KS12.705 Detaljplan för fastigheten Uddared 1:101 m fl, LSS-boende vid Bäckstigen, i Lerums kommun Planbeskrivning - Samrådshandling Sektor samhällsbyggnad Planenheten 2014-11-24
Innehåll 1 Detaljplanens omfattning och utformning 6 1.1 Planprocessen... 6 1.2 Planhandlingar... 6 1.3 Till planen hör... 6 2 Planens syfte 7 3 Plandata 7 3.1.1 Läge och areal... 7 3.1.2 Markägare... 7 4 Planeringsförutsättningar 7 4.1 Politiska ställningstaganden... 7 4.1.1 Vision... 7 4.1.2 Lerums kommuns bostadsstrategi... 7 4.1.3 GR:s strukturbild för Göteborgsregionen... 8 4.1.4 Översiktsplan... 8 4.1.5 Program... 9 4.1.6 Detaljplaner och områdesbestämmelser... 9 4.1.7 Övriga styrdokument... 9 4.2 Jord-, berg- och vattenförhållanden... 10 4.2.1 Mark och vegetation... 10 4.2.2 Geotekniska förhållanden... 10 4.3 Natur- och kulturvärden... 11 4.3.1 Naturmiljö och djurliv... 11 4.3.2 Biotopskyddsområden... 12 4.3.3 Kulturmiljö... 12 4.3.4 Fornminnen, byggnadsminnen, kulturminnen... 13 4.4 Miljö- och klimatförhållanden... 13 4.4.1 Radon... 13 4.4.2 Förorenad mark... 14 4.4.3 Påverkan på vattenområden... 14 4.4.4 Luftkvalitet... 14 4.4.5 Risker och störningar... 14 5 Överväganden beträffande planens utformning 15 6 Planens utformning 15 6.1 Bebyggelse... 15 6.1.1 Befintliga bostäder... 15 6.1.2 Nya bostäder... 16 6.2 Kommunikationsleder, trafik, parkering... 16 6.2.1 Befintlig trafiksituation... 16 6.2.2 Framtida trafikflöden... 16 6.2.3 Föreslagen trafikmatning... 17 6.2.4 Parkering för bilar och cyklar... 19 6.2.5 Kollektivtrafik... 19 6.3 Teknisk försörjning... 19 3
6.3.1 Dagvatten... 19 6.3.2 Avlopp och vattenförsörjning... 19 6.3.3 Energieffektiva byggnader och uppvärmning... 20 6.3.4 El... 20 6.3.5 Avfallshantering... 20 6.4 Social livsmiljö- grönområden, lek och rekreation... 20 7 Genomförandet av planen 20 7.1 Organisatoriska åtgärder... 21 7.1.1 Tidsplan... 21 7.1.2 Genomförandetid... 21 7.1.3 Huvudmannaskap... 21 7.1.4 Ordnadet av allmänna platser... 21 7.1.5 Ansvarsfördelning... 21 7.2 Tekniska åtgärder... 21 7.2.1 Utbyggnad... 21 7.3 Ekonomiska åtgärder... 22 7.3.1 Planekonomi... 22 7.4 Fastighetsrättsliga åtgärder... 23 7.4.1 Fastighetsbildning... 23 8 Konsekvenser av planens genomförande 24 8.1 Avvikelse från översiktsplanen... 24 8.2 Förenligt med miljöbalkens (MB) 3, 4 och 5 kapitel... 24 8.2.1 Hushållning med mark- och vattenområden och kvaliteten på mark, vatten, luft och miljö... 24 8.3 Miljökonsekvenser... 24 8.3.1 Behovsbedömning och ställningstagande... 24 8.3.2 Miljökonsekvenser av planen... 25 8.4 Sociala konsekvenser... 25 8.5 Ekonomiska konsekvenser... 25 9 Administrativa frågor 26 9.1 Medverkande... 26 4
5
Planbeskrivning Detaljplan för fastigheten Uddared 1:101 m fl, LSS-boende vid Bäckstigen, i Lerums kommun. 1 Detaljplanens omfattning och utformning Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplan. Detaljplanen består av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser som behövs. Av plankartan framgår hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden. Till detaljplanen finns denna planbeskrivning som förklarar hur planen ska tolkas och hur planen ska genomföras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan utan fungerar som ett komplement till detaljplanen. Dessutom finns en illustrationskarta för att förstå planen. 1.1 Planprocessen Planen har handlagts med normalt planförfarande enligt PBL (210:900). 1.2 Planhandlingar Plankarta med bestämmelser och illustrationskarta Planbeskrivning 1.3 Till planen hör Behovsbedömning Grundkarta Fastighetsförteckning Utredningar: PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun, Reinertsen, 2014-10-28. Uddared 1:198 och 1:101, Floda, Lerum, Detaljplan, Projekterings- PM/Geoteknik, Bohusgeo, 2014-10-09, rev 2014-11-20. 6
2 Planens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av ett LSS-boende. 3 Plandata 3.1.1 Läge och areal Planområdet är beläget norr om Floda station i anslutning till det parkområde som kallas Oscarhöjd. Marken inom planområdet är idag oexploaterad och består av natur och parkmark. I norr och öster avgränsas planområdet av gång- och cykelvägarna Linvägen respektive Bäckstigen. Öster om gång- och cykelvägen Bäckstigen rinner en bäck. Söder ut möter planområdet allmänplatsmark i form av en lekyta och i väster en förskolgård. Planområdet omfattar ca 4300 kvadratmeter. 3.1.2 Markägare Kommunen äger all mark inom planområdet. 4 Planeringsförutsättningar 4.1 Politiska ställningstaganden 4.1.1 Vision Lerums kommun har som vision att bli Sveriges ledande miljökommun 2025 och dess ledord - hållbarhet, kreativitet och inflytande - har valts därför att de ansetts som viktiga hörnpelare i ett hållbart samhälle. 4.1.2 Lerums kommuns bostadsstrategi Bostäder ska byggas vid kollektivtrafikens knutpunkter. Bostäder ska blandas med handel, service och kultur. Bostäder ska byggas med utgångspunkt i det hållbara samhället och grönblå gestaltning. 7
4.1.3 GR:s strukturbild för Göteborgsregionen Göteborgsregionens (GR) medlemskommuner har gemensamt beslutat hur den regionala strukturen ska utvecklas. Huvudstrukturen Målen i Hållbar tillväxt ger, tillsammans med målbilden för K2020, anvisningar för vad som bör utgöra de grundläggande delarna i en övergripande strukturbild med huvudstråk och gröna kilar. 4.1.4 Översiktsplan Mark- och vattenanvändning, ÖP2008 Det område där centrumutveckling av Floda är planerad att ske är markerat i Karta 1, Mark- och vattenanvändning, i ÖP2008. I samma karta är det område inritat där bebyggelse kring Floda är planerad att ske. Planområdet är beläget strax utanför centrumutvecklingsytan och inom ytan för planerad bebyggelse. I översiktsplanen står beskrivet att en förtätning av befintlig bebyggelse stärker underlaget för service, handel och kollektivtrafik. Vid förtätning av ett område används även redan befintlig infrastruktur, som vägar, vatten och avlopp. 8
Rekommendationer, ÖP 2008 Karta 2, Rekommendationer, visar på att området delvis är beläget inom område med stora kulturmiljövärden. Riksintressen Planområdet ingår i Säveåns delavrinningsområde. Säveån är ett av Sveriges mest värdefulla vattendrag, av riksintresse för naturvården och till stor del ett Natura 2000 område. Utöver detta riksintresse påverkar planen inga riksintressen. 4.1.5 Program Kommunen har bedömt att det inte behövs något särskilt program. 4.1.6 Detaljplaner och områdesbestämmelser Större delen av planområdet ingår idag i detaljplanen: Detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd (2003-04-08) SD 330. Tillfartsvägen till LSS- boendet är beläget inom byggnadsplanen: Förslag till ändring i byggnadsplanen för Floda stationssamhälle, omfattande del av fast. Drängsered Nordgården 2 1 och Uddared 1 101 m.fl. i Skallsjö kommun, Älvsborgslän. (1963-04-18) SB 17. De delar av dessa detaljplaner som ingår i planområdet kommer att ersattas i och med att den nya planen vinner laga kraft. Genomförandetiden har gått ut för ovanstående planer. 4.1.7 Övriga styrdokument Kulturmiljöprogram och Naturvårdsprogram Del av planområdet är inom ett område som tillmäts kulturhistorisk betydelse. Kulturmiljön ingår i det område som i kommunens kulturmiljöprogram kallas Oscarshöjd, Floda stationsområde och Floda säteri i Skallsjö socken. I Lerums kommuns Naturvårdsprogram är delar av planområdet för LSS-boendet klassat till Naturvårdsklass: 2 och Friluftsklass: 3. De naturvärden och friluftsvärden som området har är starkt sammanlänkade till kulturmiljön på Oscarshöjd. 9
4.2 Jord-, berg- och vattenförhållanden 4.2.1 Mark och vegetation Planområdet utgörs av parkmark som är gräsbevuxen. Inom huvudelen av området är markytan flack, men i den sydvästra delen gränsar området ett högre beläget skogsklätt, fastmarksparti. Inom den flacka delen uppgår marklutningen till mindre än1:10 och marknivåerna varierar mellan ca +59 och ca +62. I anslutning till fastmarkspartiet har markytan en lutning på ca 1:3 à 1:5 och marknivåerna varierar mellan ca +62 och ca +63. Berget går i dagen på ett flertal ställen. 4.2.2 Geotekniska förhållanden En översiktlig geoteknisk utredning har tagits fram av Bohusgeo i samband med detaljplanearbetet: Uddared 1:198 och 1:101, Floda, Lerum, Detaljplan, Projekterings- PM/Geoteknik, Bohusgeo, 2014-10-09, rev 2014-11-20. Jordlager Den sammanlagda jordmäktigheten varierar i de sonderade punkterna mellan ca 3 och ca 11 m. Jordlagren utgörs under det i regel 0.3 m tjocka vegetationsjordlagret i huvudsak av fast ytlager, lera och friktionsjord vilande på berg. Det fasta ytlagret utgörs av silt och torrskorpelera och tjockleken varierar i huvudsak mellan ca 2 och ca 3 m. På grund av siltinnehållet bedöms det fasta ytlagret vara mycket tjällyftande och starkt flytbenäget. Lera har påträffats till mellan ca 4 och ca 11 m djup och med en mäktighet av mellan 0 och 6 m. Mäktigheten ökar mot nordöst. I anslutning till fastmarkspartiet saknas i huvudsak lös lera. Leran är i regel siltig. Skjuvhållfastheten i den lösa leran varierar i huvudsak mellan ca 30 och ca 140 kpa. Lerans sättningsegenskaper har inte undersökts. Friktionsjordens egenskaper under leran har ej undersökts. Grundvatten, infiltration, dränering Grundvattennivån har inte uppmätts. Den bedöms periodvis kunna stiga till åtminstone ca 2 m under markytan. Grundläggning Leran är fast och det bedöms som sannolikt att leran kan påföras belastningar utan att skadliga långtidssättningar uppstår. Vid detaljprojekteringen bör emellertid kompletterande undersökningar göras för att fastställa möjligheterna till en ytlig grundläggning. Dessa bör bestå av upptagning av ostörda prover, CRS-försök och portrycksmätningar i leran. 10
Släntstabilitet Erosion Släntstabiliteten inom och i anslutning till området bedöms vara tillfredsställande. Den planerade bebyggelsen bedöms inte medföra, att stabiliteten blir otillfredsställande. Bäcken som rinner på Bäckstigens östra sida är på ömse sidor rikligt bevuxen. Någon nämnvärd erosion bedöms inte pågå som skulle kunna påverka planområdet. Bergras och blocknedfall Risk för bergras eller blocknedfall bedöms ej föreligga. 4.3 Natur- och kulturvärden 4.3.1 Naturmiljö och djurliv En naturvärdesinventering utfördes 1998 av GF konsult AB till gällande detaljplan för området, Detaljplan för Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd. Vid denna inventering delades dåvarande planområde in i tio delområden. Del av planområdet för LSS-boendet ingår i delområde 5 som senare blev upptaget i Lerums kommuns Naturvårdsprogam och blev i detta klassat till Naturvårdsklass: 2 och Friluftsklass: 3. Utifrån inventeringen beskrivs de norra delarna av området domineras av grov gran och andra barrträd varav en del var av utländskt ursprung. I och nedanför branten i delområdets östra del, det vill säga söder om planområdet, finns en blandning av olika lövträd, framförallt ädellövträd såsom ask, alm, bok, lönn och ek. Floran i området sydost om Oskarshöjd beskrivs vara av parkkaraktär och är av stort intresse ur botaniskt hänseende med flera rödlistade arter såsom parksmörblomma, guldkörvel och vitrapunkel. De grova träden i området är värdefulla substrat för olika lägre växter och djur och skapar förutsättningar för ett rikt fågelliv. Utdrag ur Naturvårdsprogram för Lerums kommun Naturvårdsprogrammet beskriver området som en parkartad, kulturhistoriskt intressant och artrik miljö. I naturvårdsprogrammet rekommenderas bibehållen parkskötsel av de öppnare delarna. I områdena med mer skogskaraktär rekommenderas att åtgärder endast genomförs med försiktighet. Vid fältbesök under planarbetet kunde man konstatera att 11
de höga naturvärdena främst finns i branten och inte på de flackare delarna runt fotbollsplanen. I de flacka partierna växer mestadels lövsly, men även några medelgrova lövträd, främst asp, som utgör positiva inslag för biologisk mångfald i vardagslandskapet och för områdets karaktär. Området som är utpekat i naturvårdsprogrammet är också klassat som ekologiskt särskilt känsligt enligt miljöbalken 3:3. Sådana områden ska så långt möjligt undantas från åtgärder som kan skada naturmiljön. Området är känsligt för exploatering och skogsbruk. En planbestämmelse förs in för att skydda branten som innehar de högsta värdena ur naturhänseende. Inga rödlistade arter är funna inom planområdet utan fyndplatserna är belägna söder om detta. 4.3.2 Biotopskyddsområden Det finns inget biotopskyddsområde i närheten av planområdet. 4.3.3 Kulturmiljö Del av planområdet är med inom den yta som markerar den kulturhistorisktvärdefulla miljön vid Oskarshöjd. Området med dess byggnader beskrivs i rapporterna: Kulturmiljöer i Lerums kommun och i Kulturhistorisk byggnadsinventering nr 40, som båda tagits fram av Älvsborgs länsmuseum 1999. Utdrag ur Kulturmiljöer i Lerums kommun Bebyggelsemiljön beskrivs i ett samband med Floda stationsområde och säteri. Invigningen av stambanan 1858 var en förutsättning för bebyggelsens framväxt. Området Oskarshöjd består av några av Flodas äldsta byggnader så som herrgårdsbyggnaden Oskarshöjd, som området blivit uppkallat efter, trädgårdsmästarbostaden och sommarvillan Hambergska villan/karlsborg 2. Husen 12
representerar en rik panelarkitektur från 1800-talets andra hälft och området visar även exempel på trädgårds- och växthusanläggningar som är karaktäristiska för Lerum. Byggnaderna med tillhörande bebyggelse binds samman av tidsenliga parkmiljöer. Värdet för området består främst av två aspekter, byggnadernas historiska koppling till Floda Säteri och områdets miljöskapande värde. Herrgårdsbyggnaden Oskarshöjd är den byggnad som ligger närmast planområdet. Huset byggdes som huvudbyggnad på 1700-talet till Floda säteri och flyttades till nuvarande fastighet 1863. Några år därefter fick anläggningen sitt namn av dåvarande arrendator Oskar Andrén. Herrgårdsbyggnadens värde motiveras främst av dokumentvärden ur samhällshistoriskt perspektiv. Det välbevarade före detta stallet, tillmäts ett arkitekturhistoriskt värde genom sin funktion och detaljrikedom. Parken som omger Herrgårdsbyggnaden innehar även ett kulturhistoriskt värde. För helhetsmiljön är även tjänstebostaden och det lilla bostadshuset, som finns inom fastigheten, av betydelse men dess byggnader innehar inte stora kulturhistoriska värden i sig. Ett av syftena med gällande detaljplan var att bevara den kulturhistoriskt värdefulla miljön inom planområdet samt att säkerställa områdets naturvärden. I planbeskrivningen till den detaljplanen står det som en rekommendation att befintliga byggnader ska bevaras och att ny bebyggelse inte bör ske i direkt anslutning till befintliga hus. Vidare står det att parkområdet runt corps-de-logiet ska bevaras som parkmark inom kvartersmark. Ingen del av den parkmark som ligger söder om planområdet ianspråktas av ny bebyggelse. 4.3.4 Fornminnen, byggnadsminnen, kulturminnen Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Om man vid grävning eller annat arbete påträffar fornlämningar, föreligger anmälningsplikt enligt lag om kulturminnen. 4.4 Miljö- och klimatförhållanden 4.4.1 Radon Enligt den geotekniska undersökningen, som upprättats inom planarbetet, är jordlagren inom det undersökta området täta. Planområdet kan därför klassificeras som lågradonmark. Om friktionsjord påträffas i schaktbotten vid byggnation, bör en kompletterande radaonmätning göras. Bostadsbyggnad inom lågriskområde kan normalt utföras utan särskilda skyddsåtgärder utan att högsta tillåtna radonhalt kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger dock den som ska bygga. Inget byggnadsmaterial får användas som är radongenerande. Kunskap måste finnas om varifrån makadamfyllningen till grundläggningen, ballasten i betongen etcetera härrör. Frågan om radonmätning på schaktbotten tas upp vid tekniskt samråd. 13
4.4.2 Förorenad mark Enligt kommunens register finns ingen känd förorenad mark inom planområdet. Om förorenad mark påträffas vid byggnation ska det anmälas till miljö- och byggnadsnämnden. 4.4.3 Påverkan på vattenområden Planområdet ingår i Säveåns delavrinningsområde. Säveån mynnar i Aspen och mottar vatten från Sävelången och Mjörn samt de två tillflödena Lerån och Häcksjöbäcken. Denna del av Säveån bedöms ha otillfredsställande status och bedömningen är att statusen inte kommer att förändras till 2015. Vattenreglering och vandringshinder, i form av dammar, kraftverk och kvarn, är de komponenter som främst påverkar statusen. Övergödning och förorenade bottensediment bidrar även till den otillfredsställande statusen. Bedömningen är att en byggnation enligt detaljplanen inte kommer försvåra möjligheterna för Säveån att uppnå en god ekologisk status. Våtmark och vattenskyddsområde Ingen våtmark eller vattenskyddsområde finns i direkt samband med planområdet. 4.4.4 Luftkvalitet Miljökvalitetsnormerna för luft gäller för närvarande tillåten halt av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, ozon, partiklar (PM10) och bly i luften. Planerad byggnation får inte komma tillstånd om miljökvalitetsnormerna riskerar att överskridas före eller till följd av byggnationen. Inom området är de kända halterna betydligt lägre än tillåtna gränsvärden. 4.4.5 Risker och störningar Buller Det bedöms inte föreligga någon risk för störningar av buller från väg och järnvägen för den tillkommande bebyggelsen. Denna bedömning är baserad på information från den bullerstudie som är framtagen för Lerums kommun. I den beräknas den ekvivalenta ljudnivån, inom planområdet, från väg och järnväg år 2020 vara 45-50 db(a). I samma studie beräknades det att den maximala ljudnivån år 2010 uppgick till 65-70dB(A) inom del av planområdet. Inom större del av planområdet uppmättes dock lägre maximala ljudnivåer. Risk för översvämning Frågan kommer att studeras närmare inför granskning. 14
5 Överväganden beträffande planens utformning En avvägning mellan enskilda och allmänna intressen har gjorts inom planarbetets ramar. Att ge möjlighet till byggnation av ett LSS- boende är av starkt allmänt intresse. Planområdet har dels ett centralt läge i Floda med närhet till service och kommunikation och därutöver är planområdet lättillgängligt i och med att det inte är några större nivåskillnader inom det. Merparten av planområdet är i gällande detaljplan planlagd för allmänt ändamål, naturområde och anlagd lekplats med bollplan. Bedömningen görs att trots att allmänplatsmark kommer att tas i anspråk i och med den nya planenen, medför den god hushållning av mark beroende av att platsen är väl lämpad för byggnation av ett LSS- boende. Under samrådet kommer synpunkter från boende i området att särskilt efterfrågas angående önskemål kring förbättringar i den befintliga natur och parkmiljön vid Oscarshöjd. Syftet är att höja attraktionskraften och tillgängligheten till de allmänna uterum i parkmiljön vid Oscarshöjd som inte kommer ingå i planen. En bedömning har gjorts att det inte är lämpligt med bostadsändamål inom fastigheten. Trafikflödet till och från fastigheten skulle öka med det ändamålet jämfört med antalet trafikrörelser som uppskattas för ett LSS-boende. Fler parkeringsplatser skulle även behöva uppföras. 6 Planens utformning 6.1 Bebyggelse 6.1.1 Befintliga bostäder Exploateringsområdet angränsar i öster till Björkedal, ett område bestående av hyreslägenheter byggt på åttiotalet. Husen är utformade med två våningar i souterräng och loftgångar. Husen är enkla i sitt formspråk med rödbrunt tegel som fasadmaterialet och sadeltak. Inom Björkedals området finns garage, parkeringsplatser, cykelparkeringar, sittplatser och flera små lekplatser. Då man vänder blicken väster ut från planområdet sätt ser man Blåsippans förskolebyggnad ett femtital meter bort. Även den har enkel gestaltning med ljus träfasad med stående panel och ett flackt sadeltak med röda betongpannor. Den övriga befintliga bebyggelsen norr om planområdet består av småhus som både varierar i ålder och stil. Sydväst om planområdet är den kulturhistoriskt värdefulla miljön belägen som beskrivs under avsnitt; Kulturmiljö, i denna planbeskrivning. 15
6.1.2 Nya bostäder Beroende av solförhållandena på fastigheten föreslås den nya byggnationen placerats så långt norr ut som möjligt. Tanken med utformningen av detaljplanen är att den ska vara flexibel så att LSS- boendet kan utformas på olika sätt beroende av målgrupp. Byggnationen som möjliggörs genom detaljplanen reglerar största tillåtna bebyggelse yta, men inte på vilket sätt byggnationen utformas. Under planarbetet har skissutredningarna visat på två olika typer av LSS-boenden. Den ena varienaten är en byggnad där 6 brukare har varsin lägenhet med egna uteplatser, men som samtidigt har gemensamma utrymmen, så som sällskapsrum, kök och förråd. Byggnaden inrymmer i detta förslag även gemensam entré och personalrum. Det andra alternativet är det alternativ som visas i illustrationskartan och består av lägenheter utformade som radhus där en av lägenheterna är en gemensam lägenhet med parsonalutrymmen. Även dessa lägenheter ska få varsin uteplats. Bestämmelsen, D 1 - LSS-boende, är vald för att endast möjliggöra boende för detta ändamål inom fastigheten. Högsta våningsantal och höjd på byggnaden är reglerad. Fläktrum kommer få placeras på taket. Solförhållandena för detta alternativ kommer att utredas närmare efter samråd genom en solstudie. 6.2 Kommunikationsleder, trafik, parkering 6.2.1 Befintlig trafiksituation Linvägen och Bäckstigen är gång- och cykelvägar som går på norra och östra sidan om planområdet. Linvägen trafikeras av bilar som ska till och från fastigheterna Uddared 1:58 och Uddared 1:123 samt varutransporter som ska till den befintliga förskolan, i övrigt belastas vägen inte av någon fordonstrafik. 6.2.2 Framtida trafikflöden För att möjliggöra trafik till och från LSS-boendet måste Linvägen utformas så att fordonstrafik kan trafikera vägen och att detta kan ske i samspel med gång- och cykeltrafik. Under försommaren 2014 togs ett PM fram av Tyréns (Analys av trafiklösningar för detaljplan för fastigheten Uddared 1:101 m.fl, sluthandling 2014-06-27). I detta PM redogörs för ett antal tänkbara lösningar för trafiksituationen dels för utbyggnaden av förskolan Blåsippan, på grannfastigheten och dels för LSS-boendet. Lerums kommun valde ut tre trafikalternativ utifrån det PM:et. Reinertsen fick sedan i uppdrag att vidare analysera dessa alternativ (PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums kommun). De olika alternativen bedömdes utifrån trafiksäkerhet, tillgänglighet samt ur ett allmänt övergripande perspektiv där hänsyn togs till befintliga trafikflöden, rörelsemönster och nyttjandegraden av de olika trafikantslagen för att slutligen kunna välja ett av alternativen. 16
Transporterna till den tillkommande bebyggelsen kommer bestå av sophämtning en gång i veckan och den kommer ske samordnat med Blåsippans förskola, samt leveranser till förskolan 2-3 gånger varje vecka. I övrigt finns inga uppgifter om transporter. LSS-boendet kommer ha en bruttoarea på cirka 600 kvadratmeter. Om fastigheten skulle vara en vanlig bostadsfastighet av samma storlek skulle fastigheten generera cirka 16 fordonsresor/ dygn. LSS-boendet kommer ha 6 boenden och en personal på maximalt 4 personer åt gången. Den uppskattade totala trafikmängden för fordonstrafik som genereras till och från LSS- boendet är 12,2 fordonsresor per vardagsdygn. 6.2.3 Föreslagen trafikmatning Trafikalternativ 1 föreslår en trafiklösning med genomgående enkelriktad trafik på Linvägen. Infart sker via Blåklintsvägen/Vitsippevägen och utfart via Havrevägen. Angöringsytor för förskolan och LSS-boendet som möjliggör förbipasserande trafik finns längs med Linvägen. Trafikalternativ 1. Bildkälla Adwice 17
Alternativ 2 föreslår en trafiklösning med in- och utfart via Blåklintsvägen/Vitsippevägen. Vändning för samtliga fordon sker via backvändning på därför avsedd yta i anslutning till LSS-boendet. Angöringsyta för förskolan och LSSboendet finns längs med Linvägen. Trafikalternativ 2. Bildkälla Adwice Alternativ 3 föreslår en trafiklösning med in- och utfart via Havrevägen. Vändning för samtliga fordon sker via backvändning på därför avsedd yta i anslutning till förskolan. Angöringsyta för förskolan och LSS-boendet finns längs med Linvägen och angöringen kan ske utan hinder för övriga trafikanter. Trafikalternativ 3. Bildkälla Adwice Slutsatsen blev att alla de analyserade alternativen har sina för- och nackdelar. Alla förslagen påverkar det nuvarande gång- och cykelstråket med tillkommande 18
konfliktpunkter i korsningspunkterna mellan GC-trafik och fordonstrafik. Det är av stor vikt att välja det förslag som är bäst ur trafiksäkerhetssynpunkt och att den valda lösningen fungerar väl med den trafik som genereras av de nya verksamheterna. Då en stor andel av de som rör sig i området är barn är det extra viktigt att GC-trafikanterna kan färdas genom området på ett fortsatt tryggt och säkert sätt. I alternativ 2 föreligger ingen risk för genomfartstrafik i området och konflikt mellan GC-trafikanter och fordonstrafik begränsas till korsningen mellan Linvägen och Vitsippevägen. Utformning av trafiklösning kommer utföras i enlighet med Alternativ 2 som utgångspunkt. Fördelar med detta alternativ är att det inte föreligger någon risk för genomfartstrafik i området och att konflikt mellan GC-trafikanter och fordonstrafik begränsas till korsningen mellan Linvägen och Vitsippevägen. Bäckstigen kommer fortsatt vara planlagd som GC-väg och situationen för denna förändras inte. Del av Linvägen planläggs som lokalgata för fordonstrafik för att möjliggöra tillfart till LSSboendet. En del av Linvägen kommer fortsatt vara GC-väg. I det PM som Reinertsen tagit fram ges förslag på trafiksäkerhetshöjande åtgärder i samband med utbyggnad av trafiklösningen. Dessa kommer att studeras närmare inför antagande och arbetas in i planen. 6.2.4 Parkering för bilar och cyklar Fyra parkeringsplatser möjliggörs i planen för LSS- boendet. Parkeringsytan ska utformas med genomsläpplig markbeläggning för att inte försämra den befintliga dagvattensituationen. Möjligheten att upprätta nyttjanderättsavtal angående parkeringsplatser inom grannfastigheten har diskuterats under planarbetet. Frågan kommer studeras ytterligare innan granskning. Utförande av parkeringsytor ska följa kommunens parkeringspolicy. 6.2.5 Kollektivtrafik Möjligheterna att färdas med kollektivtrafik till och från planområdet är goda. Floda station, Flodas centralnod för tåg och bussar, är belägen endast några hundra meter ifrån planområdet. Det finns även busshållsplatser längs med Uddaredsvägen. 6.3 Teknisk försörjning 6.3.1 Dagvatten Frågan om dagvattenflöden kommer att studeras närmare efter samråd. Dagvatten från kvartersmark ska omhändertas inom varje fastighet i enlighet med kommunens dagvattenstrategi. 6.3.2 Avlopp och vattenförsörjning Planområdet ligger inom det kommunala VA-verksamhetsområdet. Den föreslagna bebyggelsen kan anslutas till befintliga vatten- och avloppsledningar i området. 19
6.3.3 Energieffektiva byggnader och uppvärmning Bebyggelsen ska genomföras energieffektivt och med hållbar energiförsörjning i enlighet med gällande energiplan för Lerums kommun. Det finns möjlighet för tillkommande bebyggelse att ansluta sig till Lerums energis fjärrvärmenät. 6.3.4 El Transformatorstation finns vid Hästhageskolan kommer att användas till den nya bebyggelsen. 6.3.5 Avfallshantering Ett miljöhus möjliggörs intill byggrätten för LSS-boendet. Kommunens riktlinjer för avfallshantering ska följas. 6.4 Social livsmiljö- grönområden, lek och rekreation Den tillkommande bebyggelsen ianspråktar naturmark som är relevant utifrån ett tätortsnära rekreations perspektiv. På platsen för exploatering är idag även en fotbollsplan belägen. Vid exploateringen bör inte attraktionskraften och tillgängligheten till uterummet vid Oscarshöjd försämras för de boende i området. Därför kommer det inom planarbetets ramar studeras vilka förbättringar som bör genomföras för den allmänna plats som inte ingår i detaljplanen. Den skogsklädda branten kommer att skyddas med planbestämmelser för att bibehålla de natur- och kulturvärden som finns på platsen. Gränsen för byggrätten behöver studeras noggrannare efter samrådet så att skador inte uppkommer på trädens rotsystem. Behovet av återplantering av träd kommer också studeras närmare efter samråd. 7 Genomförandet av planen Genomförandet av detaljplanen grundas på planbeskrivningen som kommunen har gjort. Denna del redovisar de åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt konsekvenserna av dessa åtgärder för fastighetsägare och andra berörda. Den redovisar även vem som vidtar åtgärderna och när de ska vidtas. Avsikten med beskrivningen är att den ska vara vägledande för genomförandet av detaljplanen. 20
7.1 Organisatoriska åtgärder 7.1.1 Tidsplan Detaljplanearbetet sker med normalt planförfarande. Samråd sker under hösten 2014. Efter att planen varit ute för granskning under våren 2015 beräknas den antas av kommunfullmäktige hösten 2015. När planen vunnit laga kraft kan erforderliga fastighetsbildningsåtgärder genomföras, bygglov sökas och byggnation påbörjas. 7.1.2 Genomförandetid Innebörden av begreppet genomförandetid är att fastighetsägare inom planområdet har en garanterad rätt att få bygga enligt planen under den angivna tiden. Vägras bygglov som uppfyller planens villkor för byggnationen, har fastighetsägaren rätt till skadestånd. Efter genomförandetidens utgång faller den garanterade rätten att få bygga bort. Planen gäller dock fortfarande tills den upphävs eller ersätts med en ny plan. Planens genomförandetid är tio år från den dagen planen vinner laga kraft. Den valda genomförandetiden ger skälig tid för utbyggnad av området. Om utbyggnad inte skett inom denna tid är det lämpligt att kunna ompröva områdets innehåll. 7.1.3 Huvudmannaskap Inom planen gäller kommunalt huvudmannaskap vilket innebär att kommunen ansvarar för anläggande samt drift och underhåll av allmän platsmark såsom gata, gång- och cykelbana samt park. 7.1.4 Ordnadet av allmänna platser Efterhand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att platserna kan användas för sina avsedda ändamål. 7.1.5 Ansvarsfördelning Kommunen bekostar och bygger ut inom både kvartersmark och allmän platsmark. 7.2 Tekniska åtgärder 7.2.1 Utbyggnad Vägar, gång- och cykelvägar Planen medför utbyggnad av gata och gång- och cykelbana längs med Linvägen. Dessa anlägger och bekostar kommunen. 21
Parkering Kommunen anlägger och bekostar parkering inom kvartersmark till den nya bebyggelsen. Vatten och avlopp Allmänna ledningar finns i området. Kommunen bygger ut ledningarna för att förse den tillkommande bebyggelsen med VA. Dagvatten Dagvattnet ska så långt som möjligt omhändertas lokalt i området i enlighet med kommunens dagvattenstrategi. Frågan kommer att studeras närmare efter samråd. Uppvärmning Byggnaden inom planområdet skall uppföras energieffektivt i enlighet med Lerums kommuns vision Sveriges ledande miljökommun och följa Energiplan för Lerums kommun 2013. Fjärrvärme finns tillgängligt i området. El Den befintliga transformatorstationen vid Hästhageskolan kommer att användas för att strömförsörja den nya bebyggelsen. Lerums energi ansvarar för utbyggnad av transformatorn samt drar nya elkablar fram till nybyggnationen. Detta bekostar kommunen. Avfallshantering och vändplats Kommunens riktlinjer för avfallshantering ska följas. Inom kvartersmark ska kommunen bygga ett miljöhus. Avfallsfordon angör vid vändplats intill miljöhuset vid hämtning. Linvägen ska inte vara genomfartsgata. Vändmöjlighet för återvinningsfordon och andra nyttofordon anordnas inom kvartersmark i samband med utbyggnad av gata och gc-bana längs Linvägen. 7.3 Ekonomiska åtgärder 7.3.1 Planekonomi Kostnader som området genererar är arbetet med detaljplanen inklusive utredningar. Kostnaderna för framtagandet av detaljplanen betalas av kommunen. Driftkostnader - Underhållet av allmänna platser Kommunen ska svara för underhållet av allmänna platser som kommunen är huvudman för. Detta gäller även om detaljplanen upphävs. 22
Utbyggnad av allmänna ytor, gata och gc-bana medför ökade driftskostnader för kommunens vägenhet. Utbyggnad av allmänna ytor, park och natur medför ökade driftskostnader för kommunens parkenhet. 7.4 Fastighetsrättsliga åtgärder Fastighetsrättsliga frågor blir vägledande för lantmäterimyndighetens prövning vid efterföljande förrättningar. 7.4.1 Fastighetsbildning Då detaljplanen genomförs kommer följande fastigheter ha genomgått förändringar. Fastighetsbeteckning Fastighetsbildning (erhåller mark) Rättigheter Ändrat användningssätt, utökad byggrätt m m Uddared 1:101 69,25 KVM Allmän plats, Lokalgata Fastigheten Uddared 1:101 erhåller 69,25 KVM mark från fastigheten Uddared 1:198 för att möjliggöra utbyggnad av allmän plats, Lokalgata och gång- och cykelbana. Detta regleras med fastighetsreglering. Fastigheterna ägs av Lerums kommun. 23
Ledningsrätter, servitut Inga servitut eller ledningsrätter föreslås upphävas eller bildas inom detaljplaneområdet, (kommunalägd mark). Ansvaret för att trygga rättigheten för el- och teleledningar åvilar respektive ledningsinnehavare. Detta kan ske antingen genom ledningsrätt eller genom servitut. 8 Konsekvenser av planens genomförande 8.1 Avvikelse från översiktsplanen Bedömningen är att föreslagen detaljplan är förenlig med kommunens översiktsplan. 8.2 Förenligt med miljöbalkens (MB) 3, 4 och 5 kapitel Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Kapitel 3 innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Kapitel 4 innehåller särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Kapitel5 handlar om miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning. 8.2.1 Hushållning med mark- och vattenområden och kvaliteten på mark, vatten, luft och miljö Planen medför inte betydande påverkan på naturresurser enligt 3 och 4 kapitlet och bedöms i övrigt vara tillräckligt väl utformat ur naturresurssynpunkt. Sektor samhällsbyggnad bedömer vidare att utökningen av bebyggelsen i rubricerad detaljplan dels inte är betydande till sin storlek, dels inte är ensidigt inriktad på bilåkande, eftersom det finns goda kollektivtrafikmöjligheter i området. Bebyggelsetillskottet vid Oskarshöjd bedöms därför inte utgöra en olämplig lokalisering i det regionala sammanhanget även med hänsyn taget till miljökvalitetsnormerna. 8.3 Miljökonsekvenser 8.3.1 Behovsbedömning och ställningstagande Behovsbedömningen visar på att att planen inte medföra betydande miljöpåverkan. Planen möjliggör exploatering inom tätbebyggt område där befintlig infrastruktur kan utnyttjas och det är endast en mindre del av naturmarken som ianspråktas. 24
Slutsatsen i behovsbedömningen var att genomförande av planen kan få negativa effekter men då dessa inte bedöms bli betydande är det möjligt att hantera dem inom planarbetets ramar. En vidare miljöbedömning behöver därför inte genomföras. 8.3.2 Miljökonsekvenser av planen Planen tar naturmark och bollplan i anspråk, det innebär att allmänplatsmark övergår till att bli kvartersmark och inte längre är allmänt tillgänglig. Vid genomförandet av planen kommer även markbearbetning att ske och naturmarken kommer att minska. Det innebär en direkt minskning av ekosystemtjänster och förändring av den visuella förnimmelsen av platsen. Delar av området Oskarshöjds kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse är beläget inom 100 meters radie från byggrätten för LSS boendet. En bergsbrant med träd och sly skiljer den befintliga och den tillkommande bebyggelsen åt. Beroende av den stora nivåskillnaden blir den visuella upplevelsen mer förlåtande mot den tillkommande bebyggelsen. De höga naturvärdena finns främst i branten och inte på den flacka marken där byggnation föreslås. Genom att den skogsklädda branten skyddas med planbestämmelser bedöms inga negativa konsekvenser på natur- eller kulturvärden uppstå. Gränsen för byggrätten behöver dock studeras noggrannare efter samrådet så att skador inte uppkommer på trädens rotsystem. Behovet av återplantering av träd kommer också studeras närmare efter samråd. Föreslagna förändringar bedöms inte skada Säveån som är av riksintresse. En förutsättning för bedömningen av byggnationens miljöpåverkan är att dagvatten hanteras på ett genomtänkt sätt då marken exploateras. 8.4 Sociala konsekvenser Bedömningen är att ett LSS- boende berikar den sociala miljön i området med en rikare socioekonomisk sammansättning och med fler människor som rör sig i området under dygnets alla timmar. Detaljlanen tar dock naturmark och bollplan i anspråk som är utav när rekreations karaktär. Vid exploateringen bör inte attraktionskraften och tillgängligheten till uterummet vid Oscarshöjd försämras. Därför kommer det inom planarbetets ramar studeras vilka förbättringar som bör genomföras för den allmänna plats som inte ingår i detaljplanen. Sektor samhällsbyggnad bedömer att konsekvenserna av planens genomförande bidrar till kommunens mål angående hälsa, integration, jämställdhet för barn, äldre, handikappade. 8.5 Ekonomiska konsekvenser Sektor samhällsbyggnad bedömer att de ekonomiska konsekvenserna av ett genomförande av planen är goda. Planen stöder kommunens vision, tillväxtmålet och ligger i linje såväl med kommunens översiktsplan som med GR:s strukturbild. Ett plangenomförande har marginell inverka på kommunens drift- och investeringsbudgetar men förverkligar ett starkt allmänt intresse. 25
9 Administrativa frågor Kommunens verksamhetslokaler har initierat planarbetet. 9.1 Medverkande Sektor samhällsbyggnad Helena Iveroth, Planarkitekt Sara Höghäll, Mark- och exploateringsingenjör Ann-Christin Wellander planchef Pierre Bolvede mark- och projektchef 26