsekvenser skall normalt ligga till grund för det olycksförebyggande och skadebegränsande arbetet och naturligtvis också för den nödlägesplanering och -beredskap som måste anses vara både obligatorisk och nödvändig. Tyvärr är utredningen så begränsad och bristfällig att den inte kan ligga till grund för sådana åtgärder. Den lär inte heller duga som underlag för den i kompletteringspromemorian omnämnda överenskommelsen med berörda parter beträffande ansvarsfördelning för räddningsinsatser. B. 5 SAMMANFATTNING - SAMHÄLLSEKONOMISK BEDÖMNING Huvudsyftet med 11 kap 6 Miljöbalken torde vara att hindra vattenverksamhet som inte är samhällsekonomiskt motiverad. Sakägarna anser att den nu sökta verksamheten inte är samhällsekonomiskt motiverad. - Verksamheten skulle, med länsstyrelsens i Halland ord, komma att dominera upplevelsen av havet och horisonten för många människor och därmed leda till beaktansvärda olägenheter för boende och besökande längs den berörda delen av Hallandskusten. - Verksamheten skulle leda till ytterligare olägenhet i form av bullerstörningar längs en del av kustområdet. - Verksamheten skulle medföra olägenheter för fritidslivet till havs. - Verksamheten skulle medföra skador för turistnäringen. - Kostnaden för anläggningen kommer att bli betydligt högre än Bolaget velat göra gällande. - Fördelarna av verksamheten från allmän synpunkt begränsar sig till ett viss krafttillskott av grön el, som dock kräver back-up kapacitet. - Fördelar av verksamheten från enskild synpunkt har inte påvisats. - Verksamheten skulle medföra en allmän press på fastighetsvärdena längs den berörda delen av kusten. - Verksamheten skulle kunna leda till olyckor som oavsett frekvensen och var för sig kan få utomordentligt allvarliga konsekvenser.
10 C. 1 SÄRSKILT OM BETYDELSEN AV FÖRSVARETS INSTÄLLNING Bolaget uppger i Ansökan, p 9.16.1, att Försvarsmakten i yttrande till Bolaget meddelat att den inte kan acceptera Ansökan. Bolagets uppgift att i ett tidigare skede, i samband med allokeringen av områden av riksintresse för vindkraft, har nu aktuellt område godkänts av Försvarsmakten (p 9.16.1), torde sakna betydelse eftersom Försvarsmakten numera motsätter sig den sökta verksamheten. Tydligt är att Försvarsmakten vidhåller sin negativa inställning, utredningen Sydhavsvind s 78: De områden som har genomgått hinderprövning av Försvarsmakten och avstyrkts, bör ej vara med bland de områden som föreslås som riksintresse för energiproduktion från vindkraft (Taggen, Stora Middelgrund och Skottarevet). Eftersom vare sig Försvarsmakten har meddelat att den kan acceptera Ansökan eller Bolaget har visat goda skäl för att Ansökan likväl skall anses förenlig med villkoren i 3 kap 9 och 10 Miljöbalken, torde tillstånd enligt Ansökan inte kunna beviljas. D. 1 ANMÄRKNINGAR MOT SAMRÅDSFÖRFARANDET OCH FÖRANKRINGEN AV MKB Sakägarna åberopar vad som anförts i Föreningens Skrivelse. D. 2 ANMÄRKNINGAR MOT FRÅNVARON AV ALTERNATIVA LÖSNINGAR Sakägarna åberopar vad som anförts i Föreningens Skrivelse. Falkenberg den 28 februari 2007 Föreningen Rädda Hallandskusten Hans Johansson Lars-Olof Carlsson Leif Björkeborn Hans Johansson Lars Wattström Bilagor: Bilaga A, protokollsutdrag från styrelsesammanträde Bilaga 1, teknisk information rörande visualiseringar Bilaga 2-9, visualiseringar Bilaga 10, tidningsartikel i Sydsvenskan 2006-12-13 Bilaga 11, tidningsartikel i DN 2007-01-23