Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m.
Kväveeffekt av organisk gödsel Kväveeffekt & mineralgödselvärde Vad påverkar effekten? Ammoniakavgång Kol/kväve-kvot Effekt av olika gödselmedel Effekt i olika grödor beroende på Spridningstidpunkt Myllning Placering Utlakningsförluster
Skörd, kg/ha Mått på kväveeffekt: Mineralgödselvärde Mineral Fertilizer Equivalents (MFE) 100 kg tot N Effekten av totalkvävet i organiska gödselmedel jämfört med effekten av mineralgödselkväve 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 20 40 60 80 100 120 Mineralkväve, kg/ha 62 kg/100 kg tot N = 62%
Vad händer med kvävet (N) efter spridning? Organiskt N Ammoniak 1 2 3 1 2 1 2 1 2 3 Mineral N (ammonium-n) Vid spridning C/N! I marken mineralisering immobilisering
Ammoniakförluster från stallgödsel och biogödsel kan vara stora och varierar med: mängd gödsel/ha halt ammonium vindhastighet temperatur planttäckning markfuktighet spridningsteknik - yta ph-värde Bredspridning Bandspridning, släpslang Bandspridning, släpsko direktmyllad
Ammoniakförlust med och utan surgörning (ett försök på vall i Västergötland 2014) 21% 18% 5% 1% Rodhe m. fl.
Större kväveeffekt med rötning och surgörning
Danska försökserfarenheter Källa: Århus universitet via Birkmose (SEGES)
Danska försökserfarenheter Källa: Birkmose (SEGES)
Ammoniakavgång, kg N per ha Ammoniakemissioner Medelvärde för olika spridningstidpunkter av fastgödsel i 4 försök med 2 gödsel. Inga skillnader mellan olika gödsel, men däremot större med högre temperatur 9 8 7 6 5 12 C 4 3 2 1 0 5 C 5 C okt nov vår
Kol/kvävekvoten avslöjar kväveeffekten Resultat från 2-månaders krukförsök med rajgräs
Hur väl stämmer C/N-kvoten i fält? Nio försök i havre A. 0 kg N/ha B. 40 kg N/ha C. 80 kg N/ha Axan D. 100 kg N/ha E. Svinflytgödsel F. Nötflytgödsel G. Pelleterad gödsel 1 H. Pelleterad gödsel 2 I. Rötrest 1 J. Rötrest 2 K Kycklinggödsel L. Vinass
Resultat Kvävegödslingseffekt vid olika kol/kväve-kvot Mineralgödselvärde (MFE), % of total N 100 80 60 40 20 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Observationer fältförsök havre Samband, fältförsök havre MFE = 83% - 4% * C/N r 2 =0,26 Observationer Krukförsök rajgräs Samband, krukförsök rajgräs MFE = 87% - 5% * C/N r 2 =0,84 Kol/kväve-kvot
Resultat Fältförsök i Halland Mineralgödselvärde (MFE), % of total N 100 80 60 40 20 0 Sådd: 25 april Sådd: 4 maj 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Halland 2012 r 2 = 0,53 Halland 2013 r 2 = 0,59 Halland 2014 (L. Böslid) r 2 = 0,28 (0,42 utan Vinass) Halland 2014 (Krontorp) r 2 = 0,23 Sådd: 4 april Sådd: 6 april (0,86 utan Vinass) Kol/kväve-kvot
Resultat Fältförsök i Västergötland Mineralgödselvärde (MFE), % of total N 100 80 60 40 20 0 Sådd: 21 maj Sådd: 4 maj Sådd: 22 maj 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Västergötland 2012 r 2 = 0,46 Västergötland 2013 r 2 = 0,58 Västergötland 2014 r 2 = 0,72 Kol/kväve-kvot
Mineral fertilizer equivalent Gäller även inom ett gödselslag Nötflyt Svinflyt Sørensen Weisbjerg & Lund, 2003 Sørensen & Fernandez, 2003
Kvävegödslingseffekt vid olika kol/kväve-kvot Kol/kvävekvot Mineralgödselvärde (% av totalkvävet) 1-2 80% 3-4 70% 5-6 60% 7-8 50% 9-10 40% 11-12 30% 13-14 20%
Resultat från fältförsök i havre Lanna, Västergötland (3 försök) och Lilla Böslid, Halland (4 försök) 2012-2014 Nötflytgödsel Kycklinggödsel Svinflytgödsel Rötrest Vinass Köttmjölspellets 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mineralgödselvärde (MFE), % av total N 18 juni
Så fort blir kvävet tillgängligt Vinass Biofer Kycklingg. Nötflytgödsel Nötfastgödsel
Effekt av placering i vårsäd Led med pelleterad gödsel, Ekoväx 8-3-5-3, handsådda smårutor i havre Bredspritt 1 cm 0 cm 4 cm 12.5 cm från sårad 4 cm 6 eller 8 cm Myllningsdjup
70 cm Material och metod 6 försök i havre med handsådda mikroplottar om 70 x 100 cm. Nettoyta: 50 x 50 cm 25 cm 100 cm
Skörd (kg per ha) 949 kg 777 kg Skörd på lerjord Medel av tre försök 2014-2016 4300 Signifikant effekt av myllning! 3800 3300 2800 82% ökad skördeeffekt Myllningsdjup: 1 cm 4 cm Bredspridning + 1 cm myllning 2300 Ingen kvävegödsling 1800 0 5 10 15 Avstånd från rad, cm
SKörd (kg per ha) 830 kg 1230 kg Skörd på lätt jord Medeltal av tre försök 2014-2016 7200 6700 6200 5700 Signifikant effekt av avstånd från rad! 148% ökad skördeeffekt Myllningsdjup: 1 cm 4 cm 6-8 cm Bredspridning + 1 cm myllning 5200 4700 Ingen kvävegödsling 0 5 10 15 Avstånd från rad, cm
Ogräsmängd, kg ts/ha Ogräsmängd på lerjord Medeltal av tre försök 2014-2016 600 Signifikant effekt av både myllning och avstånd från rad! 550 500 450 400 1 cm incorporation myllning 4 cm incorporation myllning No Ingen fertilisation gödsling Broadcast Bredspridning 350 300 0 5 10 15 Anstånd från rad, cm
Ogräsmängd, kg DM/ha Ogräsmängd på lätt jord Medel av tre försök 2014-2016 750 700 650 600 550 500 450 400 350 300 Inga signifikanta effekter av vare sig myllning eller placering nära raden! 0 5 10 15 Fertiliser placement from crop row, cm 1 cm myllning 4 cm myllning 6 cm mylling No Ingen fertilisation gödsling Broadcast Bredspridning
Men om man hackar då?
Conclusion Incorporation important on clay soil Placement close to crop row important on sandy soil Fertilise 4 cm from crop row with 4 cm incorporation!
Myllning av organiska gödselmedel i höstvete 8 försök 2012-2014 Rötrest: direktmyllning med myllningsaggregat Pelleterad gödsel: myllning med såmaskin (dubbeldisk) eller harvning före och efter spridning. Kycklinggödsel: harvning före och efter spridning(t.ex. långfingerharv).
Nedbrukning av gödsel på våren i höstvete Medelvärde för 8 höstveteförsök i Västergötland, Halland och Västmanland 2012-2014 Nedbrukning på våren gav högre skörd i flera fall 2013 och 2014 men inte 2012!
God effekt av myllad gödsel i två av tre försök 2013 2 966 Skörd, kg/ha Merskörd jämfört med ogödslat N-värde % Två försök 2014: 1 ton merskörd i två försök med köttmjölspellets och 700 kg/ha merskörd för kycklinggödsel i ett försök. 922 3 908 +940 1864 5 918 883 6 825 6 587 5 851 +910 +740 1789 815 1551 21 44 33 70 30 60 ej nedbr. nedbruk ej nedbr. nedbruk ej nedbr. nedbruk 70 NHN4 70 NHN4 120 totaln 120 totaln 120 totaln 120 totaln Biogödsel Biogödsel Köttmjölsp. Köttmjölsp. Kycklingg. Kycklingg. Västergötland Halland
Spridning höst/vinter i höstvete Medelvärde för 4 höstveteförsök i Västergötland, Halland och Västmanland 2013-2014 Spridning på höst/vinter minskade effekten jämfört med spridning på våren av både köttmjölspellets och kycklinggödsel!
Inget N Mineral N bredspritt 1 cm 3 cm 5 cm bredspritt 1 cm 3 cm 5 cm 3 cm Skörd, kg per ha 5000 Myllningsdjup och spridningstidpunkt i höstvete Skörd 2015 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Vår Vårvinter Höst + vår 80 kg N/ha Ekoväx 8-3-5-3
Mineralgödsel Bredspridning 2 cm djup, 12.5 cm 5 cm djup, 12.5 cm Bredspridning 5 cm djup, 12,5 cm 5 cm under rad Skörd kg Ts/ha Placering av pellets till höstraps Kåsentorp 2017 4500 4000 3500 3500 3284 Höstraps, styvlera 3000 3000 2500 2500 2000 2000 1500 1500 1554 2181 2449 2659 2200 2387 2133 Styv lera Lättlera Lanna 1000 500 500 0 0 Ogödslat Vårgödsling 80 kg N/ha Gödsling vid sådd 80 kg N/ha
Institutionen för mark och miljö Utlakning efter olika spridningstidpunkter av stallgödsel 1. Flytgödsel till vall 2. fastgödsel inför vårsådd Resultat från ett projekt finansierat av Jordbruksverket
Utlakning efter olika spridningstidpunkter av stallgödsel på hösten
Kväveupptag i vall på hösten ett exempel från Götala, Skara 45 Kväve i ovanjordisk gröda, kg N ha -1 40 35 30 25 20 15 10 5 10-20 kg N Blandvall Gräsvall 0 Mineral A N Flytgödsel B Flytgödsel C Flytgödsel D vår 16 sep 3 nov 13 april
Utlakning efter flytgödselspridning på hösten Medel av 2 gräsvallar och 2 blandvallar under två försöksår per försök, sandjord i Västergötland 2009-2012. Utlakning, kg NO 3 -N ha -1 år -1 25 20 15 10 5 0 a a b b A Ingen stg B tidig höst C sen höst D vår Slutsats: Gödsling med flytgödsel på hösten ska helst undvikas, men kan ske med begränsade givor. Tidpunkten på hösten är inte avgörande, men spridning tidigt kan ibland vara bättre.
C/N = 18 C/N = 10 Fältförsök Skörd, medel av två år Utan stallgödsel Utan stallgödsel + 40 kg N Suggödsel oktober Suggödsel november Suggödsel mars Senare plöjningstidpunkt Lerjord Sandjord Nötgödsel oktober Nötgödsel november Nötgödsel mars 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000
Kväveutlakning, kg N/ha per år Kväveutlakning sandjord 30 25 20 Låg C/N Hög C/N 15 10 5 0 Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår