Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

Relevanta dokument
KLIMATOLOGI Nr 37, Skyfallsuppdraget. ett regeringsuppdrag till SMHI. Redaktörer: Jonas Olsson och Weine Josefsson

SMHIs nederbördsmätning

Radardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser. Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 10, 2015

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Yttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Tolkning av framtida vattennivåer i Helsingborg

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Modeller för små och stora beslut

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Intensiva regn då och nu. ( och sedan?)

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Innehåll. Vad är en beroendeanalys? Problembilden. Vad kan vi ha beroendeanalyser till? Vad är en beroendeanalys?

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Björn Norell. HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Nederbördshändelser extraherades från kommundata (avsnitt 2.2) enligt ett antal kriterier. Nederbördshändelserna hämtades enligt följande rutin

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet

Ungas inträde på arbetsmarknaden

Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

Data om svenska fiskodlingar

Preliminär rapport om populationsutveckling och storlek av brunbjörn i Sverige, 2004

Handbok för ansökan. Minor Field Studies stipendier 2015

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual

September SMHIs UPPFÖRANDEKOD

Systemförvaltningshandbok

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Högupplösta nederbördsprognoser för hydrologisk riskbedömning

Referensuppdrag översvämningskartering

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Kvalitet på arbetsmiljöarbetet. Ingela Bäckström

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker

Näringslivets Regelnämnd, NNR

ARBETSUPPGIFTER INOM SJÖLYFTET

Hjo kommuns medborgare ska ha tillgång till lättillgänglig och relevant information om kommunens verksamheter

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr Regional klimatsammanställning Norrbottens län

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD

Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

Service för anhöriga som stödjer äldre personer

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

Klock Radio KCR-9. Svensk Bruksanvisning

Ansökan Kulturprojektmedel

Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2015

Kvalitativa och kvantitativa riskbedömningar som beslutsstöd

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Vattenflöden finns på webben ( med nulägesbeskrivning och 10-dygnsprognoser.

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp

Riktlinjer för hantering av investeringar och leasingavtal

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Rapportering till FORA 2016

Småföretagsbarometern

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Egenföretagare om semester. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum:

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Insyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor

Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

1. Utrikes - flerdygnsförrättning

Instruktioner för rapportering i Payroll

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Standard, handläggare

1 (10) Dok.bet. PID Version 2.1 Dnr/ref användarmanual PM

Stickprovsundersökning vecka 46/ ,9 procent av all arbetslöshetsersättning betalas ut rätt

Den svenska hydrologiska tjänsten Gunlög Wennerberg

Standard, handläggare

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Uppgift 2 Betrakta vädret under en följd av dagar som en Markovkedja med de enda möjliga tillstånden. 0 = solig dag och 1 = regnig dag

Bostadspriserna & boräntorna december 2013

Senaste nytt om urbana nederbördsdata och påverkan av klimatförändringar. Claes Hernebring DHI

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Omställningsförsäkringar

Lärandefrågor uppföljande samtal. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.

Handbok Delrapport. Athena utbyten

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015

Tranvårarna i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

beskrivning av transport och spridning

Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbete för en ekonomi i balans

Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel Fax finansinspektionen@fi.se

Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen

Att göra investeringskalkyler med hjälp av

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning

Tryck på Ansök här i vänstermenyn, se nedan.

Sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Affärsutvecklingscheckar

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind mars 2008 i Åsele

viktigt att ni, var och en, behåller era egna enkäter så att ni kan följa er egen utveckling.

BILAGA IX.1 Utvärdering av HIPRAD mot lokala stationer i Stockholm och Malmö

Seminarium om havsförsurning vad är havsförsurning och vilka konsekvenser kan den få för livet i haven?

Transkript:

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Om projektet Titel: Högupplösta nederbördsprognoser för hydrologisk riskbedömning Projektperiod: 2012-2015 Medverkande: Finansiär: 2

Bakgrund Intensiv nederbörd och lokala översvämningar orsakar stora skador, och förväntas förvärras i takt med klimatförändringen, men SMHIs nederbördsvarningar är grovkorniga och av begränsad nytta för ccrelaterade risker, t.ex. slamströmmar 3

SMHIs nederbördsvarningar 4

Enkät/intervjustudie Syfte: Undersöka nyttan av SMHIs nederbördsvarningar i kommuner med hydrologisk risk kopplad till intensiv nederbörd (slamströmmar) samt förekomsten av rutiner och resurser att agera Utförande: Enkät och uppföljande intervju med representanter för 10 slamströmskänsliga kommuner (8 svarade) Resultat (preliminärt): Man känner till SMHIs varningar men de används sällan p.g.a. dess översiktliga karaktär Rutiner att agera finns, även om ibland omständliga, resurserna är knappa Varningar om risk för lokal, intensiv nederbörd vore önskvärt, helst ett dygn i förväg men även några timmar innan kan vara värdefullt 5

Bakgrund Intensiv nederbörd och lokala översvämningar orsakar stora skador, och förväntas förvärras i takt med klimatförändringen, men SMHIs nederbördsvarningar är grovkorniga och av begränsad nytta för ccrelaterade risker, t.ex. slamströmmar de ekonomiska konsekvenserna är ofullständigt kända och beskrivna 6

Ekonomiska konsekvenser Syfte: Utveckla metoder och mått för ekonomisk värdering av skador kopplade till intensiv nederbörd (skadefunktioner), samt analysera utvecklingen av skadefall under de senaste decennierna Material: Länsförsäkringars skadedatabas för översvämningar i Sverige 1987-2011 (uppdaterad) + nederbördsdata från SMHI Utförande: Fallstudier i Göteborg och Norrköping, analyser av nederbördsdata från stora skadefall, kopplingar mellan skadevariabler (antal rapporterade fall, utbetalda belopp) och förklarande variabler (objekt, tidpunkt, olika nederbördsvariabler, m.m.) Resultat (preliminärt): Vissa nederbördsvariabler kan kopplas till skadevariabler men sambanden svaga, väldigt hög detaljeringsgrad krävs 7

Ekonomiska konsekvenser 15 utbetalningar 900 utbetalningar 8

Bakgrund Intensiv nederbörd och lokala översvämningar orsakar stora skador, och förväntas förvärras i takt med klimatförändringen, men SMHIs nederbördsvarningar är grovkorniga och av begränsad nytta för ccrelaterade risker, t.ex. slamströmmar de ekonomiska konsekvenserna är ofullständigt kända och beskrivna nya typer av högupplösta nederbördsobservationer utnyttjas inte fullt ut ccför hydrologiska tillämpningar 9

Högupplösta observationer Stationer 138 automatstationer ger 15-min nederbörd (sedan ~1996) Hög noggrannhet m.a.p. intensitet men endast punktvärden Väderradar 12 radarer ger 5-min nederbörd i 2 2 km pixlar (sedan ~2000) Full rumslig täckning (nästan) men låg noggrannhet m.a.p. intensitet 10

Högupplösta historiska nederbördsdata Kombinera stationsdata och radardata till högupplösta fält med full rumslig täckning och rätt intensitet för hydrologisk modellering 11

Bakgrund Intensiv nederbörd och lokala översvämningar orsakar stora skador, och förväntas förvärras i takt med klimatförändringen, men SMHIs nederbördsvarningar är grovkorniga och av begränsad nytta för ccrelaterade risker, t.ex. slamströmmar de ekonomiska konsekvenserna är ofullständigt kända och beskrivna nya typer av högupplösta nederbördsobservationer utnyttjas inte fullt ut ccför hydrologiska tillämpningar nya typer av högupplösta nederbördsprognoser utnyttjas inte fullt ut för cchydrologiska tillämpningar 12

Nya högupplösta nederbördsprognoser HARMONIE/PMP (högupplöst vädermodell) 2.5 2.5 km, 1-h steg, 7 prognoser/dygn och 52 h framåt med 1-h steg (~10 dygn framåt med längre tidssteg) KNEP (radar + vädermodell) 5 5 km, 1-h steg, varje timme och 36 h framåt GLAMEPS (ensembleprognos med 52 möjliga utvecklingar) 13 13 km, 3-h steg, varje timme och 42 h framåt 13

Jönköpings-fallet 2013 14

Jkpg-fallet i observationer och prognoser Station KNEP prognoser 12 Öster (35.2 mm) 10 8 mm 6 4 2 1 h före 0 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 Kl. Radar 3 h före 6 h före 15

Prognosutvärdering Kan ett kortvarigt 10-års regn förutsägas överhuvudtaget? Utvärdering av KNEP-prognoser för 48 st observerade regn av olika varaktighet mellan 1 och 24 h med c:a 10 års återkomsttid Resultat (i grova drag): 3 h i förväg: c:a 1/5 av alla regn väl prognoserade (rätt plats, rätt intensitet) 8 h i förväg: c:a 1/5 av 24-h regn väl prognoserade 24 h i förväg: inget regn väl prognoserat OBS: Ofta finns kraftigt prognoserat regn i närheten av stationen, eller strax före/efter inträffad tidpunkt. Resultatet förbättras därför om man tillåter viss felmarginal i tid och rum. 16

Bakgrund Intensiv nederbörd och lokala översvämningar orsakar stora skador, och förväntas förvärras i takt med klimatförändringen, men SMHIs nederbördsvarningar är grovkorniga och av begränsad nytta för ccrelaterade risker, t.ex. slamströmmar de ekonomiska konsekvenserna är ofullständigt kända och beskrivna nya typer av högupplösta nederbördsobservationer utnyttjas inte fullt ut ccför hydrologiska tillämpningar nya typer av högupplösta nederbördsprognoser utnyttjas inte fullt ut för cchydrologiska tillämpningar dagens tidssteg för flödesprognoser, 1 dygn, är långt och behöver ccminskas för att åstadkomma skarpare prognoser 17

S-HYPE Hydrologisk modell (d.v.s. vattenflöde) för Sverige uppdelat i ~40 000 delavrinningsområden, körs idag på tidssteget 1 dygn 18

Mot prognoser med kort tidssteg (1/3/6 h) Validera/modifiera HYPEs processbeskrivningar för kort tidssteg Insamla och granska/korrigera vattenflödesobservationer på kort tidssteg Kalibrera om modellen för kort tidssteg (indata: kombinerad produkt radar/station; måldata: vattenflödesobservationer på kort tidssteg) Förbättra beskrivningen av urbana områden i HYPE Fallstudier: simulera att vi hade högupplösta prognoser vid sommarens översvämningar (t.ex. Malmö och Halland), utvärdera potentiellt mervärde Utvärdera användbarhet för relaterade risker, t.ex. slamströmmar Operationell utvärdering och utveckling: vilket tidssteg kan användas operationellt?, hur kan nya produkter skapas i realtid?, m.m. 19

2015 Realtidstester av högupplösta prognoser under sommaren 2015 Slutförande och rapportering av ekonomisk konsekvensanalys och intevjustudie; slutrapportering av hela projektet Workshop(s) riktad(e) till slutanvändare TACK FÖR ATT NI LYSSNADE! 20