Kompetensnämnden Årsredovisning 2009



Relevanta dokument
Verksamhetsplan och budget Kompetensnämnden 2010

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Kompetensnämnden. Årsredovisning Arbete Utbildning Integration

SOLNA STAD Kompetensförvaltningen. Uppdaterad VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET KOMPETENSNÄMNDEN 2011

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Likabehandlingsplan

När det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år.

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Kompetens- och arbetslivsnämnden

Bokslut 2017 GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING

Plan för jämställdhet och mångfald

Ansvarig: Personalchefen

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige , 20 SÄTERS KOMMUN

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning en sammanfattning

Jämställdhetsplan

Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Regelbunden tillsyn av huvudman vuxenutbildning

Plan för jämställdhet & mångfald Oktober

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Jämställdhetsplan Kalix kommun

Strategi för näringslivssamverkan

Antagningsregler, rutiner och bestämmelser för vuxenutbildningen

Regelbunden tillsyn i Futurum

Måluppföljning av tertialbokslut 2013 för gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Inledning Ansvarsfördelning Nationella riktlinjer och lagstiftning...

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Plan för lika rättigheter & möjligheter

Driftbudget för programområdet vuxenutbildning

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Jämställdhets- och mångfaldsplan för överförmyndarnämnden i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

PLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER

Arbetsmiljöpolicy 2012

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

Stockholms stad satsar på språk och arbete i samverkan med arbetsgivare. The Capital of Scandinavia

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun

Beslut för vuxenutbildning

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Beslut för vuxenutbildning

Guide för en bättre arbetsmiljö

Diagram Kompetens och arbetslivsnämndens verksamhet

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige

Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Förslag till årsredovisning 2010

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Jämställdhetsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Riktlinje för jämställdhet & mångfald

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

KVALITETSRAPPORT 2014

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

Kvalitets och värdegrundsdeklaration

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige

Bokslut 2018 GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING

Årsredovisning 2011 Arbete Utbildning Integration

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Plan Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Personalenheten Castor

Likabehandlingsplan för Karlshamns kommun

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

Främjandeplan för likabehandling, jämställdhet och mångfald

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Beslut för vuxenutbildning

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Beslut för vuxenutbildning

Program för ett integrerat samhälle

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Guide för en bättre arbetsmiljö

Beslut för. efter tillsyn i Filipstads kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Redovisning av Kvalitetsarbetet för perioden januari 2009-juni 2010

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Stockholms stads personalpolicy

Frågeformulär för arbetsmötet

Upphandling av kommunal vuxenutbildning i samverkan med andra kommuner inom ramen för KSL

Rapport - Genomströmning av elever i verksamheten

Stockholms stads Personalpolicy

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET KOMPETENSNÄMNDEN 2012

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Systematiskt Kvalitetsarbete

Transkript:

Årsredovisning 2009 Arbetsmarknad Integration Vuxenutbildning

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 KOMPETENSNÄMNDEN... 3 MÅLGRUPPER... 3 MÅL FÖR KOMPETENSNÄMNDEN... 3 KOMPETENSFÖRVALTNINGEN... 4 EKONOMI... 5 FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE VERKSAMHET OCH STAB... 6 FRAMTID... 7 INTEGRATIONSARBETET... 8 ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN... 10 INTEGRATIONSENHETEN... 13 SOLNA VUXENUTBILDNING... 16 UPPFÖLJNING AV TILLHÖRANDE PLANER... 23 ÅRLIG UPPFÖLJNING AV DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET, SAM... 28 2

I kompetensnämndens ansvarsområde ingår stadens arbetsmarknadsavdelning, integrationsenhet och vuxenutbildning samt ett övergripande integrationsansvar. Verksamheterna är samordnade under en förvaltningsledning för att nyttja samverkansmöjligheterna och bedriva en kostnadseffektiv verksamhet med hög kvalitet. s vision är att Solna är en stad där alla inser mervärdet av integration. Alla har egen försörjning och deltar i samhällslivet. En av kompetensnämndens huvuduppgifter är att rusta arbetslösa solnabor, både nya och gamla, så att de kan stå till arbetsmarknadens förfogande genom att tillvarata och utveckla sin egen förmåga och drivkraft. För många krävs det insatser från nämndens alla verksamheter för att uppnå detta. Utgångspunkten är att alla människor ska ses som en tillgång och resurs som vill och kan ställas till arbetsmarknadens förfogande så snabbt som möjligt. En del av dessa behöver utbildning innan de kommer ut på arbetsmarknaden. I Solna ska det löna sig att utbilda sig och sträva efter egen försörjning. Målgrupper Nämnden och förvaltningens målgrupper är: Arbetslösa Lågutbildade Flyktingar och invandrare Mål för kompetensnämnden s inriktningsmål som fastställts av Solna kommunfullmäktige är: Arbetslösheten i Solna ska hållas på en fortsatt låg nivå. Solnabor ska så snabbt som möjligt integreras i arbets- och samhällslivet och staden skall bidra till att möjliggöra detta. Flexibel och effektiv utbildning utifrån individens och marknadens behov ska erbjudas. Målen har vidareutvecklats i form av resultatmål under respektive verksamhets text. 3

Kompetensförvaltningen Arbetsmarknadsavdelningen, integrationsenheten och vuxenutbildningskansliet har sina verksamheter i gemensamma lokaler på Sunnan i Hagalund. Förvaltningschef med stab och integrationsstrateg sitter i Solna Business Park. Vuxenutbildningen utförs av privata leverantörer. Solnas medborgare Förvaltningsorganisation 2009 Deltagare AMA Flyktingar Studerande 5 personal Integrationsenheten 3 personal Vuxenutbildningens kansli 5 personal Förv. chef /Stab Integrationsstrateg 4 personal Upphandlad verksamhet Solna vuxenutbildning består av en beställarorganisation i form av ett vuxenutbildningskansli och privata leverantörer som utför verksamheten. Hermods AB Svenska för invandrare, Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Yrkesutbildningar inom byggnadsbranschen MedLearn AB Omvårdnadsutbildning Lernia Utbildning AB VVS- och elutbildning Didaktus Utbildningar AB - Barn, fritid och tandvårdsutbildning Competens i Götaland AB - CNC-teknikutbildning Matpedagogerna AB Restaurang och bageriutbildning Stockholms stad - Särvux Culinar Utbildning AB - Restaurang och bageriutbildning 4

Ekonomi s nettokostnader för 2009 uppgår till 24,9 mkr, vilket medför ett överskott på 5,7 mkr gentemot budget. Överskottet är av samma storlek som 2008, då överskottet uppgick till 5,8 mkr, medan nettokostnaden som total på 24,9 mkr är 0,5 mkr högre jämfört med 2008, då den var 24,4 mkr. Den främsta anledningen till avvikelsen mot budget är högre intäkter än beräknat på integrationsenheten medan kostnaderna under samma tid har kunnat hållas ned, främst beroende på den snabbt uppnådda höga grad av egenförsörjning som har uppvisats bland de flyktingar som anlänt de senaste åren. Detta förhållande kommer att normaliseras kommande år mot bakgrund av att antalet flyktingar var lägre 2008 och 2009. Kostnaderna är i enlighet med budget. Vuxenutbildningens kostnader överstiger de budgeterade, vilket beror på att utbildningsplatser åt andra kommuner köps genom interkommunal ersättning (IKE). Intäkterna har således en motsvarande kostnad genom köp av utbildning och ger ingen förhöjd nettokostnad för förvaltningen. Inga investeringar genomfördes 2009. Tkr Bokslut 2009 Budget 2009 Bokslut 2008 Intäkter 16 079 11 735 18 286 Kostnader 41 028 41 884 42 646 Nettokostnad 24 949 30 149 24 360 Budgetavvikelse 5 722 0 5 789 5

Förvaltningsövergripande verksamhet och stab Stabens huvuduppgift är samordning, verksamhetsplanering, ekonomistyrning samt förvaltningens och nämndens administration. Detta sker genom att arbeta med förvaltningsöverskridande frågor och utgöra ett stöd för verksamheterna. Förvaltningschefens uppdrag är att leda och styra förvaltningen utifrån fastställda ramar i syfte att bedriva en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet med hög kvalitet. Staben leds av en stabschef och omfattas därutöver av en utredare och en integrationsstrateg. Ekonomi Stab och nämnd Tkr Bokslut 2009 Budget 2009 Bokslut 2008 Intäkter 1 116 100 501 Kostnader 4 843 4 362 4 882 Nettokostnad 3 727 4 262 4 382 Budgetavvikelse 535 0-275 Resultat Förvaltningsledningen arbetar kontinuerligt med särskilda lednings- och styrdokument som hela tiden uppdateras och utvecklas. Utgångspunkt är de mål, planer, verksamhetsmått osv. som fastställts i verksamhetsplanen. Därtill tillkommer en specifik tidsplan med planering av nämnd och förvaltningsarbetet under året, uppdragen enligt regeringsprogrammet, nämndens och förvaltningens internkontrollplan, delegationsordningen samt reglementet för internkontroll. Där ingår även en övergripande beskrivning av förvaltningens budgetprocess samt tidsplan för budgetarbetet. Vidare har staben genomfört förvaltningens upphandlingar, under 2009 en upphandling av yrkesutbildningar inom byggbranschen, och deltagit i styrmöten med Hermods för vuxenutbildningen. Förvaltningens ledningsgrupp har lyft fram framgångsfaktorer och förbättringsprojekt som prioriterades 2009. Arbetet fokuserade även på att koppla samman resultatmål med relevanta verksamhetsmått och förbättringsprojekt. Respektive verksamhetschef har analyserat och återkopplat sina resultat med efterföljande diskussion om inriktning och utveckling av verksamheten. Studiebesök Kompetensförvaltningen har under året fått besök från Ekerö, Fagersta, Gällivare, Motala, Pirkkala (FI), Södertälje, Täby och Vantaa (FI). De flesta delegationer besökte två eller flera av förvaltningens verksamheter. Förvaltningens arbete med arbetslösa, flyktingar och vuxenutbildning stod i fokus, men även andra frågor som regional samverkan eller organisationsfrågor presenterades. Flertalet var intresserade av Solna stads samverkan med näringslivet och de positiva effekter på arbetslösheten som samverkan resulterade till under den ekonomiska krisen. Andra besök inkluderade Manpower jobbförmedling som studerade arbetet med att få ut långtidsarbetslösa och flyktingar i arbete samt studenter från Socialhögskolan och Södertörns högskola som kontaktade kommunen för att få veta mer om arbetet med integrationsfrågor. 6

Förvaltningen genomförde en gemensam resa för alla chefer på förvaltningen till Malmö och Köpenhamn tillsammans med Pricewaterhousecoopers (PWC). Andra besök innebar att studera verksamheterna vid jobbtorg Lunda-Rinkeby i Stockholm och Manpower jobbförmedling i Södertälje. Framtid Konjunkturen är fortfarande osäker och indikationer finns att arbetslösheten kan fortsätta att stiga under 2010. Förvaltningens viktigaste utmaning är att ha beredskap och ständigt förbättra verktygen att möta en ökad arbetslöshet. När konjunkturen vänder ska förvaltningens målgrupper vara rustade med rätt kompetens, redo att ta del av en förbättrad konjunktur och arbetsmarknad. Arbetslösheten stiger vanligen högst bland förvaltningens målgrupper flyktingar, invandrare, lågutbildade och de som nyligen har kommit in på arbetsmarknaden. Behoven för vidareutbildning och omställning ökar på arbetsmarknaden vilket leder till ett intensivare söktryck och ett ökat antal studerande vid vuxenutbildningen. Förvaltningens beprövade arbetsformer och nära kontakter med näringslivet med inriktning mot att samverka med företag och andra förvaltningar utgör en tillgång i ett klimat där det förekommer fortsatt färre arbetstillfällen och praktikplatser. Regeringen har i propositionen Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd (2009/10:60) aviserat att flyktingmottagandet i Sverige kommer att byta huvudman från kommun till stat första december 2010. Arbetsförmedlingen kommer att ta över flyktingintroduktionen för de som är arbetsföra. Avsikten är att kommunerna ska ha fortsatt ansvar för flyktingintroduktionen för dem som tagits emot till och med 30 november 2010 och att arbetsförmedlingen sedan ansvarar för de nya som kommer därefter. 7

Integrationsarbetet Vision Solna är en stad där alla inser mervärdet av integration. Alla har egen försörjning och deltar i samhällslivet. Ett proaktivt integrationsarbete har skett på flera arenor i Solna och integrationsstrategen har entusiasmerat, motiverat och utvecklat goda kontakter med företag och arbetsgivare så att de blivit delaktiga i arbetet för ökad integration. En väsentlig del i integrationsstrategens arbete är att vara dörröppnare och öppna ögonen hos arbetsgivare och tala om de fördelar som finns med en mångfaldig arbetsstyrka. Under det gångna året har kontakter tagits och upprätthållits med företag och arbetsgivare samt organisationer som Företagarna, Handelskammaren, Rotary och Nyföretagarcentrum för att utveckla stadens integrationsarbete. Kontakten med Rotary har lett till att de ingår i ett mentorskapsprogram tillsammans med integrationsenheten. Flera företagskontakter som initierats har lotsats vidare till kompetensförvaltningens olika verksamheter som lett till att fler Solnabor kommit ut i utbildning och arbete. Ekonomisk tillväxt: Etableringsföretag Flera företag och arbetsgivare i Solna har varit etableringsföretag för SFI-studerande flyktingar och invandrare. De bidrar med information om sitt företag och sin organisation och hur man kan söka arbete inom företaget. På så sätt får SFI-studerande flyktingar och invandrare kunskap om olika yrken, arbetsplatser samt hembygdskunskap genom att besöka etableringsföretag i olika delar av staden. HEART Kompetensförvaltningen beviljades medel från Europeiska Socialfonden för två projekt, HEART Competence och HEART Employment, för att genomföra förstudier under årets sex första månader. Integrationsstrategen var projektledare för ansökan och genomförandet av HEART Competence samt delaktig i HEART Employment. En kartläggning av kompetensutvecklingsbehovet inom likabehandling, antidiskriminering och CSR (Corporate Social Responsibility) gjordes bland de deltagande samverkansparterna. Utöver Solna deltog Sundbyberg, Sollentuna, Järfälla, Upplands Väsby och Norrtälje kommuner samt Manpower jobbförmedling, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Röda Korset. Ett gott samarbete och god förankring har arbetats upp mellan samverkansparterna och flera internationella aktörer har visat intresse för HEART. Livsmiljö: GIL (Gruppen för integration och likabehandling) Gruppen för integration och likabehandling med representanter från stadens förvaltningar och bolag startade upp under det gångna året. Gruppen administreras av personalfunktionen och leds tillsammans med integrationsstrategen. Trygghet och omsorg: CSR HEART har bidragit starkt till att CSR-arbetet har utvecklats i staden och är ett nytt synsätt på hur man kan arbeta mellan offentlig och privat verksamhet. Kompetensutveckling har anordnats för medarbetare och företag under det gångna året. Integrationsstrategens arbete har mer kommit att inriktas mot CSR i form av företagens sociala ansvarstagande då integrationsoch mångfaldsfrågor ofta är delar i detta arbete. 8

Kunskap och livslångt lärande: seminarium Kompetensförvaltningen har fokuserat på CSR i närsamhället och hur företagen konkret kan arbeta i samarbete med förvaltningens verksamheter. I november 2009 anordnades seminariet CSR som tillväxtfaktor med ett hundratal deltagare. Detta inspirerade flera av stadens förvaltningar att utveckla sitt samarbete med näringslivet. 9

Arbetsmarknadsavdelningen Verksamhet Arbetsmarknadsavdelningen (Ama) arbetar med olika insatser för arbetssökande solnabor. Målsättningen med verksamheten är att matcha arbetssökande till ett arbete eller en utbildning oavsett om de kommer från socialförvaltningen eller arbetsförmedlingen. Ama och socialförvaltningen har utvecklat metod som kallas för Solnamodellen. Den har som mål att alla arbetslösa utan för stora arbetshinder, ska ta sig in på arbetsmarknaden. Ekonomi Tkr Bokslut 2009 Budget 2009 Bokslut 2008 Intäkter 210 200 124 Kostnader 4 354 4 980 4 384 Netto 4 144 4 780 4 260 Resultat 636 0 502 Inriktningsmål Arbetslösheten ska hållas på en fortsatt låg nivå. Resultatmål Deltagare i Solnamodellen ska gå vidare till arbete, studier, starta eget företag eller annan försörjning. Måluppfyllelse Under 2009 har arbetsmarknaden präglats av lågkonjunkturen och det har funnits betydligt färre arbeten att söka än de senaste åren. Det har medfört att det varit både svårare och tagit längre tid för Amas deltagare att ta sig in på arbetsmarknaden. Det vi ändå kan se, är att många av Amas deltagare, där de flesta är i behov av särskilt stöd, har fått ett arbete eller en lämplig utbildning. Det visar att Solnamodellen fungerar även under lågkonjunktur. Under 2009 har 100 deltagare fullföljt sin del i Solnamodellen och av dessa har 65 personer har gått vidare till arbete eller utbildning. Inkluderas de som gått i pension, sjukskrivits, flyttat eller avvikit från verksamheten men ej återkommit i kön till försörjningsstöd har 74 personer gått vidare, vilket motsvarar 74 procent. Resultat: Målet är uppfyllt Verksamhetsmått 2009 2008 2007 Andel deltagare som gått till egen försörjning 65% 66% 69% Genomsnittligt antal månader till egen försörjning 5,6 2,9 ej redov Resultatmål Utveckla nätverket med privata och offentliga arbetsgivare i Solna samt i övriga länet för att skapa rätt praktikplatser och hitta rätt arbetstillfällen. 10

Måluppfyllelse Att utveckla goda kontakter med näringslivet och stadens olika förvaltningar är en viktig del i Amas arbete. Avdelningen har långsiktigt arbetat med detta och har nu ett stort nätverk med bra kontakter. För att utveckla nya strategiska kontakter gör Amas näringslivssamordnare regelbundet en analys av hur behovet ser ut. Det är ofta kopplat till hur behovet i målgruppen ser ut, vilket kan skifta över tid. Därefter vidtar det operativa arbetet med företagsbesök och presentation av Amas verksamhet, för att lägga grunden till ett kommande samarbete. Verksamhetsmått 2009 2008 2007 Antal kontakter med arbetsgivare 277 170 81 Antal jobbuppdrag från arbetsgivare 35 82 ej redov Antal nyttjade praktikplatser 45 36 56 Resultat: Målet är uppfyllt Övergripande arbete 2009 var inget bra år för arbetsmarknaden. På grund av lågkonjunkturen steg arbetslösheten successivt över hela Sverige och världen. Solna var inget undantag. Här steg arbetslösheten under en stor del av året, även om det var utifrån en låg nivå. Mot slutet av året planade dock kurvan för Solna ut och vände till och med nedåt. Om det är en tillfällighet eller en verklig vändning nedåt för arbetslösheten är svårt att avgöra i nuläget, med tanke på att många tror att arbetslösheten kommer fortsätta stiga under 2010. För att förbättra och utveckla Solnamodellen vidare, diskuterar personalen regelbundet verksamhetens olika delar på personalmöten, handläggarträffar, näringslivssamordnarmöten och planeringsdagar. Personalen har även handledning för att vidareutveckla arbetssätt och få möjlighet att skapa bra lösningar i enskilda ärenden. Vid ett antal tillfällen varje år, anordnar Ama olika studiebesök för deltagarna. Det är besök på olika arbetsplatser eller samhällsinriktade studiebesök samtidigt som arbetsgivare bjuds in för att berätta om sina företag och branschen i allmänhet. Verksamhetsmått 2009 2008 2007 Arbetslöshet i Solna stad totalt 2,4% 1,5% 1,8% Ungdomar 18-24 år 2,4% 0,9% 1,2% Utrikes födda 3,5% 2,4% 2,8% Arbetslöshet i Stockholms län totalt 3,1% 2,1% 2,4% Ungdomar 18-24 år 3,4% 2,0% 2,7% Utrikes födda 5,8% 4,1% 4,7% Arbetslöshet i riket totalt 4,0% 2,5% 2,9% Ungdomar 18-24 år 5,4% 3,7% 4,4% Utrikes födda 7,3% 5,0% 5,2% Totalt antal deltagare i Solnamodellen 138 149 165 Kostnader per deltagarplats och månad 2 502 2 377 2 360 Uppföljning De uppsatta målen följs upp genom delårsbokslut och årsredovisning samt med hjälp av verksamhetsmått. Arbetsmarknadsavdelningen genomför även en enkätundersökning som 11

sammanställs och följs upp en gång per år. Syftet är att ta reda på vad deltagarna anser om verksamheten, för att kunna utveckla den och göra förbättringar. Enkätundersökningen genomförs sedan fem år tillbaka. Framtid Lågkonjunkturen håller sig kvar och arbetsmarknaden är fortsatt svag. Det är flera aktörer som spår att arbetslösheten kommer fortsätta stiga under 2010. När konjunkturen väl vänder, förväntar sig de flesta en långsam återhämtning. Under rådande lågkonjunktur behöver Ama skapa ännu fler företagskontakter för att möta de arbetslösas behov. Ama ska även söka efter nyetableringar och hitta företag som inte påverkas lika starkt av lågkonjunkturen. Målsättningen med Amas arbete har alltid varit att i överenskommelse med deltagaren hitta ett arbete som passar just honom/henne. I nuläget bör en starkare styrning ske mot de arbeten som ändå finns att söka. De flesta som kommer till Ama vill ha ett arbete. I det läge som nu råder är det klokt att tydligare diskutera utbildning med deltagarna. Det är allmänt känt att det är bra att utbilda sig under en lågkonjunktur för att stå bättre rustad när det vänder. Solna Vuxenutbildning erbjuder teoretisk utbildning inom både grund- och gymnasieskolan. De har även ett stort utbud av gymnasiala yrkesutbildningar. Arbetsmarknadsavdelningen kommer 2010-2011 medverka i det förvaltningsövergripande projektet Umbrella 2 som syftar till att få det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar 16-20 år att fungera på ett bättre sätt. Det innebär att söka upp och erbjuda stöd och hjälp och åt de ungdomar som varken studerar, arbetar eller är aktuella på socialförvaltningen i Solna. Övriga förvaltningar som ingår i projektet är barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt socialförvaltningen. 12

Integrationsenheten Verksamhet Integrationsenheten ansvarar för heltidsintroduktionen för flyktingar, bedömning och handläggning av introduktionsersättning, samordning och utveckling av olika insatser för att öka anställningsbarheten bland flyktingarna. Målgruppen är de asylsökande som bor i Solna vid tidpunkten för uppehållstillstånd eller flyttar till Solna inom två år efter uppehållstillstånd. Efter två år av högt antal mottagna flyktingar 2006-2007 har 2008-2009 återgått till samma nivå som under åren 2003-2005. Ekonomi Integrationsenhetens positiva budgetavvikelse har uppstått på grund av att flyktingarna i högre grad och i snabbare takt uppbär egen försörjning än de statliga pengarna i form av statsbidrag är beräknade efter. Situationen kan enklast beskrivas som att ju bättre integrationsenhetens flyktingar uppbär egen försörjning, desto större blir överskottet eftersom samma summa utgår för samtliga flyktingar. Tack vare en hög egenförsörjningsgrad bland flyktingar som anlänt de senaste åren blir det positiva överskottet stort. Tkr Bokslut 2009 Budget 2009 Bokslut 2008 Intäkter 10 473 6 200 13 557 Kostnader 5 867 6 200 6 513 Netto 4 606 0 5 647 Resultat 4 606 0 1 902 Inriktningsmål Flyktingar i Solna ska så snabbt som möjligt integreras i samhällslivet och ges möjlighet till egen försörjning. Resultatmål Alla arbetsföra flyktingar med introduktionsersättning ska ha introduktionsinsatser på heltid och inom två år efter påbörjad flyktingintroduktion ska minst 85 procent kunna försörja sig själva. Resultat: Målet är uppfyllt Måluppfyllelse Verksamhetsmått 2009 2008 2007 2006 Andel självförsörjande per mottagningsår 55 % * 87 % * 91 % 92 % Andel självförsörjande minus utflyttade 47 % * 84 % * 85 % 90 % * De mottagna flyktingarna 2009 och 2008 kommer integrationsenheten att arbeta vidare med under 2010 och därmed höja andelen självförsörjande. Då målet för integrationsenheten är att flyktingarna så snabbt som möjligt ska integreras i samhällslivet och kunna försörja sig själva är introduktionsprogrammet på heltid. Att introduktionen är på heltid är viktigt ur många aspekter. För att göra introduktionen så tidseffektiv som möjligt, för att personerna som ingår i introduktionen ska höra svenska språket omkring sig på olika sätt under hela dagen och för att motverka passivitet och hålla människor aktiva under heltid som motsvarar en normal arbetsdag. Programmet är utformat utifrån de tre viktigaste aspekterna av integration för individen - språket, arbete och samhällsförståelse. 13

Alla flyktingar som inte kan språket tillräckligt studerar svenska för invandrare (SFI) fyra timmar per dag och resterande tre timmar per dag har de annan verksamhet innehållande samhällsinformation och någon av kombinationerna nedan: SFI + grundläggande kommunikation och prosodi SFI + förberedande yrkessvenska SFI + visstidsanställning. All verksamhet i introduktionsprogrammet förutom visstidsanställningarna anordnas av Hermods AB. SFI bedrivs på fyra nivåer: A-D. Av de 31 flyktingar som studerade SFI i januari 2009 har vid årets slut sex klarat SFI:s alla nivåer, sex har tagit sig vidare från en nivå till nästa, en har avbrutit då han fått arbete och en på grund av att hon fött barn samt fyra har flyttat till annan kommun. Av de tretton som inte har gått vidare från en nivå till nästa på ett helt år är endast två fortfarande integrationsenhetens brukare och en av dessa är analfabet. Utöver SFI studerar nybörjare grundläggande kommunikation och prosodi. Efter det förstärks språkinlärningen med förberedande yrkessvenska som innehåller studiebesök, information om svenska kulturella koder, möten med invandrare som lyckats i Sverige mm. När en person blivit väl förberedd och kan kommunicera på svenska får de en visstidsanställning under 6 månader då de är anställda av Solna stad men placerade på en arbetsplats där de kan ha möjlighet att få fortsatt arbete. Arbetsplatserna är noga utvalda i nära samarbete med flyktingen och arbetsgivaren för att passa den enskilde så bra som möjligt och föra denne framåt i processen mot arbete. Det är individuellt var i processen var och en befinner sig och därmed vilken typ av arbetsplats som passar, någon behöver komma igång med språket i vardagligt tal och en annan behöver bara få in foten hos en arbetsgivare och visa vad de går för. Verksamhetsmått 2009 2008 2007 Andel vuxna flyktingar som deltar i heltidsintroduktionen 100% 95% 95% Antal flyktingar med visstidsanställning 18 24 25 I år har alla vuxna flyktingar deltagit i heltidsintroduktionen. De fem procent som inte deltog 2007 och 2008 består av mammor som var föräldralediga. Målet med de tidsbegränsade arbetena är att hitta arbetsplatser som utvecklar både det svenska språket och ger möjligheter till fortsatt arbete. Det har under 2009 varit färre flyktingar som kommit till den språkliga nivån där visstidsanställningar är lämpligt samtidigt som det har varit svårare, under rådande lågkonjunktur, att hitta nya arbetsgivare som är intresserade. 14

Verksamhetsmått 2009 2008 2007 2006 Antal mottagna flyktingar/varav barn 62/10 60/13 118/26 135/36 Antal personer totalt inom 108/32 110/34 176/47 173 introduktionsprogrammet/varav barn Antal personer med introduktionsersättning/varav barn 94/29 101/33 52* 73* * 2006 och 2007 redovisades antal hushåll med introduktionsersättning, därav den lägre siffran Framtid Regeringen har i propositionen Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd (2009/10:60) aviserat att flyktingmottagandet i Sverige kommer att byta huvudman från kommun till stat första december 2010. Arbetsförmedlingen kommer att ta över flyktingintroduktionen för de som är arbetsföra. Avsikten är att kommunerna ska ha fortsatt ansvar för flyktingintroduktionen för dem som tagits emot till och med 30 november 2010 och att arbetsförmedlingen sedan ansvarar för de nya som kommer. Introduktionen ska skötas av arbetsförmedlingen med hjälp av etableringslotsar. SFI och samhällsorientering kvarstår i kommunal regi och även barn, boende och sjuka förblir kommunernas ansvar. Vilken ersättning kommunerna ska få för detta är inte klart. 2009 har Solna tagit emot 62 flyktingar. Ingenting tyder på att det skulle bli förändringar i asylförfarandet, varför Solnas flyktingmottagande beräknas ligga på samma nivå 2010. 15

Solna Vuxenutbildning Verksamhet Vuxenutbildningen i Solna omfattar grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt svenskundervisning för invandrare (SFI). Särvux bedrivs genom samverkansavtal med Stockholms stad. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI har 2009 bedrivits av sju externa anordnare i form av Hermods AB, Didaktus Utbildningar AB, Matpedagogerna AB, Culinar Utbildning AB, Medlearn AB, Competens Utbildning AB och Lernia AB. En beställarorganisation i form av ett vuxenutbildningskansli ansvarar för all studerandeantagning till de olika anordnarna. Målet är att ge stöd och vägledning så att den enskilde kan sätta upp realistiska mål för sina studier och kommande yrkesverksamhet. Alla studerande får en första individuell studieplan som via vuxenutbildningskansliet utgör beställningen av utbildning till respektive leverantör. Uppdraget innefattar vidare att arbeta med rekrytering, information och vägledning till studier, kvalitets-, uppföljnings- och utvecklingsarbete, myndighetsutövning och samverkan med leverantörer för att uppnå gemensamma mål. Ekonomi Tkr Bokslut 2009 Budget 2009 Bokslut 2008 Intäkter 2 769 1 000 4 095 Kostnader 24 398 22 629 25 480 Netto 21 693 21 629 21 385 Resultat -64 0-105 Inriktningsmål Flexibel och effektiv utbildning utifrån individens och marknadens behov ska erbjudas. Samma inriktningsmål gäller för både beställarorganisation och utförarorganisationer. Resultatmål De studerande ska ges en utbildning som motsvarar kraven ställda till leverantörerna i avtal, förfrågningsunderlag och anbud för vuxenutbildning. Inom respektive upphandlingsområde finns även nedbrutna resultatmål för de olika utbildningsområdena och leverantörerna: SFI:s resultatmål är att 75 procent av deltagarna uppnår målen utifrån sin studieplan, vilket innebär SFI-betyg utifrån sin studieväg, såvida inte den studerande i samråd med beställaren avbryter sina studier. Den grundläggande vuxenutbildningens resultatmål är att minst 85 procent av de studerande uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyg godkänt (G). Den gymnasiala vuxenutbildningens resultatmål är att minst 80 procent av de studerande uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyg godkänt (G). Alla yrkesutbildningar ska leda till att den studerande direkt efter utbildningen blir anställningsbar i den bransch som studierna förbereder inför. 16

Måluppfyllelse För att uppnå resultatmålet har kansliet arbetet med att skapa effektiva rutiner och arbetsmetoder för att fungera som en professionell beställarorganisation. Samarbetet med antagna leverantörer har utvecklas på flera olika plan. Kansliet har under året: -driftsatt en nyutvecklad applikation kopplat till det utbildningsadministrativa IT-programmet Procapita. I och med detta kan en mer kvalitativ ekonomisk avtalsuppföljning göras samtidigt som det underlättar bedömningen av framtida kostnader för avropade utbildningsvolymer. -påbörjat en försöksverksamhet med en ny form av SFI-undervisning som riktar sig till SFIelever med akademisk bakgrund. Undervisningen genomförs i form av närlärande där en del av undervisningen sker i flexibel form med datorstöd som är utformad på fyra olika språk. -initierat ytterligare ett utvecklingsprojekt med Hermods vad gäller kvalitetsutveckling av SFIundervisningen. Arbetet sker inom ramen för försöksverksamhet med SFI-bonus på uppdrag av Integrations- och jämställdhetsdepartementet. -samarbetat med Medlearn och tagit fram en ny inriktning för undersköterskeutbildningen med språkstöd för elever som inte har svenska som modersmål. -initierat ett samarbete mellan Hermods och Medlearn i ett projekt med Europeiska Socialfonden (ESF) där Omsorgsförvaltningen i Solna deltar. Projektet handlar om arbetsplatsförlagd svensk- och omsorgsutbildning. -prioriterat arbetet med regeringens satsning på Yrkesvux för att utveckla yrkesinriktade utbildningar där även dialogen med arbetsgivare, branschföreträdare, andra kommuner och arbetsförmedlingen intensifierats. -deltagit i upphandling av utbildning för byggyrken vad gäller specialinriktningar inom byggbranschen. Solna vuxenutbildning har under året genomfört 37 starter med nya elever och erbjudit flexibla former för studierna så att individen själv kan välja när, hur och i vilken takt studierna skall bedrivas. Andelen som väljer distansstudier ökar i förhållande mot samma period förra året. Två extra intag har genomfört med sökande till omvårdnadsutbildning och byggutbildning och genom ständig omvärldsanalys och fokus på bristyrken säkerställer Solna vuxenutbildning att de som genomgått yrkesutbildningar är anställningsbara efter fullgjord utbildning. 17

Verksamhetsmått 2009 2008 2007 Andel SFI-studerande som uppnår målen i sina studieplaner. 81% 68% 61% Andel studerande som läser på grundläggande nivå som uppnår målen i sina studieplaner. 71% 80% 92% Andel studerande som läser gymnasiala allmänna ämnen som uppnår målen i sina studieplaner. 81% 76% 86% Andel studerande som läser gymnasiala yrkesinriktade kurser som uppnår målen i sina studieplaner. 91% 86% - Andelen studerande som är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. -* 75% - Andel studerande som läser på grundläggande nivå som uppnår godkänt på de nationella proven. 73% 72% - Andel studerande som läser på gymnasial nivå som uppnår godkänt på de nationella proven. 79% 82% 83% Genomsnittligt antal timmar för att uppnå godkänt SFI-betyg C. 365 413 210 Genomsnittligt antal timmar för att uppnå godkänt SFI-betyg D 394 282 233 *Brukarundersökningen har ej genomfört under 2009. Detta på grund av att Vågavisa projektets upphandlig överklagats. Upphandlingen görs om i början av 2010. Under 2009 har Hermods nått de av Solna stad uppställda resultatmål förutom att 85 procent av de studerande som på läser grundläggande nivå ska uppnå målen i sina studieplaner. Under 2008 och 2009 har betygssättningen kalibrerats med hjälp av de nationella proven i de grundläggande kurserna. 2009 är första året som Solna vuxenutbildning har jämfört lärarnas betygssättning med hjälp av nationella prov. Betygssättningen har kvalitetssäkrats och det lägre resultatet på 71 procent är en effekt av detta arbete. Inom ämnen som de studerande skriver nationella prov har det visat sig att 77 procent av de studerande klarar av att uppnå ett godkänt resultat. Den genomsnittliga tiden för att uppnå SFI-betyg C har minskat i förhållande till 2008 års utfall. När det gäller den ökade genomsnittstiden på 40 procent för D-betyg är en förklaring att vi har haft en större andel elever än tidigare som kommer från studieväg 1 och 2. Dessa elever förbrukar ett större antal timmar än de elever som startar sina studier i studieväg 3. Under 2008 har beställarkansliet och anordnaren utvecklat närvarorutinerna för SFI-undervisningen vilket innebär ökad kvalitet vad gäller siffrornas tillförlitlighet. Under 2009 har närvaroregistreringen fungerat fullt ut enligt de målsättningar som vi har. 18

Entreprenörernas verksamhet har följts upp genom avtalsuppföljning samt tillsynsbesök. Vid en jämförelse av verksamhetsmåtten för utförarna i förhållande mot resultatmålen visar det sig att målen är uppfyllda enligt tabellen ovan. Samtliga entreprenörer har lämnat in underlag för avtalsuppföljning där det framgår att de arbetar utifrån gällande avtal. Utifrån resultatet av uppföljningen samt tillsynsbesöken kan Solna vuxenutbildning konstatera att verksamheten håller en godkänd kvalitet och att de uppnått ett godkänt resultat. Antal solnabor som genomgått yrkesutbildningar Ekonomi-, personal och löneadministratör 6 Verkstadsmekanik med inriktning CNC-teknik 1 Konditorer 11 Barnskötare 47 Plattsättare 13 Elteknik - och installationselektriker 17 Fastighetsskötare 1 VVS-montör 13 Restaurangkonditor 4 Servitör/servitris 1 Kock/kallskänka 7 Undersköterska 98 Summa: 219 Resultat: Målet är uppfyllt. Resultatmål Beställningsunderlag ska skickas till leverantörerna med studieplaner där den studerandes linje mot arbete/vidare studier och egen försörjning framgår. Måluppfyllelse För att uppnå resultatmålet har kansliet informerat och stöttat de sökande att i sina ansökningar komma fram till och beskriva en uttalad linje mot arbete/vidare studier. Den studerandes kompetens, vilja och förmåga tillvaratas genom vägledning i möjligheter till arbete och karriärval inom såväl bristyrken som områden utanför de traditionella yrkesvalen. En första individuell studieplan ingår som en del i ansökningshandlingen som leverantören använder sig av för att göra en fördjupad individuell studieplan tillsammans med den studerande. Samarbetet med antagna leverantörer har utvecklas på flera olika plan. Kansliet har under året: - etablerat kontakt med Stockholms stads SFI-verksamhet i syfte att utveckla ett samarbete vad gäller intestning av SFI-elever. Vi har för avsikt att använda delar av Stockholms stads IT-stöd för intestning av SFI-elever. Det här arbetet ingår också som en del av försöksverksamheten med SFI-bonus där Solna stad ingår som en jämförelseverksamhet. -fortsatt arbetet med det utbildningsadministrativa IT-stödet ProCapita. Solna kommer under 2010 att ingå som en av flera pilotkommuner i Tieto Enators satsning på en ny version av det administrativa utbildningsstödet ProCapita. I avvaktan på att arbetet ska påbörjas har den individuella studieplanen för SFI-eleverna digitaliserats. Detta i samarbete med leverantören Hermods. 19

Verksamhetsmått 2009 2008 Andel elever som läser allmänna kurser och har en målsättning med studierna mot arbete/ yrke och egen försörjning. Andel elever som läser yrkesinriktade kurser och har en målsättningen med studierna mot arbete/ yrke och egen försörjning. Andelen avbrott där den studerande aldrig påbörjat sina kurser. 15 % 25 % 85 % 75 % 28 % 33 % Andelen avbrott där den studerande påbörjat sina kurser. 6 % 3 % Verksamhetsmåtten ovan är nya för 2008 vilket innebär att det för 2009 är första gången som det är möjligt att jämföra siffror från ett tidigare år. De förändringar som tabellen ovan visar är att andelen elever som studerar på yrkesinriktade utbildningar i högre grad studerar för att få ett arbete och egen försörjning än tidigare. Andelen studerande som studerar på gymnasiala allmänna ämnen i högre grad studerar med målsättningen att bedriva vidare studier än tidigare. När det gäller avbrottsfrekvensen är tendensen att det är fler som gör avbrott efter det att studierna har påbörjats medan antalet avbrott där eleverna aldrig påbörjat sina studier har minskat. Detta i jämförelse med 2008 års utfall. Jämförs Solnas avbrottsfrekvens med siffror från Skolverket var den genomsnittliga avbrottsfrekvensen 20 procent för riket i sin helhet läsåret 2008 2009, med avseende på påbörjade studier. Resultat: Målet är uppfyllt. Övergripande arbete Vuxenutbildningen styrs av olika måldokument som skollag och förordning, läroplan, kursplaner, förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet, samt kommunala mål- och policydokument. Dessa dokument finns med som grund för Solna vuxenutbildnings arbete och ansvarsområde. Solna Vuxenutbildning har deltagit i Våga visa-projektets upphandling av entreprenör för en gemensamma brukarundersökning 2009. Upphandlingen har överklagats och brukarundersökningen beräknas kunna utföras mars/april 2010. Kansliet har deltagit i KSLs arbete med att utveckla en gemensam modell för kvalitetsarbetet i regionen samt i att arbeta fram gemensamma principer för en eventuell gemensam upphandling. Under året har fokus för Solna vuxenutbildnings medverkan ändrats till frågor som rör gemensam upphandling och prissättning för regionens vuxenutbildning. 2009 har kansliet studieväglett och administrerat 2 757 elever med totalt 6 880 kurser inräknat avbrott. Följande verksamhetsmått redovisas exklusive avbrott. 20