Utvärdering av projektet Plugga klart 1 Christina Ehneström SAMMANFATTNING Utvärderingen visar att projektet inte har uppnått sina mål, men att insatsen ändå har gett effekter som kan bidra till det yttersta syftet, nämligen att minska avbrott från gymnasiet och att öka andelen elever som är behöriga till gymnasiet. För att hållbara effekter ska nås krävs ett aktivt ägarskap på fler nivåer än skolnivån, det krävs strategier för att ta tillvara på uppnådda resultat och en organisering som bygger på både drift och utveckling. Dessutom behöver projekt redan från start ha krav på att de horisontella principerna integreras i allt arbete.
Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. OM PROJEKTET PLUGGA KLART 1... 3 2.1. SYFTE OCH INNEHÅLL... 3 3. ORGANISERING... 5 4. UTVÄRDERINGEN... 5 4.1. UTVÄRDERINGENS SYFTE OCH UTVÄRDERINGSFRÅGOR... 5 3.2. UTVÄRDERINGENS FASER... 6 3.3. UTVÄRDERINGENS GENOMFÖRANDE... 6 3.3.1. Förändringsteori... 6 3.3.2. Fallstudier... 6 3.3.3. Enkäter... 7 3.3.4. Intervjuer... 8 3.3.5. Statistik från SCB... 8 3.3.6. Avstämning med projektledaren... 8 3.3.7. Lärseminarium... 8 3.3.8. Styrgruppsmöten... 9 3.4. UTVÄRDERINGENS ANALYSRAM... 9 3.4.1. Förändringsteori... 9 3.4.2. Relevans... 9 3.4.3. Genomförande... 10 3.4.4. Hållbara resultat... 10 4. RESULTAT... 10 4.1. FÖRÄNDRINGSTEORI FÖR PROJEKTET PLUGGA KLART 1... 10 4.2. DATAINSAMLINGEN... 11 4.2.1. Relevans... 11 4.2.2. Måluppfyllelse... 12 4.3. Genomförande... 18 4.4. Hållbarhet... 20 5. SLUTSATSER... 22 5.1. HAR PROJEKTET UPPNÅTT UPPSATTA MÅL?... 22 5.1.1. Mål 1... 22 5.1.2. Mål 2... 22 5.1.3. Mål 3... 22 5.2. VILKA FAKTORER PÅVERKAR HÅLLBARHET... 23 I vilken utsträckning har Plugga klart tagit sikte på detta?... 23 6. REFERENSER... 25 6.1. INTERNET... 25 6.2. REGION DALARNAS UNDERLAG... 25 6.3. ÖVRIGA REFERENSER... 25
1. Bakgrund Sommaren 2015 utlyste Europeiska Socialfonden i Norra Mellansverige medel för projekt som skulle handla om metodutvecklings- och/eller implementeringsprojekt inriktade på kompetensutveckling för personal som arbetar med skolungdomar, en ökad jämställdhet i offentlig sektor eller kompetenshöjning i arbetsintegrerade sociala företag (Internet 1). I augusti 2015 lämnade Region Dalarna in en ansökan till Europeiska Socialfonden för projektet Plugga klart 1. Parallellt med ovanstående utlysning fanns i regionen en annan utlysning inom programområde två. Utlysningen, som hette Motverka skolavhopp för unga i Norra Mellansverige: 2015/00422 (Internet 2), syftade just till att motverka skolavhopp. Inom ramen för denna utlysning ansökte Region Dalarna om medel för projektet Plugga klart 2. De båda projekten Plugga klart 1 och Plugga klart 2 syftade till att komplettera varandra. Regionen fick medel för båda projekten som startade i januari 2106. Denna rapport handlar om utvärdering av projektet Plugg Klart 1. 2. Om projektet Plugga klart 1 2.1. Syfte och innehåll Bakgrunden till projektet Plugga klart 1 var att 23 procent av eleverna i Dalarna inte tar gymnasieexamen inom fyra år. Regionen uppskattade att cirka 500 elever per år hoppade av sina gymnasiestudier (2015). Utöver att oavslutade studier kan få negativa konsekvenser för den enskilde har Dalarna ett stort behov av kompetens och i Dalastrategin finns en vision om att Dalarna ska vara landets bästa region för unga(internet 3). Projektet tar sin utgångspunkt i tidigare forskning samt i erfarenhet från projektet Plug In. I ansökan hänvisar Region Dalarna till rapporten Tio orsaker till avbrott (Internet 4) som visar att de främsta skälen till avhopp är socialt utanförskap (mobbning), brist på pedagogiskt stöd i skolan, vuxna som inte bryr sig och dåligt bemötande i skolan. Vidare utgår projektet från Skolinspektionens granskning (Internet 5) som kom fram till att skolorna i stor utsträckning saknar ett systematiskt kvalitetsarbete, att pedagogisk utveckling som en levande process saknas på många skolor och att rektor inte tar ansvar för detta, att elever inte ges särskilt stöd i den omfattning som krävs samt att skolans arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever är otillräckligt. Plug In, som genomfördes under förra programperioden, gav Plugga klart 1 exempel på beprövade metoder och framgångsfaktorer som är avgörande för effektiva insatser. Det handlade om bemötande och relationer, samverkan inom och utanför skolan, tidiga insatser, flexibla utbildningar och tydliga mål. Även här visar det sig att Plug In har haft större effekter på skolor där projektet haft ett aktivt stöd från rektorer. Plug In har också visat att en viktig framgångsfaktor är att insatsen är kontinuerlig och genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt på hela skolan.
Projektet Plugga klart 1 ansökte därför om medel inom programområde 1 (PO 1) via ovan nämnda utlysning (Internet 1). De förväntade långsiktiga effekterna av utlysningen var att de som arbetar nära ungdomar ska få en förstärkt kunskap om ungdomars situation och motivation vilket i sin tur skulle bidra till att färre ungdomar lämnar skolan i förtid. Plugga klart 1 skulle i enlighet med utlysningen, handla om att utbilda skolpersonal genom kollegialt lärande kring förhållningssätt och bemötande där jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering integreras. Projektet vände sig till personal som arbetar med skolungdomar och skulle ge stöd till verksamhetsutveckling avseende rutiner och modeller för hur arbetet kring frånvarohanteringen skulle kunna förbättras. Dessutom skulle processtöd till rektor erbjudas. Det övergripande målet med projektet var att förhindra skolavhopp, dvs. motverka att elever kan få tankar om att vilja hoppa av skolan. Från början handlade det om att erbjuda kompetensutvecklingsinsatser och processtöd för cirka 27 skolor, både gymnasier och högstadieskolor i samtliga kommuner i Dalarna. Kompetensutveckling skulle erbjudas för cirka 50 % av personalen (cirka 500 personer) där projektet skulle stå för hälften av kostnaderna och kommunen för resten samt för lönerna under utbildningstiden. Uppskattningsvis skulle det handla om cirka 20 timmar per person under ett läsår. Insatserna handlar i första hand om förhållningssätt, bemötande och normkritiskt tänkande samt att skapa rutiner och modeller för hur arbetet kan förbättras. Syftet med projektet var att deltagande skolor skulle utveckla ett gemensamt förhållningssätt när det gäller bemötande där synliggörande av normer och värderingar var i fokus. Genom detta antogs att personalen skulle få verktyg att leda grupper och grupprocesser så att alla inkluderas, öka elevernas möjligheter till ett bättre mående och på det sättet minska mobbing, vilket i sin tur antogs leda till färre skolavbrott. Innehållet i projektet Plugga klart 1 förväntades alltså att tillsammans med Plugga klart 2 förebygga avhopp från gymnasiet. Målen för Plugga klart 1 är Mål 1: Minst 80 procent av personalen anser att de har fått ökad kunskap och medvetenhet om förhållningssätt och bemötande enligt egen skattning direkt efter genomförd kompetensutveckling Mål 2: Minst 60 procent av personalen anser att de har förändrat sitt arbetssätt gentemot eleverna, så att det främjar inkludering, jämställdhet och icke-diskriminering Mål 3: Minst 90 procent av personalen anser att de har fått ökad kunskap och medvetenhet inom jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering enligt egen skattning direkt efter genomförd kompetensutveckling Mål 4: Könsfördelning bland deltagarna ska vara lika som bland skolpersonalen totalt på varje skola vid terminens början.
3. Organisering Mål 5: Minst 10 procent av utbildningstiden ska ägnas åt förhållningssätt kopplat till jämställdhetsproblematik (inkl. icke-diskriminering) Mål 6: Minst 5 procent av utbildningstiden ska ägnas åt förhållningssätt kopplat till tillgänglighetsproblematik. Organiseringen kring både Plugga klart 1 och Plugga klart 2 byggde på dels en projektgrupp som hade sin hemvist på Region Dalarna och dels på delprojektledare som befann sig på de skolor som deltog i Plugga klart 1 och Plugga klart 2. De båda delprojekten hade var sin projektledare och det fanns också en övergripande projektledare. Delprojektledarna hade ingen särskild roll vad gäller Plugga klart 1 men bör ändå nämnas här. Ofta var det någon i skolledningen som var ansvarig gentemot projektledaren i Plugga klart 1. Själva utbildningen upphandlades och det var Empowerment center som var leverantör av utbildningen. Den erbjöds antingen som två föreläsningsdagar eller som två föreläsningsdagar inklusive handledarlett arbete i arbetslag. Eftersom utbildningen inte hade fokus på de horisontella principerna erbjöds alla skolor att delta i kompetensutvecklingsinsatser kring dessa. Det kunde handla om mer ingående insatser med handledning eller kortare föreläsningar för lärare och/eller elever. För innehåll och upplägg stod MIRAK Adviser som upphandlades. Även projektgruppen erbjöd viss utbildning. 4. Utvärderingen Under våren 2016 upphandlades utvärderare och Ehneström Utvärdering AB fick detta uppdrag. I nedanstående avsnitt presenteras utvärderingens syfte samt utvärderingsfrågorna, utvärderingens upplägg samt utvärderingens analysram. 4.1. Utvärderingens syfte och utvärderingsfrågor Enligt kravspecifikationen var syftet med utvärderingen att utvärderaren skulle vara ett stöd för ett lärande bland ansvariga och berörda, framför allt gentemot projektgrupp och styrgrupp, så att förbättringar kunde göras successivt. Utvärderingen skulle bland annat utvärdera om projektets aktiviteter leder till de resultat som är angivna i ansökan. Utvärderingen skulle också vara ett komplement till den egna, internt organiserade uppföljningen. Eftersom uppdragsgivarens kravspecifikation inte innehöll några specifika utvärderingsfrågor har utvärderingskonsulten föreslagit följande frågor som också har förankrats hos projektets styrgrupp. 1. Har projektet uppnått uppsatta mål? 2. Vilka faktorer påverkar hållbarhet? 2.1. I vilken utsträckning har Plugga klart tagit sikte på detta? 3. Vilka faktorer påverkar avbrott? Hur systematiseras kunskap om avbrott? 3.1. I vilken utsträckning har Plugga klart tagit sikte på detta?
Den sista frågan är inte relevant att besvara i denna utvärdering utan vi återkommer kring detta i den andra rapporten om Plugga klart 2. 3.2. Utvärderingens faser I den första fasen av utvärderingen rekonstruerade utvärderingskonsulterna tillsammans med projektledningen projektets förändringsteori. Denna presenteras i avsnitt 4.1 nedan. Denna fas av utvärderingen brukar kallas ex-ante. Under den andra fasen genomförde utvärderingskonsulterna datainsamling som syftade till att ge styrgrupp, projektledning samt andra viktiga aktörer underlag för styrning och framför allt att kunna ta vara på projektets resultat och skapa långsiktiga effekter. Denna typ av processnära utvärdering brukar kallas formativ utvärdering. Den tredje och sista fasen handlar om att summera resultat och ge en bild av projektets effekter. Detta brukar beskrivas som en summativ utvärdering. Den tar fasta på projektets resultat och kopplar dem till utlysningens och programmets förväntade effekter. Denna rapport, tillsammans med ett avslutande möte med styrgruppen, ingår i denna fas. 3.3. Utvärderingens genomförande Utvärderingen har bestått av datainsamling, analys och återkoppling. Datainsamlingen har bestått av flera delar fallstudier i ett urval av skolor, intervjuer med aktörer som på olika sätt kan ge förutsättningar för långsiktiga effekter, intervjuer med projektgruppen samt en enkät till deltagande skolpersonal. Utöver detta har utvärderaren haft regelbundna avstämningsmöten med projektledare och projektgrupp och på det sättet hållit sig uppdaterad kring hur projektet utvecklats samt vilka utmaningar projektet stått inför. Utvärderarna har även tagit del av statistik som projektet rapporterat in till SCB. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att datainsamlingen har haft fokus både på Plugga klart 1 och Plugga klart 2. Analysen har genomförts av utvärderaren och resultaten från denna har först återkopplats till projektgruppen och därefter till de skolor som varit föremål för fallstudierna samt till styrgruppen. Utöver detta har utvärderaren deltagit på ett nätverksmöte, våren 2017, och vid detta tillfälle återkopplat resultaten från den dåvarande datainsamlingen. Utvärderaren har också deltagit i ett möte för skolledare vintern 2018. 3.3.1. Förändringsteori För att utvärderaren ska kunna följa upp projektets förväntade resultat behövs en förändringsteori. Denna rekonstruerades med hjälp av ansökan, utbildningsanordnarens offert (Empowerment center) samt med hjälp av projektledaren och projektgrupp. Förändringsteorin har sedan presenterats för styrgruppen. 3.3.2. Fallstudier Under hösten 2016, 2017 och 2018 genomfördes fallstudier på sammantaget sju skolor. Syftet med fallstudierna var dels att studera hur lärare och skolledning uppfattat sitt deltagande i projektet och dels studera hur deltagarna ser på möjligheten att fortsätta arbeta med verksamhetsutveckling avseende förhållningssätt och bemötande med det
långsiktiga syftet att förhindra skolavhopp, dvs. motverka att elever kan få tankar om att vilja hoppa av skolan i enlighet med projektets intentioner. Urvalet av skolor gjordes av projektledaren och byggde på att skolorna skulle ha med en relativt stor andel lärare i projektet. Datainsamlingen genomfördes genom besök på respektive skola och som intervjuer med delprojektledare, deltagande skolpersonal, elever och skolledning. Under 2016 och 2017 genomfördes även telefonintervjuer med förvaltningschefer. I nedanstående tabell redogörs för hur många personer som deltagit. Tabell 1. Respondentkategorier som intervjuats 3.3.3. Enkäter Till deltagande skolpersonal skickades en enkät ut mot slutet av projektet, september 2018. Syftet med enkäten var att ta reda på deltagarnas allmänna uppfattning om projektet, om de bedömde att de hade fått ökad kunskap och kompetens samt på vilket sätt verksamheten utvecklats på grund av skolans deltagande i Plugga klart. Enkäten skickades ut till rektor på varje deltagande skola. Rektor ombads att i sin tur skicka ut enkäten till sin personal. I nedanstående tabell redogörs för vilka skolor som besvarat enkäten. Tabell 2. Antal skolor och skolpersonal som besvarat enkäterna Svarsfrekvens Grundskola Gymnas ium Antal skolor som besvarat enkäten Antal respondenter Antal svarande kvinnor Antal svarande män Delprojektledare Skolpersonal Elever Skolledning Förvaltningschef Skola 1 1 5 2 1 Inget svar Skola 2 1 3 2 1 1 Skola 3 1 4 3 1 Inget svar Skola 4 1 3 4 1 1 Skola 5 1 3 3 1 1 Skola 6 2 3 2 1 Ej tillfrågad Skola 7 2 2 3 1 Ej tillfrågad 3 av 5 möjliga 29 av ca 270 möjliga 25 4 11 procent 10 av 17 möjliga 125 av ca 800 möjliga 58 67 16 procent 3.3.3.1. Bortfall När man gör en enkätundersökning bör man vara medveten om att det kommer att uppstå ett antal felkällor. Urvalsfel kan uppstå om enkäten bygger på svar från ett urval av de som deltagit i insatsen. När det gäller denna enkät har projektledningen valt att skicka ut till skolledningen som i sin tur ska vidarebefordra länken till enkäten till alla som deltagit. Därmed ska det i princip inte finnas något urvalsfel. Det förekommer dock att personer som inte har deltagit fullt ut i insatsen antingen inte alls eller bara delvis har fått enkäten. Dessa personer tillhör alltså inte
deltagargruppen, men finns med i enkätutskicket och kan ha svarat på enkäten. Därför kan det finnas ett visst urvalsfel trots att enkäten är en totalundersökning. Däremot finns det ett mycket stort bortfallsfel i undersökningen eftersom inte alla har svarat. Det är inte möjligt att ange en exakt svarsfrekvens men om vi utgår från det möjliga antalet respondenter skulle svarsfrekvensen ligga på 11 procent för grundskolan och 16 procent för gymnasiet. Tittar vi på antal skolor som har skolpersonal som besvarat enkäten är det 3 av 5 grundskolor och 10 av 17 gymnasieskolor. Bortfallet beror troligtvis dels på att rektor avstått från att skicka ut enkäten till sin personal och dels på att personer som får enkäten inte vill svara eller glömmer att svara. Samtliga rektorer har fått två påminnelser. Bortfallet i en enkät innebär att man måste vara mycket försiktig när man tolkar resultaten. 3.3.4. Intervjuer Intervjuerna har genomförts med ett urval av aktörer som har en position som innebär att de har möjlighet att påverka och besluta om hur resultaten från projektet kan tas om hand långsiktigt. Intervjuerna genomfördes på telefon och totalt ingick 6 personer i respondentgruppen. De som deltog i intervjuerna var chefer och personer med andra strategiska roller. Intervjuerna handlade om respondenternas uppfattning om projektets mål och syfte, deras förväntningar på projektet samt vilka behov projektet svarade mot. Vidare innehöll intervjuerna frågor om vilka problem projektet skulle bidra till att lösa samt vilka hinder och möjligheter de bedömde fanns för ett fortsatt arbete med att förhindra avhopp. Utöver ovan nämnda intervjuer genomfördes under december 2017 en intervjuomgång med samtliga personer i projektgruppen. Syftet var dels att studera hur medlemmarna i projektgruppen uppfattade sin roll samt också studera deras bedömning av förutsättningar för hållbara resultat. Intervjuerna som beskrivs ovan var semistrukturerade vilket innebär att samma frågor ställs till alla respondenter vilka i sin tur kan besvara frågan som de själva vill. Respondenterna får då likartade möjligheter att uttrycka sin åsikt om samma fråga. 3.3.5. Statistik från SCB Utvärderarna har också tagit del av statistik från SCB. Det handlar främst om det antal timmar som deltagarna deltagit. 3.3.6. Avstämning med projektledaren Med jämna mellanrum har utvärderaren och projektledaren haft avstämningar som handlat om projektets status och om praktiska frågor så som datum för kommande datainsamling och urval. Avstämningarna har skett både på telefon och genom fysiska möten. Avstämningarna följer inte någon särskild mall men är av stor betydelse eftersom utvärderaren får en uppdaterad bild av hur projektet genomförs, hur det utvecklas samt vilka utmaningar som finns. 3.3.7. Lärseminarium I anslutning till att fallstudierna under 2016 och 2017 genomfördes inbjöds de skolor som deltagit i fallstudierna till Region Dalarna för att delta i ett lärseminarium. Det var
delprojektledaren och någon från skolledningen som bjöds in. Efter fallstudierna som genomfördes under 2018 erbjöds skolorna att delta i ett skypemöte. Syftet med lärseminariet/skypemötet var att analysera och diskutera de slutsatser som dragits av utvärderingsmaterialet. Seminariet hade ett framåtsyftande perspektiv och syftet var att skapa dialog kring hur skolan kan jobba vidare med att utveckla skolans förhållningssätt och bemötande. Dessutom deltog konsulterna på ett nätverksmöte för alla delprojektledare och skolledare i februari 2017. Lärseminarierna inleddes med en presentation av utvärderingsresultaten och därefter genomfördes en workshop där ett antal framåtsyftande frågor diskuterades. 3.3.8. Styrgruppsmöten Utvärderaren har deltagit i fem styrgruppsmöten. Det första mötet var i början av 2016, det andra var i juni 2016, det tredje i februari 2017, det fjärde i maj 2018 och det sista går av stapeln i december 2018. Vid dessa tillfällen har utvärderarna presenterat resultaten och slutsatser från datainsamlingen. 3.4. Utvärderingens analysram Plugga klart 1 är ett kompetensutvecklingsprojekt som syftar till att skapa bestående resultat både på individnivå och på organisationsnivå. För att utvärderingen ska kunna följa upp en sådan insats krävs flera olika analysramar. Det handlar om projektets kortsiktiga och långsiktiga mål, hur projektet genomförs, dess relevans samt vilka förutsättningar det finns för hållbara resultat. Nedan presenteras dessa analysramar. 3.4.1. Förändringsteori En förändringsteori beskriver vilken typ av resultat och effekter som förväntas uppkomma av en given insats och är ett mycket viktigt verktyg för utvärderingen. Den ligger till grund för vilka resultat och effekter som ska utvärderas och hur dessa kan mätas genom olika indikatorer. Den underlättar också för projektets egen uppföljning. I figur 1 nedan åskådliggörs principerna för ett projekts förändringsteori. resurser aktiviteter resultat effekter kort sikt effekter lång sikt Figur 1. Förändringsteori. 3.4.2. Relevans Med utgångspunkt från en tydlig förändringsteori är det möjligt att bedöma projektets relevans och hur projektet och dess aktiviteter förhåller sig till de identifierade behoven. Det handlar om projektets inre relevans, det vill säga om föreslagna insatser kan leda till förväntade effekter ur olika målgruppers perspektiv. Det handlar också om den yttre relevansen, det vill säga om projektet som helhet kan bidra till utlysningens och programmets mål.
3.4.3. Genomförande Hur ett projekt genomförs och organiseras får konsekvenser för projektets resultat. Därför är det viktigt att studera om projektet fungerar ändamålsenligt och om resursanvändningen står i paritet med måluppfyllelsen. 3.4.4. Hållbara resultat För att resultat från ett utvecklingsprojekt ska kunna implementeras och förändra ordinarie verksamhet efter projektets slut krävs ett strategiskt arbete redan från projektstart. Tidigare forskning visar att det behöver finnas insatser på flera samhällsnivåer för att uppnå hållbar strukturförändring. Ett aktivt ägarskap krävs på alla nivåer, likaså kunskap om innehållet, det behöver svara mot behov, som kan vara olika för olika aktörer och målet för insatsen behöver åtminstone delvis delas. 4. Resultat Nedan presenteras resultat från den datainsamling som genomförts. Det handlar om projektets förändringsteori, genomförande, relevans och hållbarhet. 4.1. Förändringsteori för projektet Plugga klart 1 I figur 2 nedan presenteras en rekonstruktion av projektet Plugga klart 1. Denna förändringsteori är övergripande för hela projektet. Ak6viteter Resultat på kort och lite längre sikt och inom ramen för projek<den Samhällseffekter Akt jämställdhet??? Föreläsningar, övningar, erfautbyte och handledning som bygger på Existen(ellt synsä- Involveringsped agogik Lösningsfokuser at arbetssä- PLUSmodellen Den gemensamma spelplanen xxxxx Deltagarna får ökad kunskap och medvetenhet om a- deras sä- a- bemöta andra påverkar Deltagarna får ökad kunskap och medvetenhet om a- e- respek?ullt och rela(onsbyggande arbetssä- och förmåga a- möta varje individ där hen befinner sig leder (ll a- man som lärare förtjänar förtroende och sin ställning Deltagarna får ökad kunskap och medvetenhet om hur de kan iden(fiera vem de arbetar med (eleven besökare, klagare, kund) Deltagarna får ökad kunskap och medvetenhet om hur de kan få eleven a- bli kund och ta fram en gemensam plasorm samt ta fram en lösning där både detaljerna och effekterna u?orskas (tex genom a- leta euer undantagen) Deltagarna är överens om vilka mål som kompetensutvecklingsinsatsen ska sikta in sig på a- minska avbro- samt vilka delmålen är Deltagarna har en samsyn kring vilka resurser som finns och hur de ska användas Deltagarna får kunskap om hur och var man kommunicerar för a- verksamheten ska kunna arbeta mot målen Deltagarna utarbetar e- gemensamt förhållningssä- kring hur de ska arbeta med elever som riskerar a- inte få fullständiga betyg (grund) eller göra studieavbro- (gy) xxxxx Deltagarna får verktyg a- omsä-a och (llämpa de-a arbetssä- med sina elever genom a- ha en posi(v förväntan på eleverna som handlar om a- de är kapabla och har förmåga ha e- rela(onsbyggande arbetssä- ha e- lösningsfokuserat arbetssä- En arbetsplats skapas där alla blir sedda, lyssnade på, ges möjlighet a- utvecklas och ökad medvetenhet om det egna medarbetaransvaret E- gemensamt förhållningssä1 på skolan finns kring hur man bemöter och arbetar med elever som riskerar a- inte få fullständiga betyg (grund) eller göra studieavbro- (gy). Arbetssä-et bygger på tydliga mål, en samsyn kring vilka insatser (resurser) som behövs, tydliga kommunika(onsvägar samt tydliga ru(ner Verksamheten utvecklas genom förbä-rade arbetssäsom främjar inkludering, jämställdhet, ickediskriminering samt förebygger avbro- Gemensamt perspek(v hos deltagare på risk för avbrosamt vilka insatser som krävs Ru(ner för hur man hanterar iden(fierar riskgruppen används på hela skolan Ökad kompetens hos deltagare a- iden(fiera poten(ella elever i riskgrupp Ökad kompetens hos deltagare a- vidta åtgärder för a- förhindra avbro- Elever i riskzon har ökad skolnärvaro Minskat antal avbro- i skolan Elever i riskzon får bä-re studieresultat Ungdomarnas anställningsbarhet ökar Ungdomsarbetslösheten i regionen minskar Figur 2. Övergripande förändringsteori för projektet Plugga klart 1
De effekter som projektet förväntas bidra till på lång sikt är kopplade till den yttersta effekten av projektet, nämligen att bidra till ett minskat antal skolavhopp. För att detta ska kunna ske behöver projektet bidra till att utveckla skolans verksamhet vad gäller förhållningssätt och bemötande. Deltagarna behöver få ökad kunskap om hur man bemöter olika individer samt vara överens om skolans delmål mot ett minskat antal avbrott, hur resurser ska fördelas, hur man behöver kommunicera för att nå målen samt hur det gemensamma förhållningssättet kring hur man ska arbeta för att förhindra avbrott. Då förväntas rutiner för hur man identifierar riskelever skapas samt hur man ska arbeta med dessa för att förhindra avbrott eller att elever avslutar sina studier med ofullständiga betyg. Vidare ska deltagarna, genom projektet, få verktyg för att tillämpa detta arbetssätt, bidra till att skapa en arbetsplats där alla blir sedda och lyssnade på samt bidra till att skapa ett gemensamt förhållningssätt kring den målgrupp av elever som riskerar att göra studieavbrott eller inte få fullständiga betyg. Som synliggörs i förändringsteorin ovan saknades ett tydligt och explicit innehåll kring de horisontella principerna i denna kompetensutvecklingsinsats, och som redan nämnts ovan upphandlade projektet därför ett särskilt processtöd som skulle ge skolorna stöd i arbetet med de horisontella principerna. 4.2. Datainsamlingen Här presenteras resultaten från datainsamlingen utifrån den analysram som presenterades ovan. Det handlar om relevans, måluppfyllelse, genomförande och hållbara resultat. 4.2.1. Relevans I enkäten tillfrågades respondenterna att ta ställning till påståenden som har med relevansen att göra. Nedan återfinns ett diagram på hur gymnasielärarna har tagit ställning till påståendet om relevans. Innehållet i Plugga klart 1 var relevant för mig i min yrkesutövning. 60 50 40 30 20 10 0 Håller inte alls med. Håller med lite grann. Håller med mycket. Håller med helt och hållet. Vet inte/kan inte bedöma. Figur 3. Respondenterna (gymnasium) tillfrågades att ta ställning till ett antal påståenden (N=125)
I figur 3 kan vi se att en majoritet av de som besvarat enkäten anser att innehållet i Plugga klart 1 var relevant. Personalen som arbetar på gymnasiet och som besvarat enkäten är mer skeptisk till utbildningsinsatsen än vad personalen på grundskolan är. I de öppna svaren återfinns några förklaringar till varför respondenterna (både från grundskolan och gymnasiet) är skeptiska. Det efterfrågades fler konkreta verktyg för att hjälpa elever att Plugga klart och några respondenter skrev att de upplevde att nivån kring framförallt bemötande var för låg och att projektet inte tillförde något nytt. Jag tycker att många av sakerna var självklarheter. Det tog mycket tid utan att ge något tillbaka. I de fallstudier som genomförts ser vi att Plugga klart 1 har tagits emot väldigt olika. På några skolor finns en stark kritik mot insatsen på andra är skolpersonalen mer positiv. På en skola vi besökte har lärare avsagt sig sitt deltagande och projektet har avbrutits. På en annan skola vi besökte menade en av lärarna som intervjuades att det var den bästa kompetensutvecklingen hen någonsin hade deltagit i. 4.2.2. Måluppfyllelse Nedan delas redovisningen av resultaten från datainsamlingen in i rubriker. 4.2.2.1. Ökad kunskap hos deltagarna Mål 1 uttrycks som att minst 80 procent av personalen anser att de har fått ökad kunskap och medvetenhet om förhållningssätt och bemötande enligt egen skattning direkt efter genomförd kompetensutveckling. Enkäten till deltagande lärare visar att mer än hälften av de som besvarat enkäten anser att de fått ökad kunskap om förhållningssätt och bemötande och att de blivit mer medvetna om hur de bemöter flickor och pojkar. Personal på gymnasiet är mer kritiska än personal på grundskolan. För mig har skolans deltagande i Plugga klart 1 lett till... 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Håller Håller Håller Håller Vet inte/ inte alls med lite med med helt kan inte med. grann. mycket. och hållet. bedöma. Att jag fått ökad kunskap om förhållningssätt och bemötande. Att jag är mer medveten om hur jag bemöter llickor och pojkar. Figur 4. För mig har skolans deltagande i Plugga klart 1 lett till (N=125)
51 procent av respondenterna på gymnasiet svarar att de håller med mycket eller håller med helt och hållet och 63 procent av respondenterna på grundskolan svarar att de håller med mycket eller håller med helt och hållet Det är alltså inte så stor andel som 80 procent av respondenterna varken på gymnasiet eller på grundskolan - som anser att de har fått ökad kunskap och medvetenhet om förhållningssätt och bemötande (mål 1). Anledningarna till varför respondenterna svarar som de gör på dessa påståenden kan återfinnas i kommentarerna. Det handlar bland annat om att den undervisande personalen i många fall redan anser sig besitta dessa kunskaper och att nivån var för låg, vilket indikerar att utbildningen inte skulle vara tillräckligt relevant. 4.2.2.2. Ökad kompetens hos deltagarna Mål 2 uttrycks som att minst 60 procent av personalen anser att de har förändrat sitt arbetssätt gentemot eleverna, så att det främjar inkludering, jämställdhet och ickediskriminering. Enkätundersökningen indikerar att lite drygt 25 procent av respondenterna på gymnasiet anser att de har förändrat sitt bemötande gentemot elever. Av de som besvarat enkäten på grundksolan är det drygt 35 procent som anser att de har förändrat sitt bemötande gentemot elever. Figur 5. För mig har skolans deltagande i Plugga klart 1 lett till att jag genomfört konkreta förändringar i hur jag bemöter elever. N=125 I följdfrågorna kan vi se exempel på förändrade beteenden som handlar om att respondenterna upplever att de har blivit bättre på sitt allmänna bemötande, t.ex. att de hälsar på varandra i korridorerna, men även att de tänker med på hur de lägger upp sin undervisning och bemöter eleverna i klassrummet. Respondenterna uppger att de blivit stärkta i att det är betydelsefullt hur de bemöter individer, och att de blivit mer uppmärksamma på signaler än tidigare. Försöka se varje elev, varje dag t.ex. genom att hälsa i korridoren. (Enkätkommentar - gymnasiet) Försöker att ha mera dialoger med eleverna och ställa frågor, att få dem mera delaktiga i lärandeprocessen. (Enkätkommentar gymnasiet) Knappt hälften (45 procent) av respondenterna på grundskolan och en dryg tredjedel av de svarande på gymnasiet har angett att de upplever att Plugga klart 1 har lett till att de är mer uppmärksamma på elevernas bemötande av varandra.
Exempel på sådana förändringar handlar om en ökad medvetenhet om vad som sker mellan eleverna som lett till att man tydligare och oftare agerar och ingriper vid situationer vilket i sin tur anses ha lett till en bättre miljö på skolan då eleverna tar efter och tänker på sitt bemötande. Även fallstudierna ger exempel på att det har hänt något kring, särskilt personalen bemötande mot eleverna. vi mer tänker på hur vi bemöter dem när de kommer tillbaka. Det har vi blivit bättre på. Att jobba med relationer. Vi läste en utredning om hemmasittare (Skolverket). Vad är det viktigaste om de kommer tillbaka? Relation är svaret på allt. Att få synas. (Lärare på gymnasiet) Men det är långt ifrån alla skolor som berättar om sådana förändringar. det finns en stor utmaning att skapa ett gemensamt förhållningsätt och samsyn. (Lärare på gymnasiet) 4.2.2.3. Ökad kompetens att integrera de horisontella principerna Mål 3 uttrycks som att minst 90 procent av personalen anser att de fått ökad kunskap och medvetenhet inom jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering enligt egen skattning direkt efter genomförd kompetensutveckling. Enkäten har inte gått ut i direkt anslutning till själva insatsen men i enkäten har respondenterna ombetts ta ställning till ett antal påstående som handlar om de horisontella principerna. I enkäten som gick ut till gymnasiet har de flesta respondenter svarat nej eller vet ej på frågor om skolans deltagande i Plugga klart 1 har lett till att de genomfört konkreta förändringar i hur de arbetar med jämställdhet och tillgänglighet i undervisningen samt att de är mer uppmärksamma på hur eleverna bemöter varandra utifrån ett könsnormsperspektiv. Figur 6. För mig har skolans deltagande i Plugga klart 1 lett till att jag genomfört konkreta förändringar i hur jag arbetar med jämställdhet i undervisningen. N=125
Figur 7. För mig har skolans deltagande i Plugga klart 1 lett till att jag är mer uppmärksam på hur eleverna bemöter varandra utifrån ett könsnormsperspektiv. N= 125 Figur 8. För mig har skolans deltagande i Plugga klart 1 lett till att jag genomfört konkreta förändringar i hur jag arbetar med tillgänglighet i undervisningen. N=125 Fallstudierna visar genomgående att man inte arbetar aktivt med varken skolans likabehandlingsplan eller med jämställdhetsaspekter. Det finns en medvetenhet om att man inte är så bra på att integrera dessa perspektiv i analyser och i utvecklingsarbetet men, trots att möjlighet har erbjudits genom projektet, har inte så mycket hänt. Vi måste titta på frånvaron och vad den beror på och allt kan inte lösas i PK. Det finns andra anledningar. (Skolledare) Som redan nämnts erbjöd projektet skolorna ett processtöd för att arbeta med de horisontella principerna och dessutom erbjöds föreläsningar för elever eller/och skolpersonal. Det har inte varit någon stor efterfrågan på dessa erbjudanden och i en rapport beskriver MIRAK hur konsulterna har arbetat samt vilka resultat detta arbeta har lett till. 4.2.2.4. Effekter på verksamheten i stort I enkäten ställs flera frågor som ger indikationer på om insatsen har påverkat verksamheten i stort. En fråga handlar om huruvida respondenten anser att det varit bra för skolan att delta i Plugga klart 1. Drygt 70 procent av respondenterna på grundskolan anser att projektet varit bra för skolan, motsvarande andel på gymnasiet är drygt 60 procent. Anledningarna till att respondenterna tyckte projektet varit bra för skolan återfinns i följdfrågorna och handlar om att insatsen har hjälp till att skapa ett gemensamt språk och en samsyn bland kollegorna så att alla jobbar mot samma mål och som i sin tur har underlättat samarbetet i arbetslagen. Många lyfter upp tankesättet kring den gemensamma spelplanen som positivt.
Några av respondenterna angav att de upplever att de fått bättre koll på skolans arbete inom området och att de snabbare kan fånga upp elever som ligger i riskzonen för att bli hemmasittande. Projektdelen som gällde bemötande uppskattades särskilt, både mellan personalen och gentemot eleverna och även att mötena har gett utrymme för diskussion och reflektion. Dessutom tyckte några av respondenterna att innehållet i projektet varit bra och har gett personalen bra verktyg att arbeta med. Även sättet arbetet dokumenterats på inom projektet har lyfts som extra bra för skolan då det gör det möjligt för personalen att följa framstegen och ta arbetet till nästa nivå. I de fallstudier som genomförts stämmer denna bild in på några av de skolor vi besökt. Det är främst personal som arbetar nära projektet som beskriver att man ser förändringar, framför allt skolledare. Allt möjligt om elever och hur man ska göra för att lyckas med undervisning. Så var det inte från början. (Citat från en delprojektledare) Men det finns också skolor som vi besökt som inte anser att Plugga klart 1 har fått några effekter på verksamhetsnivå. En ganska stor andel av den skolpersonal som intervjuats och som inte varit direkt involverade i projektet (Plugga klart 1 och Plugga klart 2) annat än att de deltagit i kompetensutvecklingsinsatsen, anser inte att skolans deltagande har satt några spår. inställningen har varit allmänt negativ och har uppfattats som flummigt I de öppna svaren i enkätundersökningen återfinns förklaringar till varför respondenterna (både från grundskolan och gymnasiet) är skeptiska till att Plugga klart skulle ha gett effekter på verksamhetsnivå. Dessa handlar om att respondenterna upplever att skolans ledningsgrupp inte var tillräckligt inkopplad och att mycket av det som behandlas av Plugga klart 1 berör just ledningsgruppen och kan inte påverkas av övrig personal. Vissa nämnde även att arbetsuppdelningen på skolan gjorde det svårt med gemensamma synsätt och arbetsplaner. I nedanstående avsnitt beskrivs mer ingående några av de förändringar som förväntas ha hänt enligt förändringsteorin. 4.2.2.4.1. Förhållningssätt och bemötande Nästan 70 procent av de svarande på grundskolan och 45 procent av de som jobbar på gymnasiet upplever att skolans deltagande i Plugga klart 1 har lett till utveckling av ett gemensamt förhållningssätt kring bemötande. Exempel på sådana förändringar är att personalgruppen diskuterar förhållningssätt oftare vilket ger en gemensam syn och ett medvetet och gemensamt förhållningssätt. Personalen har fått lära sig hur de ska bemöta elever och de har utarbetat tydligare regler. Flera av de respondenter som är mer skeptiska menar att ledningens roll är viktigt för att uppnå effekter och att det framförallt är representation från skolledningen som saknas.
4.2.2.4.2. Nya rutiner På påståendet om skolans deltagande i Plugga klart 1 har lett till förändrade rutiner kring frånvarorapportering anger drygt en fjärdedel av respondenterna på gymnasiet att så har skett. Motsvarande andel på grundskolan är nästan 50 procent. Figur 9. Skolans deltagande i Plugga klart 1 har lett till förändrade rutiner kring frånvarorapportering. N=125 De svarande lyfter upp positiva aspekter kring ett tydligt gemensamt system kring frånvarorapportering och att frånvaro och förseningar rapporteras in på en gång när lektionen startar. Några av de som svarat anser att det var bra med tydliga rutiner kring frånvarorapporteringen och att de har fått förståelse om vilka risker det innebär när elever börjar vara frånvarande och man är snabbare på att reagera på frånvaro. Även mångtalig rapportering till elevhälsan har varit positivt. I enkäten till gymnasiet var det så många som 40 procent som svarade att de inte visste om deltagandet lett till förändrade rutiner kring frånvarorapportering och 21 procent som angav att projektet inte hade lett till förbättrade rutiner. Motsvarande siffra på grundskolan var här högre och så många som en tredjedel av de svarande på grundskolan ansåg inte att projektet lett till förbättrade rutiner. Av de öppna svaren framkommer det att många svarande framförallt upplever irritation kring att alla gör olika och att rutinerna som finns inte efterföljs. En efterföljande fråga i enkäten till gymnasiet handlar om huruvida skolan har förändrat sina rutiner när det gäller elever som riskerar att göra studieavbrott. Figur 10. Skolans deltagande i Plugga klart 1 har lett till förändrade rutiner när det gäller elever som riskerar att göra studieavbrott. N=125 En liknande fråga till grundskolan är ställd (se figur 11).
Figur 11. Skolans deltagande i Plugga klart 1 har lett till att min skola är bättre på att arbeta med elever som riskerar att inte få fullständiga betyg. N=29 Av figur 10 och figur 11 ovan kan noteras att en knapp tredjedel (29 procent) av respondenterna på gymnasiet svara ja och över hälften av de som besvarat enkäten på grundskolan (56 procent) upplever att skolans deltagande i Plugga klart 1 har lett till förändrade rutiner när det gäller elever som riskerar att inte få fullständiga betyg. Flera respondenter på grundskolan som besvarat de öppna frågorna upplever att Plugga klart 1 har hjälp dem att få bättre koll och bättre samarbete mellan mentorer, specialpedagogen och elevhälsan. Även direktkontakt med hemmet har varit en positiv upplevelse, liksom fler insatser och åtgärder som kan sättas in i ett tidigare skede. Att det funnits extra resurser från Plugga klart som kan hjälpa elever med uppgifter samt en person som är extra ansvarig för att eleverna kommer till skolan har också varit bra. Flera av de på gymnasiet som svarat på de öppna frågorna upplever att det efter Plugga klart är tydligt vilka rutiner som finns och att samarbetet med elevhälsan funkar bra. Det har också skapats en bra diskussion kring detta bland personalen. Av de personer på grundskolan som svarat nej (13 procent) eller vet ej (31 procent) på frågan om de upplever att skolans deltagande i Plugga klart 1 har lett till förändrade rutiner när det gäller elever som riskerar att inte få fullständiga betyg tycker flera att skolans arbete med detta redan varit bra och inte förbättras eller berott på projektet. Av de personer på gymnasiet som svarat nej (21 procent) eller vet ej (50 procent) menar flera att Plugga klart 1 inte lett till förändrade rutiner men att Plugga klart 2 har det. I de allra flesta skolor som besökts via fallstudierna har man förbättrat sina rutiner vad gäller frånvarohanteringen. Med frånvarohantering menas i detta fall inte enbart själva rapporteringen utan hela kedjan från frånvarorapportering till rutiner för att identifiera elever i riskzonen och sätta in åtgärder. Det typiska mönstret är att elever med en viss andel frånvaro blir föremål för elevhälsoteamet (EHT) som föreslår åtgärder varav Plugga klart 2 kan vara en sådan åtgärd. Mer om detta i rapporten för Plugga klart 2. 4.3. Genomförande Plugga klart 1 har haft en projektledare som ingått i ett team av projektmedarbetare på Region Dalarna. Själva utbildningarna har genomförts av upphandlade konsulter. Projektledare och projektmedarbetare från Region Dalarna har genomfört vissa insatser på skolorna vad gäller de horisontella principerna. Under 2017 års datainsamling intervjuades samtliga projektmedarbetare på Region Dalarna. I intervjuerna framkom att projektgruppen fungerar bra, har hittat sina roller och prioriterat arbetsuppgifter, men man konstaterar att det finns mer att göra än vad resurserna räcker till. Dessutom har flera i projektgruppen gått till andra uppdrag, varit
sjukskrivna och det har uppstått ett tidsglapp innan ersättare kunnat komma in i projektet. Vid flera tillfällen har samordnaren på ESF kritiserat projektet för att inte lämna in underlag i tid. Fallstudierna visar att deltagande skolor verkligen uppskattar arbetet som görs i projektgruppen. Jag tycker att jag har fått förmånen att vara med i projektet är dels att vi får träffa andra de är duktiga på Region Dalarna Så värdefullt att träffa folk som jobbar med något liknande och att möta folk som jobbar med samma sak men hur olika det kan bli. 4.3.1. Deltagarna I nedanstående tabell redovisas antalet deltagare per skola, det totala antalet deltagartimmar per skola samt det genomsnittliga antalet deltagartimmar per deltagare. Tabell 3. Antal deltagare per gymnasieskola, antal timmar per skola samt det genomsnittliga antalet timmar som varje deltagare arbetat i Plugga klart 1. Gymnasieskola Deltagare Timmar Tim snitt 1 25 597 23,9 2 3 61 688 11,3 4 110 2116 19,2 5 75 1788 23,8 6 58 1878 32,4 7 22 295 13,4 8 15 627 41,8 9 34 1704 50,1 10 49 543 11,1 11 32 3547 110,8 12 64 2256 35,3 13 30 762 25,4 14 79 1099 13,9 15 17 227 13,4 16 19 363 19,1 17 38 414 10,9 18 19 72 4972 69,1 Total: 800 Totalt: 23876 Snitt: 30,88
Tabell 4. Antal deltagare per grundskola, antal timmar per skola samt det genomsnittliga antalet timmar som varje deltagare arbetat i Plugga klart 1. Grundskola Deltagare Timmar Tim snitt 1 71 2983 42 2 35 1228 35,1 3 48 3751 78,1 4 60 3156 52,6 5 56 1172 20,9 Totalt: 270 Totalt: 12290 Snitt: 45,74 Av tabellerna ovan kan vi konstatera att det genomsnittliga antalet timmar i grundskolan är högre än i gymnasiet. Vi kan också se att de timmar som personalen i genomsnitt deltagit i projektet varierar kraftigt från 10,9 timmar per person till så mycket som 110,8 timmar. Det finns tre mål i Plugga klart 1 som utvärderarna inte har kunnat se över. Dessa är att könsfördelning bland deltagarna ska vara lika som bland skolpersonalen totalt på varje skola vid terminens början, att minst 10 procent av utbildningstiden ska ägnas åt förhållningssätt kopplat till jämställdhetsproblematik (inkl. icke-diskriminering) samt att minst 5 procent av utbildningstiden ska ägnas åt förhållningssätt kopplat till tillgänglighetsproblematik. Det framgår inte i tabellen ovan men vi har tittat på om deltagandet i genomsnitt skiljer sig mellan kvinnor och män och det gör den inte. 4.4. Hållbarhet En längre och mer ingående resultatredovisning kommer presenteras i rapporten för Plugga klart 2. Här väljer utvärderaren att mycket kort sätta fingret på några viktiga förutsättningar för hållbar utveckling som vi noterat i datainsamlingen. 4.4.1. Skolledarnas engagemang Något som återkommer i de öppna svaren i enkäten samt i intervjuerna med projektpersonalen är att skolledningens engagemang är av största vikt för att skolans arbete med bemötande och rutiner för frånvarohantering ska utvecklas och förbättras. Fallstudierna visar att skolledningen på en del skolor kanske inte har haft ett så stort engagemang i Plugga klart och flera av delprojektledarna vittnar om att de ibland kan känna sig ensamma. Nu tillhör delprojektledarna Plugga klart 2 så de är inte direkt inkopplade på Plugga klart 1 men deras uppfattning om skolledningens engagemang är ändå en indikator på ett svagt ägarskap som kan komma att få konsekvenser för hur väl skolan lyckas med att genomdriva en förändring genom Plugga klart 1. Endast ett fåtal skolledare som intervjuats vid fallstudierna säger att de kommer fortsätta arbeta med bemötandefrågor och utveckling av frånvarohanteringen. På flera skolor kommer inte delprojektledaren ha kvar sin tjänst efter projekttiden.
4.4.2. Kommunal nivå I samband med att fallstudierna genomfördes kontaktade utvärderarna förvaltningscheferna (utbildning) för respektive kommun. Av fem tillfrågade kunde tre intervjuer genomföras och dessa tre intervjuer indikerade att förvaltningscheferna överlämnade ansvaret till deltagande skolors rektorer. 4.4.3. Regional nivå De intervjuer som genomfördes i analysfasen av projektet med delar av styrgruppen och andra strategiska personer visar att det fanns en varierande kunskap om projektet, ingen tydlig bild av projektets mål men att förväntningarna på kommunerna och deltagande skolor var höga. De intervjuade som sitter i styrgruppen var osäkra på vilken roll de hade. Delar av projektgruppen har varit på turné i Region Dalarnas kommuner. Där har man träffat förvaltningar och skolledning från deltagande skolor och diskuterat olika frågor som är kopplade till Plugga klart. En prioriterad fråga som kom upp i detta sammanhang var bemötande och förhållningssätt. Frågan ansågs inte vara av första prioritet men viktig. De personer man träffat vid dessa möten anser att projektet har verkat för att skolan ska utveckla sina verktyg för att personalen ska förhålla sig likartat till olika företeelser, t.ex. närvaro och elever. Vidare anser man att frågan är regional och bör hanteras på regional nivå eftersom det finns ett fortsatt behov av ett regionalt stöd. Sammantaget kom kommunbesöken att utmynna i följande slutsatser 1. Projektet startade ett arbete för att lösa tre stora regionala skolutvecklingsutmaningar som måste tas vidare bemötande, valkompetens och avbrott från gymnasiet. 2. Viktigt med en samverkan med kompetensförsörjningsansvariga. Det gäller många frågor som projektet arbetat med. 3. Regional aktör bör finnas och erbjuda processtöd och nätverk/referensgrupper kopplat till skolans verksamhetsplaner och kvalitetssäkring i prioriterad ordning: Avbrottsstatistik Jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering Valkompetens Samordnande funktion: Nätverksträffar/referensgrupper med ovan punkter och de kommunala önskemålen nedan. Utbildningssamordnare
5. Slutsatser I detta avsnitt utgår vi från de utvärderingsfrågor som ställdes i förfrågningsunderlaget. 1. Har projektet uppnått uppsatta mål? 2. Vilka faktorer påverkar hållbarhet? 2.1. I vilken utsträckning har Plugga klart tagit sikte på detta? 3. Vilka faktorer påverkar avbrott? Hur systematiseras kunskap om avbrott? 3.1. I vilken utsträckning har Plugga klart tagit sikte på detta? Som redan nämnts tar vi inte upp fråga 3 till diskussion i denna rapport. 5.1. Har projektet uppnått uppsatta mål? Vi påminner oss om de mål som utvärderingen har haft möjlighet att göra en bedömning av. Dessa är Mål 1: Minst 80 procent av personalen anser att de har fått ökad kunskap och medvetenhet om förhållningssätt och bemötande enligt egen skattning direkt efter genomförd kompetensutveckling Mål 2: Minst 60 procent av personalen anser att de har förändrat sitt arbetssätt gentemot eleverna, så att det främjar inkludering, jämställdhet och icke-diskriminering Mål 3: Minst 90 procent av personalen anser att de har fått ökad kunskap och medvetenhet inom jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering enligt egen skattning direkt efter genomförd kompetensutveckling 5.1.1. Mål 1 Datainsamlingen indikerar att detta mål inte är uppnått men att det ändå är många deltagande personal både på grundskola och på gymnasiet - som anser att de har fått ökad kunskap och medvetenhet om förhållningssätt och bemötande. Genomgående är grundskolepersonalen mer positiv i alla fall i enkätsvaren vilket kan förklaras med att de tycks, i genomsnitt, ha deltagit i Plugga klart 1 i större utsträckning vad gäller antalet timmar per person. 5.1.2. Mål 2 Slutsatsen blir densamma som ovan att målet inte är uppnått men även här kan vi konstatera att många deltagande personal både på grundskola och på gymnasiet - som anser att det har skett en förändring på skolorna vad gäller arbetssättet kopplat till frånvarohanteringen, d.v.s. rutiner för rapportering, hantering och åtgärder. 5.1.3. Mål 3 Slutsatsen blir återigen densamma som ovan att målet inte är uppnått. Utvärderarens bedömning är att det är arbetet med de horisontella principerna och då särskilt kring jämställdhetsperspektivet som projektet har haft utmaningar. Det har varit svårt att få skolorna att intressera sig för att delta i ytterligare insatser kopplade till Plugga klart. Sannolikt hade det skapat ökad effekt om utbildningen på ett explicit sätt hade integrerat arbetet de horisontella principerna i sitt utbildningspaket.