SAMRÅDSHANDLING Projekt Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara Väg 395 Junosuando by

SAMRÅDSHANDLING Projekt Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara Väg Junosuando by Pajala kommun, Norrbottens län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Datum: 2013-05-03 Projektnummer: BD- 132256-

MEDVERKANDE Trafikverket Anders Lindmark Gun-Marie Mårtensson Malin Delvenne Gunnar Zweifeldt Vectura Thomas Sällström Bodil Öhman Sofia Rosendahl Anders Lundström Martin Sundvall Katarina Jonsson Carina Öberg Malin Lindmark Joacim Svahn Christina Berggren Britta Pedersen Elin Oja Linda Grenvall Hans Robertsson Projektledare Delprojektledare Miljö Geoteknik Uppdragsledare Deluppdragsledare Utredning och rapport Vägutformning Geoteknik Miljö Miljö, kulturmiljö Miljö, barnkonsekvensanalys Miljö, rennäring Miljö, luft och klimat Miljö, landskap Miljö, kartor Buller, layout Konstbyggnad Titel: Vägplan Väg Junosuando by Utgivningsdatum: 2013-05-03 Objektnr: BD-132256- Diarienr: TRV 2012/64921 Utgivare: Trafikverket Projektledare: Anders Lindmark Distributör: Trafikverket, Box 809, 971 25 LULEÅ, telefon: 0771-921 921

Innehållsförteckning Smmanfattning 5 1. Beskrivning av projektets bakgrund 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Behov av förändringar 6 1.3 Ändamål 7 1.4 Projektmål inom MaKS 7 1.5 Planläggningsprocess 8 1.6 Analys enligt fyrstegsprincipen 8 2. Befintliga förhållanden 11 2.1 Geografisk avgränsning 11 2.2 Trafiktekniska förutsättningar 11 2.3 Samhälle 13 2.4 Riksintressen och Natura 2000 14 2.5 Klimatpåverkan av transportsystemet 14 2.6 Hälsa och boendemiljö 14 2.7 Landskapets karaktär 17 2.8 Landskapets värden 18 2.9 Geotekniska förutsättningar 23 3. Analys av transportsystemet 24 3.1 Funktionsanalys 24 3.2 Hänsynsanalys 24 4. Beslut om betydande miljöpåverkan 26 5. Förutsättningar för lokaliseringen 26 5.1 Metod 26 5.2 Alternativgenerering 26 5.3 Trafikteknisk standard 28 5.4 Trafik 28 5.5 Gestaltningsprinciper förbifart 28 6. Alternativa lokaliseringar 30 6.1 Nollalternativet 30 6.2 Alternativ Befintlig väg 30 6.3 Alternativ Förbifart 30 6.4 Byggnadstekniska förhållanden 31 7. Effekter och konsekvenser av olika alternativ 33 7.1 Metodik och värdering av konsekvenser 33 7.2 Jämförande bedömning av konsekvenser 35 7.3 Alternativ befintlig väg 37 7.4 Alternativ förbifart 40 7.5 Kostnader 45 7.6 Samhällsekonomi 45 8. Måluppfyllelse och samlad bedömning 47 8.1 Projektmål Samhällsutveckling 47 8.2 Projektmål Genomförandetid 47 8.3 Projektmål Funktion 48 8.4 Projektmål Klimat och resurseffektivitet 48 8.5 Projektmål God hälsa 48 8.6 Projektmål Natur- och kulturmiljö 49 8.7 Projektmål Trafiksäkerhet 49 8.8 Projektmål Kostnad 50 8.9 Projektmål Samhällsekonomi 50 8.10 Barnens bästa 50 8.11 Kumulativa effekter av vägplan Genväg Kaunisvaara-Junosuando 50 8.12 Samlad bedömning 51 9. Fortsatt arbete 52 9.1 Lagkrav för miljö 52 9.2 Riktlinjer beträffande speciella frågeställningar 52 9.3 Frågor som kräver särskild uppmärksamhet 52 10. Källor 53 Bilaga 1 Beslut om betydande miljöpåverkan 55 Bilaga 2 Klimatberäkningar 56

Sammanfattning I Pajala kommun och Kiruna kommun finns ett flertal mineralfyndigheter och gruvbolaget Northland Resources AB har flera järnmalmsfyndigheter på den svenska sidan. Två av dessa ligger vid Kaunisvaara, cirka 25 km norr om Pajala. Gruvverksamheten har påbörjats och planeras att ha full produktion 2015. Projektet Malmtransporter i Norrbotten, MINe, drivs av Trafikverket och syftet är att ta fram hållbara malmtransporter från Kaunisvaara till Narviks hamn. En åtgärdsvalsprocess har genomförts. Det är tydligt att de allmänna vägarna i området åtminstone till en början måste användas för transporterna. Dessutom föreslogs en genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando. På längre sikt kan andra lösningar bli aktuella, t.ex. järnväg. I projektet Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara har sex förstudier upprättas tidigare. I förstudien för Junosuando by framkom att malmtransporterna kan passera Junosuando by, antingen på befintlig väg eller också kan en ny förbifart anläggas söder om Junosuando. I denna samrådshandling utreds lokaliseringsalternativ och teknisk standard för förbifart samt befintlig väg. Miljökonsekvensbeskrivning påbörjas, vilken färdigställs efter att val av lokaliseringsalternativ är genomfört och planförslaget utformas. Ändamål och behov av förändringar Syftet med Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS-projektet) är att möjliggöra malmtransporter på det allmänna vägnätet från 2013 och framåt. De befintliga vägarna har inte tillräcklig bärighet och standard för att klara av de tunga malmtransporterna. Trafikverket har fattat beslut om att befintliga vägar ska rustas men problemen med trafiksäkerhet och störningar kvarstår. Förstudien för Junosuando by visade att buller- och trafiksäkerhetsproblem kommer att uppstå genom samhället när Northlands gruva nått full produktion år 2015 och tillhörande malmtransporter kör längs väg. Ändamålet med vägplan Junosuando by är att valt alternativ ska innebära: en hög användbarhet för gruvnäring, för övrig näringsverksamhet samt för övriga trafikanter, en säker trafikmiljö, en god boendemiljö. Detta ska bidra till en kostnadseffektiv och säker väg för både malmtransporter, övrig trafik och närboende. Projektmål Projektmålen är kopplade till de transportpolitiska målen och med utgångspunkt från dessa har projektmålen, med delmål, grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi. Funktion - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt. Här finns delmål för samhällsutveckling, genomförandetid och funktion. Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Här finns delmål för klimat och resurseffektivitet, god hälsa, natur- och kulturmiljö samt trafiksäkerhet. Ekonomi Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar. Ekonomiska delmål är uppdelade i åtgärdskostnad och samhällsekonomi. Lokaliseringsalternativ Inom utredningsområdet för Junosuando by har en avvägning skett mellan intrång i områden som är viktiga för rennäringen, områden som har höga naturvärden, allmänna intressen samt framkomlighet. De korridorer som utretts har utformats för att minimera intrång i skyddsvärda miljöer samt för att ge så goda byggnadstekniska förutsättningar som möjligt. Ändamålet för projektet har legat till grund för utformning av lokaliseringsalternativ i korridorerna. Nollalternativet Nollalternativet, som är ett jämförelsealternativ, innebär att malmtransporterna fortsätter trafikera väg genom Junosuando,vissa bulleråtgärder är genomförda men att endast normal drift och underhåll utförs. Alternativ befintlig väg Alternativ befintlig väg startar söder om Tornefors, går genom Junosuando och slutar strax väster om Tärendö älv. Vägen är 8 m bred och dimensionerad för fordon med totalvikt 90 ton. Omfattande gång- och cykelåtgärder är genomförda och korsningar trafiksäkrade genom sikt- och belysningsåtgärder. Bullerskyddsåtgärder är vidtagna med målet att riktvärdena för väsentlig ombyggnad inte överskrids. Befintlig bro över Tärendö älv ersätts för att klara de tunga transporterna. Vattenskyddsområdet säkras för eventuell påverkan från trafiken. Alternativ Förbifart Alternativ förbifart startar intill väg söder om Tornefors och sträcker sig sedan väster ut förbi sjöarna Pussujärvi, Kentäntakanenjärvi och Onkijärvi. Korridoren passerar över väg 869, Lautakoskivägen. Vägen är 8 m bred och dimensionerad för fordon med totalvikt 90. Befintlig väg rustas upp med syftet att gruvtrafiken ska gå på vägen under en begränsad tid medan förbifart Junosuando byggs. Begränsade gång- och cykelåtgärder genomförs inne i Junosuando. Inga ytterligare bullerskyddsåtgärder utförs eftersom vägåtgärderna inte bedöms vara en väsentlig ombyggnad. Befintlig bro över Tärendö älv ersätts för att klara de tunga transporterna. Vattenskyddsområdet säkras för eventuell påverkan från trafiken. Effekter och konsekvenser I nollalternativet kvarstår buller och trafiksäkerhetsproblem på befintlig väg. Alternativ befintlig väg Restiden motsvarar nollalternativets och ger ingen eller mycket liten konsekvens. Samma gäller jämställdhet där tillgängligheten till transportsystemet blir oförändrad. Alternativet innebär positiva konsekvenser för komfort, framkomlighet, trafiksäkerhet och samhällsutveckling. Överensstämmelse med planer får negativ konsekvens då breddningen av vägområdet innebär intrång i befintliga planer. Däremot överensstämmer alternativet med översiktsplanen. Då bullerskyddsåtgärder utförs blir konsekvenserna för hälsa och boendemiljö positiva. Skydd av vattentäkt minskar risk för förorening. För övriga miljöaspekter blir konsekvenserna små. Alternativ Förbifart Förbifarten innebär positiv konsekvens för restid, komfort, framkomlighet, trafiksäkerhet och överensstämmelse med planer. Konsekvensen för samhällsutveckling blir negativ då det finns risk att osynliggöra Junosuando med en förbifart. Även konsekvensen för jämställdhet blir negativ då en förbifart främst gynnar män. Stora konsekvenser uppkommer för rennäringen i och med intrång i viktiga områden och en ny barriär. Märkbara konsekvenser för kulturmiljö, fågelliv och våtmarker. Dessa kan mildras med ett aktivt linjeval. Positiva konsekvenser för närmiljön i Junosuando och för vattenskyddsområdet. Den nya vägen ger stora konsekvenser för landskapsbilden, å andra sidan blir det positiva konsekvenser längs befintlig väg. Samråd De samråd som genomförts finns dokumenterade i Samrådsredogörelse väg Junosuando by Vägplan. Val av alternativ Inför Trafikverkets val av lokaliseringsalternativ behövs Pajala kommuns och länsstyrelsen sammanvägda ståndpunkter. Trafikverket kommer att begära in yttranden från dem så att de kan ge en helhetssyn på framför allt val av lokalisering. Alternativet som väljs utreds vidare i vägplanen och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) färdigställs. VÄGPLAN Väg Junosuando by 5

1. Beskrivning av projektets bakgrund 1.1 Bakgrund I norra Sverige, inom bland andra Kiruna kommun och Pajala kommun finns det rikligt med mineralfyndigheter. I figur 1.1-1 visas mineralfyndigheter samt områden där undersökningstillstånd begärts inom och i närheten av utredningsområdet. LKAB har gruvverksamhet i området och under senare år har även andra aktörer visat intresse för malmbrytning. I Kaunisvaara har Northland Resources AB byggt upp en anläggning för gruvverksamhet där brytning av malm har påbörjats. MINeprojektet (Malmtransporter i Norrbotten) drivs av Trafikverket. Projektet ska resultera i hållbara malmtransporter mellan Kaunisvaara och Narviks hamn. Som en del av projektet genomförde Trafikverket Åtgärdsval Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd, under hösten 2011 (Trafikverket 2012 b). I åtgärdsvalet studerades ett stort antal åtgärder. Under åtgärdsvalsprocessen blev det tydligt att de allmänna vägar som finns i området måste användas för att nå en fungerande transportkedja till år 2013 när gruvdriften kommer igång. Dessutom föreslogs en genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando. På längre sikt kan det bli aktuellt med andra åtgärder, som järnväg. Malmtransporter Kaunisvaara - Svappavaara, MaKS, är en följd av MINeprojektet. Syftet med Malmtransporter Kaunisvaara Svappavaara (MaKS-projektet) är att möjliggöra malmtransporter på det allmänna vägnätet från 2013 och framåt. Projektet startade år 2012 med sex förstudier för de befintliga allmänna vägarna mellan Kaunisvaara och Svappavaara där förstudien för Junosuando by var en av dessa. Dessa förstudier utreds vidare i arbetsplaner, vägplaner samt bygghandlingar. Den 9 oktober 2012 beslöts att den så kallade Genvägen skall bli en allmän väg och att studier och utredningar ska ske enligt Trafikverkets planeringsprocess. Det sker i vägplan Genväg Kaunisvaara-Junosuando. Inom utredningsområdet finns möjlighet att koppla samman de lokaliseringsalternativ som utreds i denna vägplan med dem som utreds i vägplan Genväg Kaunisvaara-Junosuando. 1.2 Behov av förändringar Förstudien för Junosuando visade att buller- och trafiksäkerhetsproblem kommer att uppstå genom samhället när Northlands gruva nått full produktion år 2015 och tillhörande malmtransporter kör längs väg. Förstudien visade även att malmtransporterna kan passera Junosuando by antingen på befintlig väg eller också kan en ny förbifart anläggas söder om Junosuando. Inom utredningsområdet går väg genom tätorten Junosuando samt småorten Tornefors, vilket medför problem för oskyddade trafikanter och de som bor nära vägen. Vägen går längs Torne älv, som bl.a. är ett riksintresse för friluftsliv, och den ökade trafiken gör att tillgänglighet och upplevelse påverkas negativt. Vägen är smal och har inte den bärighet och standard som krävs för de tunga malmtransporter som uppstår i samband med gruvetableringar i området. Den kraftiga ökningen av tung trafik innebär att det krävs åtgärder i vägsystemet för att få ett fungerande transportsystem. Mertainen 6 km Gruvberget BÿÆ Northland I2 I2 Svappavaara BÿÆ BÿÆ LKAB BÿÆ 876 Leväniemi E10 833 863 E45 Mineralfyndigheter inom utredningsområdet Utredningsområde Förstudieområde Bÿ Pågående gruvbrytning I2 Omlastningsterminal Bÿ Planerad gruvbrytning Æ Æ 0 5 10 Km Ansökta undersökningstillstånd Beviljade bearbetningskoncessioner Markanvisning till koncession Beviljade undersökningstillstånd 864 Vittangi 943 891 890 Merasjärvi Masugnsbyn 865 KIRUNA KOMMUN BÿÆ Masugnsbyn PAJALA KOMMUN 867 887 868 869 886 Junosuando Lovikka 888 Pellivuoma 885 BÿÆ Anttis 394 884 Tapuli Sahavaara o BÿÆ BÿÆ 882 Kaunisvaara Sahavaara 99 Autio 862 983 982 Pajala 392 403 896 879 880 880 Figur 1.1-1 Mineralfyndigheter i närheten av utredningsområdet (utdrag från Bergsstaten i oktober 2012). Lantmäteriet MS 2009/09632 6 VÄGPLAN Väg Junosuando by

Figur 1.2-1 Vy från Junosuando där väg löper genom hela samhället och där malmtransporter körs. 1.3 Ändamål Ändamålet med vägplan Junosuando by är att valt alternativ ska innebära: en hög användbarhet för gruvnäring, för övrig näringsverksamhet samt för övriga trafikanter, en säker trafikmiljö en god boendemiljö Detta ska bidra till en kostnadseffektiv och säker väg för både malmtransporter, övrig trafik och närboende. Vägplanens samrådsunderlag (förstudien) har klarlagt problemsituationen och utgjorde underlag då Länsstyrelsens fattade beslut om betydande miljöpåverkan (2012-10-03). I denna vägplans samrådshandling ska lokaliseringsalternativ och teknisk standard för förbifart samt befintlig väg utredas. Miljökonsekvenbeskrivning påbörjas, vilken färdigställs efter att val av lokaliseringsalternativ är genomfört och planförslaget utformas. 1.4 Projektmål inom MaKS Här redovisas de projektmål som gäller för hela MaKS-projektet, och i dessa har transportpolitikens mål inarbetats. Projektmålen har preciserats med vad som gäller för Vägplan Junosuando by. De miljökvalitetsmål som är relevanta för projektet är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv. För mer information om övergripande mål och strategier, se samrådsunderlag. Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Med utgångspunkt från det transportpolitiska målet har projektmålen grupperats under Funktion, Hänsyn och Ekonomi. Funktion - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Projektmål Samhällsutveckling En attraktiv boendemiljö och ett positivt företagsklimat har medfört ökade förutsättningar för att företag etableras och utvecklas och bidrar till den kommunala och regionala utvecklingen. För detta projekt innebär det att: Projektet ska bidra till att göra Junosuando attraktivt för boende och näringsliv genom att förbättra tillgängligheten för oskyddade trafikanter och fordonstrafik, bidra till attraktiv bebyggelseplanering och goda rese- och transportmöjligheter. Projektet ska tidigt undersöka förutsättningarna för rennäringen i området och verka för en livskraftig rennäring samt god arbetsmiljö för renskötare på och vid vägen. Projektmål Genomförandetid Säkerställa malmtransporter 2013 och att identifierade åtgärder genomförs enligt överenskomna tidplaner. För detta projekt innebär det att: Projektet ska genomföras enligt tidplan, samt föreslå byggbara åtgärder som kan genomföras på ett snabbt och effektivt sätt. Projektmål Funktion Transportlösningarna fyller såväl näringslivets som övriga samhällets behov i närtid och möjliggör långsiktigt kostnadseffektiva och robusta gods- och persontransporter. För detta projekt innebär det att: Projektet ska bidra till god funktion för näringsliv och boende i Junosuando. Det innebär att skapa förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikresande samt ökad framkomlighet i området efter slutfört projekt. Projektet ska tidigt klargöra önskad vägstandard. Hänsyn - Säkerhet, miljö och hälsa Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Projektmål Klimat och resurseffektivitet Söka klimatneutrala och resurseffektiva transportlösningar genom en ständig optimering av infrastruktur och transportteknik. För detta projekt innebär det att: Projektet ska bidra till ett transportsnålt samhälle genom att öka tillgängligheten för näringslivstransporterna, underlätta kollektivt resande och gång- och cykeltrafik i Junosuando. Projektet ska dessutom möjliggöra att löpande utveckla och effektivisera infrastruktur och transportteknik mot ett klimat- och resurseffektivt användande. Projektmål God hälsa Transportlösningar bidrar till människors goda hälsa tack vare ett tryggt samhälle, god boende- och levnadsmiljö och möjligheter till medinflytande längs sträckan Kaunisvaara Malmbanan och Pajala med omnejd. För detta projekt innebär det att: Projektet ska stimulera till mer fysisk aktivitet genom att säkerställa möjligheten att gå och cykla i Junosuando och till viktiga målpunkter i och runt byn. Särskilt angeläget är att säkerställa möjligheten till kontakt mellan byn och Torne älv. Projektet ska präglas av tydlig kommunikation som skapar trygghet och medinflytande för såväl boende som arbetande i området. Vattenskyddsområdet ska säkerställas så att vattentäkten inte förorenas. Projektet ska ta hänsyn till goda boendemiljöer, så att inga gräns- eller riktvärden för buller och luft överskrids. VÄGPLAN Väg Junosuando by 7

Projektmål Natur- och kulturmiljö Natur- och kulturmiljö med höga värden i berörda områden ska så långt som möjligt bibehålla sina kvaliteter och ha förutsättningar för att utvecklas och synliggöras. För detta projekt innebär det att: Projektet ska ta hänsyn till och bevara kvaliteten i berörda miljöer så att naturvärden består. Särskild hänsyn ska tas till utter Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet i Junosuando ska utvecklas och synliggöras. Särskild hänsyn ska tas till kulturvärden kopplade till renskötsel i området. Projektmål Trafiksäkerhet Både resenärer och boende har en säker trafikmiljö under såväl byggtid som drift av transportsystemet. För detta projekt innebär det att: Projektet ska bidra till en säker trafikmiljö för boende, fordonstrafik och oskyddade trafikanter. Särskild hänsyn ska tas till boende och samhällsservice längs vägen. Detta ska gälla både under byggtid och när åtgärderna är färdiga och i drift. Ekonomiska mål Transportförsörjningen ska vara samhällsekonomiskt lönsam och långsiktigt hållbar. Projektmål Kostnad Såväl investerings/åtgärdskostnad som drift- och underhållskostnad ska vara kostnadseffektiva och acceptabla på kort sikt. För detta projekt innebär det att: Projektet som genomförs med pressad tidplan ska ändå genomföras på ett effektivt och kostnadsmedvetet sätt och i detta arbete ska även drift- och underhållskostnader av föreslagna åtgärder vägas in. Projektmål Samhällsekonomi Åtgärderna ska vara samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara. För detta projekt innebär det att: Projektet som genomförs ska vara samhällsnyttigt på lång sikt. 1.5 Planläggningsprocess Den 1 januari 2013 trädde ny lagstiftning i kraft som innebär att Trafikverkets investerings- och underhållsåtgärder för byggande av väg ska följa Trafikverkets planläggningsprocess. Innan planläggningsprocessen inleds genomförs ofta åtgärdsvalsstudier som blir en utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Under planeringsprocessen tas en vägplan fram som fastställs. Fastställelsen innebär att Trafikverket har rätt att ta mark i anspråk för att bygga väg. Arbetet med vägplanen inleds med att ett samrådsunderlag sammanställs. Av det framgår vilken kunskap från allmänhet, statliga myndigheter, kommuner, organisationer etc. som kommit till Trafikverkets kännedom. Informationen bearbetas och analyseras för att precisera de förutsättningar och hinder av olika slag i det berörda området som kan påverka möjligheterna att dra fram vägen. Samrådet i det tidiga skedet med framför allt allmänheten ska inledas innan det finns alternativa korridorer, sträckningar eller liknande. Sträckning och utformning av vägen ska klarläggas längre fram i processen som innehåller löpande samrådsaktiviteter och läggs slutligen fast i en rättsverkande plan. Syftet med en vägplan är att reglera lokalisering och utformning av väganläggningen med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till vägens omgivningspåverkan, samt att underlätta markåtkomst för vägändamålet. Planen ska omfatta en funktionell enhet. Planen ska på ett begripligt sätt redovisa den planerade väganläggningen så att berörda förstår detta och kan komma med synpunkter. Vid planläggning av väg och prövning av ärenden om byggande av väg ska de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbestämmelserna och reglerna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken tillämpas. Vid planläggning, byggande och underhåll av väg ska hänsyn tas till såväl enskilda intressen som till allmänna intressen såsom miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning ska eftersträvas. En barnkonsekvensanalys ska genomföras om barn berörs. Om det under planläggningsarbetet visar sig att väsentliga förutsättningar förändras, vilka påverkar projektets genomförbarhet av exempelvis miljömässiga, tekniska eller ekonomiska skäl, kan arbetet avbrytas. Utfört arbete, genomförda samråd m.m. ska i så fall dokumenteras tillsammans med motiven till att arbetet avbryts. 1.6 Analys enligt fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningsätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningsätt i åtgärdsanalyser och inte som modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av transportsystemets negativa effekter. Figur 1.5-1 Trafikverkets planläggningsprocess 8 VÄGPLAN Väg Junosuando by

Fyrstegsprincipen 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Torneälven Tärendöälven ÿæ 887 Junosuando ÿæ ÿæ 869 886 Karlsby Kenttä ÿæ Tornefors Åtgärdsvalsprocess Under hösten 2011 genomförde Trafikverket Åtgärdsval Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd. I detta projekt deltog företrädare för Trafikverket, Northland Resources AB, PEAB, Nordiska investeringsbanken, Svevia, Pajala kommun, Pajala utveckling AB, Gällivare kommun, Kiruna kommun samt Länsstyrelsen i Norrbottens län. I åtgärdsvalet studerades ett stort antal åtgärder från alla stegen i fyrstegsprincipen, vilka kombinerades till åtgärdspaket. De fyra tänkbara paketen är; Åtgärdspaket 1: Malmtransporterna löses med åtgärder på befintlig väg. Åtgärdspaket 2: En genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando samt upprustning av befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Åtgärdspaket 3: En genväg mellan Kaunisvaara och Junosuando samt upprustning av befintlig väg mellan Kaunisvaara och Svappavaara med förbifarter i Masugnsbyn, Junosuando och Vittangi. Åtgärdsvalsprocessen Åtgärdsvalsprocessen är ett nytt sätt att arbeta i tidiga skeden med samhällsutveckling och utveckling av transportinfrastruktur och arbetet föregår den fysiska planeringsprocessen. Detta innebär att möjligheter i de fyra trafikslagen, sjö, luft, väg och järnväg, och kombinationer dem emellan, ska tas tillvara på bästa sätt, där åtgärder från olika huvudmäns ansvarsområden ska kunna kombineras enligt fyrstegsprincipen för att uppnå god funktionalitet. Tänkbara åtgärder Förstudieområde Förbifartsalternativ Säkring av vattenskyddsområde Ny bro Gång- och cykelväg ÿ Plankorsning Æ 0 1 2 Km Figur 1.6-2 Tänkbara åtgärder i förstudie väg, delen Junosuando. Åtgärdspaket 4: En järnväg mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Analysen av åtgärderna och hur väl de uppfyller uppsatta mål visar att en järnväg uppfyller ställda projektmål bäst, men är en kostsam investering och tar cirka 8-10 års tid att genomföra. Dessutom är osäkerheten stor kring livslängden på gruvverksamheten. För ett järnvägsalternativ krävs även omgående åtgärder på befintligt vägnät för att klara malmtransporterna fram till dess att en järnväg är byggd. Åtgärdspaketen med Genvägen mellan Kaunisvaara och Junosuando har god måluppfyllelse. Sammantaget har åtgärdspaket med Genväg bäst måluppfyllelse då hänsyn tas till tidsaspekten, kostnad och en osäker framtid för gruvverksamheten. Trafikverket har valt att arbeta vidare med åtgärdspaket 3 för att vidare undersöka vilka nyttor som kan nås med de förbifarter som detta åtgärdspaket medför. Vägplan Junosuando I förstudien för väg, delen Junosuando (Trafikverket 2012a) redovisades dels alternativ 1, upprustning befintlig sträckning och dels alternativ 2, förbifart Junosuando, Lovikka se figur 1.6-2. Länsstyrelsen fattade beslut om betydande miljöpåverkan (2012-10-03) och Trafikverket beslöt att driva projektet vidare i en vägutredning för att jämföra de olika alternativa sträckningarna samt befintlig sträckning, se även kapitel 4 Beslut om betydande miljöpåverkan. I och med den nya lagstiftningen utgår begreppet förstudie och vägutredning och ersätts till stor del av vägplanens samrådsunderlag samt Samrådshandling Vägplan Val av lokaliseringsalternativ. Detta innebär att förstudien för Junosuando övergår till att utgöra vägplanens samrådsunderlag. I detta dokument Val av lokaliseringsalternativ utarbetas tänkbara lokaliseringsalternativ som beskrivs och sedan konsekvensbedöms bland annat utifrån miljösynpunkt. De samråd som genomförts finns dokumenterade i Samrådsredogörelse Vägplan Junosuando by. VÄGPLAN Väg Junosuando by 9

Barn som bor i eller går skola i Junosuando har varit deltaktiga i projektet, Bilderna visar samråd med barn våren 2012. Barnen berättade om sina skol- och fritidsvägar samt hur de upplevde vägen då, om de självständigt fick röra sig på vägen samt ur de trodde att den ökade tunga trafiken skulle påverka dem. I samrådsunderlaget gav alternativ 2, förbifart Junosuando positiva effekter för bland annat oskyddade trafikanter. Effekten berodde till stor del av att de tunga malmtransporterna skulle ledas till förbifarten. Efter samrådsunderlaget har Cliffton Mining etablerat sig i Junosuandos västra del med effekten att de fortsatt kommer köra tomma malmtransporter genom samhället även om en förbifart byggs. Detta är en ny förutsättning som kommer att beskrivas och konsekvensbedömmas i denna vägplan. Barnkonsekvensanalys Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Enligt Trafikverkets policy för barn ska Trafikverket arbeta inom vägtransportsystemet med FN:s konvention om barnets rättigheter som utgångspunkt. Barnkonsekvensanalys (BKA) görs för att utveckla barnperspektivet i vägplaneringsprocessen och därmed förbättra beslutsunderlaget. Syftet med analysen är att pröva och redovisa vilken eller vilka åtgärder som är det bästa för de barn som berörs av projektet. I samrådsunderlaget kartlades barnens rörelsemönster igenom intervjuer med barn i Junosuando våren 2012. Där gjordes även en bedömning av barnens bästa. Med det underlag som fanns då bedömdes Förbifart Junosuando vara det bästa alternativet för barnen. den ökade trafiken och vägåtgärder. Även påverkan från övriga verksamheter i området beskrivs. Främst behandlas samebyarnas möjligheter att bedriva renskötsel, men även annan verksamhet inom samebyn. Förutsättningsanalysen har tagits fram i samråd med berörda samebyar där dessa givits möjlighet att föreslå skadelindrande åtgärder. PM Förutsättningsanalys Vilda djur, (Trafikverket 2012 d) behandlar rovdjur, klövdjur samt mindre arter av däggdjur och hur de påverkas av trafik, driftsåtgärder samt den befintliga infrastrukturen inom utredningsområdet. Metoden som använts är studier av befintligt inventeringsmaterial, samtal med driftpersonal för de aktuella vägsträckorna samt tillgängliga rapporter inom vilt- och naturvård. Åtgärder för att minimera barriäreffekter orsakade av trafikökning föreslås, samt för att komma till rätta med problem orsakade av exempelvis fellagda trummor i befintlig infrastruktur. PM Förutsättningsanalys Torne och Kalix älvsystem, (Trafikverket 2012 e) behandlar Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem samt hur detta påverkas av de vägåtgärder som föreslås i projektet Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara. Metoden som använts är litteraturstudier samt genomgång av genomförda inventeringar och studier. Intervjuer har genomförts med myndigheter, fiskevårdsföreningar samt lokalbefolkning. Åtgärder för att minimera skada på Natura 2000 området föreslås. Förutsättningsanalyser Inom MaKS-projektet har tre förutsättningsanalyser utförts med avseende på åtgärder av befintliga allmänna vägar. Informationen från dessa har inarbetats i samrådshandlingen. PM Förutsättningsanalys Rennäring, (Trafikverket 2012 c) behandlar hur berörda samebyar påverkas av malmtransporterna, 10 VÄGPLAN Väg Junosuando by

2. Befintliga förhållanden 887 I kapitel 2 beskrivs befintliga förhållanden där vägplanens samrådsunderlag har använts som underlag. Befintliga förhållanden beskriver situationen hur den förväntas se ut år 2017 då trafiken av främst tunga malmtransporter är betydligt högre än idag längs väg. 2.1 Geografisk avgränsning Vägplanen omfattar väg öster om Tornefors, sträcker sig genom Junosuando och slutar strax väster om Tärendö älv. Sträckan är cirka 11 km. Inom utredningsområdet finns även utrymme för en förbifart söder om Junosuando by. Utredningsområdet redovisas i figur 2.1-1. Angränsande projekt Trafikverket utreder vägplan Genvägen parallellt med denna vägplan vilken är en möjlig vägförkortning mellan Kaunisvaara och Junosuando. Inom utredningsområdet finns möjlighet att koppla samman Genvägen med en eventuell förbifart i Junosuando. Det finns även möjlighet att koppla samman Genvägen med befintlig väg genom Junosuando. Möjliga anslutningar redovisas i figur 2.1-1. Tärendöälven Onkijärvi 887 Torneälven 869.01 Junosuando Mustaniemenjärvi Kentäntakanenjärvi 869 886 Karlsby Isojärvi Pussujärvi 886 Kenttä Piilojärvi Tornefors Piipiönsaari Lainioälve 2.2 Trafiktekniska förutsättningar Väg, Kirunavägen, går mellan orterna Vittangi och Autio och utgör riksintresse för kommunikation enligt miljöbalken 3 kap 8. Vägen utgör även en transportled för farligt gods. Farligt gods är ett samlingsnamn för ämnen och produkter som är beskaffade så att de kan skada människor, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt under transport. Tre allmänna vägar ansluter till väg inom utredningsområdet. Vägstandarden varierar inom utredningsområdet. Vägbredd och bärighetsklasser (BK) redovisas i figur 2.2-1. Övrig infrastruktur inom utredningsområdet är skoterleder. Utanför utredningsområdet ligger Pajala-Ylläs flygplats, cirka fyra mil öster om Junosuando. Flygplatsen har cirka 3 000 passagerare per år på linjen till Luleå. Figur 2.1-1 Översiktskarta utredningsområde Junosuando där väg utgör riksintresse. Möjliga anslutningar för Genvägen visas med blåa pilar. Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Vägplan Väg Junosuando by Utredningsområde Anslutningsalternativ Genvägen Riksintresse väg 0 1 km Salmijärvi Salmijärvi Outojärvi Niskajärvet Huhtanen Huhtanen Palokorva VÄGPLAN Väg Junosuando by 11

887 J Väg Väg Kirunavägen Väg 886 Kangosvägen Väg 869 Lautakoskivägen Bärighetsklass (BK) BK1 BK1 BK1 i Junosuando BK3 söder om Junosuando Hastighet (km/h) 90/80/60 80 40/70 40 Bredd (m) 6,5-7 6-7 ca 6 ca 6 Fordonstrafik innan malmtransporterna (mätår 2008-2009) ÅDT total (tung trafik) 480 (70) öster om Junosuando 670 (60) genom Junosuando 380 (50) väster om Junosuando 400 (45) 480 (45) genom Junosuando 60 (5)söder om Junosuando 60 (5) Beräknad trafik ÅDT total (tung trafik) år 2015 1195 (505) öster om Junosuando 1390 (495) genom Junosuando 895 (485) väster om Junosuando Ej beräknat, inga malmtransporter Ej beräknat, inga malmtransporter Väg 869.1 Mäktitömävägen BK3 Ej beräknat, inga malmtransporter Torneälven Tärendöälven Junosuando 869.01 B Mustaniemenjärvi Salmijärvi 887 Onkijärvi Kentäntakanenjärvi 869 Salmijärvi 886 Karlsby Outojärvi LL 886 Pussujärvi Kenttä Piilojärvi Isojärvi Niskajärvet Tornefors Piipiönsaari Lainioälven Figur 2.2-1 Sammanställning avseende vägnätets bärighet, hastighet, bredd och trafikmängd inom utredningsområdet. Trafikmängden (ÅDT= årsdygnstrafik) presenteras både hur den ser ut för väg innan malmtransporterna samt förväntad trafikmängd år 2015 när gruvan är i full produktion. Trafikmängd Figur 2.2-1 visar beräknad trafikmängd 2015 samt trafikmängden på vägarna inom utredningsområdet innan gruvverksamheterna utökades. Förändringen visar att trafiken ökat med mellan 110 220 % och att det blivit 10 15 gånger fler tunga fordon jämfört med uppmätta trafiksiffror år 2008-2009. Restid Aktuella hastigheter redovisas i figur 2.2-1 och 2.2-2 och varierar mellan 90 km/h utanför samhället och sänks till 60 km/h inne i Junosuando. Restiden för vägsträckan inom utredningsområdet är mellan 8-9 minuter. Den gäller under förutsättningen att man kör enligt hastighetsbegränsningarna och inte hindras på vägen. Komfort Vägstandarden genom Junosuando är relativt god i jämförelse med övriga sträckor av väg. Vägytan har inte problem med potthål, kanthäng och längsgående sprickor. De tunga malmtransporterna kommer troligtvis att snabbt bryta ner vägbanan. Vägen är speciellt känslig för tung belastning under vår och sommar då tjälen går ur marken. Framkomlighet Dispens för malmtransporter På det allmänna vägnätet är det tillåtet att köra fordon som väger 60 ton, på vägar med den högsta bärighetsklassen, BK1. Northland Resources AB (NRAB) och deras underentreprenör Cliffton Mining har fått dispens för malmtrafiken att köra fordon som väger 90 ton på väg. Dispansen gäller ett år i taget. Förarbyten vid malmtransporter Personal som kör malmtransporterna färdas till de orter där förarbyten kommer att ske. En sådan etablering för förarbyten finns i Junosuando. Anläggningen är lokaliserad vid väg 869.01, Mäkitörmävägen, och där finns möjlighet till personalservice och servicestation för lastbilarna. Cliffton Mining har avtal med NRAB fram till 2021 och har för avsikt att nyttja denna anläggning fram till dess. Broar Det finns två större broar inom utredningsområdet. Bron över Tärendö älv är en fyrspannsbro med en totallängd på ca 125 meter och en bredd på 7 meter. Bron över Tärendö älv, byggd 1964 kommer att behöva bytas ut för att klara den ökade trafikbelastningen med 90 tons lastbilar. Trafiken på bron över Tärendö älv signalregleras till följd av dispensen för fordon som väger 90 ton. Över bron är hastigheten lägre för dispensfordonen, lastbilarna kör på brons mitt för att fördela tyngden bättre samt att lastbilarna kör ensamma på bron. Avstånden mellan dispensfordonen ska vara minst fyra minuter. Övrig trafik kör i anvisat körfält. Den andra bron inom utredningsområdet går över Torne älv på väg 886. Den är också en fyrspannsbro med en totallängd på ca 130 meter och en bredd på 7 meter. Hastigheter Utredningsområde Hastighet km/h 60 80 90 J 0 2 km Figur 2.2-2 Hastigheter väg inom utredningsområdet. Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Trafikantgrupper Lovikka Oskyddade trafikanter: De som bor på orten särskilt barn (0-18 år), personer med funktionsnedsättningar samt äldre. De oskyddade trafikanterna kan även komma till orterna med andra färdsätt, men färdas med cykel eller går inom orten eller mellan närliggande orter. Trafik med gång och cykel mellan byar på längre sträckor förekommer i liten omfattning. Kollektivtrafikanter: Personer som färdas med buss eller bil i linjetrafik. Innefattar elever som åker skolskjuts. Fordonstrafikanter: De som arbetspendlar eller färdas inom eller mellan byarna med eget fordon. Här inkluderas motorcyklister och annan fordonstrafik än malmtransporter. Malmtransporter: De fordon som kör malmkoncentrat. De malmtransporter som kör i Northlands regi har dispens att köra fordon med totalvikt 90 ton. Palokorva 12 VÄGPLAN Väg Junosuando by

Trafiksäkerhet Utdrag ur STRADA visar att inom utredningsområdet har en handfull olyckor rapporterats. Samtliga är knutna till väg, i eller i anslutning till det vägavsnitt som idag har högsta tilllåten hastighet 60 km/timme. Under perioden 2003 till och med oktober 2011 har fyra olyckor rapporterats till polis; fördelat på moped-, skoter-, mötes- samt en svårare singelolycka, se figur 2.6-1. Sjukhusrapporterade olyckor omfattas inte vilket kan generera ett visst mörkertal. Oskyddade trafikanter Ingen gång- och cykelväg finns inom utredningsområdet. Våren 2012 gjordes inom projektet en barnkonsekvensalys där barn på orten var delaktiga i samråd. Detta var innan malmtransporterna trafikerade vägen. Då framkom att många barn använder sig av huvudvägarna för trafik i Junosuando, dvs väg, 886 och 869, se figur 2.6-1. Det är rimligt att anta att även rörelsemönstret för vuxna fotgängare och cyklister liknar barnens rörelser. Antagandet baseras på att vägnätet är samma för alla, att målpunkterna är i stort sett desamma. Huvudvägarna för biltrafik är alltså också huvudvägar i de oskyddade trafikanternas vägnät. Oskyddade trafikanter har svårigheter att dela trafikrummet på väg med den tunga lastbilstrafiken. Möjlighet att korsa vägen på ett trafiksäkert sätt är begränsad. Kollektivtrafikanter Länstrafiken i Norrbotten har tre linjer som stannar i Junosuando. Linje 51 är en buss som avgår en gång per dag i vardera riktningen mellan Pajala och Kiruna. Linje 51 går inte sommartid. Linje 53 går mellan Kiruna och Haparanda och avgår tre gånger om dagen i vardera riktningen. Linje 525 går mellan Junosuando och Anttis med två dubbelturer skoldagar. Barn boende längst västerut längs väg i Junosuando får skolskjuts. Den svänger in på barnens gård och de behöver inte vänta på vägen. Övriga resenärer stiger på vid Busstationen eller intill väg. Antal påstigande bussresenärer per år vid Junosuando busstation, se figur 2.2-3. Hållplats Antal påstigande Linje 53 Linje 525 linje 51 Junosuando Bstn 187 905 1473 Figur 2.2-3 Antal påstigande resenärer per år. Källa: Länstrafiken Fordonstrafikanter Anslutande vägar till väg har en förhöjd olycksrisk i och med den ökade trafikmängden eftersom de inte är dimensionerade för detta. Bebyggelsen i Junosuando ligger till stor del skiljd från väg, men det finns enskilda utfarter direkt mot vägen. Trafiksäkerheten är god i de flesta korsningarna med väg. Korsningen mellan väg 869, Lautakoskivägen och väg, Kirunavägen upplevs som en farlig korsning. Väg 869 sluttar ner mot väg vilket kan göra stoppsträckorna längre framförallt vintertid. Vid korsningen med Kangasvägen, infarten till ortens mataffär, finns två infarter intill varadra. Detta ger en otydlig trafiksituation, där det är oklart vilken väg ett svängande fordon ska välja. Korsningen mellan väg 869.01 och väg sker i en fyrvägskorsning. Där finns risk för korsningsolycka eftersom det finns risk att trafikanter inte uppfattar att de ska korsa den mer trafikerade väg. Korsningen är reglerad med väjningsplikt. Malmtransporter Intill väg 869.01 finns Cliffton Minings etablering där malmtransporternas förarbyten sker. Malmtransporterna svänger av väg vid denna anslutning. Det medför att framkomligheten på väg minskar samt att det finns en ökad risk för konflikter mellan malmtransporterna och mötande fordon i denna punkt. Övriga vägar inom utredningsområdet Väg 869, Lautakoskivägen har trafiksäkerhetsproblem kommit fram i arbetet med barnkonsekvensanalysen. Vid passage av väg 869 vid korsningen mellan skolan och Solvägen är sikten skymd av ett backkrön. Vid korsningen mellan Kangasvägen, Karlsbyvägen och Lautakoskivägen är sikten skymd av träd. Hastigheten är nedsatt till 30 km/timme norr om korsningen, men vid Karlsbyvägen finns en skolbyggnad som kunde motivera till sänkt hastighet även söder om korsningen med Kangasvägen. 2.3 Samhälle Kommunala planer, framtida markanvändning Pajala kommun har en översiktsplan, antagen 14 juni 2010. Plan- och miljöenheten arbetar med att ta fram fördjupade översiktsplaner över gruvområdet, över Pajala centralort samt för LIS-områden, dvs områden där bebyggelse avses kunna tillåtas närmare sjöar och vattendrag än vad strandskyddet medger. I Junosuando finns två föreslagna LIS-områden. Ett ligger på sjön Isojärvis västra sida och ett ligger mellan Kenttävägen och Torneälvens södra strand. I Junosuando by finns två gällande detaljplaner som berör väg. Det är förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för Junosuando kyrkby respektive byggnadsplan för Junosuando (Mäkitörmä). Delar av väg :s sträckning genom Junosuando by saknar detaljplan. I vissa fall är vägområdet planlagt, men det saknas reglering för användning och bebyggelse i anslutning till vägområdet. Ledningar Längs väg, 869 och 886 finns belysning genom Junosuando. Belysningen längs väg 869 och 886 ägs av Pajala kommun. Högspänningsledningar och teleledningar finns inom utredningsområdet, liksom optofiberkablar. På norra sidan om väg vid kyrkogården finns ett ställverk. Jämställdhet Junosuando har under många år haft en vikande befolkningsutveckling. Befolkningsutvecklingen har gjort att det finns ett underskott i de yngre åldrarna. Många av invånarna är födda på 50-talet, vilket betyder att de inte längre har barn i förskoleeller skolålder. Förskolan i Junosuando har länge haft få barn men har fått en försiktig ökning det senaste året. Bland invånarna under 40 års ålder finns en tydlig obalans mellan kvinnor och män. Kvinnorna har i större utsträckning valt att lämna Junosuando eller att inte flytta till byn. I Junosuando dominerar entreprenad- och byggbranschen som arbetsplatser. Därefter följer att arbeta inom åkerier och övrig transportverksamhet. Bägge dessa branscher är mansdominerade, vilket kan vara en av flera förklaringar till att kvinnor i större utsträckning flyttat från Junosuando än männen. Gruvnäringen i Kaunisvaara ligger på pendlingsavstånd. Traditionellt har gruvnäringen ungefär 14% kvinnor anställda, men arbete har pågått med att rekrytera fler kvinnor än så till Kaunisvaara. Män och kvinnor pendlar delvis till olika orter som en följd av att arbetsmarknaden i Norrbotten är segregerad mellan könen. Pendlingsavstånden till andra orter är långa, i stort sett oavsett val av pendlingsriktning. Till Pajala är det cirka 6 mil, till Kaunisvaara är det 6,6 mil nuvarande väg. Busstrafiken är anpassad för skolelevernas tider. Att pendla med kollektivtrafik är i stort sett ogörligt i dag. Pendling sker därför med bil. VÄGPLAN Väg Junosuando by 13

Kvinnor arbetar oftare deltid, tar större ansvar för obetalt hemarbete, för att vårda barn och äldre släktingar, och har i övrigt ansvar som gör att det svårare att ha långt till sin arbetsplats. Därför är möjligheterna att pendla vanligen mer begränsade för kvinnor än män, särskilt i de fall familjen har små barn. Under arbetet med barnkonsekvensanalysen framkom att bland högstadieelever i Junosuando såg många av pojkarna sin framtid i att arbeta i gruvindustrin, bo kvar på orten och att inte läsa vidare efter gymnasiet. Flickornas uppfattning framkom inte. Vägplan Junosuando är en del i ett stort projekt som är till för att skapa transportmöjligheter för gruvindustrin. I det skede när projektet planläggs, utreds och analyseras är det fler kvinnor än män som arbetar med att ta fram förslag och lösningar. Både män och kvinnor är delaktiga och har inflytande i de tidigare skedena av planering och utredning. Ju närmare byggande och drift av ny väg kommer, desto mer fler män i arbetar med att genomföra projektet. När vägen byggs eller byggs om kommer projektet med stor sannolikhet domineras lika mycket av män som de tidiga skedena domineras av kvinnor. 2.4 Riksintressen och Natura 2000 I miljöbalkens 3 och 4 kapitel finns bestämmelser om skydd av områden som har så högt värde för natur- och kulturmiljö, friluftsliv och andra näringar att de antas ha ett nationellt intresse. Dessa områden kallas för riksintressen. Enligt 3 kap ska riksintressena skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada deras värden. De områden som anges i 4 kapitlet är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Riksintressen Samhällssektor och Ansvarig myndighet lagrum i miljöbalken Torneälven Naturvård och Naturvårdsverket friluftsliv 3 kap 6 Torne- och Kalix älvsystem Natura 2000 4 kap Naturvårdsverket 1 och 8 Tornefors Kulturmiljövård Riksantikvarieämbetet 3 kap 6 Outojärvi kärnområde Rennäring 3 kap 5 Sametinget Lovikka kärnområde Rennäring 3 kap 5 Sametinget Flyttled Sattajärvi Rennäring 3 kap 5 Sametinget Flyttled Saarivuoma Rennäring 3 kap 5 Sametinget Väg Kommunikationer Trafikverket 3 kap 8 Figur 2.4-1 Riksintressen i området Natura 2000-områden är utpekade med stöd EU-direktiven artoch habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Natura 2000-områden syftar till att skydda livsmiljöer och djur och växtarter som är hotade i ett EU-perspektiv. Natura 2000-områden är av riksintresse, med hänsyn till områdenas natur- och kulturvärden enligt 4 kap 1 och 8 miljöbalken. Åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön inom de aktuella naturområdena kräver tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken. 2.5 Klimatpåverkan av transportsystemet Klimatpåverkan för det befintliga transportsystemet utgörs dels av de transporter som kommer att gå på de allmänna vägarna samt för drift och underhåll. Klimatpåverkan från malmtransporterna per fraktat ton kan antas vara ungefär detsamma det närmaste decenniet. Det är inte troligt att något annat drivmedel än diesel kommer att nyttjas. 2.6 Hälsa och boendemiljö Boendemiljöer i området Det bor 380 personer i Junosuando (SCB 2011). I tätorten finns flertalet boendemiljöer intill väg. Ett fåtal boendemiljöer finns också i Tornefors. Barriäreffekter i boendemiljön Barriäreffekter i boendemiljöer kan sägas ha två dimensioner. Den fysiska barriären innebär ett hinder att röra sig fritt mellan två platser. Den visuella barriären innebär ett visuellt hinder mellan betraktaren och det man vill se. Biltrafikens inverkan på trygghet, trivsel och framkomlighet för oskyddade trafikanter och de därav följande effekterna på rörelsemönster ger upphov till en fysisk barriäreffekt som i sin tur påverkar människors hälsa negativt. I Junosuando och där spridd bebyggelse finns längs befintlig väg ligger husen och målpunkterna oftast vid vägen. Rörelsemönster inom tätorten sker till stor del längs och tvärs befintlig väg till fots, cykel, spark och skoter. Väg används både till aktiv transport och till fysisk aktivitet, t.ex promenader och motionsrundor. Vid den barnkonsekvensanalys som genomfördes våren 2012 framkom att de flesta barn på orten då självständigt kunde gå och cykla och inte var beroende av sina föräldrar med undantag av några yngre barn i Junosuando. Barnen har goda möjligheter att välja det lokala vägnätet, men väljer ibland ändå väg för att den är bredare och bättre att cykla på. På vissa sträckor där barn har behov av att röra sig saknas andra alternativ. Barn som bor norr om väg måste korsa den. Barnen passerar väg där det passar eftersom det inte finns anvisade ställen. Flera barn i tätorten anger att korsning väg med väg 869 är särskilt farlig. Barnens rörelsemönster våren 2012 visas på karta 2.6-1. Den fysiska barriäreffekten för närboende förväntas vara stor år 2017, särskilt för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, på grund av den stora andelen tung trafik, avsaknad av gång- och cykelbanor, belysning och säkra passager. Det är särskilt svårt att passera och färdas vid väg för dessa grupper. Flertalet barn kan inte färdas självständigt på orten utan är beroende av vuxna. Vägens placering i landskapsrummet är centralt vad gäller de visuella aspekterna och eventuella visuella barriäreffekter. Genom Junosuando är omgivningarna kring vägen varierande. I utkanterna av tätorten ligger vägen i ett skogslandskap med gles bebyggelse på båda sidor. I de centrala delarna av tätorten är landskapsrummet öppet. Vägen ligger relativt lågt i terrängen, med glesare bebyggelse och öppna marker sluttande ner mot Torneälven längs vägens norra sida. Merparten av bostadsbebyggelsen ligger här söder om vägen, i sluttningen ner mot älven. Vägen innebär inte någon visuell barriär utan skapar förutsättningar för visuella värden, ett öppet landskapsrum med utsikt mot älven. Fysisk aktivitet, aktiv transport och hälsa Fysisk aktivitet och motion eller rekreation är en "friskfaktor" som främjar hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Den fysiska barriäreffekten av tex en väg och dess trafik kan öka risken för fysisk inaktivitet, särskilt på orter där vägen utgör en av förutsättningarna för att kunna vara fysiskt aktiv. Aktiv transport är en icke motordriven transport som innebär fysisk aktivitet. Aktiv transport handlar främst om gång och cykling men kan även innebära färdmedel med skateboard, rullskridskor, rullstol, spark m.m. Aktiv transport förknippas främst med transport till en given destination som exempelvis arbete, skola och övriga fritidsaktiviteter. Bättre förutsättningar för aktiv transport, genom tex minskad fysisk barriäreffekt, ökar möjligheterna att uppnå rekommendationer för fysisk aktivitet och därmed en rad positiva hälsoeffekter, tex minskad risk att dö i förtid, höja det goda kolesterolet och minska risken för att utveckla högt blodtryck. Källa: Statens Folkhälsoinstitut, 2009, 2007. 14 VÄGPLAN Väg Junosuando by