Resultat från uppföljning i Västra Götaland

Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2010-07-06 1 (6) Resultat från uppföljning i Västra Götaland Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem som har utarbetats av Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA). Systemet utvecklades under 2004 och DELTA påbörjade registrering 050101. Sedan 2007 följer samtliga 19 samordningsförbund i Västra Götaland upp sin samverkan med hjälp av DIS. Man har valt att fortsätta med uppföljningen i DIS parallellt med SUS på grund av de problem som SUS haft initialt. Även några samordningsförbund utanför Västra Götalandsregionen har valt DIS som uppföljningssystem. Syftet med DIS är att göra en systematisk uppföljning där samma variabler för deltagare gör att förbunden får en överblick över verksamhetens resultat. Det ger även möjlighet att aggregera resultat för hela länet. I DIS registreras inte kostnader. DIS är ett rent uppföljningssystem. För att värdera samverkansinsatserna lokalt behövs insamling även av andra variabler vilket många förbund gör med fokus på samhällsekonomiska effekter, brukarvärde, arbetsmetoder etc. DIS består av en excelfil där uppgifter om deltagare i samverkan registreras med bakgrundsfakta: Ålder Kön Bostadsort Startdatum i samverkan Avslutsdatum Försörjning vid start Försörjning vid avslut Status vid avslut Registrering görs kontinuerligt och flöden kan mätas utifrån valda tidsperioder. Samordningsförbunden gör sammanställning vid delårsrapporter och verksamhetsberättelser, minst två gånger per år. Samverkan i Västra Götaland I Västra Götaland finns idag 19 samordningsförbund, där 45 av länets 49 kommuner ingår. I Göteborgs kommun finns fyra förbund medan de övriga förbunden har upptill fem kommuner som medlemmar. Som stöd för uppföljningen finansieras en resursperson gemensamt av förbunden i länet. Utifrån de lokala behoven driver förbunden i länet cirka 130 olika samverkansaktiviteter för deltagare. En del av aktiviteterna finansieras helt av

2 (6) förbunden medan andra verksamheter delfinansieras, ofta för att ge ordinarie verksamhet mer tid till samverkan och metodutveckling. Några aktiviteter har ESF-finansiering och en av aktiviteterna inom grön rehabilitering ingår i den speciella satsning från regeringen i syfte att minska sjukfrånvaron och öka återgången i arbete bland kvinnor. Samverkansaktiviteterna finns inom ett brett spektra av rehabilitering. Syfte, målgrupp, arbetssätt, organisering och metoder har stora variationer och åskådliggör att förbunden utgår från de lokala förutsättningar och behov som identifierats lokalt. 17 förbund driver aktiviteter som riktar sig enbart till ungdomar. Sammanlagt är det 30 olika verksamheter, där de flesta riktar sig till ungdomar som står långt från arbetsmarknaden och har olika former av psykisk ohälsa. Verksamheterna bygger på individuella handlingsplaner och erbjuder ofta samtalsstöd, jobbcoachning och praktik. Ungdomarna har oftast försörjningsstöd från kommunen. Förbunden gör prognosen att under året möta drygt 1500 ungdomar i dessa aktiviteter. Flera förbund har gjort eller gör kartläggning/genomgång av samtliga ärenden med sjuk- eller aktivitetsersättning. Några förbund har särskilda aktiviteter för de personer, som har behov av rehabilitering i samverkan medan andra förbund lotsar vidare till lämpliga insatser. 10 förbund har aktiviteter med den lokala vårdcentralen som central arena. Här finns försäkringskassans handläggare ute på vårdcentralen för att tidigt uppmärksamma behov av samordnad rehabilitering. På vissa vårdcentraler finns tvärsektoriella team med representanter även från socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Som regel delfinansieras dessa aktiviteter genom Finsam. Under hösten 2009 infördes vårdvalet i Västra Götaland, vilket inneburit en mängd nyetableringar av vårdcentraler. Framför allt i Göteborg har detta påverkat de sedan tidigare etablerade teamen. Diskussioner förs nu hur samverkan kan ske utifrån de nya förutsättningarna. 8 förbund i länet har verksamheter med fokus på grön rehabilitering. Här återfinns bland annat det projekt som drivs av förbunden i Göteborg med kranskommuner och som finansieras av pengar som beviljats av Försäkringskassan utifrån regeringens satsning riktat mot kvinnor som nämnts ovan. 5 förbund driver verksamheter med inriktning på fysisk aktivitet i kombination med föreläsningar inom livsstilsområdet. Rehabiliteringsinsatserna har stor variation, vilket innebär bland annat att graden av samverkan varierar. Det rör sig ibland om informationsutbyte och gemensamma överenskommelser om rehabiliteringsinsatser medan andra

3 (6) verksamheter har gränsöverskridande team, som sitter samlokaliserade och har gemensamma arbetsmetoder. Samtliga aktiviteter i länet följer upp sin verksamhet med hjälp av DIS, så i de samlade resultatet ingår bedömnings- och stödverksamheter, team som jobbar med delar av eller hela rehabprocessen samt jobbcoaching. Sammanställningen speglar därför olika arbetssätt och kvalitativa/värderande aspekter kan inte läggas på aktiviteterna utifrån siffrorna. I DIS mäts hur länge individen varit i samverkansaktiviteten, försörjningsförändring och hur situationen såg ut för individen vid avslut. En del verksamheter gör egna uppföljningar en tid efter avslut för att fånga stabiliteten i resultatet. Resultaten är aggregerade för hela länet oavsett syfte med insatsen. För vissa verksamheter är syftet att individen skall uppnå egen försörjning genom arbete eller studier medan för andra verksamheter är syftet att förbättra förmågan, ge stöd eller göra samsynta bedömningar av rehabiliteringsbehov. Deltagare i Västra Götaland, som varit aktuella för samverkan Nedan visas resultat från Västra Götaland under första halvåret 2010. I resultatet ingår alla förbundens samlade aktiviteter oavsett vilket syfte verksamheten har. Under januari - juni har 6 363 individer deltagit i samverkansaktiviteter i länet. 2 657 nya deltagare startade och 2 697 avslutade någon aktivitet under perioden. Sedan den systematiska uppföljningen startade har deltagarantalet stadigt ökat till och med förra året. För första halvåret 2010 ser vi nu ett trendbrott där förbunden i Göteborg och kranskommuner minskar sitt deltagarantal i aktiviteterna. Orsakerna till minskningen kan vara flera. En anledning som lyfts fram är den minskade budget som många förbund har jämfört med tidigare verksamhetsår. Några aktiviteter är implementerade i ordinarie verksamhet. Vårdvalet med ny organisering av vårdcentraler har påverkat de etablerade teamen. I några av förbunden följs inte dessa insatser upp i avvaktan på vad pågående diskussioner om nyorganisering av samverkan kommer att ge. Deltagare i Västra Götaland, som avslutat samverkansaktivitet Nedanstående resultat är för 2 263 deltagare som avslutat samverkansaktivitet inom Västra Götaland, ungefär lika många som samma period förra året. Några verksamheter finns inte medräknade här då de är stödinsatser eller tidig aktivering. 35 % av deltagarna är under 25 år och 25 % är över 45 år. Jämfört med första halvåret 2009 har andelen ungdomar ökat med 10 %. 51 % är kvinnor och 49 % män, vilket inte är någon förändring sedan förra året. Hälften av deltagarna kommer från Göteborg, vilket är en klar minskning jämfört med förra året medan kommunerna utanför Göteborg har ökat sitt deltagarantalet.

4 (6) Tid i samverkansinsats Av de deltagare, som avslutade sin samverkansaktivitet under januari - juni 2010, hade 60 % varit 6 månader eller kortare tid i insatsen medan 18 % varit längre än ett år. Vid jämförelse med förra året har tiden i samverkan förlängts och kan kopplas till att förbundens målgrupper står initialt allt längre från arbetsmarknaden vid inträde till insatsen samt konjukturläget. >13 mån 18% 7-12 mån 22% < 6 mån 60% Bild som visar tid i samverkansaktivitet för 2 263 personer som avslutat samverkan första halvåret 2010. Vad hände för deltagarna? Situationen vid avslut för dessa 2 263 individer beskrivs i nedanstående bild. 25 % har gått till arbete, varav 6 % -enheter har fått anställning i lönesubventionerat arbete. Ytterligare 11 % studerar. 15 % är arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Dessa personer har förbättrat sin arbetsförmåga så att de kan ta del av förmedlingens ordinarie tjänsteutbud. Till rehabiliteringsinsatser, både arbetsförberedande eller mer grundinriktade med medicinsk eller social inriktning, har 22 % rekommenderats eller slussats vidare. Samverkansaktiviteten har här gjort en gemensam bedömning och planering för fortsatta insatser för att öka och förbättra arbetsförmågan. Denna grupp består bland annat av personer som efter insatsen kan gå vidare till handlingsplansamverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen eller det nya introduktionsprogrammet inom Arbetsförmedlingen. För 10 % av individerna har den gemensamma bedömningen visat att det inte finns förmåga att fortsätta rehabinsatser mot arbete i dagsläget. Bedömningen ger underlag för att ta beslut om fortsatt offentlig försörjning. Flyttat eller avbrutit av andra skäl har 16 % gjort. Av erfarenhet vet vi att en del av dessa individer har börjat arbeta men inte hörts av till aktiviteten. Ofta avslutas i dessa fall inte deltagaren förrän man följt upp om individerna tagit förnyad kontakt med myndighet för att söka försörjningshjälp.

5 (6) Annan orsak 16% Uppgift saknas 1% Arbete 19% Ej rehab mot arbete 10% Arbete med lönesubv 6% Utbildning 11% Rehabilitering 22% Aktuell hos af 15% Bild som visar status vid avslut för 2 263 personer som avslutat samverkan jan-juni 2010. Andelen personer som går till arbete eller utbildning efter avslut är samma som tidigare år men man ser att fler påbörjar någon form av utbildning. Dessutom finns en ökning av andelen som blir arbetssökande på arbetsförmedlingen. Lika stor andel som samma period förra året rekommenderas rehabiliteringsinsatser, vilket till stor del beror på att förbunden under senaste året startat verksamheter som har till syfte att aktivera deltagaren och/eller göra tvärsektoriella arbetsförmågebedömningar. Försörjningförändring I DIS mäts huvudsaklig försörjning vid start och avslut. Offentlig försörjning av intresse är försörjning som ges till individen på grund av arbetslöshet eller ohälsa. Som egen försörjning räknas lön samt studiestöd från CSN. Som tidigare nämnts ingår i detta material i stort sett alla aktiviteter inom länets samordningsförbund, oavsett om det är bedömning och enbart en första del av rehabprocessen, dvs alla verksamheter syftar inte till att förändra försörjningen. Liksom tidigare år har de flesta deltagare (59 %) vid start sin huvudsakliga försörjning genom kommunen. 23 % har huvudsaklig försörjning från försäkringskassan samt 10 % via arbetsförmedlingen. Vid avslut har 37 % egen försörjning. Gruppen med försörjningstöd från kommun står för den största minskningen, 32 % medan andelen deltagare med ersättning från Försäkringskassan har minskat med 7 %. Andelen med försörjning via Arbetsförmedlingen (a-kassa och aktivitetsstöd) har ökat med 5 %. Dessa personer står nu närmare arbetsmarknaden. Andelen personer som vid avslut har egen försörjning är lika stor som samma period förra året, 37 %.

6 (6) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 4% 37% 59% 27% 23% 16% Uppgift saknas Saknar inkomst/bidrag Egen Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedlingen 10% 0% 10% Start 15% Avslut Bild som visar försörjningförändring för 2 263 personer som avslutat samverkan jan-juni 2010. Viktigt att följa upp samverkan DIS är ett lättanvänt uppföljningssystem, som av förbunden upplevs mäta det som huvudsakligen bör följas upp beträffande deltagarna. Lokala behov av kompletterande uppföljningsvariabler kan enkelt läggas till i DIS. I Västra Götaland har vi i fyra år med hjälp av DIS följt upp vad vi gör inom samordningsförbunden. Vi kan med siffror och bilder visa för politiker, myndigheter och kolleger vad vi gemensamt åstadkommer. ***********