Att investera via delägarbaserad crowdfunding

Att investera via delägarbaserad crowdfunding Motiverande och yttre sociala faktorer som bidrar till ett investeringsbeslut To invest through equity-based crowdfunding Motivational and external social factors that contribute to an investment Författare: Charlotte Norrman & Joakim Bohman Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi Program: Ekonomiprogrammet Uppsala universitet, Campus Gotland VT 2015 Handledare: Mikael Eriksson

Tack Inledningsvis vill vi tacka vår handledare Mikael Eriksson för värdefull vägledning och handledning genom uppsatsskrivandet. Ett stort tack riktas även till studiens fyra respondenter för deras engagemang, samarbetsvilja och utförliga beskrivningar om diverse erfarenheter och upplevelser då det gäller delägarbaserad crowdfunding. Dessutom skulle vi vilja ge ytterligare ett tack till de studenter som ingått i vår seminariegrupp som på så vis gett oss goda råd, tips och stöd i denna process. Uppsala Universitet, Campus Gotland, juni 2015 Charlotte Norrman och Joakim Bohman

Sammanfattning Syftet med delägarbaserad crowdfunding är, till skillnad från traditionella finansieringsalternativ, att många individer ska ha möjlighet att investera en mindre andel finansiella medel till ett projekt eller företag via en internetbaserad plattform istället för att entreprenören ska behöva vända sig till en mindre grupp professionella investerare. Investerarens motivation består primärt av två delar; inre motivation och yttre motivation. Yttre motivation har sitt ursprung från individens utvändiga omgivning och yttre faktorer, därmed utförs en handling för att uppnå ett separerbart utfall. Inre motivation innebär att en individ genomför handlingar på grund av inneboende drivkrafter och inre tillfredställelse. Utöver inre och yttre motivationsfaktorer finns det yttre sociala faktorer som i sig medvetet eller undermedvetet påverkar en investerare i sitt investeringsbeslut. Syftet med följande uppsats var att undersöka vad som motiverar och påverkar en individ till att investera i ett projekt eller företag via delägarbaserad crowdfunding. Intentionen var därför att identifiera inre och yttre motivationsfaktorer samt undersöka hur yttre sociala faktorer så som internet, andra individers investeringsbeslut samt interaktion i sociala grupper påverkar en individ i ett investeringsbeslut via delägarbaserad crowdfunding. Kvalitativa och semi-strukturerade intervjuer genomfördes för att besvara studiens frågeställning. Fyra respondenter, som alla tidigare investerat via delägarbaserad crowdfunding, intervjuades. Då en höggradig förståelse för beteenden, värderingar och åsikter eftersträvades, var respondenternas erfarenheter och upplevelser i fokus. Av största vikt var att respondenterna kunde berätta utförligt om deras investeringar samt vilka faktorer som motiverade och påverkade deras investeringsbeslut. Resultatet visade att både inre och yttre motivationsfaktorer är viktiga beståndsdelar i ett investeringsbeslut via delägarbaserad crowdfunding. Yttre motivationsfaktorer visade sig exempelvis vara avkastning, att hjälpa entreprenörer, att få vara med på företagets resa samt att få känna social samhörighet. Studien visade att inre motivationsfaktorer som driver en individ till att investera via delägarbaserad crowdfunding kan vara bland annat känslan av spänning och nöje samt att handlingen (investeringen) sammanfaller med det egna intresset. Resultatet påvisade även att internet främst påverkar investerare genom ett obegränsat informationsflöde samt tillgång till en social interaktion. Andra individers investeringsbeslut, som en yttre social faktor, visade sig ha en påverkan på studiens respondenter då de investerar via delägarbaserad crowdfunding. Dessutom visade studien att interaktion i en nära umgängeskrets kan påverka individer i deras investeringsbeslut via delägarbaserad crowdfunding. Nyckelord: Delägarbaserad crowdfunding, Investering, Motivation, Inre motivation, Yttre motivation, Social påverkan

Abstract The purpose of this research was to examine what motivates and influences an individual to invest in a project or company through equity-based crowdfunding. The intention was therefore to identify internal and external motivation factors and examine how external social factors such as the Internet, other individuals investment decisions and interaction in social groups affect an individual when he or she invests through equity-based crowdfunding. The results showed that both internal and external motivation factors are important components of an investment through equity-based crowdfunding. External motivators proved to be for example yields and helping entrepreneurs. The study showed that the internal motivators that drive an individual to invest through equity-based crowdfunding include the sense of excitement, pleasure and that the investment coincides with the own interests. The study also showed that the Internet primarily affect investors through an unrestricted flow of information and access to a social interaction. Even other individuals' investments, as an external social factor, were shown to have an impact on the study's respondents when they invest through equity-based crowdfunding. In addition, the study showed that the interaction in a close circle of friends can influence individuals in their investment decisions through equity-based crowdfunding. Keywords: Equity-based crowdfunding, Investment, Motivation, Intrinsic motivation, Extrinsic motivation, Social impact

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problematisering... 2 1.3 Problemformulering... 2 1.4 Syfte... 3 2 Tillvägagångssätt... 4 2.1 Forskningsmetod... 4 2.2 Val av teoretiskt ramverk och litteratur... 5 2.3 Urval och val av studieobjekt... 5 2.4 Intervjuprocess och intervjuguide... 6 2.5 Studiens trovärdighet... 7 3 Motivation och påverkan Ett teoretiskt perspektiv... 9 3.1 Motivation Inre och yttre motivationsfaktorer... 9 3.2 Self-Determination Theory som motivationsmodell... 10 3.2.1 Fyra former av yttre motivation... 11 3.2.2 Inre motivation - Tre psykologiska behov... 12 3.3 Yttre social påverkan... 12 3.3.1 Internet... 13 3.3.2 Flockbeteende Att följa flockens beteende... 13 3.3.3 Sociala grupper Interaktion & samverkan... 14 4 Empirisk studie Fyra investerar-case... 15 4.1 Delägarbaserad Crowdfunding Introduktion till investerar-case... 15 4.2 Investerar-case 1 Mattias Bohman... 15 4.2.1 Inre och yttre motiverande faktorer... 16 4.2.2 Yttre sociala påverkande faktorer... 16 4.3 Investerar-case 2 Björn Laurenzatto... 17 4.3.1 Inre och yttre motiverande faktorer... 17 4.3.2 Yttre sociala påverkande faktorer... 18 4.4 Investerar-case 3 Patrick Stahl... 19 4.4.1 Inre och yttre motiverande faktorer... 19 4.4.2 Yttre sociala påverkande faktorer... 20 4.5 Investerar-case 4 Claes Lund... 20 4.5.1 Inre och yttre motiverande faktorer... 21 4.5.2 Yttre sociala påverkande faktorer... 21 5 Analys... 22

5.1 Motivation... 22 5.1.1 Yttre motivation... 22 5.1.1.1 External regulation Avkastning och ryktbarhet... 22 5.1.1.2 Introjection Att hjälpa entreprenörer... 23 5.1.1.3 Identification Personlig betydelse och egna värderingar... 24 5.1.1.4 Integration Att vara med på en resa och social samhörighet... 24 5.1.2 Inre motivation Känslomässiga preferenser och gemenskap... 25 5.2 Yttre social påverkan... 26 5.2.1 Internet Informationssökning och social interaktion... 26 5.2.2 Flockbeteende Att se till andra investerares beslut... 27 5.2.3 Interaktion i sociala grupper Påverkan av umgängeskrets... 27 5.3 Sammanfattande modell av analys... 29 6 Slutsats... 30 6.1 Egna reflektioner kring genomfört arbete... 30 6.2 Förslag till vidare forsking... 31 Källförteckning... 32 Bilaga 1 - Intervjuguide... 35

1 Inledning 1.1 Bakgrund Entreprenörer har under senare tid börjat använda internet som en plattform där de kan presentera sina affärsidéer och även söka finansiellt stöd till dessa från allmänheten (Lambert & Schweinbacher, 2010). Tekniken kallas för crowdfunding och innebär att en entreprenör, med hjälp av en internetbaserad plattform, kan söka externt kapital till ett specifikt projekt eller en uppstart av ett företag (Schweinbacher & Larralde, 2010). Det finns ett antal olika crowdfunding-former där en av dem kallas för delägarbaserad crowdfunding. Metoden utgår från att ett projekt, företag eller en affärsidé finansieras genom att entreprenören i fråga säljer ett stort antal aktier till en bred allmän publik. Investerarna i den allmänna publiken får därmed chansen till framtida utdelningar eller distribution av kapital då aktierna säljs vidare till en andrahandspart eller om det sker ett uppköp av företaget eller projektet (FundedByMe, 2015). På så vis blir delägarbaserad crowdfunding ett investeringsalternativ till de mer traditionella alternativformerna så som att investera på riskkapitalmarknaden (Larralde och Schweinbacher, 2010). Som potentiell investerare via delägarbaserad crowdfunding, selekterar man som individ ut de eller det projekt som man är driven och motiverad till att vara delaktig i. Enligt Crowdfunding network (2015) består investerarens motivation till att investera i ett projekt eller företag via delägarbaserad crowdfunding primärt av två delar; inom individen, så kallad inre motivation, eller i den yttre världen, yttre motivation. Bretschneider et. al (2014), som har studerat motivatorer hos investerare i ett crowdfunding-sammanhang, beskriver att den yttre motivationen aktiveras av yttre faktorer som exempelvis direkt eller indirekt monetär kompensation. Vidare menar författarna att den inre motivationen uppstår då en individ handlar utan påverkan av yttre faktorer. Istället kan inre motivation bli motiverat av faktorer inom individen såsom nyfikenhet, glädjen i att investera samt investerarens intressen. Utöver inre och yttre motivation hos individen som driver denne till att investera, kan det finnas yttre, sociala faktorer som i sig medvetet eller undermedvetet påverkar individer då de avser att utföra en finansiell investering (Tvede, 2005). Enligt Nofsinger och Baker (2002) samt Hauft (2013) kan exempelvis faktorer så som internet, media, hur andra individer avser att investera och interaktion i sociala grupper, som exempelvis umgängesgrupper, ha en betydande påverkan på investeraren. Finansiellt stöd från investerare via delägarbaserad crowdfunding anses vara avgörande för ett crowdfunding-projekt och dess överlevnad (Gerber & Hui, 2013). Det är därför viktigt att förstå vilka drivkrafter som finns hos investerare och vad som motiverar och påverkar individen i fråga att investera via delägarbaserad crowdfunding. Då internet är den primära plattformen för denna typ av crowdfunding (Lambert & Schweinbacher, 2010), är det även av vikt att förstå hur internet bidrar till och påverkar en investerare i dennes investeringsbeslut. Eftersom Nofsinger & Baker (2002) även betonar att andra individers investeringsbeslut och interaktion i sociala grupper kan ha en inverkan på en individs investeringsbeslut, är även detta av vikt att undersöka i ett delägarbaserat crowdfundingsammanhang. När det kommer till delägarbaserad crowdfunding verkar det därför finnas två primära förhållanden som påverkar en investerare, dels motivation hos individen (både inre och yttre) men även annan yttre social påverkan så som internet, andra investerares beslut och interaktion i umgängesgrupper. 1

1.2 Problematisering Vad som motiverar och påverkar investerare till att delta i publika investeringsalternativ, exempelvis aktieinvesteringar i börsnoterade företag, är idag väl studerat. I nuläget är dock forskning om vad som påverkar, motiverar och driver de individer som väljer att investera i ett projekt via delägarbaserad crowdfunding begränsad (Gerber och Hui (2013); Bretschneider et. al (2014)). På grund av en rapid utveckling av detta investeringsfenomen, där entreprenörer och potentiella investerare möts på en internetbaserad plattform, är just förståelsen för delägarbaserad crowdfunding och vad som motiverar och påverkar en investerare i detta sammanhang begränsad (Gerber et. al, 2012). Delägarbaserad crowdfunding förändrar hur, varför och vilka idéer som bringas till existens vilket då främst avgörs av den allmänna publiken. Dessutom anses finansiellt stöd från investerare vara avgörande för ett delägarbaserat crowdfunding-projekt och dess överlevnad (Gerber & Hui, 2013). Att skapa en förståelse och anskaffa kunskap om vilka incitament, drivkrafter och motiverande samt påverkande faktorer som influerar den allmänna publiken, kan vara väsentligt för befintliga och presumtiva crowdfundingplattformer. Detta kan underlätta identifiering av möjligheter, förfining och omformation av plattformerna för att behålla det engagemang som förekommer mellan olika parter (Kraut & Resnick, 2010). Därutöver kan det vara värdefullt för en entreprenör, som via en plattform söker finansiella medel, att vara införstådd med vad som egentligen motiverar och påverkar en investerare att delta i finansieringen av ett projekt. Även hur en investerare anskaffar information via internet samt påverkas och influeras av andra yttre sociala faktorer kan vara av värde. Att studera motivatorer och påverkande yttre sociala faktorer som har inflytande på en investerare i ett delägarbaserat crowdfunding-sammanhang kan även utgöra ett akademiskt och teoretiskt kunskapsbidrag. Studien kan öka vetskapen om motivationsfaktorer och andra påverkande förhållanden inom ett ämne som idag är relativt outforskat. Med anledning av detta är det därför viktigt att förstå vad som motiverar och påverkar en investerare att, via delägarbaserad crowdfunding, bidra med monetärt stöd till ett projekt. Det är även intressant att studera vidare om motivationsfaktorer och drivkrafter hos investerare och därmed komplettera tidigare forskning av exempelvis Bretschneider et. al (2014). Eftersom internet är en sådan pass primär källa för delägarbaserad crowdfunding behöver förståelse skapas för hur denna bidrar till en individs investeringsbeslut. Utöver detta är det intressant att se hur investerare påverkas i enlighet med Nofsinger och Bakers (2002) samt Haufts (2013) teorier kring sociala gruppers påverkan och hur investerare kan influeras av andra individers investeringsbeslut. 1.3 Problemformulering Vilka inre och yttre motivationsfaktorer bidrar till en individs investeringsbeslut via delägarbaserad crowdfunding? Hur påverkar yttre sociala faktorer så som internet, andra individers investeringsbeslut samt interaktion i sociala grupper individens investeringsbeslut? 2

1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar och påverkar en individ till att investera i ett projekt eller företag via delägarbaserad crowdfunding. Syftet är därför att definiera vilka inre och yttre motivationsfaktorer som finns hos en individ som investerar i ett delägarbaserat crowdfunding-projekt. Då det gäller påverkan, undersöks hur de yttre sociala faktorerna, så som internet, andra individers investeringsbeslut samt interaktion i sociala grupper påverkar en individ i ett investeringsbeslut då det gäller delägarbaserad crowdfunding. 3

2 Tillvägagångssätt 2.1 Forskningsmetod Studiens syfte var att undersöka vad respondenterna upplevde motiverade dem till att investera i ett projekt eller företag via delägarbaserad crowdfunding. Syftet var även att granska hur yttre sociala faktorer så som internet, andra individers investeringsbeslut samt interaktion i sociala grupper påverkar dem då de väljer att investera via en crowdfundingplattform. För att få en djupare förståelse och kunskap om vad som motiverar och påverkar individer till att investera i projekt genom delägarbaserad crowdfunding har kvalitativa intervjuer genomförts. Enligt Bryman och Bell (2013) görs en kvalitativ studie för att skapa förståelse där respondenternas perspektiv är utgångspunkten. Som kvalitativ forskare eftersträvar man att uppfatta den sociala verkligheten på samma vis som respondenten. Då man genom en kvalitativ studie kan få en mer höggradig förståelse för beteenden, värderingar och åsikter passade denna typ av forskning vår studie. I denna studie var respondenternas erfarenheter och upplevelser i fokus, därför valdes den typ av forskningsmetod där förståelse för detta kan anskaffas. Av störst vikt var att respondenterna kunde berätta utförligt om investeringar de gjort via delägarbaserad crowdfunding och vilka faktorer som motiverade samt påverkade deras investeringsbeslut. Intervjuerna var semi-strukturerat utformade. Detta innebär enligt Bryman och Bell (2013) att man som forskare har en intervjuguide med upplistade huvudfrågor som ska beröras. I och med detta kommer varje respondent ha möjlighet att utforma ett individuellt och personligt svar. Carlsson (1997) menar att, till skillnad från strukturerade intervjuer, då intervjuaren strävar efter att vara så neutral som möjligt och även agerar likartat vid varje intervju, tillåter de semi-strukturerade frågorna ett mer fritt samtal mellan intervjuaren och respondenten. Då det förekom en strävan efter en djupare förståelse för respondenternas motivation till investering samt vad som påverkade dem i sitt investeringsbeslut ansågs semi-strukturerad intervjuteknik vara lämpligast. Att kunna ställa följdfrågor, ha ett fritt samtal samt att skapa möjligheter för respondenterna att själva berätta om sina upplevelser och erfarenheter var de faktorer som bidrog mest till valet av intervjuform. Intervjuer genomfördes med fyra personer vilka alla tidigare investerat i företag eller projekt via en crowdfunding-plattform genom delägarbaserad crowdfunding. Intervjuerna kom att ske via Skype, telefonsamtal samt genom personliga möten. Det faktum att skriftliga frågor och svar lätt kan skapa missförstånd men även minska möjligheterna till följdfrågor och diskussion (Carlsson, 1997), valdes intervjuformerna personintervju (ett personligt möte mellan respondenten och den/de som intervjuar), telefonintervju samt intervju via Skype (som ett personligt möte i realtid men via webkamera på internet). Studien som har genomförts är en tvärsnittsdesign. Det som betecknar en tvärsnittsdesign är, enligt Bryman och Bell (2013), att data samlas in från flera olika fall till skillnad från fallstudien där data samlas in från endast ett fall exempelvis från en viss plats eller organisation. Då intervjuerna utförts med fyra olika individer, har därmed data insamlats från ett antal olika fall där de olika fallen utgörs av respondenterna. Då en intervju med en specifik individ genomfördes vid en viss tidpunkt, har alltså data samlats in vid ett visst tillfälle. Även detta menar Bryman och Bell (2013) är utmärkande för en tvärsnittsdesign. Tvärsnittsdesignen valdes för att erhålla en vägledande struktur för hur datainsamling och analys av data skulle ske. Detta ansågs underlätta arbetet med dels den empiriska undersökningen men även analysen som kom att koppla teori och empiri. En annan anledning till att denna typ av undersökningsdesign valdes var att det fanns en strävan efter 4

en bredare men samtidigt djup förståelse för vad som motiverar och påverkar investerare i ett delägarbaserat crowdfunding-sammanhang. 2.2 Val av teoretiskt ramverk och litteratur Litteratursökning inför studien genomfördes främst med hjälp av databaser för vetenskapliga artiklar. Exempel på databaser som har använts i studien är Summon 2.0,Google Scholar, BASE Bielefeld Academic Search Engine och Researchgate. Dessutom användes sökmotorn Google för att finna ytterligare relevanta artiklar och skrifter. Sökord som användes var crowdfunding, equitybased crowdfunding (delägabaserad crowdfunding), motivation, incitaments (incitament), investment (investering), social impact (social påverkan), intrinsic motivation (inre motivation) samt extrinsic motivation (yttre motivation). Dessutom nyttjades universitetets bibliotek för att finna relevant litteratur i form av böcker, även då användes ovanstående sökord för att selektera i universitetets bibliotekskatalog. Majoriteten av den vetenskapliga litteraturen som påträffades om crowdfunding studerade finansieringsformens uppkomst, hur den fungerar, de olika crowdfunding-plattformerna samt dess strukturer och juridiska påverkan (Lambert & Schweinbacher (2010); Schweinbacher & Larralde (2010); Belleflamme et. al (2012)). Efter en genomgripande litteratursökning uppmärksammades ett kunskapsgap om vad som påverkar och motiverar individer då de investerar via delägarbaserad crowdfunding. Detta betonas även av Gerber et. al, (2012) och Bretschneider et. al (2014). Då litteraturgenomgången genomfördes visade det sig att inre och yttre motivationsfaktorer samt Self Determination Theory (SDT) (Deci & Ryan, 2000) var passande teoretiska ramverk för studien då förståelse för vad som motiverar en individ till handling kan skapas. Eftersom det, enligt Gerber och Hui (2013) samt Bretschneider et. al (2014), finns bristfällig kunskap om påverkande faktorer i investeringsbeslutets process, innehåller det teorietiska ramverket i studien även teorier om Behavioural finance. Dessa teorier behandlar yttre psykologiska och sociala faktorer som påverkar enskilda investerare i ett investeringsbeslut. Valet av teoretiskt ramverk grundades i det faktum att teorierna är relevanta för studiens syfte samt att de tillsammans kunde besvara studiens frågeställning. Utifrån det teoretiska ramverket tolkades empirisk data som anskaffades genom semi-strukturerade intervjuer. Enligt DePoy och Gitlin (1999) kan forskaren som bedriver en kvalitativ studie utgå från en given teoretisk ram för att sedan applicera dess speciella innebörd för en specificerad grupp individer eller i speciella situationer. I enlighet med DePoy och Gitlin (1999) genomfördes en kartläggning av teoriernas betydelse i ett visst sammanhang, det vill säga motivation hos- och påverkan av individer då de väljer att investera via delägarbaserad crowdfunding. 2.3 Urval och val av studieobjekt Kriteriet som föranledde val av intervjurespondenter utgjordes av att de tidigare skulle ha genomfört en investering i ett projekt eller företag via en crowdfunding-plattform. Investeringen skulle avse ett deltagande i delägarbaserad crowdfunding, den form av crowdfunding som utgör fokus i denna uppsats. Då studiens syfte endast var att undersöka motivationsfaktorer och andra påverkande sociala omständigheter, var inte investeringens värde (investerat belopp) av relevans. För att få kontakt med respondenter användes personliga kontakter och deras kontaktnät samt olika forum på internet. Forumen bestod främst av diverse investerar- och aktieforum 5

där individer kan samverka och föra en dialog. Dessa forum hittades genom en ingående sökning i sökmotorn Google. Även det sociala mediet Facebook användes för att finna relevanta forum. På dessa sändes en förfrågan om någon kunde tänka sig att medverka i en intervju angående delägarbaserad crowdfunding. Urvalet som gjordes för denna studie var dels ett bekvämlighetsurval och dels ett kedjeurval. Enligt Bryman och Bell (2011) består bekvämlighetsurvalet av personer som finns tillgängliga för forskaren för tillfället. Då det förekom svårigheter att slumpvis finna personer som uppfyllde kriterierna för att kunna medverka som respondenter i studien, valdes de personer som vi först fick kontakt med som fanns tillgängliga för intervju. Kedjeurvalet innebär enligt Bryman och Bell (2011) att forskaren initialt får kontakt med ett antal respondenter som uppfyller studiens kriterier och därefter använder dessa respondenters kontaktnät för att få kontakt med ytterligare personer som är relevanta för studien. Denna typ av urval gjordes vid två tillfällen i studien. Totalt intervjuades fyra personer som tidigare investerat i ett projekt eller företag via delägarbaserad crowdfunding. Intervjustudien fordrade att de som intervjuades hade ingående information om sin eller sina investeringar samt att de kunde redogöra för vilka incitament, yttre sociala faktorer, drivkrafter samt motivationsfaktorer som påverkade deras investeringsbeslut. 2.4 Intervjuprocess och intervjuguide För att ansamla primärdata genomfördes semi-strukturerade intervjuer med fyra respondenter. En intervjuguide med huvudfrågor framställdes i enlighet med Bryman och Bell (2011) (Intervjuguiden presenteras i bilaga 1). Samtliga intervjufrågor tillät öppna, personliga svar samt tillät oss som intervjuare att ställa motfrågor och föra en diskussion då en strävan fanns att skapa ett mer djupgående samtal. Det mest väsentliga var att låta respondenterna berätta en personlig historia och på så vis betona olika motivatorer och påverkande faktorer. Enligt Carlsson (1997) behöver frågorna i en semi-strukturerad intervju inte komma i samma ordning som i intervjuguiden. Frågorna som ställdes till samtliga respondenter anpassades efter samtalets gång och följde därmed inte konsekvent den ordning som framgick i intervjuguiden. Även frågor som inte ingick i intervjuguiden ställdes, ofta i form av följdfrågor, något som Bryman och Bell (2011) betonar är karaktäristiskt för en semi-strukturerad intervju. Anledningen till att huvudfrågor och underfrågor i en intervjuguide användes var att säkerställa att varje intervju skulle beröra relevanta områden och ämnen. Detta skapade även möjligheten att styra fokus i samtalet samt strukturera informationsflödet. Då uppsatsen har skrivits av två studenter, underlättade intervjuguiden samtalen med respondenterna då denna resulterade i ett mer fördelaktigt fokus. Efter grundlig planering och inbokning av intervjuer med de deltagande respondenterna genomfördes intervjuerna på det vis som passade respondenterna bäst då det kommer till intervjuform och tidpunkt/datum. Intervjuerna varade i ungefär 30-40 minuter och i samtliga intervjuer medverkade båda av uppsatsens skribenter. Efter tillåtelse från samtliga respondenter spelades intervjuerna in för att sedan transkriberas ordagrant. Bryman och Bell (2011) menar att transkribering underlättar sammanställningen av data men skapar även mer gynnsamma förutsättningar för att analysera och memorera vad som sägs i intervjuerna. Då en intervju hade blivit transkriberad sändes denna till den respondent som hade medverkat i intervjun för en kontroll och ett godkännande. Enligt Bryman och Bell (2011) ökar detta trovärdigheten i studien då forskaren på så vis bekräftar sin förståelse 6

men även kan korrigera eventuella fel som respondenten upplever existera i transkriberingen. 2.5 Studiens trovärdighet Guba och Lincoln (1994) beskiver att det är nödvändigt att specificera uttryck och metoder för att bedöma kvaliteten vid kvalitativ forskning. Författarna proponerar två grundläggande kriterier för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier, nämligen trovärdighet och äkthet. Författarna menar att bedömningen av kvalitativ forskning ska genomföras utifrån fyra delkriterier till dessa vilka samtliga har en motsvarighet inom den kvantitativa forskningen. Kriterierna som Guba och Lincoln (1994) tar upp är tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt konfirmering. Tillförlitligheten är enligt Guba och Lincoln (1994) ett trovärdighetskriterium som innebär att den sociala verkligheten ska beskrivas på ett sätt som andra individer anser vara acceptabelt. Detta inbegriper att studien genomförts i enlighet med de regler som finns samt att studiens resultat rapporteras till de personer som varit en del av den. Då det i denna studie är de medverkande respondenternas sociala verklighet som studerats fanns det ett behov av att respondenterna kunde bekräfta att deras verklighet uppfattats korrekt. Detta genomfördes genom en process som Guba och Lincoln (1994) kallar för respondentvalidering vilken ökar studiens tillförlitlighet. Respondentvalideringen utfördes genom att förmedla det resultat som framkom från en specifik intervju till respondenten i fråga. Då en intervju blivit transkriberad sändes den vidare till respondenten för kontroll. På så vis kunde respondenten bekräfta att informationen tolkats och behandlats på ett korrekt sätt. Skulle det inte vara på så vis, fanns möjligheten att korrigera, ändra eller lägga till information så att den då överensstämmde med respondentens sociala verklighet. Respondentvalidering var därför något som tillämpades i denna studie för att på så vis öka studiens tillförlitlighet. Studien genomfördes även i enlighet med universitetets formella regler och handledarens anvisningar. I kvantitativa sammanhang innebär överförbarhet att resultat som framkommer ska kunna generaliseras till ett större sammanhang, det vill säga huruvida resultatet kan appliceras i någon annan situation eller kontext (Bryman & Bell, 2011). Dock menar Guba och Lincoln (1994) att fylliga och täta detaljbeskrivningar av vad en kvalitativ forskare har kommit fram till kan förse andra personer med en databas med vilken de kan bedöma hur pass överförbara studiens resultat är till en annan kontext. För att öka studiens överförbarhet i enlighet med Guba och Lincoln (1994) utfördes så noggranna, täta, detaljerade och exakta beskrivningar som möjligt av den data som införskaffades med hjälp av de medverkande respondenterna. Respondenternas berättelser i den empiriska studien presenteras i caseform. Detta innebär att respondenternas intervjuer framställs var och en för sig för att framhäva den individuella berättelsen på ett detaljerat vis. Dock finns en förståelse för att resultatet av denna studie kan vara svårt att överföra till andra kontexter än just delägarbaserad crowdfunding. Detta beror på att studiens forskning har varit ämnesspecifik. En studies pålitlighet innebär, enligt Guba och Lincoln (1994), att det förmedlas en komplett beskrivning av alla faser i forskningsprocessen. Dessutom ökar pålitligheten om externa parter (utöver forskaren själv eller handledare) granskar materialet. För att erhålla en så hög pålitlighet som möjligt har delarna i forskningsprocessen beskrivits på detaljnivå i studiens metodavsnitt. Forskningsmetod, undersökningsdesign, intervjuprocess samt urval är faser som beskrivits i uppsatsen så utförligt som möjligt. Utöver detta har ett antal olika seminarier hållits där externa personer har kunnat granska och kommentera på 7

materialet under forskningsprocessens gång. Då uppsatsen upplevdes färdigställd sändes den även till två externa personer för genomgång och kontrolläsning. Slutligen innebär konfirmering att forskaren agerar utan påverkan av egna värderingar eller sin teoretiska inriktning. Bryman och Bell (2011) betonar att den eller de som utför studien ska handla objektivt. Då studiens syfte var att undersöka och få en förståelse för motiverande och påverkande faktorer kan objektiviteten begränsas en aning. Med detta avses det faktum att det har skett en omfattande inläsning av litteratur och tidigare forskning i ämnet vilket i sin tur kan ha format åsikter och prioriteringar hos uppsatsens skribenter. I denna studie har dock fokus varit på respondenterna och deras information samt att uppsatsens forskarare hela tiden varit medvetna om vikten av objektivitet och att inte ta personlig ställning. Detta medför att graden av konfirmering ändå anses vara hög. 8

3 Motivation och påverkan Ett teoretiskt perspektiv 3.1 Motivation Inre och yttre motivationsfaktorer Enligt Nationalencyklopedin (2015a) speglar motivationen faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteende och handling. Att vara motiverad innebär att det finns en vilja och drivkraft att utföra en handling. En individ som inte känner stimulans, motiv eller inspiration betraktas som omotiverad medan en individ som har ett mål som denna strävar efter anses vara motiverad. Många motivationsteorier behandlar motivation som ett enhetligt fenomen vilket endast varierar i mängd, från lite motivation till mycket motivation (Deci & Ryan, 2000). Synen på motivation som en enhetlig företeelse menar dock Deci och Ryan (2000) att det finns invändningar på. Ke och Zhang (2010) beskriver att många motivationsteorier behandlar motivation som ett homogent fenomen som endast varierar i grad (från lite motivation till mycket motivation). Författarna betonar dock att motivation bör betraktas som något som kan variera i grad men även att motivationen kan härstamma från olika källor, så kallade orienteringsnivåer. Motivationens orienteringsnivå och källa handlar främst om vilka underliggande attityder och eftersträvade mål som ger upphov till handling och avser därför vad anledningen är till en viss akt. Exempelvis menar Deci och Ryan (2000) att en student kan vara motiverad att genomföra sina studier på grund av nyfikenhet och intresse, alternativt att det eventuellt bidrar till goda betyg. En annan student kan däremot vara motiverad att genomföra studier då detta innebär att anskaffa en ny uppsättning färdigheter då studenten förstår sin potentiella nytta eller de privilegier som goda betyg skulle innebära. I dessa två studentfall varierar inte motivationen nödvändigtvis i grad, däremot varierar källan till motivationen och därmed orienteringsnivån (Deci & Ryan, 2000). Enligt Betschneider et. al (2014) baseras ett antal olika motivationskoncept på en grundläggande teoretisk modell, så kallad Self-Determination Theory (SDT), vilken är utformad av Deci och Ryan (1985). Teorin skiljer mellan olika typer av motivation utifrån de orsaker, mål och anledningar som ligger till grund för en individs handlingar. Den mest grundläggande distinktionen mellan olika typer av motivation som skildras i modellen är inre och yttre motivation. Krishnamurthy (2006) menar att ett stort antal motivationsteorier påvisar att både inre och yttre motivationsfaktorer är viktiga att ta hänsyn till då man vill förstå och analysera en individs beslutsfattande. Deci och Ryan (2000) framställer att inre motivation innebär att en individ genomför handlingar på grund av inneboende drivkrafter och inre tillfredställelse som exempelvis eget intresse, humör eller det som individen själv anser vara roande. Deci och Ryan (1985) beskriver att inre motivationsfaktorer har sin grund i individens inre och driver därmed denne till att utföra handlingar och inneha ett visst beteende vilket initieras utan uppenbara externa incitament. Individen värderar ett beteende i sig och inte beteendets och handlingens utfall. Deci och Ryan (2000) menar att den inre motivationen även drivs av sociala och psykologiska behov som exempelvis behovet av samhörighet i en social kontext, känslan av bekräftelse, önskan att genomföra handlingar som ger upphov till tillfredställelse samt viljan att påvisa sin potential och kunnighet. Deci och Ryan (2000) fastställer att många handlingar som en individ utför inte endast är drivna av inre motivationsfaktorer. Detta gäller främst efter den tidiga barndomen då den inre motivationen ständigt blir inskränkt då individen påförs sociala krav, roller samt uppgifter som inte är drivna av inre motivation utan av andra externa faktorer. Deci och 9

Ryan (2000) beskriver att yttre motivation har sitt ursprung från individens utvändiga omgivning och yttre faktorer. Motivation som baseras på yttre faktorer avser handlingar som är motiverade för att individen i fråga vill uppnå ett separerbart utfall. Ke och Zhang (2010) menar att yttre motivation uppstår då individen handlar för att uppnå ett visst mål eller undvika att en viss händelse infaller. På så vis drivs individen endast av handlingens konsekvens istället för värdet i att utföra handlingen i sig. Deci och Ryan (2000) betonar att yttre motivation aktiveras av yttre incitament som exempelvis direkt eller indirekt monetär kompensation eller erkännande från andra externa individer. Dock menar författarna att det finns olika orienteringsnivåer av yttre motivation beroende på hur mycket den yttre motivationen härstammar från individens inre (Deci & Ryan, 2000). De olika orienteringsnivåerna av yttre motivation kommer att presenteras i en visuell teoretisk modell i nästkommande avsnitt. Med andra ord kan motivation därmed finnas inom en individ (inre motivation) men även existera i relationen mellan individer och externa, yttre aktiviteter (yttre motivation). Betschneider et. al (2014) anser att både inre och yttre motivationsfaktorer spelar en avgörande roll i en specifik individs investeringsbeslut. 3.2 Self-Determination Theory som motivationsmodell Deci och Ryan (2000) presenterar en sammanfattande visuell modell av Self-Determination Theory vilken visar på olika orienteringsnivåer av motivation hos en individ. Modellen delas in i tre huvudkategorier; amotivation (ingen motivation), extrinsic motivation (yttre motivation) och intrinsic motivation (inre motivation) vilka ordnas från vänster till höger i figur 1 i termer av den utsträckning som motivationen till en individs handling utgår från denne själv. Den första huvudkategorin amotivation avser ett tillstånd då individen saknar intention till att handla och agera. Extrinsic motivation (yttre motivation) handlar som tidigare nämnt om monetära belöningar, monetära och icke monetära tillgångar, bekräftelse och erkännande från andra samt berömmelse. I modellen delas den yttre motivationen upp i fyra undergrupper vilka kommer att beskrivas under nästkommande rubrik. Intrinsic motivation (inre motivation) är, som tidigare beskrivits av Deci och Ryan (2000), inre faktorer som utgår från individens inre. Det kan exempelvis handla om egenintresse, nyfikenhet, tillfredställelse, självförverkligande och personlig utveckling. Amotivation, extrinsic motivation (yttre motivation) och Intrinsic motivation (inre motivation) är de tre kategorier som ingår i en av modellens huvudkategorier Regulatory styles vilken är placerad på modellens vänstra axel. Utöver detta begrepp kan även associated processes avläsas samt percieved locus of causality (Deci & Ryan, 2000). Det förstnämnda begreppet (associated processes) beskriver individens beteende och hur detta uttrycker sig utifrån vilken orienteringsnivå denne befinner sig på, det vill säga amotivation, extrinsic motivation (yttre motivation och dess underkategorier) eller intrinsic motivation (inre motivation). Även de viktigaste processerna i individens beteendeutveckling och handlingar belyses. Percieved locus of causality beskriver i vilken utsträckning motivationen på de olika orienteringsnivåerna härstammar från yttre och inre motivationsfaktorer (Deci & Ryan, 2000). 10

Figur 1. (Ryan & Deci, Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions (2000), s. 60) 3.2.1 Fyra former av yttre motivation I Self-Determination Theory delas den yttre motivationen in i fyra olika undergrupper vilka ordnas från vänster till höger i den visuella modellen utefter den utsträckning som externa faktorer påverkar ett beteende. De fyra formerna av yttre motivation speglar därmed fyra orienteringsnivåer. Kategorin längst till vänster kallas i modellen för external regulation. Enligt Deci och Ryan (2000) är denna form av yttre motivation den minst autonoma och individens beteende är renodlat motiverat av externa faktorer. Individens beteende grundar sig i tanken att tillgodose en extern efterfrågan och motivationen har sitt ursprung i tillfredsställandet av externa krav. Beteendet är reglerat i allra högsta grad av utomstående faktorer såsom belöning och bestraffning. En stark drivkraft hos individen grundar sig i strävandet efter någon form av extern belöning vilken kan vara både monetär och icke monetär. Dessutom motiveras individen av externa reaktioner och ryktbarhet. Individen motiveras av den eventuella konsekvensen av ett beslut och en handling. Nästa kategori går under namnet introjection vilken avser en form av intern reglering av individens beteende då denne handlar för att förbättra självkänslan eller uppnå stolthet och upplevelsen av värdighet. Individen handlar även för att undvika känslan av dåligt samvete. Enligt Deci och Ryan (2000) ligger fokus på att få bekräftelse från sig själv och andra i ett socialt sammanhang. Författarna tillägger att en individ utför en handling för att öka eller bibehålla självkänsla och känslan av personligt värde. Den tredje kategorin i rangordningen är enligt, Deci och Ryan (2000), identification vilken är en mer autonom och självbestämmande form och orienteringsnivå av yttre motivation. I detta tillstånd, menar Vallerand et al. (1992), identifierar individen personlig betydelse av ett beteende och agerar därefter. Handlingar utförs då individen upplever att dessa resulterar i en större personlig tillfredställelse. Exempelvis regleras ett beteende efter vad som är viktigt för individen i fråga och vad denne värderar. Deci och Ryan (2000) 11

exemplifierar identification som ett fall då en pojke lär sig att stava då han ser det som en relevant kunskap för att sedan kunna lära sig att skriva. På så vis har pojken identifierat värdet av handlingen då han anser att skrivkunskap är viktigt. Den sista formen av yttre motivation är enligt Deci och Ryan (2000) integration vilken är den mest autonoma typen av yttre motivation. Integration uppstår då de enda regleringar som sker av en individs beteende härstammar från individen själv. Detta sker genom att individen, med hänsyn till sitt egna jag, skapar kongruens mellan ett reglerat beteende och egna värderingar samt behov. Integration som en form av yttre motivation har många likheter med den inre motivationen (intrinsic motivation) på grund av individens autonomi. Deci och Ryan (2000) menar dock att denna form inte får blandas in i sammanhanget med anledning av att individens handling fortfarande motiveras av ett instrumentellt värde och utförs för ett separerbart utfall och inte för värdet i själva beteendet. Individen i fråga är fortfarande främst motiverad av handlingens konsekvens, än själva värdet i handlingen. 3.2.2 Inre motivation - Tre psykologiska behov Deci och Ryan (2000) beskriver att den inre motivationen, i enlighet med Self- Determination Theory, grundar sig på att människan är i behov av tre medfödda psykologiska behov. Enligt teorin är dessa behov kompetens, autonomi och social gemenskap. Behovet av kompetens utgör en individs vilja att nå framgång genom egna ansträngningar samt att ha eget ansvar för handlingars konsekvenser. Kompetens innebär även att individen vill ha ansvar för utfallet som dennes handling resulterar i. Behovet av autonomi avser önskan att vara självbestämmande och därmed kan handla efter eget intresse och självständighet. Det tredje behovet, social gemenskap, handlar om en individs önskan om ömsesidig respekt och tillit till andra. Dessutom avser detta psykologiska behov att individen vill känna sig involverad i en större social kontext och på så vis vara en del av ett socialt sammanhang. Vidare menar Deci och Ryan (2000) att då dessa tre grundläggande, medfödda behov är tillfredställda ökar en individs välmående och positiva känslor. Detta bidrar i sin tur till att individens inre motivation gror och driver och motiverar individen till handling. Den inre motivationen innebär, som tidigare klargjorts, att individen i fråga motiveras till handling på grund av eget intresse och det faktum att individen utgår från egna känslomässiga preferenser. Motivationen grundar sig inte alls i den belöning eller det resultat som en handling skulle kunna leda till (Deci & Ryan, 2000). Individen drivs och motiveras istället av inre faktorer så som vad denne anser är roligt, spännande och intresseväckande (Ke & Zhang, 2010). 3.3 Yttre social påverkan Psykologi är en disciplin inom socialvetenskapen som är ett extensivt ämne då det kan relateras till det mesta som individer gör. På grund av detta har psykologiska teorier och modeller utgrenats till andra vetenskapsområden vilket då handlar främst om hur tankar, beteenden, uppfattningar och känslor hos individer kan appliceras i andra kontexter (Tvede, 2005). Då socialvetenskaplig teori tillämpas på situationer där en individ ska fatta ekonomiska beslut under osäkerhet kallas det för behavioural finance (Tvede, 2005). Dessa teorier handlar bland annat om hur yttre sociala faktorer påverkar enskilda investerare i deras beslutstaganden samt hur dessa handlingar påverkar de finansiella marknaderna. Enligt Nationalencyklopedin (2015b) definieras en finansiell marknad som en mötesplats där individuella aktörer anskaffar, nyttjar samt allokerar kapital och monetära resurser. 12

3.3.1 Internet Nofsinger och Baker (2002) beskriver att mycket av forskningen om behavioural finance och investerarbeslut har fokuserat på investerarens känslor och psykologi. Författarna tar upp främst internet som en social, medial faktor och kraft som på så vis påverkar en investerare. Barber och Odean (2001) menar att internet och dess utveckling har gjort det möjligt för individer att investera på ett helt nytt sätt. Genom att skapa ett socialt forum där investerare kan utbyta information, har internet utvecklats till ett snabbt växande fenomen. Under senare 1990-tal och tidigt 2000-tal ökade investeringar på internet vilket resulterade i en marknad för individer över hela världen. Interaktion mellan investerare och entreprenörer på internet har i sig en stark påverkan på investeringsbeslut och motiv. Interaktion och samspel mellan entreprenörer och investerare, kan enligt författarna, innebära både en form av informationsbyte men även som en social och vänskaplig samverkan (Barber& Odean, 2001). Investerare har även, via internet, en större möjlighet att införskaffa information, utbyta information samt samverka med andra investerare. Detta kan både underlätta men även försvåra beslutsfattandet för en potentiell investerare. Författarna beskriver att information som finns tillgänglig på internet kan påverka ett investeringsbeslut då informationen kan fungera som ett fundamentalt stöd. Dessutom är internetbaserade plattformer en omfångsrik källa för informationsflöden (Nofsinger & Baker, 2002). Nofsinger och Baker (2002) betonar att även internet, med sina kommunikationskanaler, har ett stort inflytande på individers beslutsfattande. Entreprenörer, investerare och inte minst mediala reportrar försöker ständigt att påverka potentiella investerare genom att fånga deras intresse. Genom att föra en genomtänkt marknadsföring via forum, påverka genom mediala kanaler samt ge noga övertänkta presentationer och beskrivningar av projekt, påverkar internet individers investeringsbeslut (Nofsinger & Baker, 2002). 3.3.2 Flockbeteende Att följa flockens beteende Banerjee (1992) beskriver flockbeteende som ett fenomen där individen påverkas av andra aktörers beslutstagande. Författaren menar att individer påverkas att göra som alla andra, även om dennes privata information föreslår någonting annat. Exempelvis kan en individ som besitter positiv information om en restaurang bortse från den egna informationen om denne uppmärksammar ett avvikande beteende hos någon annan, det vill säga att majoriteten av omgivningens individer väljer en annan restaurang. Individen ser omgivningens val som information vilken kan vara fördelaktig att gå efter och därmed ligga till grund för individens beslutsfattande. På så vis följs flockens beteende och individen väljer en annan restaurang än den som individen först avsåg att gå till. Enligt Banerjee (1992) är detta ett typiskt exempel på flockbeteende då individen åsidosätter sin egen information och följer andra individers beteende. Hauft (2013) beskriver att flockbeteende även kan appliceras på investerare och deras beslutstagande. Författaren menar att flockbeteende infinner sig då en individ har för avsikt att göra en investering men avstår då denna får information om hur andra individer har avsett att investera. I motsatt förhållande kan en individ även genomföra en investering på grund av att ett stort antal andra individer redan har investerat på det viset, därmed följs flockens beteende. 13

3.3.3 Sociala grupper Interaktion & samverkan Nofsinger och Baker (2002) menar att människor som samverkar i en grupp tenderar att utveckla liknande intressen och värderingar samt därmed skapar ett behov av att ha likartade livsstilar och leverne. Fenomenet liknar till stor del flockbeteendet, men handlar mer om hur känslor, sinnesstämning och attityder delas av en grupp. Ofta påverkas en individ i olika beslutssituationer av dennes närmsta krets (social grupp) men har även en tendens att själv påverka de personer som befinner sig i den närmsta omgivningen. En social grupp framställer sociala normer efter de värderingar som finns inom gruppen, vilket därmed påverkar individernas handlingar. Dessutom menar Tvede (2005) att individer ofta utvecklar liknande attityder som personer de identifierar och associerar sig med. Författaren betonar även att en individ ofta använder andras beteenden och handlingar som en informationskälla om något som de inte förstår. Nofsinger och Baker (2002) talar om att sociala grupper kan ha olika gemensamma beteenden. Då individer som ingår i en samfälld grupp anpassar sig efter varandra, får gruppen därmed ett specifikt handlingsmönster. Författarna gör skillnad på exempelvis sociala och icke sociala grupper. En grupp med en social miljö har en mer effektiv inlärningsprocess om investeringsbeslut då individerna i gruppen ständigt kommunicerar och har en dialog om ämnet. 14

4 Empirisk studie Fyra investerar-case 4.1 Delägarbaserad Crowdfunding Introduktion till investerar-case Den grundläggande idén med delägarbaserad crowdfunding är, till skillnad från traditionella finansieringsalternativ, att ansamla extern finansiering från en bred publik. Syftet är att många individer ska ha möjligheten att bidra med en mindre andel finansiella medel istället för att företaget ska behöva vända sig till en mindre grupp professionella investerare (Belleflamme et. al, 2012). Crowdcube och FundedByMe är, enligt Jakobsson (2013), exempel på crowdfundingplattformer där entreprenörer och investerare möts. De ovan nämnda plattformer erbjuder individer möjligheten att anskaffa kapital eller investera via delägarbaserad crowdfunding. Då en individ väljer att investera via delägarbaserad crowdfunding görs detta i utbyte mot aktier i företaget eller projektet som söker kapital. Individen som finansierar företaget eller projektet blir på så vis delägare och har chans till eventuell utdelning. Crowdcube (2015) skriver på sin hemsida att det inte är endast godkända investerare som har möjligheten att investera via delägarbaserad crowdfunding utan vem som helst kan välja att investera i ett företag som de anser verkar vara intressant. Jämfört med traditionella investeringsmetoder, grundar sig delägarbaserad crowdfunding på att entreprenörer presenterar sina företag och projekt för en stor mängd potentiella investerare som alla erbjuds att bli delägare för en relativt liten investering. Ur en entreprenörs perspektiv, beskriver Jakobsson (2013), är delägarbaserad crowdfunding en chans att finansiera sitt företag eller ett projekt utan att behöva anskaffa kapital hos riskkapitalister, banker eller andra traditionella aktörer. Deltagandet i processen kan också vara ett sätt att snabbare få ut en produkt på marknaden. Dapp (2013) menar att nystartade företag och projekt kan ha svårt att finansiera sig i uppstarten med hjälp av traditionella finansiärer och att delägarbaserad crowdfunding ofta anses vara den sista utvägen för att anskaffa kapital. För investeraren fungerar delägarbaserad crowdfunding därmed som en plattform där det finns möjlighet att ta del av nya projekt och affärsidéer. Gerber et.al (2012) betonar att genom finansiella transaktioner över plattformen, ger delägarbaserad crowdfunding individer med en disponibel inkomst möjligheten att investera i företag och projekt som kanske inte hade existerat utan deras ekonomiska stöd. 4.2 Investerar-case 1 Mattias Bohman Mattias Bohman 1 är en tjugoettårig student som för tillfället bor i London där han studerar på universitetet. Han har ett starkt intresse för entreprenörskap och är en aktiv investerare på aktiemarknaden. På senare tid har Bohman börjat intressera sig för crowdfunding och då främst delägarbaserad crowdfunding. Första gången han investerade via delägarbaserad crowdfunding var år 2013 då han investerade i ett finskt bolag som heter Joyride Games Oy och deras produkt Climbstation. Bohman har även investerat via delägarbaserad crowdfunding i crowdfunding-plattformen FundedByMe, det vill säga en investering i crowdfunding som koncept och idé. 1 Mattias Bohman, Studerande, personintervju via Skype, 2015-04-09 15