Fler unga företagare. Sex förslag som kan hjälpa ungdomar att förverkliga sina drömmar.



Relevanta dokument
Över 5 miljoner människor i jobb år

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Nyanländas företagande

Kvinnor och mäns Företagande

Ungas attityder till företagande

Motion till riksdagen 2015/16:2443 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Utgiftsområde 24 Näringsliv

Ungas attityder till företagande

C5 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Carin Welinder. Gymnasielärare

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

Entreprenörskap i skolan

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

Plan för näringsliv och arbete

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regionledningskontoret Regional utveckling Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Södertälje behöver fler företag

En mer flexibel gymnasieskola

DRIV VIDARE GUIDE FÖR DIG SOM VILL TA VIDARE DIN FÖRETAGSAMHET EFTER UF-ÅRET.

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområde 24 Näringsliv

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor?

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Vilket påstående är rätt?

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Frihet viktigast för småföretagarna

Vilket påstående är rätt?

Ung Företagsamhet och effekter av utbildning i entreprenörskap raps-dagarna 25 oktober 2013

Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta Plan för entreprenörskap i skolan i Kristinehamn.

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Vi vill ge fler en lite jobbigare morgon. Men ett betydligt bättre liv.

Läxhjälp i skolan för alla

Strategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

Verksamhetsrapport Ung Företagsamhet i Uppsala län 2016/2017

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Företagare med utländsk bakgrund

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Unionens politik för egenföretagare

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Ge drömmen om det egna företaget en chans! Sjutton förslag för ett ökat nyföretagande

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm

Från socialbidrag till arbete

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE!

Resultatredovisning nationella program gymnasiet vårterminen 2017

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Innovationsveckan inledning måndag 3 oktober Varmt välkomna till Umeå och Västerbotten!

Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 30 september 2016

Kan du lista ut vilket parti som skrivit vad kring företagande? MEDELPOÄNG 22% 1,8/8 POÄNG

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Fler jobb i Västerås med växande företag

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Utbildningspolitiskt program

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Plan för entreprenörskap i skolan

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter

Åtgärdspaket för en utbildningslinje i Uppsala. Marlene Burwick, kommunalråd (S) Uppsala

TÄVLINGSKRITERIER FÖR ÅRETS UF-FÖRETAG. 1 Årets UF-företag UNG FÖRETAGSAMHET

RÅDGIVARGUIDE ALLT DU BEHÖVER VETA SOM RÅDGIVARE TILL ETT UF-FÖRETAG.

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lagen om anställningsskydd


Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

TÄVLINGSKRITERIER FÖR ÅRETS UF-FÖRETAG. UNG FÖRETAGSAMHET Årets UF-företag 1

Gymnasieskolan och småföretagen

Fler jobb för Linköpings unga. Ett jobbpaket för halverad ungdomsarbetslöshet i Linköping

Transkript:

Fler unga företagare Sex förslag som kan hjälpa ungdomar att förverkliga sina drömmar.

Fler unga företagare 2 Miljöpartiet vill underlätta för unga människor att starta och driva företag. Så kan fler förverkliga sina drömmar och ungdomsarbetslösheten minskas. Bland 18 30-åringar finns fler som kan tänka sig att starta företag än i någon annan åldersgrupp. Trots det är det färre företagare i denna grupp än i någon annan. Med rätt stöd och bättre information kan detta ändras. Förslagen i korthet: 1. Inför ett nytt statligt företagslån för unga, med villkor som liknar CSN:s studielån. 2. Slopa egenavgifterna under de två första åren för alla nystartade enmansföretag med ägare under 26 år. 3. Ge den ideella organisationen Ung Företagsamhet medel att nå ut till alla gymnasieskolor med sin verksamhet. 4. Ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna information till ungdomar som vill starta eller nyligen startat eget företag. 5. Inför ett permanent stöd till aktörer som hjälper unga att starta företag. 6. Utveckla Starta eget-bidraget. Sänk åldersgränsen till 20 år. Slopa kravet på att vara arbetslös. Sammanlagd kostnad för förslagen: 85 miljoner kronor per år. Bättre förutsättningar för företagande och entreprenörskap är en nyckelfråga för att skapa nya jobb och stärka näringslivet och samhällsekonomin. 98 procent av Sveriges företag är småföretag och de senaste tjugo åren har fyra av fem nya jobb skapats i företag med färre än 50 anställda. Småföretagen är viktiga för Sveriges välstånd och kan utvecklas till företag som anställer många hundra personer. År 2005 träffades tre studenter på Handelshögskolan i Stockholm och började fundera på hur man kan sköta betalningar på Internet på ett säkert sätt. De startade företaget Klarna, som idag har över 800 anställda i sju länder. Ett år senare satt två unga musikintresserade och IT-kunniga killar i en lägenhet i Rågsved utanför Stockholm och försökte hitta på namn till sitt nystartade företag som skulle leverera strömmad musik på nätet. De fastnade för namnet Spotify. Idag har företaget 1 000 anställda och levererar sina tjänster i de flesta länder i Europa, samt i USA, Australien och Nya Zeeland.

Fler unga företagare 3 Sverige behöver skapa förutsättningar för fler sådana framgångshistorier. Företagande är inte en slags stödjande arbetsmarknadsåtgärd eller sista utväg, utan en möjlighet och en attraktiv karriärväg för ungdomar med vilja, drivkraft och goda idéer. Unga vill starta eget En av de största samhällsutmaningarna är att få fler unga i arbete. Ungdomsarbetslösheten är högre i Sverige än i jämförbara länder i Europa, som till exempel Danmark, Tyskland, Nederländerna och Finland. Tillväxtverkets stora entreprenörskapsbarometer visar att ingen annan ålderskategori är mer intresserad av att starta företag än just ungdomarna. Hela 68 procent i åldersgruppen 18 30 år kan tänka sig att bli företagare. Kunskapen om företagande och tron på att man skulle klara av att starta företag har dessutom ökat mellan åren 2004 och 2012. Trots detta är unga personer underrepresenterade som företagare. Endast fyra procent av 18 30-åringarna är företagare, vilket innebär att skillnaden mellan viljan att vara företagare och det faktiska företagandet är som störst bland unga personer. För Miljöpartiet är det uppenbart att potentialen bland de unga måste tas tillvara på ett bättre sätt. Många unga är intresserade av socialt entreprenörskap, och vill ta itu med samhällsutmaningar inom till exempel läkemedel, miljö och kommunikationer. Flera studier visar att en huvudanledning till att så få unga startar företag är att de saknar kunskap om hur man gör och vart man vänder sig för att få information. 1 Byråkrati, övergripande strukturella hinder och trösklar gör att unga inte tar steget och startar företag. Sex förslag som stärker ungt företagande Svensk politik och samhällsdebatt präglas ännu av tankemönster som skapades under det gamla industrisamhället. Men arbetsmarknaden har förändrats snabbt sedan dess, och inställningen att unga ska bli anställningsbara räcker inte till. Många unga kan och vill driva företag och vara den som anställer. Företagande och entreprenörskap behöver uppmuntras och ses som en väg till utveckling och självförverkligande för ungdomar. Regeringen säger sig satsa på att minska ungdomsarbetslösheten och öka företagandet. Men hittills har det inte gett några nämnvärda resultat. Nu är det hög tid att gå från ord till handling. Inför höstbudgeten 2013 presenterar Miljöpartiet sex förslag för att stärka ungas företagande. 1 Drivhuset Sverige och Tillväxtverket, Entreprenörskapsbarometern 2012

Fler unga företagare 4 1. Inför ett nytt statlig företagslån för unga som startar eget företag Hjärna.Hjärta.Cash är ett företag som investerar kapital och kompetens i människor och nya företag med bra affärsidéer. Man driver även stöd- och inspirationsprogram för entreprenörer och unga talanger, och projekt inom offentlig sektor, näringsliv och akademi. Den 29-årige grundaren Amir Sajadi föreslår att staten skulle kunna införa ett lån som motsvarar CSN:s studielån, för att ge unga entreprenörer möjlighet att utveckla sin affärsidé. Miljöpartiet delar hans uppfattning att staten bör öka insatserna för att ta tillvara ungdomars potential. Inför ett nytt statligt lån för ungdomar under 26 år som vill starta företag. Lånet kan ha en räntenivå och övriga villkor och krav som liknar CSN:s studielån. För att få lånet ska den unge starta ett eget företag och i den mån det bedöms nödvändigt även vägledas i startskedet av lämplig myndighet 2 eller annan organisation. På samma vis som med starta eget-bidrag ska det finnas krav på bland annat hållbar verksamhetsidé, affärsplan och lönsamhet för att få lånet. 2. Slopa egenavgifterna under de två första åren för alla nystartade enmansföretag med ägare under 26 år. Småföretagarna själva pekar ut arbetsgivar- och egenavgifterna som ett av de största hindren för att utvecklas och skapa nya jobb. Detta är även en nyckelfråga när det gäller ungt företagande. Det är i startfasen som de ekonomiska riskerna är störst och det är även då inkomsterna är lägst. Alla nystartade enmansföretag med en ägare som är under 26 år befrias från egenavgifter under de två första verksamhetsåren. Befrielsen från egenavgifter bör inte gälla mycket lönsamma företag. 3 Riksdagens utredningstjänst (RUT) beräknar förslagets kostnad till cirka 30 miljoner kronor per år. 3. Mer entreprenörskap och företagande i skolan genom ökat stöd till Ung Företagsamhet Inställningen att de unga måste bli anställningsbara behöver kompletteras med alternativet att de även kan bli den som anställer. Redan i skolan bör samhället introducera möjligheten att ägna sig åt eget företagande, entreprenörskap och innovation. Från och med hösten 2011 finns entreprenörskap med i grundskolans och gymnasiets läroplaner. Det är enligt Skolverket dels ett pedagogiskt 2 Se förslag nr 4 i detta dokument om en lämplig myndighet som utses till samlande aktör. 3 Exakt begränsning bör fastställas i sedvanlig beredning på Finansdepartementet. För denna ungefärliga beräkning används en omsättningsgräns på 500 tkr/år.

Fler unga företagare 5 förhållningssätt av entreprenöriellt tänkande, dvs att utveckla exempelvis initiativförmåga, kreativitet och samarbetsförmåga som ligger till grund för företagande, dels mer specifika kunskaper i företagande. Skolornas huvudmän har stort utrymme att själva forma undervisningen. Omfattningen av entreprenörskap i undervisningen beror därför mycket på de enskilda skolorna och lärarna. Skolverket lyfter som exempel på entreprenörskap i grundskolan fram företagsprojekt i skolan, övningsföretag och samverkan med näringslivet. På gymnasiet domineras entreprenörsarbetet av inslag från elevföretag som exempelvis Ung Företagsamhet (UF). UF är en ideell, partipolitiskt obunden organisation med syfte att samverka med skolan för att införa företagsamhet i utbildningssystemet. Läsåret 2012/2013 omfattades ca 570 gymnasieskolor av UF:s koncept UF-företagande. Antalet elever som driver UF-företag har ökat kraftigt sedan 1990-talet: År 92/93 00/01 05/06 08/09 12/13 Antal 2 729 10 118 11 735 18 462 22 451 Många av de elever som genomgått UF-företagande startar riktiga företag senare i livet. Eleverna är även nöjda med utbildningen och rekommenderar den till andra. 4 Ung Företagsamhet tillskjuts 30 miljoner kronor årligen med syfte att nå ut till fler elever med information och praktisk handledning 5 i att driva eget företag. Ett sådant tillskott ger dem möjlighet att nå ut till Sveriges samtliga gymnasieskolor. Noggrann uppföljning av hur Ung Företagsamhet använder pengarna ska ske för att kunna utvärdera resultatet av satsningen och besluta om framtida stödnivå. Vi föreslår också att alla elever på gymnasieskolans yrkesprogram får möjlighet att driva UF-företag inom ramen för gymnasiearbetet. Det skapar tydliga signaler om att eget företagande är möjligt val för elever som går de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Ung Företagsamhet ska ges möjlighet att erbjuda programspecifikt stöd till nyckelprogram som exempelvis estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och framförallt yrkesprogrammen. Stödet kan utgöras av pedagogiskt material men även personal som kan stödja rektorer, lärare och elever. 4 Ung Företagsamhet, http://www.ungforetagsamhet.se/kortfakta-om-ung-företagsamhet 5 Med praktisk handledning avses den typ av fiktiva företag som exempelvis UF hjälper de unga att driva.

Fler unga företagare 6 4 och 5. Bättre information och stöd till unga som vill starta företag Miljöpartiet har de senaste åren haft kontakt med många unga företagare och arbetslösa ungdomar och lyssnat på deras berättelser och förhoppningar om framtiden. Vi har också träffat organisationer som ger stöd till nya företagare. Ett gemensamt drag i berättelserna är att byråkrati, krångliga regler och oklar information är de största hindren för den som vill starta företag. Det är helt enkelt alldeles för höga trösklar för att starta företag i Sverige idag. Det är skadligt för sysselsättning, tillväxt och svensk konkurrenskraft. Det finns många olika aktörer att vända sig till för den som vill starta företag. RUT har fått i uppdrag att inventera dem och funnit 18 stycken, bland andra Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Vinnova, Almi, länsstyrelserna, kommunernas näringslivskontor, Nyföretagarcentrum, Drivhuset, Ung Företagsamhet. Det stora antalet aktörer gör det svårt att överblicka vem som gör vad. Särskilt svårt kan det vara för unga som inte har så mycket kunskap om samhällets institutioner. Dessutom utgör ålderskategorin 18 30 år ingen prioriterad målgrupp och har hittills i liten utsträckning varit i fokus för stödaktörer, enligt den omfattande kartläggningen Entreprenörskapande stödaktörer för unga 18 30 år av forskare vid Linköpings universitet. Många unga entreprenörer som vi talat med upplever också att myndigheterna inte förstår dem, man talar helt enkelt inte samma språk. 4. Ge en lämplig myndighet i uppdrag att fungera som samlande aktör för stöd till unga som vill starta företag. Myndigheten ska inte ta över andra myndigheters och organisationers uppgifter men så långt möjligt samla all kompetens på ett ställe, så att det räcker med en dörr in för att hitta rätt. Myndigheten ska göra all nationell och regional information tillgänglig kostnadsfritt via telefon och webb. Lättillgänglighet och överskådlighet är nyckelorden. 5. Ge ett särskilt ekonomiskt stöd till aktörer som fokuserar på nyföretagande för ungdomar. Miljöpartiet satsar 25 miljoner kr årligen på att ge dem långsiktigt stöd och bättre förutsättningar. Stödet ska fungera som en medfinansiering, där aktören står för 75 procent och staten för 25 procent, vilket innebär att stödet fullt utvecklat ger totalt 100 miljoner kronor per år för insatser för att hjälpa unga att starta företag. Aktörer kan till exempel vara företag, kommuner/regioner eller andra typer av organisationer. 6. Ett mera lättillgängligt starta eget-bidrag med sänkt åldersgräns För att få starta eget-bidrag idag måste man vara inskriven på arbetsförmedlingen som arbetslös, riskera att bli arbetslös, eller inte anses ha förutsättningar att bli anställd. Det sänder helt fel signaler från samhället till ungdomar som vill starta eget företag. Att starta eget företag ska inte vara en sista utväg för dem som inte klarar av något annat, tvärtom bör det vara något positivt

Fler unga företagare 7 som värderas högt av det offentliga. För att få bidraget måste man också ha fyllt 25 år, förutom i särskilda undantagsfall som vid funktionsnedsättning. Andra kriterier är att man bedöms ha goda förutsättningar att driva företaget, att företaget bedöms bli lönsamt och ge varaktig sysselsättning och att stödet inte får snedvrida konkurrensen. Sänk starta eget-bidragets åldersgräns från 25 till 20 år utan undantag. Ta bort kravet på att man måste vara arbetslös eller riskera arbetslöshet för att få stödet. Man ska kunna gå direkt från arbete eller studier till att få starta eget-bidrag utan att behöva vara arbetslös en period emellan. Under en övergångsperiod kan man få starta eget-bidrag samtidigt som man har ett arbete, förutsatt att man kan redovisa att bidraget går till att starta eget företag. Kraven på en genomtänkt affärsidé och lönsamhet bör kvarstå, liksom stödets övriga villkor.

Fler unga företagare 8 Miljöpartiet, september 2013 För mer information: Esabelle Dingizian, ungdomspolitisk talesperson, tel 070-560 08 08 Hanne Simonsen, pressekreterare, tel 072-560 54 45 info@mp.se, www.mp.se