DETALJPLAN FÖR BASARÄNGEN

Transkript

1 ERIKSSON ARKKITEHDIT OY ERIARC FORUM Raseborgs stad DETALJPLAN FÖR BASARÄNGEN Anvisningar om byggsättet

2

3 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET TOMT Byggnadens placering på tomten och i terrängen Byggnadstyper BYGGNADERNA Dimensioner och storlekar Farstukvistar Balkonger Tak Utbyggande FASADERNA Komposition Fönster Material och färger GÅRDSPLANERNA DET OFFENTLIGA UTERUMMET... 15

4 (16) 1 ALLMÄNT Dessa anvisningar om byggsättet ansluter sig till detaljplanen för Basarängen. Anvisningarna gäller nybyggnader, utvidgningar av befintliga byggnader samt nya gatu- och torgområden. Anvisningarna gäller kvartersområdena för bostadshus i den lagkraftvunna detaljplanen. Målet är att styra planeringen och genomförandet av byggnaderna och omgivningen så att den önskade arkitektoniska bilden och kvalitetsnivån uppnås och att en trivsam och naturnära boendemiljö skapas. Anvisningarna om byggsättet syftar till att komplettera detaljplanen och dess bestämmelser med hjälp av diagram, fotografier av den byggda miljön och förklarande texter. Dessa anvisningar avser inte reparation av en befintlig byggnad. Trots att den befintliga byggnadens byggnadsplats, våningstal, form, fasader eller annat strider mot detaljplanen, får den det oaktat repareras som sådan. Skyddade byggnader ska underhållas med beaktande av deras värde och vid reparationer ska ursprungligt eller därmed jämförbart material användas i första hand. I kapitel 3 ges anvisningar om hur byggnaden ska placeras på tomten. Frågan illustreras med hjälp av exempel på befintliga miljöer som byggandet ska anpassas till. I kapitel 4 ges anvisningar om storleken på boningshusen och gårdsbyggnaderna samt proportionerna. Kapitel 5 innehåller anvisningar och modeller för planeringen av fasaderna. Med fotografier visas typiska och de mest värdefulla byggnaderna i området, till vilka nya byggnader ska anpassas avseende fasaderna. I detta kapitel finns även färgmallar för byggnadernas fasader. I kapitel 6 ges anvisningar för anläggningen av gårdsplanerna, vegetationen på gårdsplanerna och användningen av olika material. Kapitel 7 omfattar anvisningar för anläggningen av gator och torg. I anvisningarna ingår exempelbilder på byggnader och byggda miljöer även utanför detaljplanområdet i Fiskars tätort. De ställen som bilderna visar kan hittas med hjälp av grundkartan.

5 (16) Detaljplanområdet Basarängen har avgränsats med en röd linje. 2 ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET Fiskars är en av de fem bruksorterna i Raseborg. I Fiskarsdalen, vid åns båda forsar, har det funnits anrikningsanläggningar för järn och koppar sedan 1600-talet. Fiskars är internationellt erkänt och hör till Finlands kulturhistoriska miljöer av riksintresse. I takt med industrins avveckling har Fiskars under de senaste årtiondena utvecklats till ett livskraftigt centrum för konst, formgivning och hantverk. Detaljplanområdet Basarängen ligger i den östra delen av tätorten Fiskars. I den östra delen av detaljplanområdet Basarängen finns två kulturhistoriskt värdefulla tjänstemannabostäder och en chaufförsbostad. Byggnaderna är från och 1920-talen. I den västra delen av detaljplanområdet finns bostadsområdet Konkakumpu. Frontmannahusen i detta område har uppförts på 1950-talet. Öppna åkrar och en kuperad skogsterräng är utmärkande för landskapet i detaljplanområdet Basarängen. Byggandet har grupperats till områdena kring åkrarna.

6 (16) Kvarteren i detaljplanområdet Basarängen. 3 TOMT 3.1 Byggnadens placering på tomten och i terrängen Byggnaden ska planeras och placeras så att jordmassor förflyttas så lite som möjligt. Byggnaden kan genom överenskommelse placeras på mindre än 4 meters avstånd från tomtens gräns. Byggnadens långsida ska gå i sluttningens riktning om inte annat anges i bestämmelser. Bilplatsen eller en ekonomibyggnad som omfattar en bilplats får inte dominera gatubilden. Bilplatsen eller garaget ska helst placeras längre bort från gatan än bostadsbyggnaden eller en annan ekonomibyggnad. Infarten till bilplatsen ska dock anordnas genom minsta möjliga förflyttningar av jordmassorna. Bilplatsen bör placeras så att man inte behöver backa ut på gatan. Kvarter Huvudbyggnaden ska placeras så att den dominerar tomten och ekonomibyggnaderna underställs denna. Byggnaden får placeras fritt i förhållande till sluttningens riktning. Kvarter 23 På en byggnadsyta för ekonomibyggnad är det tillåtet att uppföra en byggnad per tomt. Bilplatserna, lastningsplatsen och eventuella uteförråd ska placeras söder om byggnaderna som gränsar till gatan eller annars så att förråden inte syns från gatan. Tomten ska inhägnas mot gatan ifall byggnaderna inte gränsar till gatan. Infarten

7 (16) ska anordnas via en tvådelad port. Planteringar får inte anläggas mellan ekonomibyggnaden och gatan. Två gårdsplaner vid Skomakarbacken. På bilden till vänster smälter ekonomibyggnaden in i den sluttande terrängen och bostadsbyggnaden är därmed det dominerande elementet i gårdsområdet (detaljplan av Fiskars Bruk, kvarter 4). Till höger gårdsplanen vid Vilhelmshöjd, där byggnaderna har placerats likvärdigt men huvudbyggnaden är större än ekonomibyggnaderna (detaljplan av Fiskars Bruk, kvarter 2). Till vänster en gårdsplan vid Grabbstrand där bostadsbyggnaden har placerats högre upp än ekonomibyggnaden och därmed dominerar tomten (detaljplan av Kattkärr, kvarter 5). Till höger Sjukhusudden, där ekonomibyggnaderna har placerats längs stränderna (detaljplan av Kattkärr, kvarter 16). I kvarter placeras byggnaden bakom skogszonen i den övre sluttningen, varvid man från de övre våningarna ser långt ut i landskapet, men samtidigt bevarar det skogslika intrycket som åkerlandskapet ger.

8 (16) Bild från Albackaåkrarna mot Parkbacken (kvarter 42-43). Byggnaderna skymtar bakom skogszonen, men det enhetliga landskapsrummet på åkern bevaras. 3.2 Byggnadstyper Byggrätten för tomten ska fördelas på flera separata byggnadsmassor eller byggnader, om inte annat anges. På tomten ska ekonomibyggnader uppföras förutom huvudbyggnaden. I och med de fristående byggnaderna blir gårdsplanen med sina farleder och platser för utomhusvistelse en del av boendet. Byggnaderna på tomten ska avvika från varandra avseende form, fasaddisponering eller färg, om inte annat anges i bestämmelser. Huvudbyggnaden Varierande storlekar på husen är typiskt för byggsättet i Fiskars: enfamiljshusen har traditionellt varit små, medan kasernerna med flera bostäder kan vara mycket massiva. Även våningshöjden varierar. När det gäller anpassningen till byggnadsplatsen är lämpliga proportioner en mer väsentlig egenskap än byggnadens storlek, enligt byggsättet i Fiskars. Exempel på bostadshus som är typiska för Basarängen. Uppe till höger ett en familjs tjänstemannahus med stort stomdjup på Disponentbacken (kvarter 22). Till höger ett hus från återuppbyggnadstiden i Konkakumpu (kvarter 24).

9 (16) Ekonomibyggnaden Ekonomibyggnaden ska vara mer anspråkslös till sin natur än huvudbyggnaden, även om den inte alltid skulle vara mindre till storleken. Ekonomibyggnaden kan omfatta t.ex. bastu med tvätt- och omklädningsrum, garage eller carport, arbets- och hobbylokaler, lager eller en sidobostad. Ekonomibyggnaderna kan vara flera till antalet. Ekonomibyggnaden bör inte följa huvudbyggnadens formspråk och detaljer, utan ha en enklare och väjande karaktär gentemot huvudbyggnaden. Till vänster en gårdsplan från återuppbyggnadstiden vid Linjerna. Till höger en ekonomibyggnad på Trädgårdsvägen. 4 BYGGNADERNA Byggnaderna ska ha en tydlig massdisponering och fasaderna ska ge ett lugnt intryck. Utsmyckningar ska undvikas. 4.1 Dimensioner och storlekar Kvarter Byggnaderna får ha ett stomdjup på högst 11 meter. Grunden får vara ungefär lika bred som lång. Kvarter 17 Byggnadens grund ska vara rektangulär med undantag av en farstukvist, burspråk eller andra utsprång. Ekonomibyggnaden ska ha en rektangulär grund och vara klart mindre än bostadshuset. Kvarter 23 Bostadsbyggnaden får ha ett stomdjup på högst 9 meter och de övriga byggnaderna 12 meter. 4.2 Farstukvistar Farstukvistarna är en väsentlig del av dimensioneringen av byggnadsmassan. Nedan visas olika typer av farstukvistar i Fiskars och deras särdrag. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla farstukvistar i näromgivningen. Farstukvisten ska anpassas till byggnadens arkitektur och även de närliggande byggnadernas arkitektur. En sluten farstukvists fasader ska avvika från byggnadens övriga fasader. Det är vanligt att kvisten har 1-glasfönster som är mer dekorativa än i huset för övrigt.

10 (16) Farstukvisten ska ha valmat tak eller sadeltak. För kvistar med balkong rekommenderas svagt sluttande valmat tak. Farstukvisten får bara användas som kvist. Den får inte användas som sovrum eller vardagsrum, utan är avsedd som utrymme vid ingången och/eller vistelseplats. Farstukvisten ska helst byggas som ett halvvarmt rum. Den kan användas som mellanrum mellan det offentliga gaturummet och de privata inomhuslokalerna, när byggnadsplatsen eller byggnaden är belägen nära gatan. Till vänster en ingång/kvist till ett hus från återuppbyggnadstiden i Konkakumpu (kvarter 29), i mitten en avlång kvist att vistas på i ett villaliknande bostadshus på Disponentbacken (detaljplan av Fiskars Bruk, kvarter 20) och till höger en täckt ingång till en villa (kvarter 14). I små arbetarbostäder utgör kvisten en betydande del av byggnadsmassan. Byggnadens grundläggande form ska kunna urskiljas även om kvisten skulle vara stor i förhållande till byggnaden. Stora farstukvistar att vistas på är typiska för de bostadshus som uppförts för tjänstemän. Öppna kvistar som går runt väggarna på en massiv byggnad ger ett lätt intryck och rubbar inte byggnadens form. En täckt ingång som anpassats till husets arkitektur är vanlig hos villaliknande gårdar. 4.3 Balkonger Byggnaderna får förses med en balkong bara ovanför en kvist eller ett burspråk, förutom i kvartersområdena AO-1 och AO/s-1, där man får bygga en balkong per byggnad. En balkong som byggts ovanpå en farstukvist skuggar inte fönstren nedanför. Till vänster balkongen i forstmästarens hus (detaljplan av Fiskars linjerna, kvarter 56) och i mitten en balkong på Hasselbacka (detaljplan av Fiskars Bruk, kvarter 21). Till höger en balkong på ett hus från återuppbyggnadstiden i Konkakumpu (kvarter 24). Denna har placerats på gaveln; den är liten och smäcker och har inget fönster nedanför.

11 (16) 4.4 Tak Största delen av de nya byggnaderna i detaljplaneområdet ska ha ett brant sadeltak under vilket det finns plats att bygga en vindsvåning. Vinden kan byggas för boende genast eller byggas senare. På vinden i byggnader som har skyddats med sr-beteckning är det tillåtet att utöver byggrätten bygga bostadslokaler. Ifall vindsutrymmet saknar fönster eller om fönstrena inte är tillräckligt stora, kan fönster anläggas i byggnadens gavlar eller i vattentaket. Anvisningarna i detta stycke och i kapitel 5.2 berör nya tak- och gavelfönster i skyddade byggnader. Att anlägga nya fönster är en fasadändring som kräver bygglov och när det är fråga om skyddade byggnader ska också museimyndigheten kontaktas. Takets sida ska i regel vara enhetligt och sammanhängande från åsen till takröstet, varvid taket bevarar sin klara och tydliga form. Vindsvåningens fönster ska vara mindre än fönstren i de lägre våningarna. Lokaliteterna i vindsvåningen får inte utökas genom fönster Fönstren ska ha en lodrät yta. En vindsvåning ryms under det branta sadeltaket. Till vänster Disponentens hus (detaljplan av Fiskars bruk, kvarter 13) och till höger ett hus vid Skomakarbacken (detaljplan av Fiskars bruk, kvarter 7). Ljus kommer in från husets gavlar, från fönstren i tvärgavlarna och från fönsterlyktorna. Yttertaket ska byggas av maskinfalsad plåt, takfilt eller lertegel. Lertegeltak ska vara rödbrunt till färgen. Färgen på takfilt och plåt ska vara mörkgrått eller svart. Övriga takkonstruktioner, t.ex. skorstenar, snöhinder och stegar, ska ha samma färg som taket. Byggnaden ska ha öppen takfot. I takfoten rekommenderas fotrännor. Nedan anges de takfärger som ska användas med hjälp av koderna i Dickursbys Symphony 2436-färgkarta. Färgmallarna här sammanfaller inte nödvändigtvis helt med färgerna i Symphonyfärgkartan. mörkgrå V488 och svart Y489

12 (16) Till vänster flygfoto över taken i Åkerraden och jordbrukscentralen. Till höger ett brunt tegeltak på Skomakarbacken. Kvarter Lutningen på sadeltaket ska vara grader. Kvarter 23 Lutningen på sadeltaket ska vara grader. Yttertaket ska vara av plåt som målats mörkgrå. AO-3 kvartersområder Byggnaderna får ha valmat tak, mansardtak eller sadeltak. 4.5 Utbyggande Kvarter Exempel på utvidgning av ett bostadshus i Konkakumpu (kvarter 24). Till vänster en hörnutvidgning, i mitten en separat tillbyggnad och till höger en förlängning. Som utvidgning av hus från återuppbyggnadsperioden rekommenderas att en tilläggsdel som är lika hög som byggnaden byggs till i hörnet av byggnaden, varvid byggnadens tärningslika karaktär bevaras. Hus från 40- och 50-talen kan även utvidgas så att man bygger ett separat hus i samma form som ansluts till det ursprungliga huset till exempel med en kvist. Den nya delen betraktas inte då som utvidgning, utan som en ny byggnad och berörs inte av begränsningen som gäller för utvidgning av en befintlig byggnad.

13 (16) Avlånga, låga hus från 60- och 70-talet kan utvidgas på ett naturligt sätt genom förlängning i åsens riktning. 5 FASADERNA 5.1 Komposition Kvarter Nya byggnaders fasader ska anpassas till fasaderna på byggnaderna från återuppbyggnadsperioden. Följande byggnader är de mest representativa exemplen på byggnationen i området. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla befintliga byggnader i omgivningen. Fasaderna får inte ha delningslister. Byggnader i bostadsområdet Konkakumpu (kvarter 24). Byggnaderna är tärningsliknande avseende massan och kvistarna har placerats på långsidan. Fönstren har placerats osymmetriskt på fasaderna och avviker från varandra. Kvarter Nya byggnaders fasader ska anpassas till fasaderna på de skyddade byggnaderna i kvartersområdena. Följande byggnader är de mest representativa exemplen på byggnationen i området. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla befintliga byggnader i omgivningen. Till vänster villaliknande tjänstemannahus på Disponentbacken (kvarteren 22 och 12) och till höger på Flaggbergsvägen (kvarter 16). Byggnadsmassorna är höga och tärningsliknande. Trots farstukvistar, skyddstak och dekorativa element är fasaderna lugna till sin karaktär. I byggnaderna har bara en arkitektonisk stil tillämpats i taget. Områdena är enhetliga då brädfordringen på alla hus har målats i en ljus nyans.

14 (16) Kvarter 23 Byggnaden ska ha stående brädfodring. Varken listverk eller effektfärger får användas på fasaderna. Ekonomibyggnadens fasad mot gatan ska vara stram och övergripande och den får inte likna ett bostadshus. Till vänster fasader i Övre bruket (kvarter 19), uppe till höger kvarter 30, och nere till höger lantbrukscentralen (kvarter 26). Kvarter 23 ska byggas i samma anda som dessa. Byggnaderna är massiva i förhållande till bostadshusen. Fönstren är indelade i små rutor. Det är knappt om dekorativa element. Det övergripande intrycket är stramt och stiligt. Genomsnittsbild av kvarter 23. Till vänster von Julins väg och en bostadsbyggnad. Mellanrummet mellan dessa ska hållas öppet. Gårdsplanen och industribyggnaderna ligger söder om bostadshuset. Frasabäcken får inte övertäckas. Från bäcken kan man anlägga ett vatten- eller våtmarkselement på gårdsplanen.

15 (16) Vy från Basarängen mot allén. Den första raden av nya bostads- och industribyggnader bakom allén bildar en sammanhängande rödmyllad bakgrund åt träden. 5.2 Fönster Fönstren har en viktig roll när det gäller att anpassa nybyggnadernas fasader till befintliga byggnader. Nedan visars olika typer av fönster i Fiskars och deras särdrag. Vid planeringen av nya byggnader är det anledning att i terrängen närmare undersöka alla fönster i näromgivningen. Indelning av fönsterytorna rekommenderas. Stora, sammanhängande glasytor ska undvikas. Fönster i Konkakumpu (kvarter 24). Typiskt för husen från återuppbyggnadsperioden är nästan kvadratiska fönster som är indelade i två till tre upprätta rutor. Kvistfönstren har i allmänhet smalare rutor. I flera byggnader har fönstren bytts ut senare. Fönster i villaliknande bostadshus på Disponentbacken (kvarter 14 och 16). Fönstren på villaliknande bostadshus har ofta framhävts med snickrade foderbräden eller andra dekorationer. Fönstren är ofta sinsemellan av olika format och storlek. Fönsterindelningen kan vara komplicerad och variera efter fönster. Fönstren är vanligtvis högre än vad de är breda.

16 (16) 5.3 Material och färger Nya byggnader i detaljplaneområdet ska ha brädfodring. Som brädfodring rekommenderas spontad eller läktad brädfodring. Brädfodringen ska målas med oljefärg eller rödmylla som motsvarar nyanserna Dickursbys Symphony 2436-färgkarta. Färgmallarna här sammanfaller inte nödvändigtvis helt med färgerna i Symphonyfärgkartan. Rödmylla motsvarar färgen KM 42 Faluröd i Uulatuotes färgkarta över slamfärg. rödmylla M417, ljusgul J393, ljusgrön K451, vit F479 Kvarter och ljusgul, vit eller ljusgrön Kvarter 23 rödmylla 6 GÅRDSPLANERNA Gårdsplanerna ska beläggas med grått grus eller grå sand. Vidsträckta beläggningar som inte släpper igenom vatten får inte anläggas. Tomten kring ett bostadshus får inte inhägnas, om inte annat anges i bestämmelserna. Konstruktioner på gårdsplanerna, som t.ex. terrasser, vallar, lekställningar, lusthus, grillar och planteringar ska vara enkla och lämpliga för bostadsområdets karaktär. Planteringarna ska placeras på tomterna så att de inte väsentligt försämrar trafiksäkerheten i gatuområdena. I samband med ansökan om bygglov ska en plan över gårdsområdet läggas fram i skalan 1:200. En vårdad trädgård i Kulla (detaljplan av Fiskars bruk, kvarter 18) och öppna vårdade gårdsområden i Konkakumpu (kvarter 29). Följande traditionella trädgårdsväxter och nyttoväxter rekommenderas för odling på gårdsplanerna. Vid valet av växter ska man beakta jordmånen på tomten och terrängens former.

17 (16) buskar: vinbär, krusbär, syren, ros, schersmin, skogstry, sibirisk ärtbuske, hallon, måbär, rosenkvitten, havtorn, alpgullregn, brakved, idegran, häckberberis. rankor: jordreva, klätterhortensia, kameleontbuske, klematis, vildvin, snårvinda, fjärilsranka, rosenböna, indiankrasse. perennor: rabarber, isop, kvanne, libbsticka, spansk körvel, sötblomster, mynta, lavendel, stormhatt, sparvnäva, riddarsporre, gullris, ädelpion, akleja, löjtnantshjärta, lilja, studentnejlika, svärdslilja, narciss, smörboll, pensé, strutbräken, klockväxter, borstnejlika, förgätmigej, vallmo, såpnejlika, ängsruta. fruktträd: äppel, plommon, päron, krikon, körsbär. träd: alm, hästkastanj, hagtorn, tall, hägg, en, pil, rönn, vårtbjörk, ek, lönn, skogslind, ask. 7 DET OFFENTLIGA UTERUMMET Gatorna i detaljplanområdet har i regel grusbeläggning. Till gatuområdena har reserverats utrymme för anläggning av cykel- och gångbanor intill körbanan. Banorna kan separeras till exempel genom höjdskillnader och stenläggning. Gatorna i Fiskars är landskapsmässigt värdefulla och deras omgivning bör bevaras. Vid underhållet och förbättringar av gatorna bör man undvika sådana åtgärder som är till skada för naturen eller landskapet. Det rekommenderas att gatorna inte ska kantas med kantsten. Till vänster en genomskärningsbild av hur cykel- och gångbanan ska placeras intill körbanan i ett bostadsområde. Till höger trottoaren längs Fiskarsvägen vid tornklockshuset i Fiskars Bruks detaljplanområdet. Nya gatumöbler och armaturer ska anpassas till den kulturhistoriskt värdefulla miljön i Fiskars.

18 (16) Till vänster en armatur vid lättrafikleden i Åparken, i mitten en bänk intill dammen vid Nedre bruket och till höger Åparken i nattbelysning.