5 5 3 S P P ö y r y. F i n l a n d. O y GRANKULLA STAD. Bostadskvarteren i Björkgård ANVISNINGAR OM BYGGSÄTT. Förslag till detaljplan 25.5.

Transkript

1 S P P ö y r y F i n l a n d O y 0 GRANKULLA STAD Bostadskvarteren i Björkgård ANVISNINGAR OM BYGGSÄTT Förslag till detaljplan

2 2 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT Anvisningarnas syfte Planeringsområdet Mål för planeringen Detaljplanens struktur Utgångspunkter som detaljplanen ger för byggandet Parkering Murar och bullerskärmar 5 2 ALLMÄNNA OMRÅDEN Område för närrekreation (VL) Skyddsgrönområden (EV) 6 3 KVARTERSOMRÅDEN Placering av byggnader och dimensionering av byggnadsmassa Fasadmaterial och färger Gårdsområden 9 4 EKOLOGISKA MÅL Allmänna områden Kvarteren för flervåningshus 78, 501 och Småhuskvarteren 504 och Bild 1 Flygfoto från väster. Bild 2 Vy från kvarter 502 från söder.

3 3 1 ALLMÄNT 1.1 Anvisningarnas syfte Avsikten med anvisningarna om byggsätt är att styra byggandet på området så att området blir ett harmoniskt, högklassigt och trivsamt bostadsområde. Anvisningarna om byggsätt fokuseras på miljöns och byggnadernas yttre framtoning. Anvisningarna ger också råd och rekommendationer för utbyggnad av det s.k. ekosmåhusområdet (en del av kvarter 560 och kvarter 504), så att byggandet leder till ett ekologiskt hållbart slutresultat. Anvisningarna om byggsätt kompletterar bestämmelserna och beteckningarna i detaljplaneändringen för Björkgård. 1.2 Planeringsområdet Planeringsområdets areal är ca 8 hektar och det ligger i Grankulla stads sydvästra del, cirka en och en halv kilometer öster om stadens centrum. Planeringsområdet avgränsas i norr av Bredavägen samt av befintliga bostadskvarter, i söder av Ullasbackavägen samt av Esbo stads gräns. Planeringsområdet omfattar helheten som det nuvarande stationsområdet vid Björkgård bildar. Områdets norra, östra och västra delar gränsar till ett befintligt småhusområde. I söder gränsar området till Ymmersta flervåningshusdominerade bostadsområde i Esbo. Planeringsområdet är till sin karaktär ett obebyggt mångsidigt och orört skogsområde samt en gammal, fuktig äng, som en gång i tiden har dikats ut och vuxit igen. Genom ängen rinner ett dike som har rensats. Järnvägen delar hällmarksskogen i områdets mellersta del. På de återstående delarna växer moskog, gammal tallskog och ställvis förekommer ängsbetonad hällmarksvegetation. En del av hällmarksterrängen är relativt kraftigt nedsliten. Bild 3 Ett småhusområde i Grankulla (foton Pöyry, sommaren 2009). Bild 4 Vy från hällmarkskullen Bild 5 Vy från våtmarksområdet Bild 6 Planeringsområdets läge. (flygfoto: Esbo stad)

4 4 1.3 Mål för planeringen Avsikten har varit att planera området i Björkgård i Grankulla till ett effektivare, stadslikt bostadsområde i stationsområdet. Området ska dock till sin karaktär vara en del av trädgårdsstaden Grankulla. Stationsområdet ska bli ett högklassigt, lummigt och särpräglat område vid kustbanan, där ekologiska och energieffektiva byggnadsprinciper följs i många olika avseenden. De redan befintliga kollektivtrafikförbindelserna, som ytterligare kommer att utvecklas i och med förlängningen av stadsbanan, skapar en utmärkt grund för hållbar stadsplanering. Utvecklingen av området är i linje med de riksomfattande målen för områdesanvändningen (bl.a. en enhetlig samhällsstruktur baserad på spårbunden trafik). I planeringen av bostadsområdena har man velat eftersträva variation, så att Grankulla också har ett utbud av små bostäder och bostäder som kan byggas med olika finansieringsformer. Det har varit nödvändigt att placera småskalig kommersiell service på området. Dessutom har möjligheten att bygga ett daghem på området undersökts. I planeringen av området har man eftersträvat att kombinera trycket på kompletteringsutbyggnad med miljöns specialvillkor och den nuvarande spatiösa stadsbilden. Bostadsvåningsyta med stadsbetonad exploatering har placerats alldeles nära stationen. Norr om kvarteret med flervåningshus har ett daghem placerats. I områdets norra del, nära de nuvarande områdena med egnahemshus, har placerats områden för fristående småhus. Områdena är till sin skala anpassade till den nuvarande spatiösa strukturen och stadsbilden och bildar sålunda en zon mellan den nya och den gamla stadsstrukturen. Avsikten är att området ska vara så grönt som möjligt och ha parkkaraktär. Tanken är att så täckande som möjligt följa ekologiska principer när byggnaderna och miljön på områdena för fristående småhus (kvartersområde AO-560 och kvarter AO-504) planeras och områdena byggs. Alla bostadsbyggnader på området ska om möjligt vara antingen lågenergi- eller passivhus. 1.5 Utgångspunkter som detaljplanen ger för byggandet Flervåningsbyggnaderna i kvarter 501 har grupperats parallellt med järnvägen för att accentuera stationsområdets stadsbetonade anblick. Byggnadernas betydelse i stadsbilden betonas särskilt sett från stationen. Med färger och öppningar kan fasaderna ges variation. Balkongerna planeras huvudsakligen indragna. Kvarterets högsta byggnad ligger i västra delen av kvarteret vid korsningen mellan järnvägen och Bredaporten. Härifrån österut trappas byggnadernas höjd av och blir lägre. Flyttningen av luftledningen och jordkabeln på tomten samt kostnaderna därav bör beaktas när kvarter 501 byggs. Ledningen bör tillfälligt dras i kvarterets södra del. När stadsbanan byggs, flyttas ledningen dels till gatuområdet, dels till järnvägsområdet. Bostadsbyggnaden i kvarter 78 kompletterar det urbana bostadsområdet med flervåningshus i kvarter 501, men skalan blir något nedtonad, då området samtidigt harmonierar med den småhusdominerade stadsstrukturen. Byggnaderna i kvarteren 78 och 501 bör ge området vid stationen en enhetlig anblick. I flervåningshuset i kvarter 78 kan en dagligvaruaffär placeras i stenfoten. Kvarter 502 söder om järnvägen fungerar som bullerskydd och kompletterar stadsbilden mot Esbo. Vid Ullasbackavägen under det lummiga gårdsdäcket, som ligger högre än gatuplanet, reserveras utrymme för småskaliga affärs- och arbetslokaler, som kompletterar servicen i området och skapar en enhetlig gatubild mot Ullasbackavägen. Kvarter 560 och kvarter 504 är småhuskvarter avsedda för småhusbyggare. Målet är att styra planeringen och byggandet så att principerna för ekologi och hållbar utveckling kan beaktas i så många faser som möjligt. Dessa har beskrivits i kapitel 3.1. På området bör uppmärksamhet fästas speciellt vid byggnadernas energiekonomi. Detta innebär att lågenergibyggande och till exempel jordvärme som uppvärmningsform rekommenderas. 1.4 Detaljplanens struktur Området är indelat i tre helheter: kvarteret söder om järnvägen (AK 502), kvartersområdena för flervåningshus (AK 78, AK 501), där också ett daghem finns (PL 501), och småhuskvarteren (ekosmåhuskvarteren AO 560 och AO 504). Vart och ett område kan granskas som en separat helhet. Byggnadssättet ska vara enhetligt inom vart och ett kvarter och byggnadernas ytmaterial och färger ska passa ihop. Färgerna behöver inte vara desamma, men de måste harmoniera. Bredaporten är en viktig gatuvy med hänsyn till stadsbilden och en port mellan Björkgård station och Grankulla. Särskild vikt ska fästas vid dess anblick i stadsbilden.

5 1.6 Parkering I kvarter 501 anläggs invånarparkeringen under en däckkonstruktion. På däcket ligger flervåningshusens gårdsområden där många slags växter ska planteras. I planen ingår en bestämmelse om planteringar på gårdsdäcken. Daghemmets kiss and ride-parkering, som personalen också kan använda, kan dessutom komplettera kvarterets gästparkering på kvällar, nätter och veckoslut. Anvisningar för användningen av parkeringsområdena ges med skyltar och trafikmärken. Parkeringen i kvarter 78 anläggs på markplanet, på området vid kvarterets västra kant. Den västra kanten av kvarter 78 bör avgränsas med ett tättslutande stängsel, till exempel av stenkonstruktion. I kvarter 502 anläggs parkeringen under däck så att kvarterssidan mot Ullasbackavägen reserveras som en stenfotszon för affärs- och arbetslokaler. Till parkeringsplanet kör man via en intern tomtförbindelse. Parkeringen i kvarteren 560 och 504 ordnas i garage på var och en tomt. Gästparkering anläggs framför garagen. borde om möjligt byggas så nära bullerkällan som möjligt på banområdet, även om detta sker på deras bekostnad som anlägger området för närrekreation samt småhuskvarteren. Då uppnås det bästa bullerskyddet och den mest representativa lösningen med hänsyn till stadsbilden för alla parter. Grönområdets bullerskydd ordnas som en enhetlig konstruktion längs banområdets gräns, varvid det också skyddar småhusområdena från buller. Bullerskärmarnas allmänna utseende har beskrivits tidigare i det här kapitlet. Höjden på den bullerskärm som ska skydda grönområdet kan variera trappstegsvis till exempel enligt behovet av bullerskydd. Genom avtrappning kan bullerskärmen också ges en egen särprägel och ett varierande intryck. Kvarterens interna staket har beskrivits i kapitel Error! Reference source not found Murar och bullerskärmar Kustbanan sträcker sig genom området. Den spårbundna trafiken på banan förorsakar buller på området. Trafikbullret från Åbovägen når också området söderifrån. Från gatorna i närheten av området hörs dessutom buller från fordonstrafiken. I kvarter 501, 502 och 78 ordnas bullerskydd kvartersvis. Bullerskyddet i kvarter AK-501 och i kvarteren med småhus (AO 504 och AO 560) ordnas med hjälp av en bullerskärm som byggs intill järnvägen. I kvartersområde PL-501 bör daghemmets byggnadsmassa vara enhetlig längs Bredaporten och Bredavägen. Då blir gårdsområdet skyddat från vägtrafikens buller. I kvarteren 502 och 78 skyddar byggnadsmassorna gårdarna från buller. Dessutom kompletteras bullerskyddet i kvarter 78 med bullerskärmar som placeras på gårdarna. Alla bullerskärmar bör vara enhetliga och ge ett högklassigt intryck, de ska harmoniera med omgivningen och de omgivande byggnadernas arkitektur. I anslutning till bullerskärmarna bör planteringar med många olika växter anläggas. I byggnadernas fasader förutsätts ställvis effektivare ljudisolering än vanligt. Bestämmelser om detta ingår i detaljplanen. Olika parter som fullföljer planen ska anpassa bullerskydden till sina områden så att de bildar enhetliga helheter. På lek- och vistelseområdena får bullernivån på natten inte överstiga 45 db(a). Behövlig höjdnivå på bullerskärmen som ska skydda kvarter 501 och VL-området samt småhuskvarteren räknat från järnvägens höjdnivå har undersökts genom en bullerutredning. Bullerskyddet Bild 7 Principskärning A-A av kvarter 78 åskådliggör avtrappningen av byggnaderna från öster mot väster samt var utrymmena för bilar och en affär placeras i förhållande till byggnadsmassorna och marknivån. Bild 8 Principskärning B-B av kvarter 501 åskådliggör avtrappningen av byggnaderna från väster mot öster samt var utrymmena för bilar placeras i förhållande till byggnadsmassorna och marknivån.

6 6 2 ALLMÄNNA OMRÅDEN 2.1 Område för närrekreation (VL) Närrekreationsområdet Björkgårdsparken norr om järnvägen är till sin karaktär ett naturligt bruksgrönområde, där den befintliga vegetationen bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Kvarter 501 och bergkullen som gränsar till det bör fogas så naturligt som möjligt till varandra. Terrängens höjdskillnader bör omsorgsfullt landskapsutformas med svagt sluttande utfyllnad och naturenliga planteringar. Särskilt gamla landskapsmässigt värdefulla tallar samt kala klippor bör bevaras. Värdefulla träd bör skyddas omsorgsfullt i samband med byggarbetet. Genom området för närrekreation går en riktgivande friluftsled / stig, längs vilken de som bor vid Sotargränden kan ta sig till rekreationsområdet och i riktning mot stationen. Bäckfåran som sträcker sig genom närrekreationsområdet får en ny sträckning i och med kvarterslösningen i detaljplanen. Fåran utformas samtidigt så att den blir naturligare. Bäckfåran slingrar, vilket minskar vattnets strömningshastighet och främjar avdunstning och även vattenrening. Dagvattnet från bostadskvarteren bör avledas längs ytfåror och täckdiken till bäcken. Odlingslotterna på närrekreationsområdet reserveras för invånarna i ekosmåhusområdet, d.v.s. kvarteren AO 560 och 504. På området med odlingslotter har anvisats en liten paviljong-, lagerbyggnad eller motsvarande, och i anslutning till den kan gemensamma utrymmen byggas. Närrekreationsområdets bullerskydd har beskrivits i kapitel Skyddsgrönområden (EV) Ett skogbevuxet område på järnvägens norra sida, väster om Bredaporten, har anvisats som skyddsgrönområde, eftersom området är särskilt utsatt för buller från den spårbundna trafiken. Tvärs över området dras parallellt med järnvägen en friluftsled som i så stor utsträckning som möjligt ska följa terrängen och den befintliga leden. Skogen ska bibehållas i så stor utsträckning som möjligt. Bergkullen på järnvägens södra sida har anvisats som skyddsgrönområde, eftersom området utsätts för spårvägs- och vägtrafikbuller. Den naturliga anblicken av området och dess vegetation ska bevaras. Vid behov kan stigar och friluftsleder styras till området. Bild 9 Illustration av området för närrekreation..

7 7 3 KVARTERSOMRÅDEN 3.1 Placering av byggnader och dimensionering av byggnadsmassa Kvarteren för flervåningshus (AK) 78, 501 och 502 Mångformigheten i raden av flervåningshus i stadsbilden i kvarter 501 kan utökas genom att variera den översta våningen. I planeringen av flervåningshusen bör service- och räddningsvägar till gårdsdäcken ordnas. Platserna för räddningsfordon bör dimensioneras och förstärkas på lämpligt sätt. Körförbindelsen och uppställningsplatsen kan vid behov till exempel förses med förstärkt gräsyta. Vid södra kanten av kvarter 501 byggs en ny räddningsoch serviceförbindelse från Bredaporten till bostadshusens gård. Den här leden utgör dessutom en ersättande förbindelse till stationen tills stadsbanans nya station byggs. Leden för gång- och cykeltrafik genom kvarteret fungerar också som räddningsled. Bild 10 Principskärning C-C av småhuskvarteren 560 och 504. Kvarteren för fristående småhus (AO) 504 och 560 Tomterna i kvarteren 560 och 504 har planerats så att takåsens riktning och läget för fasaden mot gatan för bostadsbyggnaderna längs gårdsgatan är bestämd i planen för att stadsbilden ska bli enhetlig. Byggnadernas takvinkel anges i bild 16. Förutom bostadsbyggnaden kan en envånings bilplats- och ekonomibyggnad uppföras. Dessutom får ett tak för avfallskärl placeras utanför byggnadsytan. Avfallskärlens tak ska anpassas till byggnadernas arkitektur. Ekonomibyggnader ska ha pulpettak och som takmaterial rekommenderas torvtak/gröna tak. Bild 11 Principskärning D-D av kvarter 501. Kvartersområde för närservicebyggnader (PL 501) Daghemmets låga byggnad ligger mellan det befintliga småhusområdet och de nya flervåningshusen. I den noggrannare planeringen av byggnaden bör en enhetlig stadsbild eftersträvas så att den harmonierar med både småhusområdets proportioner och våningshusens arkitektur. Bild 12 Principskärning E-E av kvarter 501. Bild 13 Principskärning F-F av kvarter 501.

8 8 3.2 Fasadmaterial och färger Kvarteren för flervåningshus (AK) 78, 501 och 502 Huvudmaterialet i flervåningshusens fasader ska vara enhetligt. Jämsides med huvudmaterialet kan effektmaterial och -färger användas för att urskilja önskade byggnadsdelar och/eller framhäva olika byggnaders identitet. Huvudmaterial kan vara rappning eller renmurat rödtegel. I byggprojektet ska satsas på en god och intressant arkitektplanering. På balkongernas insidor ska varma nyanser användas. Särskild vikt bör fästas vid rytmiseringen av fasaden på parkeringsdäcket väster och norr om våningshusen i kvarter 501 samt fasadens material. I kvarter 502 ska särskild vikt fästas vid fasadmaterialen på utrymmena under gårdsdäcket, behandlingen och placeringen av öppningar för att undvika ett slutet intryck. Kvarteren för fristående småhus (AO) 504 och 560 Småhusens huvudsakliga fasadmaterial är trä. Fasadbeklädnaden ska vara lodrät brädfodring. Sockeln ska sträcka sig cm över markytan och den ska vara slätgjuten eller ytbehandlad. Småhusens takform är sadeltak. Takåsen kan ligga antingen mitt på byggnaden eller vara osymmetriskt placerad så att den mera långsluttande delen av taket är vänd i den soliga riktningen mot sydväst. Takmaterialet ska ge ett diskret intryck. Taktegel rekommenderas i första hand som täckmaterial. Även betongtegel, takfilt och målad maskinfalsad plåt är möjliga alternativ. Plåt med PVC-yta som täckmaterial ska undvikas. Ekonomibyggnaderna, t.ex. garagen, ska ha pulpettak. Profilplåt, som imiterar tegeltak, får inte användas. Takfoten ska vara öppen och i fönstren bör smala fönsterbågar föredras. Exempel finns i bild 14 och 15. Bild 14 Öppen takfot Bild 15 Exempel på fönsterdetaljer Bild 16 Alternativa takvinklar i kvarteren 560 och 504 för fristående småhus. (inte skalenlig) Bild 17 Exempel på färgalternativ för fasaderna Bild 18 Exempel på färgalternativ för socklarna

9 3.3 Gårdsområden På gårdsdäcken i kvarteren 501 och 502 placeras lämpliga områden för lek och vistelse samt planteras så mycket växtlighet som möjligt så att det går att skapa en gårdsmiljö med många olika växtarter i flera olika skikt. För växtligheten ska reserveras ca cm tjocka konstruktioner beroende på vilka växtarter som ska planteras där. Terrängen kan också utformas på däcket, så att ett tillräckligt växtunderlag för exempelvis träd bildas. Åtminstone en del av vattnet från taken strävar man efter att använda som vattentema på gården eller för bevattning. Jordmassornas och vegetationens (speciellt träd som blir stora) belastning och andra krav som vegetationen ställer ska beaktas när gårdsdäckets konstruktion planeras. Planen för gårdsområdet på däcket bör upprättas samtidigt med den övriga arkitekt- och konstruktionsplaneringen. Figur 19 visar principerna för disponeringen av gårdsområdet i kvarter 501. I närheten av järnvägen bör växtligheten vara riklig och ge ett naturenligt intryck; i närheten av byggnaderna ska gårdsområdet ha en mera byggd karaktär. Så mycket som möjligt av de kala klipporna bör bevaras. Daghemmets (PL 501) gård ligger på ett skyddat område söder om daghemmet. Gårdens höjdnivå ligger ungefär en våning lägre än vägarna som omger byggnaden. Daghemmet bildar en småskalig gräns till kvartersområdet. Byggnadsmassan bidrar till att skapa skydd mot buller på gårdsområdena, och gården är riktad mot solen. Dagvattnet från gården bör avledas till VL-området. Principerna för tomtregleringen i kvarteren AO 560 och 504 framgår av bild 20. Gårdsområdena är indelade i en entrégård och en vistelsegård. På bostadsbyggnadens södra eller västra sida placeras vanligen ett vistelseområde med hård ytbeläggning eller en terrass. Lämpliga material för ytorna är värmebehandlat trä, natursten, betongsten eller grus. Tryckimpregnerat virke är inte tillrådligt att använda. För eventuella stenläggningar rekommenderas fogar av gräs eller sand. Lämpligt material för entrégården är grus eller stenmjöl. Det är tillrådligt att bevara den ursprungliga vegetationen i tomtens kanter och bakre delar på småhusområdena. I byggnadsskedet ska stammarna och rotsystemen skyddas tillräckligt när det gäller träd som ska bevaras. I kanterna av gräsytor som är avsedda för vistelse, i gårdsområdets kanter och hörn planteras träd, prydnadsoch bärbuskar samt marktäckande vegetation, så att de bildar enhetliga områden. Buskarnas storlek och arter kan variera och årstiderna beaktas genom att också plantera låga barrbuskar på gårdsområdet. Som gårdsträd rekommenderas små, blommande lövträd. Perenn- och sommarblomsterrabatter lämpar sig väl på byggnadernas solsidor. Vattnet från taken avleds i rännor till täckdikesbrunnar/stenfickor (ca 50 cm x 50 cm x 30 cm grop fylld med stenar eller grus), varifrån vattnet avleds med perforerat täckdikesrör till planteringsområdena på tomten (djup ca 30 cm). Det är också tillrådligt att vattnet från taken samlas separat i en regnvattencistern, så att vattnet kan användas vid bevattning av planteringarna. På lerig tomtmark är också en liten vattensvacka/-bassäng möjlig. I kvarter 560, mellan gatan och tomten, ska ett rött spjälstaket av trä (höjd max. 1,2 m) byggas. Övriga tomtgränser kan också planteras helt eller delvis med fritt växande häckar. Gårdsgatan ska beläggas med sten. För stenläggningen kan en kombination av betongsten och natursten användas, så att naturstenen avgränsar gatan. På gårdsgatan ska dessutom anläggas en ränna för att avleda dagvattnet vidare. Bild 19 Exempel på behandling av gårdsområdena i kvarter 501 med flervåningshus Bild 20 Exempel på behandling av gårdsområdena i småhuskvarter 560 (inte skalenlig). 9

10 10 4 EKOLOGISKA MÅL Sprängstensmaterialet från bergsbrytningen för banan kan utnyttjas i områdets övriga byggarbeten, till exempel i grunderna och vid anläggning av grönområden, vilket kan minska mängden material som måste transporteras annanstans ifrån och samtidigt också transporttrafiken. 4.1 Allmänna områden På områdena för närrekreation och skyddsgrönområdena bör så mycket som möjligt av den befintliga växtligheten och terrängen bevaras, speciellt berg i dagen och landskapsmässigt värdefulla stora tallar. Fåran som rinner genom området för närrekreation bör utformas så att den blir så naturlig som möjligt och med flackt sluttande kanter. I planteringarna kring fåran bör vilda, inhemska växtarter användas. 4.2 Kvarteren för flervåningshus 78, 501 och 502 På gårdsdäcken ska planteringarna vara anpassade till växtförhållandena på däcket, de ska vara lättskötta, hållbara och främst inhemska växtarter. På andra platser än gårdsdäcken rekommenderas genomsläppliga ytmaterial samt fördröjning av dagvattnet. På ekonomi- och andra byggnader rekommenderas gröna tak (t.ex. fetbladsväxter). I flervåningshusen bör effektiv värmeåtervinning ordnas samt högklassiga, isolerande material och fönster användas. Beträffande husens egna elanordningar såsom hissar och belysning bör energieffektivitet beaktas. I samband med planeringen bör möjligheterna att utnyttja förnybara energiformer såsom sol- och vindenergi undersökas. Lägenheterna bör utrustas med system för uppföljning av energiförbrukningen. Lägenheternas hushållsmaskiner ska väljas med beaktande av energiförbrukningen. Den yttre brädfodringen ska huvudsakligen vara minst 28 mm tjock. Kokade färger och oljefärger såsom linoljebaserade traditionsfärger bör föredras. Lack kan ersättas med linolja eller naturvax. Tomterna i kvarteren 560 och 504 är planerade så att byggnadens långa fasad kan riktas mot ett soligt väderstreck. Förutom med en lågenergilösning kan energispill förhindras genom att anlägga en så liten byggnadsmantel som möjligt, vilket i praktiken betyder en enkel byggnadsmassa utan onödiga utskott. Takytorna har riktats så att solpaneler kan monteras på dem. Stora fönster ska placeras på solsidan och öppningar mot kalla väderstreck undvikas, vilket minskar behovet av belysning och uppvärmning. Lövträd, som enligt årstiden reglerar solens värme i byggnaderna, bör dock planteras framför fönstren. Centrala vistelserum bör placeras mot varma väderstreck. Rökkanalen och eldstaden bör placeras mitt i byggnaden, varvid största nyttan uppnås. Det är tillrådligt med eventuella utskott i ett soligt väderstreck, exempelvis grönrum och inglasade balkonger, som lagrar värme. I täta lågenergilösningar är det skäl att fästa särskild uppmärksamhet vid tillräcklig ventilation. I en maskinell frånluftslösning går det att ta till vara värme, vilket sparar energi. För uppvärmning av fristående småhus rekommenderas jordvärme, som utnyttjar solenergi som lagrats i marken. Förutom en jordvärmepump rekommenderas att en eldstad med luftcirkulation eller en värmeackumulerande eldstad ska planeras i varje bostadsbyggnad. I kvartersområdet för små bostadshus går det också att undersöka om små vindkraftverk kunde användas för en del av energiproduktionen. I så fall måste bullerpåverkan dock utredas noggrant. 4.3 Småhuskvarteren 504 och 560 Förnybara och lokala byggmaterial ska gynnas i så stor utsträckning som möjligt. Som isolering rekommenderas ekologiska material såsom träfiberisolering eller linisolering. I innerväggarnas och mellanbjälklagens konstruktioner ska värmeackumulerande material gynnas, exempelvis en konstruktion av kantställda plankor, som samtidigt samlar upp fukten och förbättrar inomhusluftens kvalitet. Som golvmaterial bör förnybara och återvinningsbara, ekologiska naturmaterial användas, exempelvis trä, linoleum eller kork. Brädgolvet ska vara minst 30 mm tjockt.