Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Relevanta dokument
Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA

Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta?

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Slutrapport SKL Matematik PISA 2015

Slutrapport SKL Matematik PISA 2015

Öppet sammanträde utom i de punkter som markerats med (sluten del) eller där ordförande så beslutar. 2. Entréavgift Gullmarsborg Bilaga

Sammanställning av Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Matematikstrategi

Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Torsten Flemming. Matematiksatsning PISA Informationen tas emot.

Årlig rapport år 1 från pilotomgången som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015

Sammanställning av Årlig rapport nummer 1 för deltagande kommuner i Våromgången 2013 av SKL Matematik PISA 2015

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

Planera och organisera för Matematiklyftet

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Beslut för grundskola

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

KVALITETSRAPPORT 2014

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Sammanställning av Årlig rapport nummer 3 för deltagande kommuner i Pilotomgången av SKL Matematik PISA 2015

Matematikstrategi

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Hur svårt kan det vara

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt

Beslut för vuxenutbildning

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Beslut för grundsärskola

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Årlig rapport år 2 från pilotkommunerna som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

Systematiskt kvalitetsarbete Årsrapport fritidshem

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Beslut för vuxenutbildningen

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är kronor per år.

Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

Frågor i anmälan till handledarutbildningen för matematiklärare

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Beslut för vuxenutbildning

Kostnad och kvalitet i förskolan Revisionsrapport

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Sammanställning av Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Våromgången 2013 av SKL Matematik PISA 2015

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut för vuxenutbildning

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

BUN - Uppföljning - Delårsrapport

Beslut för vuxenutbildning

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Beslut för förskoleklass och grundskola

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Verksamhetsplan Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan

SKL Matematik PISA 2015 En modell för att utveckla skolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015

Munkfors kommun Skolplan

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

Kvalitetsredovisning 2010

Information 17 september 2015 Gruppen för rektorer på fristående gymnasieskolor

2014 Visseltoftaskolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för

Transkript:

2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen i Tomelillas grundskolor fortsätter. Många av de åtgärder som ha sitt ursprung i vårt arbete med Pisa-satsningen har nu införts. Det börjar synas en röd tråd i kommunen gällande matematik, men också i våra och lednings- och styrningsprocesser. Tre tunga policydokument är delvis implementerade. Kommunen har många områden kvar att arbeta vidare med, exempelvis att förändra/förbättra undervisningen utifrån elevernas behov, att öka likvärdigheten i bedömning, att ta tillvara på den potential som finns i förskolan och agera utifrån högt ställda förväntningar. Och, sist men inte minst, att höja våra matematikresultat. 2. Kommunens organisation av hemmaplansarbete A Hur har kommunen organiserat arbetet? Det finns en utvidgad kommungrupp (11 medlemmar) som består av representanter från kommunens alla skolor, samt förskolan. Tre politiker från familjenämnen bjuds in till varje möte. I den operativa gruppen/styrgruppen finns en politiker från familjenämnden, skolchefen, en rektor, två lärare och två utvecklingsledare. Det är denna grupp som också deltar i nätverksmötena. Nu, med färre nätverksmöten, är ambitionen att förlänga mötestiden för gruppen. Den utvidgade kommungruppen träffas några gånger före och efter nätverskonferenserna. Mellan mötena arbetar var och en med att skriva samman missiverna. Detta sammanställs sedan av kontaktpersonen. Inför varje nätverkskonferens läser alla aktuella missiv, på Webforum, och har sedan samtal i den utvidgade kommungruppen. Någon gång har även Utbildning och barnomsorgs ledningsgrupp, bearbetat missivinnehåll. Hur många träffar brukar kommungruppen ha på hemmaplan mellan nätverkskonferenserna (nvk)? 1 2 3 4 >4 Antal träffar x

2 (15) Kommentar: Vid något tillfälle har vi haft tre träffar på hemmaplan. B Vad behandlas på kommungruppsträffarna? Rangordna de sex förslagen 1 till 6 utifrån vad som är mest prioriterat vid era träffar, där 1 har högsta prioritet Exempel på vad som behandlas på kommungruppen Rangordna 1-6 Återkoppling från senaste nätverkskonferens 5 Genomgång och formulering av det egna missivet. 1 Genomgång av de andra kommunernas missiv. 4 Uppföljning av beslutade åtaganden från nvk 2 Planering av åtgärder som ska genomföras 3 Annat alternativ (beskriv i kommentarer under tabellen) 6 Kommentar: Det beror naturligtvis på vilka möten det gäller och hur de ligger i förhållande till nätverkskonferenserna, Före konferenser läggs mera fokus på missiver, både egna och andras. Efter konferensen är det fokus på återkoppling och uppföljning av åtaganden. Annat alternativ (6): t.ex. genomgång av statistik C Vilka befattningshavare ingår i kommungrupp resp. nätverksgrupp? Fyll i antal deltagare av varje funktion och summera på sista raden i tabellen. Kommungrupp Nätverksgrupp Politiker antal 3 1 Förvaltningsledning antal Förvaltningspersonal antal 1 1 2 2 2

3 (15) Rektorer antal 1 1 Lärare antal 4 2 Andra funktioner antal 0 0 Summa deltagare 11 7 Kommentar: Tre politiker bjuds in till varje möte. Ange här vilka yrkesgrupper som är angivna på raden andra funktioner samt övriga kommentarer D Vem har ansvaret för att kommunen har rätt bemanning vid nätverkskonferenser om förhinder uppstår? Ange ett alternativ för varje funktion Om förhinder uppstår Politiker Förvaltningsledning Rektor Lärare Kontaktperson kontaktpersonen kontaktpersonen kontaktpersonen kontaktpersonen kontaktpersonen * Ange befattning för den person med högst befattning i förvaltningsledningen som deltagit regelbundet i kommungruppen: Skolchef * Ange befattning för den person med högst befattning i förvaltningsledningen som deltagit regelbundet i nätverksgruppen: Skolchef Kommentar: Det är kontaktpersonen som har ansvaret för att det är rätt bemanning vid nätverkskonferenserna. Detta sker i samarbete med kommunguppen. 3

4 (15) E Hur sprids information om åtagande samt beslutade åtgärder som arbetet lett fram till? Ange också vem som är ansvarig för detta? Varje person i kommungruppen ansvarar för sin nivå. Lärarna/rektor ansvarar för den skola de representerar. Det finns en aktivitetslista med kommunens alla åtaganden som uppdateras regelbundet. F Vilka svårigheter har identifierats i arbetet på hemmaplan? Gradera svårigheten för varje aspekt från 1-4, där 1=enkelt och 4=svårt Inse vad som behöver göras 2 Inse hur man ska genomföra beslutat åtgärd 2 Kommunikation om satsningen i den egna organisationen 3 Uppnå gemensam syn mellan nivåerna 3 Hålla igång den fleråriga satsningen 3 Kommentar: Olika svårigheter beroende på vilken nivå det handlar om. Kommunikationen och spridningen om projektet i kommunen behöver förbättras. G Vilka glädjeämnen som påverkat det interna samarbetsklimatet har identifierats i arbetet på hemmaplan? Ange med ett kryss vilka tre av nedanstående påståenden som varit mest positiva Givande att träffa olika nivåer Dialogen mellan de olika nivåerna Stort engagemang Tydliggjort kommunens styrkor och svagheter Större förståelse för de olika rollerna Fått pröva på en fungerande arbetsmodell x x x 4

5 (15) 3. Nätverksarbetet A Hur har det valda arbetssättet med arbetande nätverk upplevts? Sätt kryss i lämplig ruta, 1=inte alls givande, 6=mycket givande x 1 2 3 4 5 6 B Vad har varit mest positivt med nätverksarbetet? Ange med ett kryss vilka tre av nedanstående påståenden som varit mest positiva Givande att träffa olika nivåer Dialogen mellan de olika nivåerna Stort engagemang Tydliggjort kommunens styrkor och svagheter Större förståelse för de olika rollerna Fått pröva på en fungerande arbetsmodell C På vilket sätt har samarbetet i det egna nätverket med andra kommuner influerat arbetet på hemmaplan? Ange lämpligt alternativ för varje påstående Tagit del av goda exempel Delat erfarenheter Blivit kritiskt granskade Tagit med sig tankar hem Inte alls I viss mån I hög grad 5

6 (15) D Ge exempel på sådant som ni blivit mest intresserade av från andra kommuner. Område (exempelvis Ledningsnivåerna är sammanlänkade) Kommun Konkret exempel Lärarsamarbete Bromölla Arbetstidsavtal Lärarsamarbete Svedala, Vellinge och Kävlinge Metoden Teach meet Lärarsamarbete Svedala Förstelärarblogg Rutiner kring elever i behov av särskilt stöd Höga förväntningar Fungerande rutiner för systematisk återkoppling och uppföljning Kävlinge Karlshamns kommun i Nätverk Syd Malmö Elevhälsan Pizzakvällar med utmanande matematik för elever på högstadiet Kvalitetsdialog Kommentar: De konkreta exemplen som man tar hem görs sedan om till att passa den egna kommunen. Att kopiera rakt av fungerar inte. E Risker med arbetande nätverk Hur upplever ni att Ert nätverk med de andra kommunerna fungerar? Varje kommun avger sin egen bedömning av hela nätverkets arbete 1=mycket dåligt, 6= mycket bra 1 2 3 4 5 6 Ambitionsnivån Kritiska hållningen 6

7 (15) Kontaktpersonernas mandat Kontinuiteten Arbetet på hemmaplan Fokuseringen Kommentar: Det är mycket viktigt att alla är förbedda och pålästa inför nätverksmötena. F Hur bedömer ni er egen kommuns insatser inom nedanstående områden 1=mycket dåligt, 6= mycket bra 1 2 3 4 5 6 Ambitionsnivån Kritiska hållningen Kontaktpersonernas mandat Kontinuiteten Arbetet på hemmaplan Fokuseringen 4. Kommunens operativa mål Redovisning av de operativa målen A Var är de operativa målen beslutade? Nämnd/utskott/KF/KS Förvaltning Kommentar: B Hur långt har ni kommit vad gäller måluppfyllelsen av de operativa målen? Operativa målet Resultat Kommentar till resultatet Tidpunkt för resultatet 7

8 (15) 2015 ligger meritvärdet för årskurs 9 på rikssnittsnivå (minst 210) och stannar kvar på samma nivå, eller höjs, år från år. Meritväret: Vt. 2014:190 Vt 2013: 204 Det är ett långsiktigt arbete att höja meritvärdet. 2015 I förskolan arbetar personalen medvetet med att stimulera och utmana barnens matematiska tänkande Målet är uppnått Kommunens alla förskolor har fokuserat på matematik under två år. En plan för fortbilning är klar. Genom att göra Matematikspaningar i alla förskolor finns ett nuläge att utvärdera. All personal deltar under vt i matematiklyftet Juni 2015 5. SKL:s satser för styrning och ledning Skriv tre slutsatser och åtgärder på varje område. Gemensam ledning Ledningsnivåerna är sammanlänkade Ange de tre viktigaste slutsatserna ni dragit under arbetet fram till nu För otydlig länk mellan politik och förvaltningsledning/skolledning. Konkreta åtgärder som beslutats utifrån slutsatserna Årliga måldialoger infördes där verksamhet och mål diskuteras Hur långt ni har kommit i genomförandet? (Använd något av följande Inte påbörjade, påbörjade eller klara ) Det finns ett stort intresse i familjenämnden för att samtala om Ett Årshjul behövdes för att strukturera när vilken statistik ska gås igenom. 8

9 (15) skolverksamheten, t.ex. kring statistik Analyssamtal var bristfälliga mellan skolledning och lärare. Policy för betyg och bedömning skapades. Gemensam ledning Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Ange de tre viktigaste slutsatserna ni dragit under arbetet fram till nu Konkreta åtgärder som beslutats utifrån slutsatserna Hur långt ni har kommit i genomförandet? (Använd något av följande Inte påbörjade, påbörjade eller klara ) Det fanns en otydlighet gällande uppdrags- och rollfördelningen. Vem gör vad? Processkartläggning, med tydlig ansvarsfördelning. Processerna riktar sig till ex rektorer, lärare, skolförvaltning. Klara. Alla processerna är inte implementerade. Gemensamma rutiner Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Ange de tre viktigaste slutsatserna ni dragit under arbetet fram till nu Konkreta åtgärder som beslutats utifrån slutsatserna Hur långt ni har kommit i genomförandet? (Använd något av följande Inte påbörjade, påbörjade eller klara ) Rutiner saknades för vilka resultat som skulle rapporteras när till familjenämnd. Ett Årshjul för rapportering till familjenämd skapades. Rutiner för likvärdig En Policy för bedömning 9

10 (15) betygssättning och bedömning saknades. Inga gemensamma rutiner för vilka matematikresultat som skulle samlas in skapades. Implementering sker i alla klasser. Alla kommunens skolor arbetar med Skolverkets diagnoser Diamant. Riktlinjerna, Räkna med flyt, har tagits fram. Till diagnoserna kopplas analysmöten. På dessa ska lärarna bland annat utbyta erfarenheter kring arbetsmetoder och planera sina lektioner utifrån elevernas resultat på diagnoserna. Mötena förbereds och leds av en analysledare (en av förstelärarna) Gemensamma rutiner Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Ange de tre viktigaste slutsatserna ni dragit under arbetet fram till nu Konkreta åtgärder som beslutats utifrån slutsatserna Hur långt ni har kommit i genomförandet? (Använd något av följande Inte påbörjade, påbörjade eller klara ) Avsaknad av gemensamma rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd i matematik I klassrummen saknades rutiner för att fånga upp 10 En grupp av specialpedagoger kartlägger vilka tester, screeningar som ska användas. Riktlinjerna, Räkna med flyt, infördes. I dessa finns Påbörjat Framtaget i juni 15 I drift aug -15

11 (15) elever i behov av särskilt stöd. Det saknades systematiska arbetssätt som riktar sig till elever som behöver ytterligaer utmaningar Förskoleklassen saknade rutiner för att upptäcka elever i behov av stöd. ( matematik) rutiner för samtliga elever. Det är ett kommunövergripande arbetssätt med diagnoser ( från Skolverkets material Diamant) och tillhörande analysarbete. Pizzakvällar för åk 9 med utmanande matematik Se ovan. Diamantdiagnos infördes i alla förskoleklasserna. Gemensam syn Höga förväntningar på alla elever och övriga Ange de tre viktigaste slutsatserna ni dragit under arbetet fram till nu Konkreta åtgärder som beslutats utifrån slutsatserna Hur långt ni har kommit i genomförandet? (Använd något av följande Inte påbörjade, påbörjade eller klara ) Det finns ett antagande om att lärare i kommunen har för lågt ställda förväntningar på våra elever. 11 Genom en fråga i den årliga enkäten till vårdnadshavare, personal och elever tar kommunen reda på om antagandet stämmer. Någon av enheterna bedriver sitt förbättringsarbete med fokus på frågan om höga förväntningar. Påbörjat

12 (15) Att ha höga förväntningar var inget man pratade om i kommunen. Samrättning av NP kan öka möjligheten att ha högre förväntningar på eleverna Ämnet har kommit upp på agendan. Samrättning av NP i åk 3, 6 och 9 Påbörjat Gemensam syn Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Eftersom vi har identifierat detta område som det mest centrala för att förbättra resultaten i matematik följer här ett antal specificerade frågor A Kartläggning av läget för Lärarlegitimation i matematik 1 Har för närvarande ingen helhetsbild av läget 2 Ange läget i tabellen nedan Andel i % undervisande lärare i matematik med legitimation Andel i % undervisande lärare i matematik utan legitimation Andel i % undervisande lärare i matematik med oklar legitimationsstatus Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet Vilka slutsatser har ni dragit av denna kartläggning? På huvudmannanivå finns ingen helhetsbild. Varje rektor ansvarar för sin skola och har i uppdrag att samla in alla lärares legitimation och lägga in dem i det administrativa systemet MAJA. Vilka åtgärder avser ni att vidta? Det beror på vad som händer ang ovan. 12

13 (15) B Matematiklärarnas utbildningsbakgrund utifrån vår gemensamma kartläggning? Kommunen har genomfört lyckade rekryteringar vilket har höjt den genomsnittliga behörigheten. Två av förstelärarna är matematiklärare. Kommunen har endast en av 40 lärare med 0 poäng. Vilka slutsatser har ni dragit av kartläggningen av antalet Hp-poäng för undervisande matematiklärare? (T.ex. skillnader mellan skolenheter, stadier etc) Behörigheten är lägre på högstadiet än på låg-och mellanstadiet. Det kan bero på att några är 1-7 lärare och saknar behörighet för åk 8 och 9. Vilka åtgärder avser ni att vidta? Ambitionen är att anställa legitimerade, behöriga och duktiga lärare. I åk 7-9 utlyses de tjänster som innehas av icke-behöriga lärare. C Matematiklyftet Hur många lärare deltog i Matematiklyftet lå 2013/14, hur många av dessa fortsätter kommande läsår tillsammans, hur många nya gick in i matematiklyftet 2014/15 och hur många återstår till lå 2015/16. Fyll i uppgifterna i tabellen nedan Deltar lå 13/14 Fortsätter lå 14/15 Börjar lå 14/15 Fortsätter lå 15/16 Börjar lå 15/16 Lågstadiet 7 7 14 Ej beslutat 0 Mellanstadiet 4 4 12 Ej beslutat 0 Högstadiet 7 0 0 0 0 Vem beslutar om fortsättning efter första året, centralt eller lokalt beslut? Varje rektor beslutar över sin skolas deltagande. D Vilka exempel finns det i kommunen på organiserat lärarsamarbete, t.ex. PRIO, Lesson study/learning study etc.? (Ange antalet enheter samt antal berörda lärare) Kommunen deltar inte i någon av ovan nämnda satsningar. 13

14 (15) E F Vilka beslut finns för att sprida pågående samarbetsprojekt alternativt starta, enligt ovan? Inga planer finns för närvarande. Utbildning och barnomsorg följer sina prioriteringar, på så vis hålls fokus i verksamheten. Hur har förstelärare använts för att lyfta matematikundervisningen och vilka tankar finns inför framtiden? Två av kommunens förstelärare är matematiklärare. En av dessa fungerar också som analysledare i arbetet med Diamantdiagnoserna och DigiLys. En är handledare för matematiklyftet. 6 Handlingsplan särbegåvade elever Hur har den framtagna handlingsplanen behandlats? Pisa-gruppen har läst och diskuterat den. Handlingsplanen är inte spridd i kommunen. 7 Sammanfattande bedömningar A Första årets arbete Gör en skattning av i vilken mån deltagandet i SKL Matematik PISA 2015 gett förutsättningar att förbättra matematikundervisningen? Ange med ett kryss er bedömning på en skala 1-6 där 1=inte alls, 6=i mycket hög grad 1 2 3 4 5 6 B Mervärde Deltagande i SKL Matematik PISA 2015 har säkert inneburit merarbete. I vilken mån har detta motsvarats av det mervärdet deltagandet inneburit? Ange med ett kryss er bedömning på en skala 1-6 där 1=inte alls, 6=i mycket hög grad 14 1 2 3 4 5 6

15 (15) C Helhetsintryck Vilket är ert helhetsintryck av deltagandet i SKL Matematik PISA 2015? Ange med ett kryss er bedömning på en skala 1-6 där 1=inte alls givande, 6= mycket givande 1 2 3 4 5 6 15