REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN

Sjundeå kommun REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN Kommun Sjundeå Planens namn SJUNDEÅ KOMMUNCENTRUM Detaljplan Detaljplaner som skall förändras med detaljplanen: se 3.2.1 Kvarteren 25, 27, 28, 29, 30, 127, 128, 136, 137 som kommer att bildas i detaljplanen samt gränsande trafik-, gatu-, ban- och parkområden samt specialområden. Utarbetad av Arkkitehtitoimisto Petri Rouhiainen Oy, tfn (09) 251 3030 Behandling Program för deltagande och bedömning (PDB) Tekniska nämnden 8.9.2009 Utkast till detaljplan Tekniska nämnden 8.9.2009 Tekniska nämnden 10.11.2009 och kommunstyrelsen 18.1.2010 Detaljplanförslag Tekniska nämnden 9.3.2010 och kommunstyrelsen 29.3.2010 Ritningsnummer Detaljplan (ritn.nr xxxx) Illustration (ritn.nr xxxx) 1

1. GRUND- OCH IDENTIFIERINGSUPPGIFTER 1.1. Identifieringsuppgifter Identifieringsuppgifterna finns på pärmbladet. 1.2. Planområdets läge Det område där detaljplanen skall ändras är beläget i Sjundeå kommuncentrum. Området gränsar i norr till järnvägslinjen Kyrkslätt Sjundeå Karis, i öst till Sjundeåvägen, i väst till Tegelbruksvägens småhusområde och i söder till Aleksis Kivis skola och Sjundeå sportcentrum. Lägeskartan finns som bilaga (bilaga 2). 1.3. Planens namn och syfte Planen kallas för detaljplan för Sjundeå kommuncentrum. De detaljplaner som rörs av planändringen har uppräknats i punkt 3.2.1 Syftet med arbetet är att komplettera detaljplaneområdet för Sjundeå kommuncentrum. Detaljplanen syftar till att stärka kommuncentrumets befolkningsunderlag och öka områdets dragningskraft som bostads- och serviceområde. Meningen är att kommuncentrumet ska bli ett trivsamt och lockande centrum som är tätt och lågt och i huvudsak reserverat för boende. Förutom boende skall offentliga och kommersiella tjänster placeras på området. Planområdets areal är cirka 16,7 ha. 2

1.4. Redogörelse innehållsförteckning 1. PERUS- JA TUNNISTETIEDOT 2 1.1. Identifieringsuppgifter 2 1.2. Planområdets läge 2 1.3. Planens namn och syfte 2 1.4. Redogörelsens innehållsförteckning 3 1.5. Förteckning över de handlingar som bifogats till redogörelsen 5 1.6. Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som rör planen 5 2. SAMMANDRAG 6 2.1. Planeringsprocessens skeden 6 2.2. Detaljplan 7 2.3. Genomförande av detaljplanen 8 3. UTGÅNGSPUNKTER 9 3.1. Utredning om förhållandena i planeringsområdet 9 3.1.1 Allmän beskrivning av området9 3.1.2 Naturmiljö 9 3.1.3 Byggd miljö 9 3.1.4 Jordägande 10 3.2. Planeringssituation 11 3.2.1 Planer, beslut och utredningar om planområdet 11 4. SKEDENA I UTARBETANDET AV DETALJPLANEN 13 4.1. Behovet av detaljplanen 13 4.2. Planeringens start och besluten om den 13 4.3. Deltagande och samarbete 13 4.3.1 Intressenter 13 4.3.2 Anhängighet 13 4.3.3 Deltagande och växelverkan 13 4.3.4 Samarbete mellan myndigheter 14 4.4. Detaljplanens mål 14 4.4.1 Mål som bestäms av utgångsmaterialet 14 Beaktande av reviderade riksomfattande mål för områdesanvändningen 15 4.5. Alternativa detaljplanelösningar 15 4.5.1 Utredning, bedömning och jämförelse av detaljplanelösningens konsekvenser 16 4.5.2 Val och motivering av detaljplanelösningen 16 5. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 17 5.1. Planens struktur 17 5.1.1 Planens dimensionering 17 5.1.2 Tjänster 18 5.2. Uppnående av mål som rör miljöns kvalitet 18 5.3. Områdesreserveringar 19 5.3.1 Kvartersområden 19 5.3.2 Övriga områden 21 5.4. Planens konsekvenser 22 5.4.1 Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön 23 5.4.2 Konsekvenser för områdes- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin samt trafiksäkerheten och trafiken 23 3

5.4.3 Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturtillgångar 23 5.4.4 Konsekvenser för jordmånen och berggrunden, vattnet, luften och klimatet 23 5.4.5 Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och miljön samt sociala konsekvenser 23 5.4.6 Ekonomiska verkningar 24 5.5. Störningsfaktorer i miljön 24 5.6. Planbeteckningar och -bestämmelser 24 5.7. Namnbeståndet25 6. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 26 6.1. Planer som styr och åskådliggör genomförandet 26 6.2. Genomförande och tidtabell 26 4

1.5. Förteckning över de dokument som bifogats till redogörelsen 1. Formulär för uppföljning av detaljplanen 2. Lägeskarta 3. Utdrag ur landskapsplanen och generalplanen 4. Sammanställning av de gällande detaljplanerna för området 5. Jordägande 6. Detaljplanekarta och bestämmelser 7. Illustration av detaljplanen 8. Parkeringsschema 9. Ruttschema 10. Godkännande av detaljplanen steg för steg 11. Delområdenas olika skeden (riktgivande) 12. Flygbild och närperspektivbilder av området 13. Kornighet av området 1:4000 14. Karta över vattenledningar och avlopp 15. Dagvattenkarta 16. Elnätet (nuvarande situationen) 17. Fjärrvärmeledningarna (nuvarande situationen) 18. Schema över matartrafik 19. Sammandrag av utlåtandena som inkommit på basen av planförslaget med bemötanden 1.6. Förteckning över övriga handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som rör planen 1. Lännentiet Kehityskäytäväselvitys, Uudenmaan liitto, 2009 2. Siuntio, keskustan osa-yleiskaava Kulttuuriympäristöselvitys; Maisemasuunnittelu Hemgård, Arkkitehtitoimisto Anna-Liisa Nisu, Arkkitehdit Björklund Iivonen; 3.6.2008 3. Siuntion keskustan kehittäminen Junaliikenteen tärinäselvitys, WSP Finland Oy, 5.10.2007 4. Siuntion keskustan kaavoitus Meluselvitys, WSP Finland Oy, 1.10.2007 5. Siuntio asema, keskusta-alue rakennettavuusselvitys, Geotek Oy, 31.3.2008 6. Siuntion liityntäliikenneselvitykset, WSP Finland Oyj, 5.10.2007 7. Siuntion kunta maapoliittinen ohjelma, kunnanvaltuuston hyväksymä 23.4.2006 8. Siuntion kunnan ilmastostrategia, ymp.ltk 13.9.2006 9. Siuntio 2003 2040 Maankäytön kehityskuva, Arkkitehtitoiminta Kai Wartiainen, 14.1.2004 (tark.) 10. Länsi Uudenmaan alueen MAL-suunnitelma, Pöyry, 18.5.2007 11. Siuntion kunta Kaupan palvelutarveselvitys, Entrecon, 7.11.2007 12. Inkoon ja Siuntion liikenneturvallisuussuunnitelma; Tiehallinto, Uudenmaan tiepiiri; 2008 13. Bullerutredningen av planområdet Siuntion sydän, WSP Finland Oy, 16.12.2009 5

2. SAMMANDRAG 2.1. Planeringsprocessens skeden Påbörjandet av planeringsprojektet har kungjorts i kommunens planläggningsöversikt för år 2009 som godkänts av kommunstyrelsen. 10.9.2008 har kommunen och Asuntosäätiön Rakennuttaja Oy ingått ett samarbetsavtal i vilket de har kommit överens om utarbetande, planering och genomförande av planändringen för kommuncentrumets område. I oktober 2008 beslöt kommunen och Asuntosäätiö tillsammans att detaljplaneändringen skall utarbetas av Arkkitehtitoimisto Petri Rouhiainen Oy. Detaljplanen har utarbetats av: Arkitekterna Petri Rouhiainen, Pekka Vehniäinen och Antti Mentula, Arkkitehtitoimisto Petri Rouhiainen Oy Projektets program för deltagande och bedömning har utarbetats samtidigt med detaljplaneändringen. Planutkastet var uppe i tekniska nämnden 8.9.2009 ( 59), efter vilket det lades fram till påseende under tiden mellan 29.9. 20.10.2009. Det kom in 9 utlåtanden och 3 åsikter om utkastet samt de tilläggsåsikter som framgördes på informationstillfället får invånarna 28.10.2009. Planutkastet som funnits till påseende var uppe till behandling i tekniska nämnden 10.11.2009 ( 79), efter vilket det skickades till kommunstyrelsen som godkände planutkastet på sitt möte 18.1.2010 ( 14) och beslöt att det skall tas upp till offentlig behandling som ett planförslag. Planförslaget fanns till påseende under tiden mellan 1.2 1.3.2010. Före den utsatta tiden fick man 5 utlåtanden och 1 anmärkning om förslaget. Planarbetet har styrts av en arbetsgrupp som bestod av följande personer Markku Kärkkäinen, kommuningenjör, Sjundeå kommun Juha-Pekka Isotupa; teknisk chef, stf kommundirektör; Sjundeå kommun Anja Mäkeläinen, verkställande direktör, Asuntosäätiö Jorma Peltomäki, verkställande direktör, Asuntosäätiön Rakennuttaja Oy Merja Laaksonen, vice ordförande för kommunstyrelsen / suppleant Pekka Keränen, Sjundeå kommun Arto Penttinen, vice ordförande för kommunfullmäktige / suppleant Yrjö Kokkonen, Sjundeå kommun 6

2.2. Detaljplan Syftet med arbetet är att komplettera detaljplaneområdet för Sjundeå kommuncentrum. Detaljplanen syftar till att stärka kommuncentrumets befolkningsunderlag och öka områdets dragningskraft som bostads- och serviceområde. Meningen är att kommuncentrumet ska bli ett trivsamt och lockande centrum som är tätt och lågt och i huvudsak reserverat för boende. Förutom boende skall offentliga och kommersiella tjänster placeras på området. Antalet våningar i området varierar huvudsakligen mellan två och fyra våningar. I detaljplanen har området betecknats som ett område för både småhusbyggande och höghusbyggande. Det skall bli cirka 450 st nya bostäder, och antalet boende kommer att bli cirka 720. Största delen av parkeringen i planeringsområdet skall vara ytparkering. Största delen av bostadshöghusens bilplatser finns på parkeringsområden som är gemensamma med granntomter. Bilplatserna i kvarter för bostadssmåhus finns antingen på sina egna tomter eller på ett gemensamt parkeringsområde. Det är tillåtet att placera en del av dagligvaruhandelsfunktionernas bilplatser i ett underjordiskt parkeringsutrymme. Den sammanlagda byggnadsrätten i planen är 52980 m 2 våningsyta av vilka 35950 m 2 våningsyta är avsedda för boende. Arealen för olika förråds- och hjälputrymmen är 2860 m 2 våningsyta. För offentliga tjänster och affärslokaler har anvisats 13770 m 2 våningsyta i kvartersområden för centrumaktiviteter, i bostadshusens bottenvåningar och på Y och YL-tomter. Därtill har man anvisat 300 m2 våningsyta för AK-kvarterens gemensamma utrymme. För värmecentralen på ET-tomten har man anvisat en byggrätt på 100 m2 våningsyta. I området har 1200 m 2 våningsyta anvisats för ett kvartersdaghem på YL-tomten. I bottenvåningen i bostadshuset väster om Flemingvägens och Nygatans korsning har 400 m 2 våningsyta anvisats för ett s.k. stenfotsdagis. Detaljplanen har utarbetats så att den kan godkännas i två skeden (bilaga 10). Man har dessutom utarbetat ett riktgivande schema om skedena i byggandet av området (bilaga 11). 7

2.3. Genomförande av detaljplanen Kommunalteknik och åtgärder i anslutning därtill Som en del av ändringen av gaturegleringarna dras Bangårdsvägen och Flemingvägen om och dessutom byggs tre nya gator i området: Nygatan, Nygränden 1 och Nygränden 2. Förutom interna gaturegleringar har Flemingvägens anslutning med Sjundeåvägen flyttats cirka 50 meter söderut. Korsningen kommer att byggas som en cirkulationsplats. Det har planerats att de kommunaltekniska arbetena i området skall börja när det finns planmässiga och kommunaltekniska förutsättningar för detta. Efter detta kan man börja med annat byggande i området. I kommunens ekonomiplan har byggandet av kommunaltekniken förlagts till åren 2010 2015 och husbyggandet etappvis till åren 2010 2020. Genomförandet av detaljplanen styrs av samarbetsavtalet mellan kommunen och Asuntosäätiön Rakennuttaja Oy. I avtalet har man kommit överens om utarbetandet, planeringen och genomförandet av planändringen för kommuncentrumets område. Kommunen planerar och bygger områdets kommunalteknik och ansvarar för kostnaderna för de undersökningar, utredningar mm. som behövs för detaljplaneringen samt för myndighetsarbetet i detaljplaneringen. Tomterna i det område som omfattas av avtalet ansluts till det allmänna vattenlednings-, avloppsoch dagvattenledningsnätet i enlighet med kommunens normala praxis. I samband med detaljplaneringen utarbeta anvisningar för närmiljö och byggnadssätt för avtalsområdet under ledning av kommunen som ett samarbete mellan avtalsparterna. Dessa föreskrifter utgör grunden för kvarter- och objektspecifik planering. Anvisningarna för byggnadssätt fastställs av miljönämnden. I byggandets tidtabell beaktas gårdarnas bullerfrihet i olika byggnadsskeden. 8

3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1. Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Största delen av det område som omfattas av planändringen består av obebyggt åkerfält mellan det befintliga kommuncentrumets tjänster och Tegelbruksbackens småhusområde. I östra delen av området finns existerande offentliga och kommersiella tjänster. En mera ingående redogörelse för dessa finns i punkt 3.1.3. I östra delen av området finns dessutom två gamla bebyggda egnahemstomter. I norra delen nära järnvägen finns den s.k. Tegelbrukshörnans tomt där det finns bl.a. en biltillbehörsbutik och en bilverkstad. På den intilliggande tomten finns det s.k. Lokets sammanträdeslokaler, som ägs av kommunen, samt företagslokaler. Vid järnvägen har placerats en del parkeringsplatser för matarparkering. Efter att detaljplanutkastet varit till påseende har planområdet utvidgats till att omfatta Sjundeåvägen till de delar som gränsar till planområdet. Planområdets areal är cirka 16,7 ha. 3.1.2 Naturmiljö Största delen av det område där planen skall ändras består av obebyggt åkerfält. 3.1.3 Byggd miljö Tjänster Kommuncentrumets nuvarande tjänster finns i planeringsområdet och dess omedelbara närhet. I östra delen av området vid Sjundeåvägen finns kommuncentrumets existerande offentliga och privata tjänster såsom kommunhuset, utrymmen för Aleksis Kivis skola, ett daghem, en dagligvarubutik, en pizzeria, en damfrisering, en restaurang, ett postkontor, en kallstation och andra små affärslokaler. Trafik I landsvägstrafiken tjänas området av Sjundeåvägen (landsväg 115) som förmedlar trafik från samtväg 51 mot Lojo. Alla busstrafikens avgångar baserar sig på transport av skolelever och studerande. Hållplatsen för spårbunden trafik i Sjundeå finns i planeringsområdets omedelbara närhet norr om området. Tågtrafiken består av persontågstrafik som pågår dygnet runt. Förutom fjärrtågsturer finns det 6 8 lokaltågsturer mellan Helsingfors och Karis under vardagarna. Byggd kulturmiljö I planeringsområdets östra del, nära dagligvaruaffären finns ett gammalt egnahemshus i två våningar. I utredningen av områdets kulturmiljö har huset konstaterats ha landskapsmässigt värde. Enligt generalplanen måste en byggnad 9

i första hand bevaras, men av funktionella skäl kan den ersättas med ett nybygge under förutsättning att nybygget i arkitektoniskt hänseende förbättrar den byggda miljön i tätorten. Boendet i det gamla egnahemshuset säkerställs i enlighet med markanvändningsavtalet mellan kommunen och markägaren. I utredningar har det inte kommit fram att det skulle finnas andra sådana objekt i området som är viktiga för kulturmiljön. Tekniskt underhåll och naturgasledningar Schema över vattenledningar och avlopp samt en karta över naturgasledningarna finns bifogat till redogörelsen (bilaga 14). På plankartan kommer att utmärkas eventuella utrymmesreservationer för behövliga rör i skedet för planförslaget. Elkablar I planeringsområdets östra del, väster om dagligvarubutiken finns en befintlig telecentral. Schema över vattenledningar och avlopp har bifogats till redogörelsen (bilaga 15). Miljövård och miljöstörningar Planeringsområdet är inte grundvattenområde. I planeringsområdet förekommer buller som orsakas av trafiken på Sjundeåvägen och Kustbanan. Rälsgående trafik ger upphov till vibrationer som är skadligt för byggnader både som vibration och som stombuller. Enligt en vibrationsutredning för området hör det område vars avstånd från järnvägen är mindre än 48 meter till ett område med förhöjd vibrationsbenägenhet. 3.1.4 Jordägande GÅRDSNUMMER ÄGARE AREAL (ha) 755 406 9 0 Sjundeå kommun 0,6236* 755 406 6 33 Ralf Wahlberg 1,5080 755 406 6 34 Tor Wahlberg 1,5031 755 406 6 75 Sjundeå kommun 0,3287 755 406 6 79 Ratahallintokeskus 1,1830* 755 406 6 94 Sjundeå kommun 3,4849* 755 406 6 95 KOy Tiilitehtaankulma 0,2484 755 406 6 96 Sjundeå kommun 0,6436 755 459 1 473 Elisa Oyj 0,0551 755 459 1 480 FAb Sjundeå Bankhus 0,1812 755 459 1 484 KOy Aseman Liikekeskus 0,4111 755 459 1 486 Sjundeå kommun 0,3262 755 459 1 606 Fast. Ab Sjundeå hagen 0,2855 755 459 1 675 Sjundeå kommun 4,2061* 755 459 1 710 Andelslaget Varuboden 0,1825 755 459 1 712 Sjundeå kommun 0,0905* 755 1 9901 11 Sjundeå kommun 0,1309* 755 859 2 11 Tiehallinto 1,2866* *arealen för den del av gården som gränsar till planområdet 10

Planområdets areal är sammanlagt 16,7017 ha. 3.2. Planeringssituation 3.2.1 Planer, beslut och utredningar om planområdet De riksomfattande målen för områdesanvändning Statsrådet beslutade om målen 30.11.2000. De riksomfattande målen för områdesanvändning har reviderats med statsrådets beslut 13.11.2009. Ändringarna och kompletteringarna trädde i kraft 1.3.2009, och de har beaktats i planutkastet (se 4.4.1). Landskapsplan (bilaga 3) I landskapsplanen för Nyland som fastställts av miljöministeriet 8.11.2006 har området betecknats som område för tätortsfunktioner och kulturmiljö. Utvecklingsbild för markanvändningen För Sjundeå har utarbetats Utvecklingsbild för markanvändningen 2003 2040 som godkänts av kommunfullmäktige 28.6.2004. Utvecklingsbilden ger en helhetsbild av markanvändningen i kommunen och visar hur den kommunala markanvändningen skall styras i framtiden i enlighet med den hållbara utvecklingens principer och på ett sätt som ger stöd åt kommunens helhetsekonomi. I utvecklingsbilden konstateras att kommuncentrumet är det viktigaste föremålet för utveckling av bebyggelse och tjänster i Sjundeå kommun men att det inte är lockande i sitt nuvarande skick. Kommuncentrumet upplevs som diffust, utspritt och osammanhängande: det genomkorsas av en landsväg, miljön är inte intim och inbjuder varken till att promenera eller till att stanna. I utvecklingsbilden konstateras att utvecklandet av hela området kräver aktiva åtgärder och ändringar i den nuvarande stadsstrukturen. Den föreslagna fördelningen av befolkningstillväxten förutsätter en stark styrning, så att inflyttningsströmmarna inte riktar sig till glest bebyggda områden i stället för kommuncentrumet. Det är också viktigt att utnyttja kommuncentrumets servicestruktur på lång sikt. Generalplan (bilaga 3) För området har 6.10.2008 godkänts en delgeneralplan i vilken området i huvudsak har betecknats som bostadsområde, område för tjänster och förvaltning samt som närrekreationsområde. Planen har vunnit laga kraft 9.5.2009. Detaljplan (bilaga 4) I de gällande detaljplanerna har området reserverats bl.a. för lokal-, affärs- och kontorsbyggnader, bostadshus, allmänna byggnader och byggnader för samhällsteknisk försörjning samt för park- och gatuområden. I samband med planläggningsarbetet ändras följande detaljplaner: 11

NR Datum för Namn fastställande 28 23.9.1996 Ändring av byggnadsplanen, järnvägsområdet, byarna Bollstad och Sjundby, kvarteret 26 och en del av kvarteret 23 samt trafikområden, specialområden och vägområden 20 21.2.1991 Byarna Bollstad och Sjundby trafik-, väg- och rekreationsområde, ändring av byggnadsplanen, byarna Bollstad och Sjundby kvarteren 1, 2, 20, 23, 24, 26, 27 och 28 samt trafik-, väg- och rekreationsområden 18 18.4.1990 Ändring av byggnadsplanen, byarna Bollstad och Sjundby, kvarteren 29,30, 65 och en del av kvarteret 25 samt vägoch rekreationsområde 29 16.12.1996 Utvidgning av centrumet, byggnadsplan, byarna Bollstad och Sjundby, kvarteren 127-130 samt väg- och rekreationsområden. Ändring av byggnadsplanen, Sjundby, vägområde. 41 28.1.2002 Ändringen av detaljplanen gäller kvarteret 27 och delkvarteret 25 i Sjundeå kommun med tillhörande rekreations-, special- och gatuområden. Med ändringen av detaljplanen bildas kvarteren 27, 136, 137 och kvarteret 25 i Sjundeå kommun med tillhörande rekreations- och gatuområden. 45 23.2.2004 Ändringen av detaljplanen rör kvarteren 29,30,30a, en del av kvarteret 25a samt rekreations-, trafik-, gatu- och torgområden. Med ändringen av detaljplanen bildas kvarteren 29,30,30a, en del av kvarteret 25a samt rekreations-, trafik-, gatu- och torgområden. I de gällande detaljplanerna i planeringsområdet har markanvändningen bestämts med följande planbeteckningar: KTY: Kvartersområde för verksamhetsbyggnader K: Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader YO: Kvartersområde för undervisningsbyggnader YH: Kvartersområde för förvaltningsbyggnader och ämbetshus AL: Kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader ET: Område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning I detaljplaner finns dessutom reserveringar för ban-, gatu-, parkerings-, torg-, park- och närrekreationsområden Sjundeå kommuns byggnadsordning har antagits av kommunfullmäktige 12.11.2001. Byggnadsordningen trädde i kraft 1.1.2002. Ändringen till 31 har godkänts av Sjundeå kommunfullmäktige 1.10.2007. Baskartan godkändes 14.12.2007. Inget byggnadsförbud har utfärdats för planeringsområdet. 12

4. SKEDENA I UTARBETANDET AV DETALJPLANEN 4.1. Behovet av detaljplanering Kompletterandet av kommuncentrumet, förenhetligandet av tätortsbilden och stärkandet av befolkningsunderlaget är ett viktigt projekt för Sjundeå kommun. När ett område som ligger på ett ypperligt ställe ur samhällsstrukturens synvinkel planeras för bostäder gagnar detta hela kommunen. Kommunens mål har varit att styra hälften av befolkningstillväxten i kommunen till kommuncentrumets område. Det planerade området ingår i planläggningsprogrammet för åren 2009-2012 som godkänts av kommunstyrelsen. Enligt uppskattning kommer detaljplanen att antas år 2010. Byggandet av kommunalteknikens första skede kommer sannolikt att ske under åren 2010-11. Intiativet för ändring av den befintliga detaljplanen har kommit från kommunen. 4.2. Planeringens start och besluten om den Besluten och tidtabellen har framställts i punkt 2.1. 4.3. Deltagande och samarbete Deltagande och samarbete har beskrivits i programmet för deltagande och bedömning, vilket skickas till intressenterna efter behandlingen i den tekniska nämnden. 4.3.1 Intressenter I enlighet med markanvändnings- och bygglagen har intressenterna och de som ger utlåtanden definierats i ett program för deltagande och bedömning som godkänts i planeringens begynnelseskede. Intressenter till planen är bland annat de som bor i området samt de vilkas livs- eller arbetsförhållanden kan påverkas av planen. 4.3.2 Anhängighet Inträdet av detaljplanens anhängighet har meddelats i kommunens planläggningsöversikt för år 2009 (ks 23.3.2009, 86 ), genom kungörelse på kommunens anslagstavla och på kommunens webbplats www.siuntio.fi samt genom att skicka programmet för deltagande och bedömning (PDB) till intressenterna. 4.3.3 Deltagande och växelverkan I samband med beredningen av planläggningen har man anordnat öppna invånarkvällar med vilkas hjälp man på förhand har diskuterat gemensamma mål och samlat idéer och respons om hur kommuncentrumet skall utvecklas. Man kommer att fortsätta samarbetet efter behov under planprocessen bl.a. i form av workshop- och grupparbete. Förutom invånarkvällar har man anordnat planeringsmöten där deltagarna har varit kommunstyrelsens förtroendemän, markägare i området, Asuntosäätiös 13

representanter, planläggare och kommunens ämbetsmän. Därtill har man underhandlat med företagarna i området och den lokala företagarföreningen. Invånare, intressenter och andra parter har möjlighet att uttala sin åsikt i olika skeden av planläggningen. Utlåtandena och åsikterna om planutkastet och planförslaget tas i beaktande i den fortsatta behandlingen och till dem utarbetas planläggarens svar som underlag för beslutsfattandet. 4.3.4 Samarbete mellan myndigheter Vid behov anordnas ett samråd mellan myndigheterna om planändringen. Centrala myndigheter informeras separat om planeringens framskridande. I myndighetssamarbetet används förhandlings- och remissförfarande. Planutkastet och planförslaget skickas till myndigheter på remiss. 4.4. Detaljplanens mål 4.4.1 Mål som bestäms av utgångsmaterialet Mål som ställts av kommunen Kommunen och Asuntosäätiö har ingått ett samarbetsavtal vars syfte är att göra kommuncentrumets område till en högklassig helhet som ger ett färdigställt intryck. I genomförandet strävar man efter en så mångsidig bostadsfördelning som möjligt vad gäller hus- och bostadstyper, bostädernas storlek och restriktionsform. Mål som härrör från planeringssituationen I den fastställda landskapsplanen för Nyland har området betecknats som område för tätortsfunktioner och kulturmiljö. I delgeneralplanen för Sjundeå kommuncentrum har området i huvudsak betecknats som område för bostadstjänster och administration, centrumaktiviteter och som närrekreationsområde. I området för centrumaktiviteter kan också affärs-, kontorsoch arbetslokaler byggas. I planläggningen är det centrala målet att stärka Sjundeå kommuncentrum, göra området enhetlig, förbättra miljön och göra stadsbilden enhetlig med en högklassig och intressant planlösning. Ur ett samhällsstrukturellt perspektiv ligger planeringsområdet i offentliga och kommersiella tjänsters och goda kollektivtrafikförbindelsers omedelbara närhet, vilket ger utmärkta utgångspunkter för ökat bostadsbyggandet i området. Målet är också att skapa en säker och smidig intern trafik samt fungerande gång- och cykelvägar för kvarteren i området. Mål som härrör från områdets förhållanden och egenskaper Byggandet placeras i landskapet på bästa möjliga sätt vad gäller mikroklimatet och växtligheten och så att de störande faktorerna i miljön minimeras, och området ansluts till kommunalteknikens nätverk så ekonomiskt som möjligt med beaktande av terrängförhållanden. Enligt bestämmelser måste byggnadernas och vistelseområdenas bullerskydd förverkligas så att riktvärdet för ljudnivån utomhus 55dB(A) dagtid och 45dB(A) 14

nattetid (statsrådets förordning 993/1992) inte överskrids. I bostadslokaler är riktvärdet 35dB(A) dagtid och 30dB(A) nattetid. Enligt den bullerutredning som gjorts i området inskränker det nattliga 45 db bullerområdet planeringen, eftersom 45 db-området nattetid är större än 55 db-området dagtid. Målet är att genomföra bullerskyddet utomhus genom placering av byggmassor och först i andra hand med bullerskärmar, om man inte annars kan nå de värden som krävs. Vad gäller balkongernas bullerskydd är målet i första hand att placera balkongerna i bullrets skuggområden och i andra hand genom att bekämpa bullret med balkonginglasning. Man syftar till att placera bostadshusen så att de befinner sig på minst 48 meters avstånd från närmaste spår, så att de kommer att höra till vibrationsklassen H med ringa vibrationsbenägenhet oberoende av grundläggningssätt. Målet är att ansluta kvarterets inre trafik och gång- och cykelvägarna som går genom kvarteret säkert till det existerande nätverket av gator och gång- och cykelvägar. Beaktande av reviderade riksomfattande mål för områdesanvändningen Eftersom detaljplanen inte har varit till påseende före 1.3.2009, måste reviderade nationella mål för områdesanvändning tillämpas på planen. I enlighet med målen för områdesanvändning har planområdet bra järnvägsförbindelser, vilket gör Sjundeå existerande tätortsområde enhetligt. Tätortscentrumets tjänster och arbetsplatser finns nära bostadsområdet och dessutom stöder sig området kraftigt på fungerande förbindelser för kollektivtrafik och lätt trafik. Näringslivets verksamhetsbetingelser har främjats genom att anvisa sammanlagt 13420 m 2 våningsyta för affärslokaler och offentliga byggnader i området. Från tidigare finns det sammanlagt 6800 m 2 våningsyta för affärslokaler och offentliga byggnader, kommunhuset inberäknat. Det faktum att området har en fungerande järnvägsförbindelse bidrar till att bromsa klimatförändringen. Energiförsörjningen effektiveras av att det finns en fjärrvärmecentral i den nordöstra delen av området. Till planeringsprocessen har inbjudits en utomstående expert som utreder möjligheterna att planera och bygga området så energieffektivt och miljövänligt som möjligt. Förverkligandet av utkastet till detaljplan för Sjundeå kommuncentrum kommer att stödja de särskilda mål som ställts för utvecklandet av Helsingforsregionen, och stadsbildslösningen möjliggör utvecklingen av en bra tätortsbild. 4.5. Alternativa detaljplanelösningar I början av planeringsarbetet, före utarbetandet av utkastet till detaljplan undersökte man olika sätt att ordna fordonstrafik och GCM-trafik, indela byggnadsmassor i kvarteren, olika alternativ för typer av bostadshus, byggandets effektivitet, mängden av affärsbyggnader och parkeringsarrangemangens effekter på helhetslösningen i området. 15

Planeringsarbetet har utförts på överenskommet sätt oberoende av de nuvarande gränserna för jordägande. Detta har gjort det möjligt att leta efter en planeringslösning som passar för platsen så bra som möjligt. 4.5.1 Utredning, bedömning och jämförelse av detaljplanelösningens konsekvenser Planlösningens effekter på den nuvarande situationen är betydande och de behandlas i punkt 5.4. 4.5.2 Val och motivering av detaljplanelösningen Det förslag till detaljplan som lagts fram är ett resultat av arbetsgruppsmöten, diskussionerna på invånarkvällarna och responsen från dem. Planen motsvarar de mål som varit utgångspunkten, nämligen att skapa ett trivsamt och lockande, tätt och lågt centrum i kommuncentrumet. Efter skedet med detaljplaneutkastet gjorde man vissa justeringar och kompletteringar i planen, men annars ändrades grundlösningen inte väsentligt från det tidigare. I planförslaget utfärdades bl.a. preciserande och delvis bindande planbeteckningar och -bestämmelser som har att göra med byggnadernas arkitektur. Efter utkastet till detaljplanen har små kompletteringar och preciseringar gjorts till planen, men annars har grundlösningen inte ändrats väsentligt. Den valda lösningen är effektiv när det gäller att ordna infrastrukturen i området och minimerar antalet gator som går genom området. De föreslagna byggnadstypologierna möjliggör en mångsidig bostadsindelning i området. Detaljplanelösningen utgår från den gällande delgeneralplanen för Sjundeå kommuncentrum enligt vilken området huvudsakligen är avsett för centrum- och boendeaktiviteter. Områdets kommande invånarantal är 720 invånare, och det finns ca 40000 m 2 våningsyta. I planförslaget varierar våningsantalet huvudsakligen från två våningar i områdets södra del till fyra våningar i dess norra del. 16

5. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 5.1. Planens struktur Med detaljplaneändringen för Sjundeå kommuncentrum bildas en helhet med tjänste-, affärs-, småhus- och höghusbostadskvarter som förenhetligar samhällsstrukturen. I planen ingår dessutom reserveringar för ban-, gatu-, parkerings-, park-, närrekreations- och specialområden. I planförslaget har man anvisat både småhus- och höghusbyggande till området. I södra delen av planområdet har bildats småhuskvarter (AP) som utgör cirka en femtedel av den totala byggnadsrätten som reserverats för boende. De höghuskvarter (AK) som placerats i områdets mellersta och norra del i närheten av järnvägen utgör cirka tre femtedelar av byggnadsrätten för boende. De tjänster i kommuncentrumet som sköts av den offentliga förvaltningen, t.ex. skolorna, biblioteket, handelns tjänster och andra närtjänster placeras i C-, Y- och YL-områden i den östra och nordöstra delen av området. I västra delen av området har bildats grönområdet Kirsti Horns park (VL) som tjänar som kommuncentrumets allmänna rekreationsområdet. Planen berör delvis den områdesreservering för järnvägen som gränsar området i norr. Man befattar sig inte med dragning av spåren. I planförslaget har beaktats en tillräcklig områdesreservering för ett extra spår som skall placeras söder om de nuvarande spåren. Inom planområdet förutsätter trafikregleringarna att två gator dras delvis om och att det byggs tre nya gator. Genom Kirsti Horns park byggs en gång- och cykelväg som blir en del av nätet av GC-vägar i kommuncentrumet. Parkeringen har till största del ordnats som ytparkering i LPA-områdena vid järnvägen samt vid långsamt trafikerade parkeringsgator innanför området. En del av matarparkeringen finns i LP-områdena vid järnvägen. Parkeringsplatserna och den täckta bilparkeringen vid järnvägen utgör en buffertzon som binder ljud och partiklar. Det är tillåtet att placera en del av dagligvaruhandelsfunktionernas bilplatser i ett underjordiskt parkeringsutrymme. Detaljplanen har utarbetats så att den kan godkännas i två skeden (bilaga 10). Man har dessutom utarbetat ett riktgivande schema om skedena i byggandet av området (bilaga 11). 5.1.1 Planens dimensionering Arealen för det område där planen skall ändras är 16,7017 ha. Ca 59% av arealen finns på kommunens, ca 15% på statens och ca 26% på andra markägares mark. Den sammanlagda byggnadsrätten i planen är 52730 m 2 våningsyta av vilka 35950 m 2 våningsyta är avsedda för boende. Arealen för olika förråds- och hjälputrymmen är 2860 m 2 våningsyta. Övrig byggnadsrätt i området omfattar sammanlagt 13920 m 2 våningsyta. 17

Det skall bli cirka 450 nya bostäder, så att invånarantalet kommer att bli cirka 720. Hela byggnadsrättens områdeseffektivitet är e=0,31. På höghustomter är effektiviteten e=0,94. I siffrorna ingår byggnadsrätt för affärslokaler och gemensamma utrymmen. Den höga tomteffektiviteten förklaras delvis av att parkeringen placerats på LPA-områden. Dimensionering av parkeringen Största delen av parkeringen har placerats på gemensamma parkeringsområden (LPA). Princip för dimensionering av parkeringen: I AK-kvartersområden 1 bilplats / 75 m 2 våningsyta och m-byggrätt 1 bilplats / 50 m 2 våningsyta I AP-kvartersområden 1 bilplats / 65 m 2 våningsyta I C-kvartersområden 1 bilplats / 40 75 m 2 våningsyta I Y-kvartersområden 1 bilplats / 50 m 2 våningsyta I YL-kvartersområden 1 bilplats / 100 m 2 våningsyta I planen finns ca 790 bilplatser, och kravet i detaljplanen är 754. Dessutom har ca 190 bilplatser anvisats för matarparkering och ca 40 bilplatser för gatuparkering. Dimensionering av parkeringen framgår av parkeringsschemat som finns som bilaga (bilaga 8). 5.1.2 Tjänster För offentliga utrymmen och affärslokaler har byggrätt på sammanlagt 11520 m 2 våningsyta reserverats i C-kvartersområdet och i höghusbostadskvarterens bottenvåningar. I siffran har beaktats de nuvarande affärsbyggnaderna i planområdet. För utbyggnad av dagligvaruhandelsfunktioner med tillhörande små affärslokaler och kontorslokaler har man anvisat ny byggrätt på 3300 m 2 våningsyta (befintlig byggrätt 1200 m 2 ), för kioskbyggnaden på torget sammanlagt 120 m 2 våningsyta och för bostadshusens bottenvåningar på tomterna 700 m 2 våningsyta. För andra kommersiella eller offentliga tjänster i kvartersområdet C har reserverats byggrätt på sammanlagt 6200 m 2. I området har placerats ett separat kvartersdaghem på 12000 m2 på YL-tomten. Dessutom har man anvisat 600 m 2 våningsyta på bostadshusets bottenvåning för ett s.k. stenfotsdagis. På Y-tomten har man reserverat byggnadsrätt på sammanlagt 700 m 2 våningsyta för det nuvarande kommunhuset. På YL-tomten i anslutning till daghemmet har man reserverat byggnadsrätt på 400 m 2 våningsyta för invånarnas gemensamma sammanträdeslokal. 5.2. Uppnående av mål som rör miljöns kvalitet Trafikbullret och vibrationerna från järnvägen i området kan förebyggas med strukturella metoder. För att bekämpa trafikbuller i bostäderna har man i planen bestämt att de balkonger som är utsatta för buller skall glasas in. I offentliga utrymmen utomhus måste belysningen och ytmaterialen vara högklassiga och ansluta sig naturligt till tätortsmiljön. 18

5.3. Områdesreserveringar Markanvändningen genomförs enligt planens principer. Områdesreserveringar och deras syften har framställts i bilaga 1, Formulär för uppföljning av detaljplanen. 5.3.1 Kvartersområden Byggnaderna har strukturerats i kvartersgrupper som avgränsar offentliga gatuutrymmen och bildar en enhetlig fasad mot järnvägen. Parkeringen i bostadskvarteren har ordnats på särskilda parkeringsområden så att de gröna gårdsplanerna som är skyddade mot trafikbuller kan användas för rekreation av de boende. Mellan järnvägen och bostäderna har lämnats en parkeringszon i spårtrafikens vibrationsområde. För kvartersområdena utarbetas en föreskrift för näromgivning och byggnadssätt, i vilken noggrannare instruktioner för förverkligandet fastställs. Kvartersområden för bostadshöghus (AK): I området är våningsantalet i bostadshöghus tre eller fyra. Höghus måste ha ett asymmetriskt sadeltak som har en sådan lutning att hushöjden mot gator, parker, vägen och rekreationsområden är högst tre våningar. Mot gården för utevistelse får fasaden vara fyra våningar hög. Byggnadernas takform måste vara ett osymmetriskt sadeltak, vars vinkel på vistelsegårdarnas sida måste vara minst i förhållandet ett till fyra (1:4) och högst ett till två (1:2). På vägens, torgens, rekreationsområdenas, gatornas och LPAområdenas sida måste takvinkeln vara minst i förhållandet ett till ett (1:1) och högst i förhållandet tre till ett (3:1). Gavlar i fasader mot väg, torg, rekreationsområden, gator och LPA-områden får accentueras med gavelfält ovanför takfoten, för vilkas del bestämmelserna om taklutningen inte behöver iakttas. Takbeläggningsmaterialet skall vara mörkt. Det är tillåtet att ha öppningar i taket i form av takfönster, lanterniner och terrasser. Husfasaderna måste tillverkas av högklassiga material och ett enhetligt byggnadssätt måste följas i enlighet med de principer som anges i anvisningar för närmiljö och byggnadssätt i Sjundeå kommuncentrum. Fasaderna mot gator, torg, vägen, LPA-områden och rekreationsområden måste i huvudsak vara putsade, men de kan också delvis vara träklädda. Fasaderna på markplanet får inte återge ett slutet intryck. Balkonger som är utsatta för buller måste inglasas. Det är tillåtet att förena kvarterens lamelldelar med inglasade balkonger, tak eller murar t.ex. för att förbättra bullerskyddet. På bostadskvarterens innergårdar får inte byggas inhägnader mellan tomter. Det är tillåtet att förena flera tomters lekplatser till en större helhet. På tomterna bör planteras träd, buskage och gräsmattor. Barnens lekplatser skyddas av planteringar och förses med trygga förbindelsevägar. 19

De tomtspecifika mötes- och klubbutrymmena i områdets AK-kvarter byggs alla i kvarteret 127 i anslutning till daghemmet i YL-kvartersområdet. I planen har en byggnadsrätt på 400 m 2 våningsyta getts åt boendeutrymmet. AK-kvarterens bilplatser har placerats på LPA-tomter. Kvartersområden för småhus (AP): I småhuskvarteren kan byggas antingen radhus eller parhus. Byggnaderna skall vara i två våningar och ha ett asymmetriskt sadeltak. Parhus och radhus kan på det i planbestämmelserna föreskrivna sättet förenas med varandra med verandor, uthus och sopskjul och andra sekundära byggnadsdelar så att byggnaderna bildar en enhetlig fasad mot Flemingvägen och Kirsti Horns parken. Radhuslängorna får ha högst fyra bostäder. Det huvudsakliga materialet på fasaderna skall vara träbeklädning. Fasaderna kan delvis vara putsade. Färgsättningen på fasaderna skall genomföras i enlighet med de principer som anges i anvisningarna för närmiljö och byggnadssätt i Sjundeå kommuncentrum. I mitten av AP-kvarteren har placerats ett AH-område för tomternas gemensamma lek- och rekreationsbruk. Bilplatserna i kvarter med bostadssmåhus finns antingen på sina egna tomter eller på LPA-tomter. Kvartersområden för centrumaktiviteter (C): Till utbyggnaden av dagligvaruhandelsfunktionerna med tillhörande affärslokaler och kontorslokaler har anvisats ny byggrätt på 3300 m 2 våningsyta söder om den nuvarande byggnaden. Det är tillåtet att genomföra utbyggnaden i två plan, och de behövliga bilplatserna kan också placeras under byggnaden. I anslutning till nybyggnaden har placerats affärs- och kontorslokaler vid Flemingvägen i tre våningar. Nybyggnadens fasad får inte återge ett slutet intryck mot Sjundeåvägen, utan den måste, i mån av möjlighet, behandlas på ett öppet sätt med hjälp av entréer, fönsteröppningar och fasadglasning. På västra sidan av dagligvaruhandeln finns en befintlig telecentral som får utvidgas t.ex. med en kiosk med anslutande klocktorn som fungerar som ett lokalt landmärke vid torget. Byggrätten för tomten är 150 m 2 våningsyta i vilken har beaktats den nuvarande telecentralens realiserade våningsyta. I C-kvarteret på västra sidan om Sigrid Wasas torget är det tillåtet att placera kommunens offentliga tjänster som biblioteket och mötesplatser för områdets invånare. I byggnadens översta våningar är det tillåtet att placera serviceboende för åldringar. C-kvarterens bilplatser har placerats på LPA-tomterna. Kvartersområde för offentliga närtjänstbyggnader (YL): 20

Daghemmet får förverkligas delvis i två våningar utmed Flemingvägen och Lasse Skyttes stigen. Daghemmets lekplats skall inhägnas i enlighet med gällande bestämmelser. AK-kvarterens gemensamma utrymmen i området har anvisats att byggas alla i anslutning till daghemmet. YL-kvarterets bilplatser har placerats på den intilliggande LPA-tomten. Kvartersområde för allmänna byggnader (Y): Det existerande kommunhuset har bevarats i planen. I den byggrätt som beviljats för tomten har den realiserade våningsytan beaktats. Y-kvarterets bilplatser har placerats på den intilliggande LPA-tomten. 5.3.2 Övriga områden Gatu- och trafikområden Byggandet av området förutsätter ändringar i den befintliga gatustrukturen. Bangårdsvägen och Flemingvägen dras delvis om och dessutom byggs tre nya gator i området: Hästeskos allé, Creutzgränden och Krebsgränden. Därtill har namnet på Flemingvägen, som stakats om och avskurits, bytts till Åke Totts väg. Creutzgränden och Krebsgränden är s.k. återvändsgator, i vilkas ändar man har planerat vändplatser som är tillräckligt stora för servicefordon. Med den här lösningen förhindrar man genomfartstrafiken som kan orsaka säkerhetsrisker i planeringsområdet. Förutom interna gaturegleringar har Sjundeåvägens anslutning flyttats cirka 50 meter söderut till Sjundbyvägen. Samtidigt har korsningen ändrats till en cirkulationsplats, vilket ökar trafikens smidighet och säkerhet samt märker ut kommuncentrumet i väglandskapet. Flyttningen frigör utrymme för utbyggnaden av dagligvarubutiken och de tillhörande nya affärs- och kontorslokalerna. Områdets nuvarande gatuanslutning och affärsbyggnaden vid den nya anslutningen kommer att förbli på sina platser i begynnelseskedet av genomförandet. Med detta beaktas den nuvarande byggnadens återstående livslängd samt tidtabellen för utvidgningen av dagligvarubutikens funktioner. Enligt preliminär uppskattning kommer anslutningen att flyttas i det skede då ungefär hälften av området har blivit byggt. Inom området är körbanornas bredd 5,5 6,5 meter. Utmed gatorna finns gångoch cykelvägar, som vid Flemingvägen och Nygatan har separerats från körbanan med trädrader och gatuparkering. I samband med gatuplaneringen har det bestämts att ca 40 bilplatser skall placeras längs med gatan för att tjäna områdets invånare och besöksparkeringen. Gatorna kan börja byggas, när gatuplanerna har godkänts. Parkeringsområden Parkeringen i området är till största delen ytparkering på parkeringsområden (LPA). 21

Största delen av bostadshöghusens bilplatser finns på parkeringsområden som används gemensamt med granntomter. Bilplatserna i kvarter för bostadssmåhus finns antingen på sina egna tomter eller på ett gemensamt parkeringsområde. En del av bostadskvarterens bilplatser kan vara täckta. Områdena för bilplatser på marknivå inhägnas med skyddsplanteringar. På den sydligare LPA-tomten i det nordligare kvarteret för centrumaktiviteter vid Sjundeåvägen har man föreslagit en parkeringsanläggning som delvis kan byggas i två plan. På LP-områdena vid banan har placerats parkeringsplatser för matarparkering och dessutom finns det parkeringsplatser på norra sidan av banan. I samband med detaljplaneringen av järnvägsbanans norra sida kan man undersöka om det går att utvidga områdets matarparkering från den nuvarande. För tung trafik har anvisats parkeringsplatser i områdets nordvästra del bredvid ET-tomten i LP-området. På LPA-tomten är det tillåtet att placera en kallstation. Samhällsteknisk service I planområdets nordvästra hörn har en ny ET-tomt bildats för fjärrvärmecentralen som tjänar området. Underhållet av kvarteret kommer att ordnas via Bangårdsvägen. För de stamvattenledningar och avlopp, fjärrvärme- och naturgasrör samt elkablar som går genom området har föreslagits behövliga rörreserveringar i detaljplanekartan. För de matarstationer som placeras på området har anvisats behövliga reserveringar i planen. I samband med planeringen har man undersökt olika alternativ för avfallshanteringen i området. Underjordisk tryckluftsavfallshantering i området skulle kräva en betydligt större byggnadsvolym än i nuläget. Parkområden Kirsti Horns parken förenar området med Tegelbruksvägens bostadsområde och Sjundeå sportcentrum i söder. Mitt i området i ändan av Flemingvägen finns den lilla lekparken i Kirsti Horns parken. Det befintliga trädbeståndet bevaras i parkområdena i mån av möjlighet. De parkområden som bildas i mitten av området planteras och utrustas för invånarna. 5.4. Planens konsekvenser Detaljplaneändringens viktigaste konsekvenser gäller i huvudsak ändringsområdet och närliggande kvarter: bostadstomterna kring området, tomterna för leverantörerna av offentliga tjänster och rekreationsområdet. Detaljplaneändringen, byggandet av de nya bostadshusen och ändrandet av landskapet har även vidare konsekvenser för kommuncentrumet, 22

levnadsförhållandena i det, för dess ekonomi samt för miljön, stadsbilden och kulturarvet. 5.4.1 Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Planen har betydande konsekvenser för områdets landskap och tätortsbild. På det nuvarande åkerområdet skall byggas ett nytt bostadsområde för ca 720 invånare. Området blir en del av den befintliga byggda miljön. Den nya detaljplanen motsvarar de mål som ställts i landskaps- och generalplanen för ett område för centrumfunktioner; i området har planerats tätt boende, en park, som fungerar som invånarnas offentliga uterum och vardagsrum, samt affärslokaler som stöder de nuvarande tjänsterna. Planen förenhetligar kommuncentrumets tätortsbild utmed Sjundeåvägen. Kulturhistoriska verkningar har tagits i beaktande i planlösningen. 5.4.2 Konsekvenser för områdes- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin samt trafiksäkerheten och trafiken Nybyggnationen kan kopplas till den byggda kommunalteknikens nätverk. Området har potentiellt goda förbindelser för kollektivtrafik och lätt trafik, som kommer att stödas av de nya förbindelser som skall byggas. I och med att anslutningen till Sjundeåvägen förflyttas och ändras till en cirkulationsplats blir trafiken smidigare och säkrare. Inom planeringsområdet byggs ett nätverk av gång- och cykelvägar som tjänar hela samhällsstrukturen. 5.4.3 Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturtillgångar Planeringsområdet förändras från ett odlat åkerfält till ett tätt bostadsområde. De planerade åtgärderna, parkerna, gräsbeläggandet, nya raderna av träd, växtgrupperna på gårdarna och skötseln av grönområdena ökar växtlighetens mångfald i området. 5.4.4 Konsekvenser för jordmånen och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Planområdet består i huvudsak av lerjord varför byggandet förutsätter pålning. På området byggs ett regnvattensystem, i vilket vattnet används dels för skötseln av parkerna och gårdarna och dels leds huvudsakligen via Brännmalmsbacken till Sjundeån. Säker hantering av dagvatten har beaktats i den kommunaltekniska generalplanen som gjorts för området. Byggandet och grönbyggandet ändrar på områdets mikroklimat genom att bl.a. skapa trivsamma och skyddade gårds- och lekområden. 5.4.5 Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och miljön samt sociala konsekvenser Det ökade invånarantalet i området bidrar till att skapa förutsättningar för berikandet av områdets offentliga och kommersiella service och utvecklandet av hela området. Den befintliga offentliga servicens tillänglighet gör det möjligt att bygga området snabbt. 23

Fotgängarmiljöns mångsidighet, offentliga parkområden och de gemensamma innergårdarna ökar invånarnas trivsel, upplevelser, naturliga umgänge och känsla av trygghet. 5.4.6 Ekonomiska verkningar Byggandet av området är lönsamt ur samhällsteknisk synpunkt eftersom det stöder utvecklingen av Sjundeå kommuncentrum och byggnaderna ligger i närheten av redan befintliga serviceformer och nätverk. Området har även bra potential för utveckling av kollektivtrafikförbindelser. Ett bostadsområde med fungerande kollektivtrafik är förnuftigt för privata hushåll då personbilsberoendet inte är så stort som i de andra bostadsområdena i kommunen. Byggandet kan också i detta hänseende anses vara i enlighet med hållbar utveckling. Förflyttningen av värmecentralen och omdragningen av vissa ledningar orsakar kostnader i genomförandeskedet. 5.5. Störningsfaktorer i miljön Trafikbullret och vibrationerna från spårtrafiken är de största störande faktorerna i området. Genom utformandet och placerandet av bostadsbyggnaderna och genom placerandet av bil- och förrådsskjul kan man bekämpa trafik- och banbullret på gårdsplanerna så att det inte överskrider lagstadgade värden. För bekämpning av buller har utfärdats en bestämmelse för byggandet av bullerbekämpande konstruktioner såsom garage eller staket. Därtill innehåller planbestämmelserna bestämmelser om bostadshöghusens fasader och inglasningen av balkonger. Byggnadsvibreringar och stombuller som orsakas av järnvägen måste utredas i samband med byggnadslovet. Vid behov måste byggnaderna isoleras mot stombuller. I planbestämmelserna för den etappvis genomförda planen har inkluderats en allmän bestämmelse om att bostadsgårdarnas bullerfrihet måste garanteras i alla byggnadsskeden. 5.6. Planbeteckningar och -bestämmelser På planutkastet har märkts ut följande syften AK AP C Y YL K VP Kvartersområde för flervåningshus (det är tillåtet att placera affärslokaler på en del av kvartersområdena) Kvartersområde för bostadssmåhus Kvartersområde för centrumaktiviteter Kvartersområde för allmänna byggnader Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader Park 24

VL ET Närrekreationsområde Område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning 5.7. Namn Därtill visas gång- och cykelvägar samt ban- och gatuområden i planen. Övriga planbeteckningar finns i bilaga 6. De nya gatorna, vägarna, torgerna och parkerna i området har namngivits i enlighet med namnkommitténs förslag. Hästeskon puistotie Hästeskos allé Creutzinkuja Creutzgränden Krebsinkuja Krebsgränden Lasse Skytten polku Lasse Skyttes stig Kirsti Hornin puisto Kirsti Horns park Henrikintori Henrikstorg Asessorintori Assessornstorg Sigrid Wasan tori Sigrid Wasas torg Esikkoaukio Primulaplatsen Därtill har namnet på Flemingvägen, som stakats om och avskurits, bytts till Åke Totts väg. 25