Himnaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Himnaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 2019 Linköpings kommun linkoping.se

Innehåll Inledning... 3 Mål för Himnaskolan... 4 Kartläggning av verksamheten... 5 Plan för främjande och förebyggande insatser... 6 Utvärdering... 8 Rutiner för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 10 Rutiner för att utreda av trakasserier eller kränkande behandling... 10 Elev mot elev... 10 Personal mot elev... 10 Elev mot personal... 10 Trygghetsteamets rutin och arbetsgång... 11 Rutiner vid ett elevärende... 11 Arbetsgång vid ett elevärende... 11 Bilaga 1: Definition av begrepp... 12 Skillnaden mellan diskriminering, trakasserier och kränkningar... 12 Skyddade diskrimineringsgrunder... 12 2

Inledning Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Ansvarig för planen Lena Göterdal, rektor Vår vision Himnaskolan kännetecknas av TRYGGHET, LÄRANDE OCH RESPEKT. Planen gäller från och med Maj 2018 Planen gäller till och med Maj 2019 Elevernas delaktighet Genom klassråd, rastråd, trygghetsenkät, enkät för att kartlägga eventuella otrygga platser på skolgården, fritidsråd och elevråd är eleverna delaktiga i kartläggningen av trivsel och trygghet på skolan. Elevrådet är därefter remissinstans av planen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna uppmuntras att ge feedback på skolans värdegrundsarbete genom direktkontakt med skolans personal och rektor och genom samverkan i skolrådet. Personalens delaktighet Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling utarbetas av skolans ledningsgrupp och trygghetsteam. Därefter skickas planen ut på remiss till arbetslagen där den diskuteras, varefter den revideras och beslutas av rektor. Förankring av planen Planen presenteras på skolrådsmöte och publiceras på vår hemsida samt på Fronter. Rektor medverkar under höstens föräldramöten i förskoleklass för att tydliggöra vikten av ett gott samarbete och att uppmuntra föräldrarna att höra av sig till skolan om de har funderingar eller frågor kring vår verksamhet. Planen presenteras vid samtliga föräldramöten under hösten. Utvärdering I april 2019 påbörjas utvärderingen av planen. 3

Mål för Himnaskolan På Himnaskolan accepteras inte trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. Om trakasserier, kränkningar eller diskriminering förekommer agerar vi snabbt. Vi kräver att handlingen upphör. Alla elever ska få kännedom om och förståelse för de olika diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, bristande tillgänglighet, sexuell läggning eller ålder). Se bilaga 1. Alla elever ska ha förståelse för demokratibegreppet och de rättigheter och skyldigheter som det innebär. Eleverna på Himnaskolan ska vara väl förtrogna med våra värdegrundsord, trygghet, lärande och respekt, och förstå deras innebörd. 4

Kartläggning av verksamheten Kartläggningen syftar till att visa var och när det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i vår verksamhet. Kartläggningen görs genom: Trygghetsteamets elevenkät en gång per termin. Föräldraenkät på våra fritidshem på hösten. Kommunens attitydundersökning i åk 2-5 en gång/läsår. Kartläggning av skolan och skolgården där eleverna får vara med och visa områden där elever kan bli utsatta. Samtal i det dagliga arbetet med eleverna. Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare minst en gång per termin. Utvecklingssamtal på fritids erbjuds en gång per år. Möten med vårdnadshavare vid hämtning och lämning på fritids. Fritidsråd, elevråd och klassråd där stämningen på skolan tas upp som en stående punkt. Uppföljning av elevers frånvaro. Diskussioner i arbetslagen om hur vi skapar en tillgänglig lärmiljö för alla elever genom bl a val av läromedel och arbetssätt. Hälsosamtal hos skolsköterskan i förskoleklass, år 2 och år 4. 5

Plan för främjande och förebyggande insatser Dessa insatser syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt att skapa en god skolmiljö. Aktivitet/Insats Ansvarig Uppföljning I vårt dagliga arbete med våra elever visar vi Attitydundersökning tydligt att vi bryr oss om hur de mår. Vuxna på skolan visar och arbetar för att eleverna ska känna sig och trygga och kunna vända sig till personal när frågor eller problem uppstår. Alla vuxna på skolan har ett gemensamt ansvar för att ingripa om vi ser att barn behandlas illa eller bråkar med varandra. Värdegrundstema i samtliga klasser enligt plan. Kartläggning av skolgården och skolan för att i klasserna ringa in de områden där elever kan bli utsatta. Arbetslaget Trygghetsteamet Attitydundersökning (a3,a6) Attitydundersökning Kvalitativ utvärdering kontinuerligt. Revideras varje läsår. Dagliga samtal enskilt och i grupp. Går ej att utvärdera denna insats. Gemensamma temadagar/trivseldagar tillsammans med hela skolan. Elevråd Trivselgruppen Arbetslagen Utvärdering av tema/trivseldagen. Rastaktiviteter under ledning av en vuxen. Faddersystem med fadderklasser. Rastvärdar som bär synliga gula västar. Tydliga riktlinjer för vad en rastvärd ska göra. Dokumentet finns vid rastvärdsvästarna i kapprummet utanför personalrummet. Markus Gustavsson Trygghetsteamet/ Klasslärare Trygghetsteamet/ Elevrådet 6

Eleverna får återkommande, med stöd av personal, hålla i aktiviteter för att skapa en god atmosfär och vi-känsla på skolan. Pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Personalen planerar utflykter och friluftsdagar så att alla elever ges förutsättningar att delta. Ordningsregler tas fram tillsammans med eleverna. Gå igenom innebörden av ordningsreglerna med eleverna. Utvärdering av ordningsreglerna. Skolans Trygghetsteam, som består av personalrepresentanter, arbetar förebyggande utefter plan. Personalen uppmärksammar och stödjer elever i behov av särskilt stöd. Vi arbetar för att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever. Personalen arbetar med innebörden av våra ledord Trygghet, Lärande och Respekt. Tips på aktiviteter för respektive årskurs finns på I:katalogen och i en pärm i kopieringsrummet. Trygghetsteamet Trivselgrupp Elevråd Rektor Klasslärarna Klasslärarna ihop med elever Rektor Attitydundersökning Revideras med elever varje år De två första skolveckorna på läsåret. Vara klart senast Vecka 18. Träffas en gång i veckan. Biträdande rektor deltar kontinuerligt. Avstämning minst en gång per termin Senast höstlovet 7

Utvärdering Aktivitet/Insats Ansvarig Utvärdering I vårt dagliga arbete med våra elever visar vi Attitydundersökning tydligt att vi bryr oss om hur de mår. Visar på ett positivt Vuxna på skolan lyssnar till barnen när de berättar om konflikter som uppstår och hjälper dem att lösa dessa. resultat. Attitydundersökning Visar på ett positivt resultat. Alla vuxna på skolan har ett gemensamt ansvar för att ingripa om vi ser att barn behandlas illa eller bråkar med varandra. Attitydundersökning Visar på ett positivt resultat. Värdegrundstema i samtliga klasser enligt plan. Kartläggning av skolgården och skolan för att i klasserna ringa in de områden där elever kan bli utsatta. Arbetslaget Trygghetsteamet Svårt att utvärdera vilka effekter arbetet har haft. Gjord under våren och resulterade i en karta över riskområden. Dagliga samtal enskilt och i grupp. Går ej att utvärdera denna insats. Gemensamma temadagar/trivseldagar tillsammans med hela skolan. Elevråd Trivselgruppen Avslutningsdag Elevrådsdag Vänskapsdag Arbetslagen Rastaktiviteter under ledning av en vuxen. Markus Gustavsson Genomförs kontinuerligt och många barn deltar i aktiviteterna. Faddersystem med fadderklasser. Trygghetsteamet/ Klasslärare Aktiviteter utförda men systemet behöver utvecklas. Rastvärdar som bär synliga gula västar. Fungerar mindre bra. Vi behöver vara fler vuxna ute. Tydliga riktlinjer för vad en rastvärd ska göra. Dokumentet finns vid rastvärdsvästarna i kapprummet utanför personalrummet. Trygghetsteamet/ Elevrådet Har utarbetats och följs. Eleverna får återkommande, med stöd av personal, hålla i aktiviteter för att skapa en god atmosfär och vi-känsla på skolan. Trygghetsteamet/ Trivselgrupp Trivseldagar Fadderverksamhet Vänskapsdagen 8

Pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Personalen planerar utflykter och friluftsdagar så att alla elever ges förutsättningar att delta. Gå igenom innebörden av ordningsreglerna med eleverna. Utvärdering av ordningsreglerna. Ordningsregler tas fram tillsammans med eleverna. Skolans Trygghetsteam som består av personalrepresentanter och arbetar förebyggande utefter plan. Personalen uppmärksammar och stödjer elever i behov av särskilt stöd. Vi arbetar för att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever. Personalen arbetar med innebörden av våra ledord Trygghet, Lärande och Respekt. Tips på aktiviteter för respektive årskurs finns på I:katalogen och i en pärm i kopieringsrummet. Klasslärarna Klasslärarna ihop med elever Rektor Elevrådet Rektor Genusarbetet har prioriterats Individuell anpassning där det behövs. Viss sportutrustning finns att låna Genomfört Genomfört Genomfört Träffas en gång i veckan. Avstämning har gjorts minst en gång per termin. Genomfört 9

Rutiner för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Då en vårdnadshavare/elev vill anmäla att en elev upplever sig ha blivit kränkt, trakasserad eller diskriminerad kan han/hon anmäla det till en vuxen på skolan. Anmälan kan ske muntligt eller skriftligt. Rektor informeras och anmäler skyndsamt till huvudmannen. Den vuxne på skolan som tagit emot anmälan ser till att händelsen utreds och dokumenteras. Eventuell skade/tillbudsrapport skrivs. Rutiner för att utreda av trakasserier eller kränkande behandling Elev mot elev Den som får kännedom om kränkande behandling eller trakasserier har huvudansvar för att händelsen utreds. Båda parterna får ge sin bild av händelsen. Dokumentation sker på blanketten Dokumentation av kränkande behandling/trakasserier av elev. Klasslärare informeras om vad som inträffat. Därefter kommer klasslärare och den som fått kännedom om händelsen överens om vem som ska kontakta vårdnadshavarna till de inblandade parterna. I första hand är det klasslärarens ansvar att informera vårdnadshavare, men undantag kan förekomma. Det bestäms vem som ska följa upp ärendet och när. Kopia av dokumentationen lämnas till rektor. Personal mot elev Vid signaler/misstanke om att elev kränkts av personal ansvarar rektor för utredning av ärendet med stöd av skyddsombud eller facklig företrädare. Båda parter får ge sin bild av händelsen. Dokumentation förs. Elev mot personal Vid signaler/misstanke om att personal kränkts av elev ansvarar rektor för utredning av händelsen. Båda parter får ge sin bild av händelsen. Dokumentation förs. Rutiner vid eventuell mobbning Då det framkommer misstanke om att en elev blivit utsatt för mobbning anmäls ärendet till skolans Trygghetsteam. Anmälan görs på blanketten Anmälan till Himnaskolans Trygghetsteam. Innan anmälan kommer till Trygghetsteamet så ska klassläraren tagit kontakt med vårdnadshavarna. 10

Trygghetsteamets rutin och arbetsgång Rutiner vid ett elevärende 1. Anmälan till Trygghetsteamet görs på blankett som finns på i: katalogen under Trygghetsteamet. 2. Ett exemplar av anmälan sätts in i Trygghetsteamets pärm i brandskåpet. En kopia lämnas till rektor. 3. All dokumentation kring ett ärende finns i en plastficka med Anmälan till Trygghetsteamet som framsida. 4. Avlutade ärenden sätts in i Trygghetsteamets pärm under fliken Avslutade ärenden. Arbetsgång vid ett elevärende 1. Samtalar med inblandade parter, såvida inte annan personal enligt överenskommelse genomför samtalen. 2. Tar kontakt med den utsattes vårdnadshavare. Är de inte informerade om situationen sedan tidigare diskuteras om det är någon annan som ska ta kontakten, t ex klassläraren. 3. Tar kontakt med vårdnadshavare till den som mobbar när mobbning konstaterats. Eleven ges själv möjlighet att få berätta för sina föräldrar innan skolan hör av sig. 4. Informerar personal om vilka elever som eventuellt behöver extra tillsyn. 5. Om mobbningen inte upphör och den utsatta elevens trygghet inte kan garanteras kontaktas rektor för föräldrakontakt och eventuell anmälan till annan myndighet. 6. Klasslärare ansvarar för uppföljning genom samtal med vårdnadshavare efter några veckor. 7. Följer under en längre tid upp det som hänt med de inblandade. 11

Bilaga 1: Definition av begrepp Skillnaden mellan diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering är när en person, medvetet eller omedvetet, utsätter en viss grupp eller person för orättvis behandling. Diskriminering förutsätter ett maktövertag hos den som diskriminerar alltså kan en lärare diskriminera en av sina elever, men inte tvärtom. En elev kan därmed inte heller diskriminera en annan elev, eftersom de är jämställda. När det inte finns någon maktobalans mellan de som är inblandade, till exempel om båda eller samtliga är elever på skolan, så klassas handlingen istället som trakasserier. Exempel på trakasserier är att kalla någon för bög, hora, CP, mongo eller dampunge. Diskrimineringar och trakasserier kan ske vid ett enstaka tillfälle eller flera upprepade tillfällen, och är alltid kopplade till en av sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, bristande tillgänglighet, sexuell läggning eller ålder). När en händelse inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna klassas det istället som en kränkning eller kränkande behandling. Kränkningar kan, precis som diskriminering och trakassering, ske både medvetet och omedvetet samt vid enstaka eller upprepade tillfällen. En kränkning är helt enkelt ett övergrepp, där en grupp eller en person kränker en annan persons värdighet. Personerna eller personen som utsätter någon annan för en kränkning behöver inte nödvändigtvis ha ont uppsåt eller mena något illa. Det räcker med att den som är utsatt känner ett obehag eller hot. Det är viktigt att poängtera att det är personen som är utsatt som avgör vad som är en kränkning för just honom eller henne. Källa: Skolverket Skyddade diskrimineringsgrunder Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kön Begreppet kön innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Diskriminering utifrån kön kan i skolan exempelvis handla om att oreflekterat fördela barnen i könsuppdelade grupper, utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Det kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Det kan också gälla skolans undervisningsmaterial där flickor och pojkar framställs enligt könsnormen där t.ex. pojkar ska vara starka och flickor tysta. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur 12

någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och könsuttryck. Även en person som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könstillhörighet omfattas av denna grund och därmed av skyddet mot diskriminering. Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering gäller för personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Ofta använder Diskrimineringsombudsmannen istället begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Det beror på att Diskrimineringsombudsmannen anser att lagens begrepp ("könsöverskridande") riskerar att befästa en bild av vissa personer som avvikare i ett samhälle där det finns starka normer och föreställningar om kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Nationellt ursprung betyder att personer har samma nationstillhörighet, som till exempel finländare, polacker eller svenskar. Etniskt ursprung innebär att personer har ett relativt enhetligt kulturmönster. Som exempel kan nämnas att en person tillhör någon av de nationella minoriteterna såsom samer och romer. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. Diskriminering utifrån etnisk tillhörighet kan i skolan handla exempelvis om att etniska svenska framställs som norm. Religion eller annan trosuppfattning Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd. Diskriminering utifrån religion eller annan trosuppfattning kan i skolan handla t.ex. om att undervisningen inte är icke-konfessionell eller att det inte tas hänsyn till religioner och trosuppfattningar vid festligheter och schemaläggning. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening. Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Diskriminering utifrån funktionsnedsättning kan i skolan handla exempelvis om att på grund av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga inte kunna vistas i skolans lokaler eller delta i skolans aktiviteter. 13

Sexuell läggning Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell och bisexuell läggning. Diskriminering utifrån sexuell läggning kan i skolan handla exempelvis om att på grund av homo-, hetero- eller bisexuell bli särbehandlad eller inte kunna delta i skolans aktiviteter Ålder Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder omfattas av lagens skydd mot diskriminering. Diskriminering utifrån ålder kan i skolan handla exempelvis om att oreflekterat erbjuda elever i olika ålder olika möjligheter. Källa: Diskrimineringsombudsmannens hemsida http://www.do.se/omdiskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/ 14