Modellområdesprojektet Norrbus Östra Norrbotten psynk

Relevanta dokument
norrbus.overkalix.se

norrbus.overkalix.se

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

2008 gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga- Norrbus. Antagen Region Norrbottens styrelse, sept 2013

Workshop Överkalix 8 nov 2011

Utvärdering Gröna Kortet. Genomförd av Lena Hannu -utvecklingsledare Övertorneåkommun

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Prioriterade områden

Utvärdering Gröna Kortet. Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå

Organisering av länsstyrgruppens samverkan inom hälsooch sjukvård, socialtjänst och skola

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA I N ORRBOTTTEN

Barn och unga handlingsplan för hälsoundersökningar

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Västbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013

Västbus reviderade riktlinjer Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Stöd för analys och handlingsplan

Samordnad individuell plan

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret

Temagrupp Barn och Unga

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

H-Modellen. Samarbetsmodell kring barn och ungdomar. med neuropsykiatriska funktionshinder

Stöd och behandling för en enklare vardag

Uppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019

Återrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85

Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

RAPPORT Utvärdering av Gröna kortet, en rutin- och checklista för hur samverkan skapas kring barn och unga

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Modellområde Vänersborg

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Barn och unga vuxna i utsatt situation. Det lokala arbetet i Närvårdsområde Mark

Slutrapport samverkan kring skolnärvaro

Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga

Skolnärvaro i Karlskoga och Degerfors kommuner

LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

Det är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

RAPPORT Utvärdering av Gröna kortet, en rutin och checklista för hur samverkan skapas kring barn och unga

Handlingsplan Länsstyrgruppen för psykiatri för uppföljning av landstingets och kommunernas samverkansöverenskommelse

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

Närvaroteamet, Sundsvall

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Barns psykosociala ohälsa

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet

RAPPORT Utvärdering av Gröna kortet, en rutin- och checklista för hur samverkan skapas kring barn och unga

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Utvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga

Västbus hur funkar det?

Politisk samverkansberedning

Västbus reviderade riktlinjer 2012*

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

Patientsäkerhetsberättelse

Sammanfattning av statistikuppgifter

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Framtagande och genomförande

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Beslutad i Landstingsstyrelsen

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Landstingsfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015

Helhetssyn och samordning av stödet till enskilda 18 till 30 år aktuella inom socialpsykiatri

Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Landstinget Kronoberg.

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Västbus. reviderade riktlinjer 2012*

Vänd frånvaro till närvaro

Sven Forsberg, förvaltningschef Karin Forsslund, sekreterare Paula Pietinhuhta, kost och lokalvårdschef, 35. Barn- och ungdomskontoret 32-39

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

NOSAM Angered. Årsrapport Sammanfattning och analys. Mål, aktivitet och utfall. Hur blev utfallet 2016?

Neuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov Utbildningsdag III

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Närvarosatsningen Ett samverkansarbete i AFH Utbildning/Individ- och Familjeomsorg

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN SKOLNÄRVARO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.

Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan

Redovisning av elevfrånvaron vårterminen 2014

Plan mot kränkande behandling Västra Husby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Transkript:

Haparanda Kalix Överkalix Övertorneå Modellområdesprojektet Norrbus Östra Norrbotten 2009- www.skl.se/ psynk http://norrbus.overkalix.se 1

Barnet ska möta en helhet! Förväntningar Familjen Ekonomi Skolan Psykisk hälsa Arbete Vänner Miljö Stämning i samhället 2

Samverkan? Finns det något mer utnött ord? (Gå in på Google och titta). Samverkan är väl att göra något tillsammans. Det är inte att en gör sitt och att ärendet sedan lämnas över till nästa som gör sitt, som lämnar över det hela till nästa som Samverkan förutsätter väl att man gör något med ett, eller flera gemensamma MÅL. Alla har ansvar för att det vi bestämt oss för blir gjort. 3

Samverkan på olika nivåer Den politiska nivån Chefsnivån Verksamhetsnivån Till gagn för BARNET 4

Samverkan på olika nivåer Olika partier Olika kommuner Olika kompetens Olika intressen Politiska beslut som gör att kontrollen över samverkan förloras Den politiska nivån Motsättningar lt-kommun Byte av politiker Struktur Ledarskap Chefsnivån Kompetens Tid Intresse Organisation Regler Rutiner Verksamhetsnivån Tradition Kultur Utbildning Till gagn för BARNET 5

Övergripande mål i Norrbus förslag Tidig diagnos och behandlig vid neuropsykiatrisk problematik (Hur det ser ut idag håller på att kartläggas se nulägesbeskrivning. För klassisk autism med utvecklingsstörning bör diagnos kunna sättas före 3 års ålder. Vid Asperger syndrom (högfungerande autism) och ADHD kan diagnos vanligtvis sättas i 6-7 årsåldern.) Föräldrar till barn 0-18 år ska erbjudas ett bra föräldrastöd (Vad som menas med ett bra föräldrastöd håller på att preciseras liksom hur läget vad gäller föräldrastöd är idag.) Ingen elev ska ha hög ogiltig frånvaro ( Förslag på vad som menas med hög frånvaro, > 1 vecka per termin. Nuläget framgår av Nulägesbeskrivningen ) Andelen barn/unga, som enligt skolsköterskornas årliga hälsoundersökning, upplever ett bristande välbefinnande ska minska. Skillnaden mellan flickors och pojkars upplevelse av sitt hälsotillstånd ska minska. Kommunerna ska arbeta för att alla elever ska nå gymnasiebehörighet senast 2014. Norrbusöverenskommelsen om samverkan mellan aktörer ska följas. 6

Handlingsplan (1-4) 1. Vi ska förbättra rutinerna för att tidigare hitta, diagnostisera och behandla barn med neuropsykiatriska problem. Detta har vi gjort: Förbättrade rutiner primärvård-bum, förbättrade rutiner skola-bum, utbildning för skolpersonal i Neuroraketen, föreläsningar av läkare till skolpersonal och all personal som arbetar med barns hälsa i Östra Norrbotten Detta ska vi göra: Utbildning till personal via BUM (material finns) kring asperger, autism och ADHD, arbeta för att hitta ett bra sätt att dokumentera barns utveckling i förskolan, utbildning med hjälp av Bo Hejlskov och SPSM, ta fram en utbildningsplan 2. Kompetensen vad gäller föräldrautbildning/stöd ska höjas Detta har vi gjort: Ett utvecklingsarbete pågår inom primärvärden för att utveckla det stöd MHV/BHV ger, 8 personer utbildar sig i Tonårskomet. Detta ska vi göra: Vi ska på ett tydligt sätt beskriva det föräldrastöd som idag ges i kommunerna, vi ska fortsätta arbetet med att utveckla överkalixmodellen, utbilda fler i Komet 3-11 år. 7

3. Vi ska utveckla konceptet Familjens hus i Kalix och Haparanda. Detta har vi gjort: Försök som bedrivits i Kalix kommun fortsätter, startat upp ett Familjens hus i Haparanda Detta ska vi göra: utvärdera 4. Norrbusöverenskommelsen från 2008 ska implementeras, vilket innebär att nya uppföljningsbara samverkansformer, enligt riktlinjerna i överenskommelsen, ska införas. Detta har vi gjort: En arbetsgrupp har arbetat med att formulera de frågor som behöver förtydligas, chefsmöten har hållits i alla kommuner, ytterligare frågor att förtydliga har kommit fram. Vi har konkretiserat rutinbeskrivning. Detta ska vi göra: Följa upp hur många nätverksmöten som hålls varje kvartal och utvärdera kvaliteten i dessa. Föräldrar informeras. 8

NORRBUS S A M V E R K A N K R I N G B A RN O C H U N G A I N O R R B O T TEN 9

Grundläggande värderingar för samverkan (Norrbusöverenskommelsen 2008) Barnets/den unges bästa. Barnets/den unges mening ska alltid respekteras. Barnets/den unges livssituation ska ses i ett sammanhang där delarna ömsesidigt påverkar varandra, helhetssyn. Barnet/den unge ska ha stöd i tidigt skede. Föräldrar har huvudansvar för sina barn och ska i alla skeden ansvara för och vara delaktiga i diskussioner och beslut som rör deras barn. 10

Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Helsingborg 11

1. Upptäckt 2. Föräldrakontakt 3. Nätverksmöte 4. Samordnad individuell plan/uppföljning 5. Samordnare 6. Avvikelserapportering 12

Utvärderingsfrågor (förslag) Uppföljning varje kvartal under 2011. Delprojektledarna samlar in information från samordnarna i varje fall. Hur många nätverksmöten enligt modell har hållits? Hur många föräldrapar har sagt nej till samverkan enligt modell? Vad har varit bra/mindre bra vid genomförande av själva nätverksmötet? Har samordnad individuell plan fungerat (SIP)? Har överenskomna insatser verkställts enligt SIP? Hur har samordnarrollen fungerat? Hur många avvikelserapporter har gjorts och vad har de gällt? Är alla nöjda med de insatser som gjorts? (ett sätt att ta reda på det kan vara att samordnaren ca 1 månad efter första nätverksmötet (i alla fall där svaret inte är givet) låter föräldrarna svara på hur nöjda de är med det arbete som görs/gjorts på en 10-gradig skala) Vilka förändringar bör göras i sättet att genomföra norrbusmodellen? 13

14

Ska samverkan organiseras efter 2011? Styrgrupp kvar? Projektorganisationen i övrigt? Vad ska samverkansorganisationen, om den ska vara kvar, driva för frågor 2012 och framåt? Är det handlingsplanen vi ska fortsätta med? Ska samverkansorganisationen ha en egen budget? Vilka beslut måste fattas i landsting och kommunerna under 2011 för denna fortlevnadsplan? 15