Uppdrag att främja samverkan mellan skola och industri för att motverka arbetskraftsbrist - (N2016/06225/FÖF) Slutrapport 2019-02-28 Dnr Ä 2016 001575 Godkänd av Gunilla Nordlöf
Uppdrag att främja samverkan mellan skola och industri för att motverka arbetskraftsbrist - (N2016/06225/FÖF) Beslutet att godkänna denna slutrapport har fattats av generaldirektör Gunilla Nordlöf. Handläggningen har gjorts av Filmon Tumizghi, Ulf Savbäck, Gunilla Thorstensson, Per-Olof Remmare, Anita Sandell och Anna Manhem Laurin. Den sistnämnda har varit föredragande. Stockholm 28 februari 2019 Gunilla Nordlöf Anna Manhem Laurin
Sammanfattning Hösten 2016 fattade regeringen beslut att ge Tillväxtverket i uppdrag att genomföra insatser för att främja samverkan mellan skola och industri i syfte att motverka den arbetskraftsbrist som påverkar industriföretagens konkurrenskraft. Uppdraget är ett av åtta uppdrag som Tillväxtverket genomför inom Smart industri, Sveriges nyindustrialiseringsstrategi. Arbetet har även genomförts inom ramen för Tillväxtverkets långsiktiga arbete med kompetensförsörjning för att fler företag ska få tillgång till rätt kompetens. Enligt statistik från Skolverket är antalet ansökningar till de tekniska programmen på gymnasiet få i förhållande till övriga program. Det låga söktrycket till dessa utbildningar har i vissa fall lett till att program läggs ner, vilket innebär en utmaning för industrin att hitta kompetens, både på kort och lång sikt. Kunskap, nätverk och finansiering Genom kunskap, nätverk och finansiering har Tillväxtverket bidragit till en förbättrad kompetensförsörjning. Industrin har fått bättre förutsättningar för sin kompetensförsörjning genom att myndigheten har: utvecklat och spridit ny kunskap, kartläggningar av pågående verksamheter och projekt som haft till syfte att bidra till ökad samverkan mellan skola och industri och genom kartläggningar av intresset för teknik i olika åldersgrupper i finansierade projekt. arbetat med nätverk och dialoger, exempelvis arrangerat en konferens i samverkan med Skolverket för att lyfta fram goda exempel på samverkansformer mellan skola och näringsliv, arrangerat erfarenhetsutbyte och dialog för att stötta projektägare i genomförandet och bidra till spridning av välfungerande modeller. finansierat sex projekt vars syfte var att utveckla nya, vidareutveckla befintliga modeller och sprida goda exempel på samverkan mellan skola och industri. Samverkan skulle leda till att öka skolelevers kunskap och intresse för olika yrken inom industrin. Slutsatser och rekommendationer Slutsatser (i urval) Kompetensförsörjning är fortsatt en av industrins största utmaning. Samverkansformer mellan utbildningssystemet och industrin behöver fortsätta att utvecklas och förstärkas. 1 Flera välfungerade modeller och metoder för samverkan har utvecklats och skulle kunna implementeras på flera ställen i landet. Men uthållighet främst i form av långsiktig finansiering, stabila strukturer och ömsesidigt ansvarstagande från ledningsnivå i industri och skola bedöms vara av avgörande betydelse för fortsatt spridning, genomförande och långsiktiga effekter. I många kommuner finns det idag flertalet branschråd, yrkesråd och programråd där näringslivet har möjlighet att föra dialog med skolan. En tydligare samverkan på regional 1 https://tillvaxtverket.se/download/18.785d4323162a8b50720abc43/1524035024725/e n%20smartare%20industri.pdf
nivå skulle underlätta för branschföreträdare att delta i kompetensförsörjningsarbetet. Behovet av stöd till företag och branschföreträdare för att öka samverkan med grund- och gymnasieskolan är stort. Likaså är industrins behov av välfungerande metoder om hur de kan ta emot elever och göra arbetsplatserna intressanta för unga fortsatt stort. Unga har genom programmet fått ökade kunskaper om förutsättningarna att arbeta i industrin men att förändra attityder tar tid. För att förändra strukturer och invanda tankemönster behövs ett långsiktigt och strategiskt arbete där styrning och uppföljning för att nå en ökad mångfald är avgörande. Att nationella myndigheter arbetar tillsammans för att bidra till hållbara strukturer och underlätta spridning av välfungerande modeller och arbetssätt är fortsatt viktigt. Rekommendationer (i urval) Bättre strukturer för samverkan behövs på flera nivåer och skola och industri behöver resurser för att säkra utvecklingen av ett långsiktigt samarbete. Samverkan behövs lokalt, regionalt och nationellt för en fortsatt kunskapsutveckling och spridning. Vidare bör former för branschdialoger på regional nivå för att underlätta för näringslivet att i större utsträckning medverka i utbildningssamverkan undersökas. En uppföljning av resultat och effekter av insatserna bör genomföras. Genomförda insatser och resultat i urval Kartläggningar har genomförts i syfte att få ökad kunskap om ungas intresse för teknik i olika åldersgrupper genom kartläggningar i tre av projekten. Kartläggningarna visar bland annat att det finns ett stort intresse för teknik fram till och med årskurs fem. Sedan minskar intresset väsentligt under högstadiet, med en större minskning hos flickor än hos pojkar. En annan kartläggning genomfördes 2017 för att studera pågående verksamheter och projekt som haft till syfte att bidra till samverkan mellan skola och industri. Resultat visade att det idag genomförs många aktiviteter i hela landet. Några av aktiviteterna är väl förankrade och genomförs i bred samverkan mellan olika aktörer, medan andra är mer lokala och bygger på kortsiktig projektfinansiering. En konferens genomfördes gemensamt av Tillväxtverket och Skolverket på temat Samverkan skola arbetsliv i november 2018. Målgruppen var skolledare, företag, huvudmän, myndigheter och organisationer som arbetar med kompetensförsörjningsfrågor. 270 personer deltog och utvärdering visar att stor andel av deltagarna var nöjda. Cirka 4000 elever har deltagit i aktiviteter som öppnat upp industrin för skolelever och en stor andel företag. I exempelvis projektet Industrinatten, deltog drygt 80 industriföretag genom att öppna sina dörrar för unga. Exempelvis har fortbildning av drygt 150 lärare har genomförts i syfte att utveckla undervisningen i teknik och programmering i ett av projekten. Fortbildningen har exempelvis genomförts genom vidareutbildning i användningen av robotar som används i utbildningssyften, så kallade blue bots och spheros. Lärare och studie och yrkesvägledare har deltagit på jobbsafari där de träffat industriföretag.
Innehåll Sammanfattning... 3 1 Uppdraget... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.1.1 Smart industri... 7 1.1.2 Kompetensförsörjning... 7 1.2 Syfte och mål... 8 1.3 Målgrupp för aktiviteterna... 8 1.4 Metod... 9 1.4.1 Kunskapsutveckling och spridning samt nätverksarbete... 9 1.4.2 Finansiering av pilotprojekt... 9 2 Slutsatser och rekommendationer... 10 2.1 Slutsatser... 10 2.1.1 Välfungerade modeller finns att sprida men finansiering, strukturer och ömsesidig förståelse brister... 10 2.1.2 Förutsättningar finns för regional samverkan med branschföreträdare... 11 2.1.3 Unga har fått ökade kunskaper om industrin men att förändra attityder tar tid 11 2.1.4 Behoven av insatser för att förbättra företagens mottagarkapacitet och öka attraktiviteten för industrin kvarstår... 12 2.1.5 Samarbete mellan nationella myndigheter underlättar genomförande... 12 2.2 Rekommendationer... 12 2.2.1 Strukturer för samverkan behöver långsiktiga förutsättningar... 12 2.2.2 Bättre strukturer för samverkan behövs på flera nivåer... 13 2.2.3 Följ upp resultat och effekter av insatser... 13 3 Genomförande aktiviteter och resultat... 14 3.1 Kunskapsutveckling... 14 3.2 Nätverk, erfarenhetsutbyte och samverkan... 14 3.3 Finansiering av sex projekt i sex län... 15 3.3.1 Region Halland Varberg Kommun/Teknikcollege Varberg, Teknikdemokrati... 15 3.3.2 Region Sörmland Eskilstuna fabriksförenings Service AB Vägar till industrin... 15
3.3.3 Västra Götalandsregionen Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR), Industrinatten... 17 3.3.4 Region Kalmar Oskarshamns Kommun, Norra Kalmar läns industriplattform för bättre samverkan (GIPS)... 18 3.3.5 Region Skåne Industrinatten... 18 3.3.6 Region Norrbotten IUC Norrbotten, Teknikcollege Norrbotten, Utvecklad samverkan för status, kvalitet och matchning... 20.
1 Uppdraget 1.1 Bakgrund En fungerande kompetensförsörjning är avgörande för industrin och de industrinära tjänsteföretagens konkurrenskraft. Idag har stora delar av industrin svårt att hitta personer med rätt kompetens. Informationen om olika yrken där det råder arbetskraftsbrist behöver öka och utvecklas för att nå olika målgrupper. Hållbara samverkansstrukturer mellan skola och industri kan bidra till en fungerande kompetensförsörjning men modellerna behöver utvecklas och spridas. 1.1.1 Smart industri I januari 2016 fattade regeringen beslut om en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige, Smart industri 2. Tillväxtverket har sedan 2016 fått åtta regeringsuppdrag inom ramen för denna strategi och dess handlingsplaner. Uppdragen har haft olika inriktning och tidsram, men det övergripande syftet med uppdragen är att bidra till förnyelse och stärkt omställningsförmåga i små och medelstora industriföretag och därigenom ökad konkurrenskraft. Tillväxtverket fokuserar i första hand på att stärka de små industriföretagens arbete med digitalisering, kompetensförsörjning och hållbar produktion. 1.1.2 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är en mycket viktig fråga för Tillväxtverket då många företag anser att det är svårt att hitta rätt kompetens. Bland annat visar myndighetens egen undersökning Företagens villkor och verklighet från 2017 att andelen företag som anger kompetensförsörjning som ett stort hinder för tillväxt är 28 procent 3. Målet med Tillväxtverket arbete är att små och medelstora företag ska ha tillgång till rätt kompetens. Myndigheten tydliggör och förstärker näringslivsperspektivet på kompetensförsörjningsfrågorna genom att: skapa förutsättningar för företagen själva att arbeta, identifiera och medverka till att kompetensbehoven kan tillgodoses. stärker regioner genom strukturerat kompetensförsörjningsarbete och bättre fungerande nationell-regional samverkan. 2 Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige (Regeringskansliet, Näringsdepartementet), N2015.38 3 Företagens villkor och verklighet, 2017 7(23)
bidrar till att Sverige får en stark arbetsmarknad där all kompetens tas tillvara, genom att underlätta för företag att hitta, rekrytera, inkludera och utveckla kompetens. arbetar för en ökad samverkan mellan utbildningsaktörer och företag så att entreprenörskapet hos framtidens arbetskraft stärks och företag får tillgång till nya kunskaper. Det gör vi genom att ta fram och sprida kunskap, bidra till utveckling och nya lösningar och vi stödjer samverkan mellan regioner, branschorganisationer, lärosäten, myndigheter med mera. Kunskapen som genererats i uppdraget kommer att nyttjas i andra uppdrag, t.ex. i arbetet med de regionalt utvecklingsansvarigas insatser inom kompetensförsörjning och i övriga uppdrag inom Smart industri. 1.2 Syfte och mål Syfte Motverka arbetskraftsbrist genom insatser som syftar till att elever ska få närmare kontakt med arbetsgivare inom industrin. Därigenom ska de få ökad kunskap om dessa yrken och uppmuntra fler att utbilda sig inom dessa områden. Insatserna ska stärka och utveckla formerna för samverkan mellan industri och utbildningsväsendet för att fler ska välja utbildningar som efterfrågas av industrin. Mål Identifiera, skala upp, sprida och implementera metoder som stimulerar till kontinuerlig samverkan mellan skola och arbetsgivare inom industrin och som kan förväntas: bidra till att unga fått en ökad kunskap om yrken inom industrin ge effekter på ungas val av utbildning skapa en bärkraftig samverkan mellan skolan och industri genom att utveckla och implementera aktiviteter som vänder sig till unga bidra till ett ökat söktryck på industritekniska utbildningar på gymnasiet bidra till att industrin får den kompetens som efterfrågas bidra till att företagen har en bättre mottagarkapacitet att ta emot unga på arbetsplatsen samt är bättre på att marknadsföra sig själva 1.3 Målgrupp för aktiviteterna Slutmålgrupper för insatserna var: Elever/studerande från grundskolan och uppåt Studie- och yrkesvägledare, lärare, skolledare Industriföretag och industrinära tjänsteföretag som har problem med kompetensförsörjning, på kort och lång sikt Genomförare av insatser, förmedlare av information och kunskap var: Skolor Företagens företrädare så som branschorganisationer inom industrin 8(23)
Regionalt utvecklingsansvariga aktörer Skolverket 1.4 Metod 1.4.1 Kunskapsutveckling och spridning samt nätverksarbete Tillväxtverket har löpande arbetat med kunskapsutveckling, bland annat genom att delta på projektaktiviteter i forum där frågor kopplat till samverkan mellan skolan och näringslivet lyfts. Men också genom kartläggningar av projekt som haft till syfte att bidra till samverkan mellan skola och industri. Det var också utgångspunkten vid finansiering av projekten. Tillväxtverket har även arbetat med nätverk och dialoger, exempelvis arrangerat en konferens i samverkan med Skolverket för att lyfta fram goda exempel på samverkansformer mellan skola och näringsliv. Tillväxtverket arrangerade erfarenhetsutbyte och dialog, för att stötta projektägare i genomförandet och bidra till spridning av modeller. Vid den första erfarenhetsträffen i oktober 2017 fick projekten dela med sig av tidigare erfarenheter samt knyta kontakter. Den andra erfarenhetsträffen ägde rum i maj 2018 då samtliga projekt presenterade arbetets fortskridning samt planer på framtida implementering av projekten. Den sista erfarenhetsträffen ägde rum i februari 2019, så projekten summerade sitt arbete. 1.4.2 Finansiering av pilotprojekt Tillväxtverket valde 2017 att fokusera på insatser för att främja utvecklingen av metoder/modeller för samverkan som syftar till att skapa ett långsiktigt hållbart samarbete mellan förskola/grundskola/gymnasiet och industrin i ett mindre antal regionala pilotprojekt. Insatserna hade ett uttalat mål att främja ökad jämställdhet inom utbildningar och industrin. Regionalt utvecklingsansvariga valde därefter ut samt kontaktade lämpliga projektägare. Regionerna var kontinuerligt delaktiga i projekten och kommer även få en roll framöver i de projekt som berör samverkan mellan skola-industri i uppdraget Smart industri i regionerna 2.0. Tillväxtverket fattade även beslut om att tilldela alla projekt samma grundbelopp för genomförandet. Därutöver beviljades IUC Syd medel med ett tydligt mål att sprida konceptet Industrinatten i Skåne samt fungera konsultativt i andra regioner som hade planer på att implementera konceptet tillsammans med industriföretag. Det har varit ett stort intresse från övriga regioner för modellen. 9(23)
2 Slutsatser och rekommendationer 2.1 Slutsatser Tillväxtverket bedömer att insatsens syfte och övergripande mål uppnåtts. Sweco har på Tillväxtverkets uppdrag utvärderat insatserna inom uppdraget Samverkan skola-industri 4. Swecos samlade bedömning av de sex pilotprojekt som beviljats stöd är att projekten ligger i linje med Tillväxtverkets målsättningar. Några styrkor är enligt Sweco att projekten utgått från beprövade metoder såsom Teknikcollege och Industrinatten som skalats upp samt att med ett undantag var problemformulering, syfte, målgrupp och aktiviteter både väl avgränsade och sammanhängande. Sweco menar att i samtliga projekt går det en röd tråd via målsättningarna i regeringsuppdraget Samverkan skola-industri till Tillväxtverkets målbild och projektmålen. Bedömningen är enligt Sweco att projekten genomgående har genomförts väl och att de flesta projektmål har uppnåtts. Nedan redogör vi för de viktigaste slutsatserna. 2.1.1 Välfungerade modeller finns att sprida men finansiering, strukturer och ömsesidig förståelse brister I arbetet med projekten och i kartläggningen har vi sett flera metoder som stimulerar till kontinuerlig samverkan mellan skola/utbildning och arbetsgivare inom industrin och som förväntas ha effekter på ungas val av utbildning. Modeller såsom Teknikcollege och Industrinatten skulle kunna genomföras brett. Skolledningens engagemang för samverkan med näringslivet bedöms vara av stor vikt för att skapa förutsättningar för långsiktighet i arbetet. Flera projekt har arbetat med fortbildning av lärare och studie- och yrkesvägledare. Det är högst troligt att detta är en viktig faktor för att uppnå långsiktiga effekter då de blir bärare av verktyg för samverkan och kontakter med industrin efter projektavslut. Vidare är det intressant att notera att intresset för aktiviteter i projekten har ökat under programmets genomförande. Industriföreträdare har engagerar sig i allt större utsträckning i aktiviteter och har i många fall varit drivande i frågorna lokalt, vilket stärker relevansen i metoderna. Exempelvis pågår dialoger kring fortsatt finansiering mellan IUC Syd och Helsingborg stad. Ett antal av de genomförda insatserna kommer att leva vidare i arbetet med Smart industri i regionerna 2.0. Det finns ett tydligt intresse hos regionalt utvecklingsansvariga aktörer och aktörer i främjandesystemet (exempelvis IUC och ALMI) att ta tillvara goda erfarenheter och exempel från arbetet i projekten. I Smart industri i regionerna 2.0 kommer exempelvis Maker Tour - Mot Nya höjder samt koncepten Industrinatten och Arbetsmarknadskunskap i skolan tas vidare som delar i projekt som rör industrins omställning och kompetensförsörjning. I stort saknas dock strukturer och resurser för att arbeta långsiktigt med samverkan mellan skolan och industrin. Fokus från utbildningsväsendet är ofta att näringslivet ska tillhandahålla platser för elever i form av arbetsplatsförlagd utbildning 4 Uppföljning av två regeringsuppdrag inom Smart industri, se bilaga. 10(23)
(APL) och praktisk arbetslivsorientering (prao). Fokus från företag är att få sina kompetensbehov tillgodosedda idag. Samverkan sker på många ställen fortfarande vid sidan av det ordinarie arbetet både i skolan och i företagen, där strukturer och långsiktighet i engagemanget saknas. 2.1.2 Förutsättningar finns för regional samverkan med branschföreträdare I kommunerna ska det finnas branschråd, yrkesråd och programråd där näringslivet har möjlighet att föra dialog med skolan. De regionalt utvecklingsansvariga har också en viktig roll vilket bland annat lyfts i Strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020. Viktiga områden är regional samverkan kring utbudet av utbildningar på gymnasial nivå, utbildningars koppling lokalt och regionalt näringsliv, [1]. Problemet är att det kan vara svårt för branscherna att delta vid alla dessa olika råd på kommunal nivå. Regionalt utvecklingsansvariga arbetar idag med att sammanföra utbildningsanordnare med privata och offentliga arbetsgivare. Men arbetet ser olika ut i olika delar av landet. Utifrån arbetet i projekt som finansierats genom programmet, bland annat i Sörmland, lyfter projektägare att en större samverkan på regional nivå skulle kunna underlätta för branschföreträdare att delta löpande vid utvecklingen av utbildningar. Exempelvis skulle regionala branschdialoger kunna genomföras genom att samla nationella eller regionala branschföreträdare och regionalt utvecklingsansvarig aktör för diskussion om samarbetsformer kring kompetensförsörjning och om behov och utbud av utbildningar lokalt och regionalt. 2.1.3 Unga har fått ökade kunskaper om industrin men att förändra attityder tar tid Utvärderingarna av insatser som vissa projekt genomfört visar att ungdomar har fått en ökad kunskap om industrin där majoriteten tidigare saknat kunskap om faktiska yrken. Insatserna har hittills visat på en del goda resultat. I Norrbotten genomförde exempelvis projektet Samverkan för status, kvalitet och matchning radioreklam riktat till föräldrar som ledde till trafiken ökade markant på Teknikcolleges hemsida under våren 2018. Under perioden då IUC Norr bedrev sitt projekt kunde de se också se en ökning av antalet flickor som antagits på teknikprogrammet. En utvärdering av antalet unga som sökt sig till industriutbildningar kopplat till pilotprojekten har inte kunnat genomföras under programperioden. Flera projektägare har i sin problembeskrivning tydliggjort behoven av insatser riktade till flickor för att få fler flickor att söka sig utbildningar inom industrin. Flera industriföretag har i insatsen valt att ha kvinnor som välkomnade eleverna. Under ett besök hos Volvo 2017 där Tillväxtverket deltog var det exempelvis kvinnliga ingenjörer som presenterade Volvos arbete med självkörande bilar 5. Dock har Sweco, som genomfört utvärderingen av programmet, inte tydligt sett något resultat med koppling till mångfald av dessa insatser. För att förändra strukturer och [1] https://www.regeringen.se/4a8706/contentassets/98919a0ca0f1427491a3eef22a 7d177c/en-nationell-strategi-for-hallbar-regional-tillvaxt-och-attraktionskraft- 20152020.pdf 5 Slutrapport IUC Syd Industrinatten - ökad samverkan skola näringsliv 11(23)
invanda tankemönster behövs ett långsiktigt och strategiskt arbete där styrning och uppföljning för att nå en ökad mångfald är avgörande. 2.1.4 Behoven av insatser för att förbättra företagens mottagarkapacitet och öka attraktiviteten för industrin kvarstår Projektägarna har identifierat att viljan hos industriföretag att ta emot unga finns. Flera av projekten har under perioden arbetat aktivt med företagen för att fler ska se möjligheterna med att erbjuda praktikplatser för elever för att på så sätt bredda sin framtida rekryteringsbas och stötta skolorna med praktikplatser. En slutsats som projekten gjort är att ytterligare insatser behövs för att bättre knyta ihop insatser för praktik med arbetsmarknadskunskap. Företagen är generellt positiva till fler satsningar och att välkomna fler ungdomar till sina företag. Tillväxtverket kan dock, genom erfarenheter från deltagande projekt, konstatera att föreställningar om och bilden av yrken inom industrin hos unga fortsatt är en stor utmaning. Behoven hos företag om hur man kan samverka med skolan och utveckla bra metoder för hur företagen kan ta emot elever och göra arbetsplatserna intressanta är fortsatt stora. Företagens ansvar, att öka sin attraktionskraft genom att öppna upp och samverka för att själva vara med och bidra till framtidens arbetskraft, har fortsatta utmaningar i att hitta långsiktiga former. 2.1.5 Samarbete mellan nationella myndigheter underlättar genomförande Under uppdragets genomförande har Tillväxtverket samverkat med fler aktörer, bland annat Skolverket. Flera verksamheter som arbetar med att bidra till samverkan och öka intresset hos unga för natur och teknik får stöd från Skolverket i form av statsbidrag. Tillväxtverket har löpande kontakter med näringslivet. En samverkan mellan myndigheter är således en förutsättning för gott resultat. Samverkan har bland annat lett till kunskapsutbyte, förståelse för varandras målgruppers intresse och förutsättningar. Det har lagt grunden för en fortsatt samverkan i syfte att öka attraktiviteten hos unga för utbildningar och yrken inom industrin. 2.2 Rekommendationer 2.2.1 Strukturer för samverkan behöver långsiktiga förutsättningar Behoven av förstärkt samverkan mellan skola/utbildningssystemet och näringslivet är fortsatt stora för att säkerställa kompetensförsörjningen i industrin. Behoven finns inte bara inom industrin utan även andra branscher har behov av en utvecklad samverkan med skolan. Goda modeller finns att sprida och implementera men långsiktiga strukturer och resurser saknas i stor utsträckning. Det samarbete som påbörjats i och med detta uppdrag mellan industrins företrädare, myndigheter, regionalt utvecklingsansvariga, skolhuvudmän och organisationer som Komtek och Svenska Science Centers, kan och bör användas i en framtida utveckling. En uthållig samverkan bedöms krävas för att långsiktigt öka ungas intresse för utbildningar och yrken inom industrin och för en ökad mångfald avseende kön och bakgrund. Långsiktig samverkan kan också leda till bättre fungerade system för praktikplatser och mer arbetsmarknadskunskap i utbildningarna. Skolor och industrins företrädare behöver få fortsatta resurser att bygga långsiktigt hållbara struk- 12(23)
turer mellan skola och arbetsliv. Detta är ett arbete som det sällan finns tid och resurser till inom ramen för ordinarie arbete. 2.2.2 Bättre strukturer för samverkan behövs på flera nivåer För att få till en bättre kompetensförsörjning för industrin och näringslivet i stort behövs bättre strukturer för samverkan på flera nivåer i samhället. Att långsiktigt utveckla och implementera goda modeller för samverkan mellan aktörer inom arbetsmarknads-, utbildnings, och näringspolitiken samt den regionala tillväxtpolitiken bedöms vara av stor vikt. Ett nationellt råd för kompetensförsörjning som Tillväxtverket tidigare föreslagit skulle kunna vara en del av lösningen. Nationella myndigheter behöver även framöver arbeta för att skapa hållbara strukturer och underlätta spridning av välfungerande modeller och arbetssätt. Tillväxtverkets roll är främst att tydliggöra och förstärka näringslivets behov av kompetens. Myndigheten kan bidra med att skapa arenor eller plattformar för detta. Vid eventuella framtida uppdrag med liknande syfte ser Tillväxtverket bör de genomföras tillsammans med Skolverket, som är naturlig samverkanspart med skolhuvudmän och ledningar vid skolor. På så sätt kan myndigheterna gemensamt bidra till att bygga kunskap och långsiktiga strukturer som leder till bestående samverkan mellan skola och näringsliv. Långsiktig samverkan på nationell nivå behöver också tydligt kopplas samman med arbetet på regionalnivå. Tillväxtverket ser här behov av att utforska möjligheten att i större utsträckning föra branschdialoger på regional nivå. Detta är viktigt inte minst för att alla branscher inte är representerande på lokal nivå. Dessutom har regionalt utvecklingsansvariga god kunskap om kommunernas utbildningar i regionen vilket kan underlätta dialogen. Tillväxtverket skulle kunna bidra till ett större fokus på branschsamverkan i ett sådant arbete, vilket Tillväxtverket redan gör inom ramen för Uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018-2020 och kopplat till myndighetens löpande arbete med branschföreträdare. Tillväxtverket kan också genom detta stärka dialogen med branscher på nationell nivå kopplat till näringslivets kompetensförsörjning i stort. 2.2.3 Följ upp resultat och effekter av insatser För att mäta resultaten och därigenom kunna utvärdera och utveckla kunskapen om vad projektens aktiviteter haft för effekt på elevernas val av utbildningar bör detta följas upp med statistik från Skolverket i respektive region där projekt bedrivits. 13(23)
3 Genomförande aktiviteter och resultat 3.1 Kunskapsutveckling En viktig del i genomförandet av uppdraget har varit kunskapsutveckling gällande modeller och arbetssätt för samverkan mellan skola och industri, för att utveckla kunskapen om ungas intresse för teknik och industri. Bland annat lät Tillväxtverket under våren 2017 Kontigo AB genomföra en kartläggning av befintliga verksamheter och projekt som har till syfte att stimulera ungas intresse för teknik och industrin. Ett 50-tal olika verksamheter identifierades runt om i landet med varierande inriktning, finansiering, ägande och målgrupper. Studien visade att det under åren genomförts många insatser som lagts ned när finansieringen upphörde. Dessa aktiviteter har varit allt ifrån teknikkvällar för flickor till sommarkurser. Tillväxtverkets kartläggning visar även att många av aktiviteterna genomförts utanför skoltid och varit helt beroende av föräldrars engagemang samt begränsat till de ungdomar som haft ekonomisk möjlighet. 3.2 Nätverk, erfarenhetsutbyte och samverkan Tillväxtverket har under 2017 och 2018 haft en kontinuerlig dialog med representanter för industrin, branschföreträdare, skolhuvudmän, skolor, regionalt utvecklingsansvariga, nationella myndigheter med flera. Tillväxtverket genomförde under 2018 workshop tillsammans med Skolverket och aktörer verksamma inom området kompetensförsörjning med målet att skapa samsyn kring behoven hos näringslivet och utbildningsväsendet. Som följd av bristen på en nationell plattform för att lyfta frågor kopplat till industrins behov initierade Tillväxtverket samtal om en gemensam konferens med Skolverket. Konferensen ägde rum den 29 30 november 2018 i Stockholm under temat Samling för kompetensförsörjning. Konferensens syfte var att bidra till dialog och spridning av goda modeller för samverkan mellan skolan och näringsliv. Via konferensen spreds goda exempel samt möjliggjordes mötesplatser för samverkan mellan aktörer från olika delar av Sverige. Konferensen hade deltagare från hela Sverige samt representation från generaldirektörer eller ställföreträdande generaldirektörer från Skolverket, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen. 270 personer deltog. Enligt utvärderingen uppgav 69% deltagarna att de upplevt konferensen som givande eller mycket givande och 68% angav att de i stor utsträckning eller mycket stor utsträckning fått användbara kunskaper för sitt fortsatta arbete. Att myndigheter som arbetar med kompetensförsörjningsfrågor gemensamt presenterade en samsyn kring utmaningar och prioriteringar upplevdes positivt. Det framkom även att både näringslivsrepresentanter och personer från offentliga sektorn anser att det saknas långsiktiga åtaganden för bättre strukturer för samverkan. Tillväxtverket har under programperioden även löpande arbetat med samverkan för att bidra till nya samarbeten i syfte att sprida och engagera fler aktörer för att locka unga till industri och teknik. Exempelvis finansierade Tillväxtverket IUC Syd för att sprida kompetens till andra aktörer som vill använda konceptet Industrinatten. Vidare har Tillväxtverket arbetat löpande för erfarenhetsspridning mellan projekten genom bland annat erfarenhetsträffar. 14(23)
3.3 Finansiering av sex projekt i sex län Sex projekt beviljades medel och bedrev aktiviteter mellan augusti 2017 till december 2018. Aktiviteterna i projekten varierade men syftade alla till att främja samverkan mellan skola och industri för att öka ungas intresse för arbete inom industrin, i syfte att motverka arbetskraftsbrist. 3.3.1 Region Halland Varberg Kommun/Teknikcollege Varberg, Teknikdemokrati Teknikdemokrati var ett samverkansprojekt mellan Komtek i Halmstad kommun och Varbergs kommun/teknikcollege för att bygga vidare på konceptet Den röda tekniktråden. Den röda tekniktråden har under åren varit ett koncept i Halmstad där Komtek tillsammans med högskolan i Halmstad försökt skapa synergier och där teknik genomsyrar verksamheten från förskola upp till högskolan. Projektet syftade till att öka tillgängligheten till teknik för barn och ungdomar genom att utveckla och sprida framgångsrika koncept. Vidare syftade projektet till att integrera och utveckla samverkan mellan näringsliv och skola för att på så sätt bredda rekryteringsbasen till industrin och utveckla utbildningarna. Under hösten 2017 och hela 2018 arbetade projektägaren med skolor och företag i regionen i syfte att utveckla och skapa förutsättningar för ett långsiktigt samarbete. Projektet innehöll bland annat fortbildning av lärare och studie- och yrkesvägledare genom Företagssafari samt en Teknikmässa för barn och unga i mars 2018. Tillväxtverket var med på båda aktiviteterna och intresset hos företagen var stort. Under Teknikmässan deltog ett dussintal industrirepresentanter i juryn tillsammans med kommunala och regionala representanter. Vid mässan synliggjordes det långsiktiga arbetet i regionen för att öka intresset för teknik bland barn och unga. För de allra minsta i förskoleåldern fanns ett flertal projekt kopplade till miljö och hållbarhet. För elever i de övre åldrarna på gymnasiet fick eleverna utveckla sin kompetens genom att tex lösa praktiska problem företag hade identifierat. Elever från det industritekniska programmet i Varberg fick även en möjlighet att konstruera en del av en mammografiutrustning som de sedan visade upp på mässan. Flera liknande så kallade skarpa elevprojekt genomfördes under 2018. Slutsatser och resultat (i urval) Under hösten 2017 påbörjade Komtek i Halmstad fortbildning av 150 lärare i teknik och programmering inför implementering av den nya läroplanen. Lärare och elever har i projektet använt sig av inköpta hjälpmedel i tekniklådor. Fortbildning av lärare var en viktig del av projektet och lärarna i Halmstad har under perioden tagit del av föreläsningar kring hantering av så kallade spheros och blue-bots, dvs robotar som kan programmeras. Projektet har under perioden besökt flera förskolor och engagerat fritidspedagoger som tack vare projektet inspirerats till att använda digitalisering mer i undervisningen. Projektet hade under perioden sett ett ökat intresse för likande aktiviteter hos deltagande lärare. 3.3.2 Region Sörmland Eskilstuna fabriksförenings Service AB Vägar till industrin Eskilstuna fabriksförening (EFF) har tillsammans med Eskilstuna kommun har sedan tidigare en etablerad samverkan med syfte att förbättra kompetensförsörjning och har gemensamt genomfört projektet. Projektet har genomfört en GAP-analys genom att göra en inventering av teknikplanerna på skolorna i Eskilstuna kommun 15(23)
samt vilket stöd lärare får i form av kompetensutveckling relaterat till frågan. Vidare genomfördes en kartläggning hur skolor i kommunen arbetar med teknik i skolan samt hur elevers intresse för teknik och kontakt med arbetsgivare inom industrin ser ut. En elevenkät i fem skolor i Eskilstuna riktade till elever i årskurserna 8, 5 och 2 som bygger på den internationella metoden PATT (Pupils Attitud Towards Technology) genomfördes. Grunden för enkäten består av 100 påståenden som elever får ta ställning till i en femgradig skala. PATT-instrumentet har använts i länder som Nederländerna, USA, Australien med flera. I Sverige finns forskare vid Linköping Universitet och Cetis använt delar av PATT metoden på elever på gymnasiet. Projektet hade som mål att kartlägga attityder till teknik men även fånga elevers tankar om att jobba med teknik, att ha ett arbete i industrin, insikt om arbetsmarknadskunskap kopplat till industrin, exponering och hur skolan möter upp detta. Därför utvecklade projektet frågorna och la till ett 20-tal frågor baserat på bilden nedan. Vad teknik är Teknikens värde Intressen Genusskillnad Enkäten ställer eleverna frågor från olika perspektiv Teknik i skolan Exponering industri Arbetsmiljön på ett industriföretag Arbete Rapport Vägar till industrin 2018 Kartläggningen visar att teknikintresset hos eleverna avtar från årskurs 5 till årskurs 8. Projektägaren rekommenderar att göra en ny kartläggning där varje årskurs, från årskurs 5 till årskurs 9 kartläggs mer detaljerat för att få större förståelse för orsaken till nedgången. Baserat på kartläggningen utvecklade projektet en pilot där elever stimulerades till ökat teknikintresse samt fick närmare kontakt med industriföretag. Piloten skulle också försöka vägleda industrin i att förbättra sin förmåga att påvisa och marknadsföra möjligheterna i att arbeta inom industrin. Slutsatser och resultat (i urval) Eleverna i årskurs 5 tyckte att det roligaste var att göra laborationer och utmaningar. Årskurs 8 piloten gav eleverna insikten att det är färre kvinnor som arbetar inom industrin. Att arbete med teknik är kreativt stärktes genom piloter. Det fanns klasser i årskurs 8 där 100 procent svarar att de vet vad industri är efter deltagande i piloten. Samtidigt fanns det klasser där intresset endast ökade från 60 procent till 70 procent efter besöket. 16(23)
Lärare som deltagit vid företagsbesöken för årskurs 8, liksom de som har deltagit i piloterna för årskurs 5, har lyft att det tillfört nya kunskaper och varit värdefullt. De anser även att piloterna mötte ett kompetensbehov. Kopplingen mellan teknik, naturvetenskap och samhällsvetenskap bör förstärkas. Fortsatta behov av förstärkning för studie-och yrkesvägledares koppling till industrin genom fortbildning, nätverk samt aktiviteter som ökar intresset för teknik och industri. 3.3.3 Västra Götalandsregionen Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR), Industrinatten Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) har i sitt projekt genomfört konceptet Industrinatten på tre orter, Göteborg, Alingsås och Stenungssund. Projektet innebar att GR tillsammans med Teknikcollege (TCGR) utvecklade och använde konceptet Industrinatten som ett komplement till utbildningarna i regionen. Det övergripande syftet med projektet var att på regional nivå utveckla samverkansformer för att öka ungas intresse för utbildning och arbete inom industrin. Projektet har dessutom varit en del av IUC Syd:s spridningsuppdrag vilket beskrivs senare i rapporten. Vidare har projektet haft som syfte att: Öka attraktiviteten för yrkesutbildningar inom teknik och industri Öka samverkan mellan representanter från arbetsliv och utbildningsanordnare Förändra attityder hos unga genom att öka kunskapen om industri- och teknikarbetsmarknaden. Visa på en modernare bild av industrin som arbetsplats Bredda målgruppen för utbildningar och arbetslivet Kompetensutveckling av utbildningsanordnare kring industri- och teknikarbetsmarknaden Få fler sökanden till de tekniska utbildningarna på gymnasiet. Slutsatser och resultat (i urval) från projektet: Sammanlagt har cirka 1100 elever (500 flickor och 600 pojkar) och 43 företag deltagit i projektet och flera företag upplever det som ett bra sätt att möta ungdomar att få hjälp med att planera och organisera. Många företag har idag inte ett upparbetat nätverk med skolor och elever. Teknikcollege har under projektet varit drivande i att locka företag att samverka. Projektet drevs i nära samarbete med IUC som bidrog med kompetens om konceptet under riggning av insatsen. Kopplingen till IUC Syd har a ven gett projektet mo j- lighet att delta i erfarenhetstra ffar fo r kompetensutveckling och dialog kring utveckling att eventet. GR har under 2018 fört samtal med andra kommuner i regionen som visat intresse att tillsammans med IUC och kommunalförbundet påbörja liknande aktiviteter. Projektet kan se utmaningar i kommunikationsarbete a r sto rre i sto rre kommuner ja mfo rt med mindre. Projektet har rapporterat att alla fyra industrina tter genomfo rts med goda resultat och att samtliga samarbetspartners a r no jda med konceptet som komplement till andra insatser i regionen. De fo retag som deltagit a r positivt insta llda till att delta igen enligt en utva rdering som gjordes i anslutning till aktiviteterna. Att Teknikcollege har varit projekta gare har mo jliggjort att ett redan befintligt na tverk kunnat utnyttjas. 17(23)
3.3.4 Region Kalmar Oskarshamns Kommun, Norra Kalmar läns industriplattform för bättre samverkan (GIPS) Projektet GIPS har utrett förutsättningarna för en gemensam industriplattform för samverkan. Projektet har studerat hur andra regioner utvecklat och använt motsvarande plattformar. Oskarshamns kommun har genomfört ett antal dialogmöten med kommuner och industriföretag i regionen inför fortsatt arbete. I början på 2018 inleddes möten med sex kommuner i norra Kalmar län tillsammans med industriföretag för att diskutera hur samverkan bör fungera i regionen. Oskarshamns kommun förde i samband med det även dialog med Tillväxtverket för fortsatt verksamhet inom ramen för regeringsuppdraget Smart industri i regionerna 2.0, vilket lett till fortsatt kontakt. Slutsatser och resultat (i urval) från projektet: Företagen behöver få ökad förståelse för att kompetensförsörjningsprocessen tar lång tid och behöver börja redan bland elever i grundskolan. Därför är det viktigt att få igång en bättre dialog med ungdomarna med koppling till Arbetsmarknadskunskap. Ungas intresse för matematik, teknik och naturvetenskap behöver öka och bibehållas under hela skoltiden, vilket kan ske med bättre undervisning med stöd av projektet Mot nya höjder. Metoden bidrar även till att öka flickors medvetenhet om teknik och teknikintresse. En slutsats är att det behövs en stärkt samverkan mellan lokala kompetensutvecklingsnoder för bredare regionalsamverkan för det livslångalärandet. Projektet konstaterar även att skolor och företag bör samutnyttja utbildningsutrustning i befintliga utrustningsnoder och komma överens om samarbetsformer för bättre utnyttjande av utbildningsutrustning och investeringar i ny utbildningsutrustning. Fortsätt med Jobbspår för nyanlända. Det kan leda till förhållandevis snabbt sätt att kompetensförsörja industrin. GIPS-projektet går vidare och avslutas med en sista insats i Smart industri i regioner 2.0 genom delprojektet Maskinparsinventering och utrustningsnoder i norra Kalmar län". Syftet att matcha och koordinera kapaciteten mellan länets maskinparker och utbildningsväsendets behov. 3.3.5 Region Skåne Industrinatten Projektet genomfördes IUC Syd och syftade till att sprida konceptet Industrinatten till flera delar av landet och därmed öka samverkan mellan skola och industriföretag samt genomföra Industrinatten i Helsingborg 2018. Det övergripande målet för Industrinatten är att på sikt öka tillströmningen av sökande till industriförberedande utbildningar och därmed bidra till industrins framtida kompetensförsörjning. Genom att lyfta fram flickor i industrin som goda exempel skulle projektet hjälpa till att bryta traditionella könsmönster vid val av utbildning och yrke. Projektet har under 2017-2018 varit uppdelat i två spår: Spår 1 spridning av konceptet till fler orter 18(23)
Målgrupp var aktörer, regioner och kommuner som har intresse för och planerar att genomföra konceptet Industrinatten. IUC Syd har utvecklat och initierat konceptet Industrinatten och har sedan tidigare genomfört aktiviteter i Malmö-regionen, Hässleholm/Kristianstad, Östersund och Borås inom ramen för konceptet. Industrinatten har fått uppmärksamhet och varit välbesökt av såväl branschorganisationer, kommuner somo regioner. Andra kommuner och regioner har visat intresse för konceptet vilket varit utgångspunkten för detta spår i projektet. Med stödet från Tillväxtverket har projektet kunnat bidra med material, underlätta för nya uppstarter och även stöttat fysiskt på plats i något fall för att främja uppkomsten av nya initiativ med workshopdagar. Spår 2: Genomförande av Industrinatten Helsingborg: Primär målgrupp: Ungdomar som är på väg att göra studie- eller yrkesval, det vill säga högstadeelever (inför gymnasieval), gymnasieelever (inför högskoleval och yrkesval) och högskolestudenter (inför examensarbeten/praktik/inför arbetslivet). Andra viktiga målgrupper var unga arbetssökande, nyanlända i etableringsfas, föräldrar, lärare och studie- och yrkesvalslärare samt andra rådgivare och arbetsförmedlare. I oktober 2018 inleddes Industrinatten i Helsingborg med en kickoff, följt av företagsbesök. Under kickoff gavs besökare och utställare tillfälle att mingla tillsammans och besökarna provade på teknik- och industrirelaterade aktiviteter. Drygt 500 personer deltog i Industrinatten. Cirka 450 ungdomar deltog på företagsbesök hos industri- och teknikföretag i Helsingborg. Kickoffen öppnades med en första timme då unga arbetssökande och nyanlända i etableringsfas kunde besöka mässan. Arbetsförmedlingen bjöd in dessa deltagare. Slutsatser och resultat (i urval) från projektet: Spår 1 projektet har arrangerat erfarenhetsträffar för gemensamt lärande och utveckling mellan de olika Industrinatts-initiativen, främst för att ge input till nybörjare, inte minst för att undvika aktiviteter som inte funkat så bra tidigare. Träffarna har också bidragit till utveckling av konceptet Industrinatten. Projektet redovisaf att konceptet spridits till sex andra län: Västra Götalands regionen: Göteborg, Alingsås och Stenungssund Norrbotten: Kalix Dalarna: Mora Småland: Gnosjö, Gislaved, Värnamo Sjuhärad: Borås, Ulricehamn Jämtland: Östersund/Krokom, Strömsund samt Skåne: Malmö/Lund-regionen, Kristianstad, Hässleholm och Helsingborg Spår 2 Enligt uppföljning genomförd av projektet i Helsingborg var Industrinatten var väl genomfört och uppskattat bland deltagare, både utställare och besökare. Logistiken fungerade också bra. En av framgångsfaktorerna både under mässan och ute på företagsbesöken var de olika prova-på-aktiviteterna. De flesta elever tyckte om att vara aktiva och få prova på olika arbetsmoment. Några aktiviteter som 19(23)
eleverna fick testa var att göra sin egen t-shirt, böja skruvar, göra en visselpipa av plåt och slå i rälsspik 6. Industrinatten i Helsingborg har även bidragit till att kommunen fått bättre kontakt med ledningen på industriföretag lokalt då tidigare samarbeten varit bristfälliga. Dialogen har gjort det möjligt för kommunen att påbörja samtal om långsiktiga samarbeten kring kompetensförsörjningen i kommunen. Projektet har bidragit till att IUC Syd kunnat stötta flera regioner att genomföra Industrinatten, bland annat i Göteborg och Gnosjö. IUC Syd har dessutom varit i kontakt med bland annat Vetenskapens hus om att eventuellt ha Industrinatten i Stockholmsregionen. Länsstyrelsen i Stockholm har även varit delaktig i dialogen 7. 3.3.6 Region Norrbotten IUC Norrbotten, Teknikcollege Norrbotten, Utvecklad samverkan för status, kvalitet och matchning IUC Norrbotten var projektägare för projektet Utvecklad samverkan för status, kvalitet och matchning. Projektet har projektletts av Teknikcollege Norrbotten. Projektet har haft en styrgrupp som bestod av företrädare från näringslivet, kommunerna, skolorna, representanter från Industrirådet och Arbetsförmedlingen. Projektet hade som mål att utveckla långsiktiga insatser som skulle bidra till att utveckla "den röda tråden" mellan olika utbildningsnivåer, vilket innebar ett utvecklat samarbete mellan lärare på grundskola och gymnasiet. Skolledare och studie- och yrkesvägledare fick också en ökad kunskap om industrin och vilka kompetensbehov som finns i företagen. Projektet har tagit nyhetsbrev och har även använt sig av sociala medier som Instagram och Youtube för att nå sina målgrupper. Målen var också att öka den regionala samverkan mellan såväl kommunerna som övriga aktörer inom kompetensförsörjningen. Regionala processledare har i samverkan med lokala processledare på respektive skola, rektorer, tjänstemän på kommunen samt personer inom näringslivet genomfört aktiviteterna. För första gången genomfördes konceptet Industrinatten i Kalix. Då medverkade 173 elever i årskurs 8 under studiebesöken som skedde hos 11 lokala teknik- och industriföretag. Den tillhörande mässan besöktes utöver eleverna i årskurs 8 även av årkurs 9 samt gymnasieelever. Det finns planer på att utöka konceptet till fler kommuner i Norrbotten under 2019. Ett av projektets mål var att uppnå en kunskapshöjning hos studie- och yrkesvägledare. Samtliga av länets studie- och yrkesvägledare bjöds in till Kalix när Industrinatten anordnades. Totalt deltog 30 studie- och yreksvägledare från stora delar av Norrbotten. Under en dag fick de medverkande studie- och yreksvägledare likt eleverna delta på studiebesök hos företag samt delta i mässan. Utöver studiebesöken fick studie- och yrkesvägledarna även information av Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege samt information från Sveriges byggindustrier. Under projekttiden arbetade projektägare och företag kring hur de kan sprida bilden av industrin som en attraktiv arbetsgivare. Att vara en bra arbetsgivare enligt projektet handlar inte bara om löner och förmåner utan om bemötande, 6 Slutrapport Projekt Industrinatten IUC Syd 2019. 7 Slutrapport Projekt Industrinatten IUC Syd 2019. 20(23)
delaktighet och jämställdhet. Hur företaget kan arbeta med APL (arbetplatsförlagt lärande) och praktik koppalt till detta ingick också i projektet. Under projekttiden har eleverna genomfört studiebesök hos olika företag inom industri och teknik i samband med Industrinatten men även vid andra tillfällen. Bland annat har flickor på industritekniska programmet i Piteå besökt ABB, elever från Luleå har varit i Kiruna och besökt LKAB. En annan del var de föreläsningar som eleverna inom Teknikcollege fått ta del av exempelvis i Luleå där eleverna fått lyssna på kvinnor från Teknikkvinnor som berättade vad en ingenjör gör. Alla dessa aktiviteter syftade till kunskapshöjning och ökad attraktionskraft för utbildningarna. I december 2018 arrangerade Teknikcollege Norrbotten en avslutningskonferens, för att sprida erfarenheter och resultat och göra avstamp för framtiden. Tillväxtverket deltog vid detta tillfälle. Slutsatser och resultat (i urval) från projektet: Teknikcollege Norrbottens arbete har under projekttiden uppmärksammats nationellt på flera sätt. Många av de aktiviteter som genomförts har fått spridning inom Teknikcollege Sverige och fungerar som förebilder och med mallar för fler regioner. Foton har samlats i en bildbank, som tagits fram till Mitt val - din framtid, och används runt om i landet och kommer bland annat utgöra grunden för bildmaterial till Teknikcollege nya hemsida som kommer att lanseras under våren 2019. Allt fler lyfter upp materialet som avgörande för att skapa attraktionskraft bland flickor. Samverkan med Luleå tekniska universitet och aktörer som Ung företagsamhet har dessutom förstärkts under projektet med tydliggörande av samverkansfördelar som resultat. Söktrycket och antalet antagna mellan åren då projektet bedrivits (2017-2018) har stigit under perioden men slutliga effekter kan väntas först om två, tre år. Totalt för de fyra kommuner som är certifierade inom Teknikcollege Norrbotten har Teknikprogrammet ökat med 3 procent antagna elever. Av totalet antal antagna elever har en ökning med 7 procent skett bland tjejer. Till industritekniska programmet har det skett en ökning med totalt 25 procent, däremot har andelen tjejer minskat med 16 procent, vilket i praktiken innebär en minskning med en person, från 6 flickor till 5. Inför gymnasievalet 2018 genomförde projektet en kampanj med reklam på radio och Youtube. Radion riktade sig till föräldrar och vårdnadshavare medan Youtube reklamen riktade sig till barn och unga (framförallt i åldern 15-17 år) 8. Resultaten projektet kunde se på Teknikcolleges hemsida var att det aldrig haft så många unika besökare tidigare. Antalet besökare ökade 2018 jämfört med samma period 2017 i januari med 130 procent, i februari med 140 procent, i mars med 133 procent och i april med 360 procent 9. 8 Youtube.com, Sökord: Teknikcollege Norrbotten Gymnasievalet 2018 9 Slutrapport, IUC Norr Projekt, Teknikcollege Norrbotten - Utvecklad samverkan för status, kvalitet & matchning 21(23)