Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Relevanta dokument
Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

ISverige liksom i andra delar av världen pågår

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

Vindkraft på rätt plats

edna i en droppe vatten

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Examensarbete. Fragmenteringspåverkan på artdiversitet och individantal hos 4 taxa av dagfjärilar, Rhopalocera, i Bergslagen, augusti 2017.

1. Vad är ett ekologiskt samhälle?

Jordbruk för mångfald eller enfald?

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg

Helena Elmquist

Arternas spridningsförmåga

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Multifunktionella landskap med golfbanor

N A T U R. Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet Karl-Olof Bergman 2010:4 I LINKÖPING

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Habitatförlust, habitatförsämring och fragmentering vid Loungastunturi

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?

Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap

Bin, bidöd och neonikotinoider

Ekologiska produktionsfunktioner

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande

Brist på gamla ekar hotar lavar

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT

Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun

Linus Hammar PhD Miljösystemanalys Chalmers Tekniska Högskola

PM angående vindkraftsprojektering vid Grönhult

Analys av fjärilsdata från ängsoch betesmarker i syd- och

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Biodiversity Monitoring in City of Stockholm

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

Artrikedom av kärlväxter i övergivna och restaurerade betesmarker: betydelsen av igenväxningsgrad och tid sedan igenväxning började

Bibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas?

Torbjörn Josefsson Inst. för Skogens Ekologi & Skötsel Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Umeå


TätortsNILS. Miljöövervakning av biologisk mångfald och upplevelsevärden i städer MARCUS HEDBLOM

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

Planerade vindkraftverk vid Ruuthsbo, Ystad kommun

Från humla till jordgubbe

Naturvårdvården & främmande arter

Riskklassificering främmande arter

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

hur klarar sig djur- och växtpopulationer i en fragmenterad livsmiljö?

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön

Plantdiversitet på svenska slåtterängar

Social-ekologisk Stadsbyggnad

Bostadsrätt, gräsmark eller skog?

Tröskelvärden för arter med hjälp av observationsdata

Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen?

Svenska IENE. Groddjursseminarium. Trafikverket

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län


Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Metapopulationsekologi i naturvården. Thomas Ranius Inst. f. Ekologi, SLU

KURSLITTERATUR (VT-15)

En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning?

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Möjlighet till fortsatta studier

Simon Jakobsson doktorand Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi Stockholms Universitet. Handledare: Regina Lindborg

VATTENDRAGSRESTAURERING

VATTENDRAGSRESTAURERING

LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN?

LANDSKAPET SOM DYNAMISK HELHET

Oak-rich Temperate Forests

Fragmenterat landskap

Åke Berg, Karl- Olof Bergman, Jörgen Wissman, Michal Zhmihorski, Erik Öckinger CBM:s skriftserie nr 97

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Bilaga 5 Utredning fladdermöss

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Slutrapport - Nyckelbiotopernas betydelse för den biologiska mångfalden

Restaureringsförslag för Ekoparken. Abstract

Kompletterande konsekvensbeskrivning av arten knärot

BILAGA 2 FÅGELFAUNAN

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning Avesta Sändes som e-post och brev

Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?

Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

Transkript:

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet

Landskapsförändring och fragmentering Teorier: - (ö)biogeografi och metapopulationsteori Orsaker till och typer av förändring och fragmentering Konsekvenser -> vindkraft?

Öbiogeografi och metapopulationsteori Fastland

Artantal log(artantal) Öbiogeografi och metapopulationsteori Habitatarea log(habitatarea) Från: Arrhenius 1921

Öbiogeografi och metapopulationsteori Fastland

Invandringstakt Öbiogeografi och metapopulationsteori svårare att hitta längre väg = farligare jämvikt! Kanteffekter Habitatyta Isolering Antal habitat Utdöendetakt Antal arter Från: MacArthur and Wilson 1967

Öbiogeografi och metapopulationsteori Fastland

Öbiogeografi och metapopulationsteori Sänka Källa

SLOSS = en stor eller flera små? vs. vs. vs. vs. vs. vs.

Landskapsförändring och fragmentering Olika orsaker - mänsklig/naturlig

Artantal log(artantal) Landskapsförändring och fragmentering Olika orsaker - mänsklig/naturlig Olika typer - habitatförlust Habitatarea log(habitatarea)

Landskapsförändring och fragmentering Olika orsaker Olika typer - habitatförlust - fragmentering Habitatförlust Fragmentering Från: Fahrig 2003; Fahrig 1997

Landskapsförändring och fragmentering Olika orsaker Olika typer - habitatförlust - fragmentering = Uppdelning av ursprungliga områden i flera mindre områden Från: Fahrig 2003

Landskapsförändring och fragmentering Olika orsaker Olika typer - habitatförlust - fragmentering = Uppdelning av ursprungliga områden i flera mindre områden Ofta (nästan alltid) kombinerat med habitatförlust! Från: Fahrig 2003

Landskapsförändring och fragmentering Olika orsaker Olika typer - habitatförlust - fragmentering - kärna vs. matrix* Kärnhabitat ändras matrix kärnhabitat Matrix ändras *Matrix = omkringliggande landskap

Gräsmarker: småhabitat => konnektivitet spridning => också djur/människa Lindborg et al. 2014; Auffret & Cousins 2013

Matrix har betydelse!!!! Pflüger & Balkenhol 2014; Öckinger et al. 2012; Debinski 2006

Landskapsförändring och fragmentering Olika orsaker Olika typer - habitatförlust - fragmentering - kärna vs. matrix* Olika effekter - beror på habitat/skala/organism

Landskapsförändring och fragmentering Olika orsaker Olika typer - habitatförlust - fragmentering - kärna vs. matrix* Olika effekter - beror på habitat/skala/organism

Utdöendeskuld Vi ser effekten av förändringar först långt senare... Kuussaari et al. 2009 Tid

Landskapsförändring och fragmentering Olika orsaker Olika typer - habitatförlust - fragmentering - kärna vs. matrix* Olika effekter - beror på habitat/skala/organism

Hinder för spridning Stora ytor fientligt habitat Vägar negativt (kan vara positivt) Specialister reagerar mer negativt på fragmentering och habitatförlust - habitatspecialister habitatet i fokus!

Stillasittande vs. mobila arter stillasittande mobil plats A plats B från: Runge et al. 2014

Betydelsen av var förändringen sker från: Runge et al. 2014

Landskapsförändring och fragmentering Oerhört komplext förhållande mellan förändringar och påverkan på naturen Habitatförlust det mest kritiska, men......heterogenitet gynnar mångfald (skala?)...samtidigt som fragmentering missgynnar Fragmentering => minskade habitatarealer => ökade avstånd mellan dessa => småhabitat viktiga - Negativ påverkan på biologisk mångfald - artspecifik respons - habitatspecifikt!

Vindkraft, förändring och fragmentering Kollissioner - fåglar & fladdermöss

Matrix har betydelse!!!! Pflüger & Balkenhol 2014; Öckinger et al. 2012; Debinski 2006

Vindkraft, förändring och fragmentering Kollissioner - fåglar & fladdermöss Starkt undvikande - landskapet runtom? Desholm & Kahlert 2005

Vindkraft, förändring och fragmentering Kollissioner - fåglar & fladdermöss Starkt undvikande - landskapet runt Andra effekter?

Infrastruktur - en väg har troligen negativ inverkan?

Infrastruktur - en väg har troligen negativ inverkan Var är optimal placering? - habitat? - skyddsvärda arter? - landskapsbild?

Habitatförlust och fragmentering största hotet => analys av lämpliga platser med hänsyn till habitat och organismer Vindkraft en del av den negativa påverkan, men inte mycket jämfört med jord- och skogsbruk Skala?! Fågel- och habitatperspektiv

Infrastruktur - en väg har troligen negativ inverkan Var är optimal placering? - habitat? - skyddsvärda arter? - landskapsbild? Hur placerar man? - omvänd SLOSS...

Så - vad bör man tänka på? Habitatförstörelse på plats Utbyggnad av infrastruktur - gynnar framtida exploatering av mark? - undvikas? - utnyttjas till nåt bra? Landskapsbild, estetisk - dialog!

Tack för mig! Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet

Referenser Alofs et al. 2014. Local native plant diversity responds to habitat loss and fragmentation over different time spans and spatial scales. Plant Ecology 215, 1139-1151. Arrhenius, 2012. Species and area. Journal of Ecology 9, 95-99. Auffret & Cousins, 2013. Grassland connectivity by motor vehicles and grazing livestock. Ecography (Cop.). 36, 1150 1157. Desholm, 2009. Avian sensitivity to mortality: prioritising migratory bird species for assessment at proposed wind farms. J. Environ. Manage. 90, 2672 9. Desholm & Kahlert, 2005. Avian collision risk at an offshore wind farm. Biol. Lett. 1, 296 8. Fahrig, 1997. Relative effects of habitat loss and fragmentation on population extinction. J. Wildl. Manage. 61, 603 610. Fahrig, 2003. Effects of habitat fragmentation on biodiversity. Annu. Rev. Ecol. Evol. Syst. 34, 487 515. doi:10.1146/132419 Hanski, 1999. Metapopulation Ecology. Oxford Unviersity Press, Oxford. Kuussaari et al. 2009. Extinction debt: a challenge for biodiversity conservation. Trends Ecol. Evol. 24, 564 71. Lindborg et al. 2014. Function of small habitat elements for enhancing plant diversity in different agricultural landscapes. Biol. Conserv. 169, 206 213. MacArthur & Wilson, 1967. The theory of island biogeography. Princeton University Press, New Jersey. Pflüger & Balkenhol, 2014. A plea for simultaneously considering matrix quality and local environmental conditions when analysing landscape impacts on effective dispersal. Mol. Ecol. 49, 2146 2156. Runge et al. 2014. Conserving mobile species. Front. Ecol. Environ. 12, 395-402. Öckinger et al. 2012. Landscape matrix modifies richness of plants and insects in grassland fragments. Ecography (Cop.). 35, 259 267.