Arbetsrapport 2012:2 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Att kategorisera anmälningsorsak för omsorgssvikt Annika Almqvist Per Åsbrink
Arbetsrapport 2012:2 FoU Välfärd Region Gävleborg
3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Barn och ungdomsprojektet... 4 Bakgrund...4 Syfte...6 Metod...6 Bortfall...6 Resultat aktstudie omsorgssvikt... 7 Sammanfattning... 13 BILAGA 1: Aktualiserings- och bakgrundskoder... 15 Begreppsdefinitioner aktualiseringsskäl...16
4 Barn och ungdomsprojektet Syftet med projektet (Att dokumentera insatser för barn och unga) är att förbättra dokumentation och uppföljning inom socialtjänstens barn- och ungdomsarbete. Projektet bedrivs genom att vi löpande arbetar oss igenom processen i handläggning enligt modell (se figur 1). Utvärderingar kommer att bli möjliga när dokumentationssystemet är utvecklat och enhetligt och används på samma sätt i länets kommuner. Uppföljningar (aggregering och/eller jämförelse av data mellan kommuner) kan göras under utvecklingen av ett enhetligt dokumentationssystem. Figur 1. Projektets olika steg Uppföljning: Kartläggning, enklare sambandstudier, utfallsstudier av klientfall, lokal uppföljning Aktualisering Utredning Verkställighet Utvärdering Bakgrundsvariabler Orsak till åtgärd Aktualisering av vem och av vilken Typ av orsak? utredning, Vilka ärenden som utreds eller BBIC, inte? traditionell utredning Typ av insats Mål med insats Resultatuppföljning Vetenskapligt hållbara utvärderingar Under våren och sommaren 2007 fattades beslut i alla kommunernas socialnämnder i Gävleborgs län att lägga in gemensamma aktualiseringskoder i socialtjänstens verksamhetssystem 1, koder som arbetats fram inom ramen för projektet (se bilaga 1). Därefter har sammanställningar gjorts i rapporter för perioderna halvår och helår 2008, 2009, 2010 och 2011 2. Bakgrund Det föreligger idag ingen enhetlig definition av målgruppen barn i lagstiftningen, eller kriterier för problem som anger den nivå när socialtjänsten behöver kontaktas (Sundell och Egelund 2007, s. 185) 3. Det finns heller inte några etablerade och allmänt använda indelningsgrunder för olika typer av sociala problem (a a: s. 60). De orsakskategorier som tagits fram inom ramen för projektet (se bilaga 1) har hämtats från forskningsöversikter rörande utsatta barn (Lagerberg, Sundelin, 2000 4, samt Andershed & Andershed, 2005) 5 samt från forskningsstudier som behandlar sammanställningar av barnavårdsutredningar (Sundell m.fl., 2004) 6. 1 2 3 4 5 6 Aktuella verksamhetssystem i Gävleborgs län är Treserva (Logica) samt ProCapita (Tieto Enator) http://www.regiongavleborg.se/1/fou-valfard/rapporter. Sundell, K., Egelund, T. m.fl. (2007). Barnavårdsutredningar en kunskapsöversikt. IMS. Gothia förlag. Växjö. Lagerberg, D., Sundelin, C (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn. Centrum för utvärdering av socialt arbete. Gothia förlag. Göteborg. Andershed, H., Andershed, AK. (2005), Normbrytande beteende i barndomen. IMS, SIS. Stockholm. Gothia. Sundell, K. m.fl. (2004). Socialtjänstens barn. FoU rapport 2004:4. Stockholms socialtjänstförvaltning: FoU-enheten.
5 Omsorgssvikt är ett samlingsbegrepp som omfattar brister i omsorg om barnet, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder, försummelse, vanvård och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder (Lagerberg, Sundelin, 2000, s. 237). Sammanställningar av aktualiseringar 7 till kommunernas socialtjänster i Gävleborgs län visar att omsorgssvikt (omsorgsbrist) är den dominerande orsaken till anmälan. Data för åren 2008-2011 visar att omsorgssvikt omfattar 37 % av den totala andelen anmälningar. Vi finner något fler pojkar (58 %) än flickor (42 %) som anmäls för omsorgssvikt och i 72 % av fallen rör anmälningarna barn mellan 0-12 år. Det är i huvudsak anhöriga (22 %), socialtjänsten (20 %) och skolan (13 %) som anmäler och 60 % av anmälningarna går till social utredning. Den höga andelen omsorgssvikt kan bero på att begreppsdefinitionen (se bilaga 1) är bred och i sig inrymmer ett antal olika problemkategorier. Det är inte heller osannolikt att anmälaren eller socialsekreteraren, när det gäller ett barns normbrytande beteende, söker förklaringar till barnets beteende i hemförhållanden och föräldrasvikt. I jämförelse med tre omfattande liknande studier under 2000-talet överensstämmer länets resultat till viss del med dessa. I dessa tre studier framkom att de vanligaste orsakerna till anmälan var beteendeproblem och omsorgssvikt, i nämnd ordning. Noterbart var att i fallen som rörde omsorgssvikt angavs ofta en diffus oro för barns situation av anmälaren (Sundell, Egelund, 2007, s. 62). I en forskningsstudie 8 rörande barn i förskolan som misstänktes fara illa definierades omsorgssvikt som en allvarlig dysfunktion i föräldraförmågan och en väsentlig störning i föräldrar - barn relationen. Vanligast förekommande omsorgssvikt var fysisk vanvård, känslomässig otillgänglighet i föräldrar - barn relation kom därnäst, försummelse m.m. var relativt vanligt förekommande, medan fysisk misshandel sällan förekom. I studiens konklusion framkom att förskolepersonalens förmåga att uppmärksamma omsorgssvikt i hög grad syntes vara personberoende och att det saknades en gemensam forskningsbaserad kunskapsbas kring begreppet omsorgssvikt. Dagmar Lagerberg har i en forskningsöversikt 9 behandlat ämnet skadlig behandling av barn, som enligt henne kan indelas i underkategorierna; riskmiljö, försummelse, misshandel och sexuella övergrepp. Vårt projekts definition av omsorgssvikt motsvaras således av kategorierna, riskmiljö och försummelse, som indelas i fysisk och psykisk försummelse (Lagerberg, 2001, s.30). (Figur 1). 7 8 9 Almqvist, A. Åsbrink, P. (2008 2011). Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga. FoU Välfärd. Region Gävleborg. http://www.regiongavleborg.se/fou-valfard/rapporter/fou-rapporter. Lundén, K. (2004). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Lagerberg, D. (2001). Definition av samhällelig omsorgsbrist och skadlig behandling av barn. SOU 2001:72. Bilaga 1.
6 Figur 2. Underkategorier för riskmiljö, försummelse. Lagerberg (2001). Underkategorier Riskmiljö Förhållandet för barnet Riskmiljö innebär att ett barn stadigvarande vistas i en omgivning som uppenbart äventyrar dess hälsa, utveckling eller överlevnad eller som innebär att dess grundläggande behov inte tillgodoses. Detta gäller oavsett avsikter hos den vuxne och oavsett om barnet direkt utsätts för misshandel, utnyttjande eller övergrepp. Fysisk försummelse Psykisk försummelse Fysisk försummelse är att skada eller äventyra ett barns kroppsliga hälsa eller utveckling genom underlåtenhet att garantera barnet godtagbar standard i fråga om fysisk omvårdnad. Brister i vården gäller alla aspekter av barnets fysiska hälsa och utveckling, dvs. hygien, kost och omvårdnad m.m. Med psykisk försummelse menas underlåtenhet att tillgodose ett barns grundläggande behov av kärlek, uppmärksamhet, engagemang, kontakt, samspel, fostran, vägledning, stimulans och undervisning. Syfte Det finns ett behov av att inom ramen för vårt projekt mera i detalj studera omsorgssvikt, för att öka kunskapen om de förhållanden som ligger till grund för anmälningar om omsorgssvikt. Inom ramen för projektet har nio kommuner i länet 10 närmare kartlagt de anmälningar rörande omsorgssvikt som inkommit till socialtjänsten under första halvåret 2011 (jan juni 2011). Vilka är då de bakomliggande situationerna/orsakerna till anmälningar rörande omsorgssvikt? Metod Andelen anmälningar rörande omsorgssvikt under första halvåret 2011 har identifierats och via aktstudier har de bakomliggande situationerna/bedömningarna inhämtats. Bortfall Den totala andelen anmälningar rörande omsorgssvikt för alla kommuner har inte kunnat dokumenteras: a) alla verksamhetssystem i kommunerna har inte tekniskt kunna leverera dokumentation för alla de anmälningar som inte har gått vidare till social utredning; b) Gävle kommuns socialtjänst har inte kunnat inhämta dokumentation i verksamhetssystemet rörande alla anmälningar om omsorgssvikt pga. att det under denna period inte varit obligatoriskt att fylla i detta; c) Hudiksvall kommuns socialtjänst deltar inte i aktstudien. 10 Deltagande kommuner: Sandviken, Gävle, Bollnäs, Söderhamn, Hofors, Ovanåker, Nordanstig, Ockelbo, Ljusdal.
7 Resultat aktstudie omsorgssvikt Utifrån sammanställning av aktstudien har nedanstående underkategorier av omsorgssvikt utkristalliserats, vi väljer att även lägga in Lagerbergs kategorier som jämförelse (tabell 1). Tabell 1. Kategorier aktstudie omsorgssvikt jämfört med Lagerbergs kategorier. Kategorier, aktstudie Exempel på förhållanden för barnet från dokumentationen Lagerbergs kategorier 1) Missbruk förälder/drar Modern dricker alkohol på stan med barnet i barnvagn. Moderns missbruk och sambons missbruk, våldsam, elak. 2) Psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder/drar 3) Brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn (försummelse, vanvård) och övervakning 4) Brister i fostrarförmåga pga. kognitiva svårigheter hos förälder/drar 5) Brister i fostrarförmåga pga. hårda/auktoritära/inkonsekventa uppfostringsmetoder 6) Brister i fostrarförmåga pga. konflikter/bråk/oro i hemmet mellan vuxna 7) Avsaknad av vårdnadshavare Moderns psykiska ohälsa, saknar rutiner mat, stimulans, aktiviteter. Oro för barnets anknytning, moderns psykiska hälsa, hemförhållanden. Moderns bristfälliga tillsyn om sonen som ätit moderns medicin. Barnen lämnas, modern bortrest, dåligt med mat. Vanvård, dåligt klädd. Frånvaro i skolan, de basala behoven tillfredställs inte. Förståndshandikappade föräldrar ser inte sonens behov. Moderns kränkande behandling. Kränkningar från modern om utseendet och slag. Moderns beteende, slänger kaffekoppar, upprörd och skriker. Fester och alkohol i hemmet. Relationskonflikter, moderns utbrott. Föräldrar på sjukhus. Modern avlidit. Modern avvikit. Riskmiljö Psykisk försummelse Fysisk försummelse Psykisk försummelse Psykisk försummelse Riskmiljö Fysisk försummelse Det finns exempel på kombinationer där det föreligger både psykisk sjukdom och missbruk hos föräldrar eller vanvård av barnet i kombination med förälders missbruk. Huvudregeln har dock varit att om det har förekommit vanvård i samband med förälders missbruk så kategoriseras missbruk framför vanvård och i situationer med psykisk sjukdom och missbruk kategoriseras psykisk sjukdom framför missbruk. Beakta att Lagerbergs kategorier som regel inte kan kopplas till enskilda kategorier från aktstudien, viss överlappning kan föreligga. T.ex. kan missbruk hos förälder inte alltid enbart kategoriseras utifrån riskmiljö 11, utan kan även i extrema fall hänföras till både psykisk och fysisk försummelse (tabell 1). 11 Aktstudien visar att anmälningarna till största delen gäller modern. Detta kan tolkas på två sätt; det kan handla om ensamstående mödrar som har vårdnaden om sina barn eller om att anmälaren ser modern som den förälder som bör svara för att barns behov tillgodoses.
8 Tabell 2. Resultatet aktstudie kategorisering omsorgssvikt. Antal Procent Valid Procent Missbruk hos förälder/drar 164 15 35 Psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder/drar 76 7 16 Brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn (försummelse, vanvård) och övervakning Brister i fostrarförmåga pga. kognitiva svårigheter hos förälder/föräldrar Brister i fostrarförmåga pga. hårda/auktoritära/inkonsekventa uppfostringsmetoder. Brister i fostrarförmåga pga. konflikter/bråk/oro i hemmet mellan vuxna. 145 14 31 2 0 4 15 1 3 63 6 13 Avsaknad av vårdnadshavare. 6 1 1 471 44 100 Missing (Bortfall) 594 56 1065 100 Tabell 2 visar, för det första, att endast 44 % av den totala andelen anmälningar gällande omsorgssvikt har kunnat kategoriseras via aktstudien, vi har således ett bortfall på 56 %. Den största delen av bortfallet hänför sig till Gävle, där det inte varit tvingande att fylla i dessa uppgifter. Det finns dock inte anledning att anta att bortfallet fördelar sig annorlunda än de identifierade fallen. Vi finner att de vanligaste orsakerna till anmälningar rörande omsorgssvikt, (se Valid procent), har varit missbruk hos förälder/drar (35 %) följt av brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn och övervakning (31 %). Psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder/föräldrar har varit aktuellt i 16 % av fallen, och brister i fostrarförmåga pga. orolig hemsituation (konflikter/bråk) i 13 %, en miljö där missbruk av alkohol ofta förekommer enligt dokumentationen (tabell 2).
9 Tabell 3. Omsorgssvikt efter vad de som aktualiserat anmälan har angett som orsak. Antal. Procent. Missbruk förälder Psykisk sjukdom/ ohälsa förälder Brister i tillsyn övervakning Orsak omsorgssvikt Brister kognitiva svårigheter förälder Brister i uppfostringsmetoder Brister konflikter/ bråk/oro i hemmet Avsaknad vårdnadshavare. Anhörig 12 14 7 1 0 18 0 52 23 % 27 % 13 % 2 % 0 % 35 % 0 % 100 % Annan 44 7 39 0 4 10 1 105 privatperson 42 % 7 % 37 % 0 % 4 % 10 % 1 % 100 % Förskola 1 2 2 0 1 0 0 6 17 % 33 % 33 % 0 % 17 % 0 % 0 % 100 % Skola 13 6 23 0 8 11 0 61 21 % 10 % 38 % 0 % 13 % 18 % 0 % 100 % Hälso- och 12 16 24 0 0 1 0 53 sjukvård 23 % 30 % 45 % 0 % 0 % 2 % 0 % 100 % Socialtjänsten 23 17 27 0 0 3 2 72 (ex officio) 32 % 24 % 38 % 0 % 0 % 4 % 3 % 100 % Polisen 33 3 2 0 0 15 0 53 62 % 6 % 4 % 0 % 0 % 28 % 0 % 100 % Annan 5 0 9 0 0 1 0 15 kommun 33 % 0 % 60 % 0 % 0 % 7 % 0 % 100 % Övrigt 19 7 9 0 0 2 1 38 50 % 18 % 24 % 0 % 0 % 5 % 3 % 100 % 162 72 142 1 13 61 4 455 36 % 16 % 31 % 0 % 3 % 13 % 1 % 100 % Anhöriga anmäler främst brister i fostrarförmåga pga. konflikter/bråk i hemmet (35 %), psykisk sjukdom (27 %) och förälders missbruk (23 %). Annan privatperson tar kontakt med socialtjänsten främst vad gäller förälders missbruk (42 %) och brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn och övervakning (37 %). Skolan anmäler brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn och övervakning (38 %) och förälders missbruk (21 %). Hälso- och sjukvården anmäler brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn och övervakning (45 %) samt förälders psykiska sjukdom (30 %). Socialtjänsten anmäler bristande tillsyn och övervakning (38 %) och förälders missbruk (32 %). Polisen anmäler i de allra flesta fall förälders missbruk (62 %) och brister i fostrarförmåga pga. konflikter/bråk i hemmet (28 %) (tabell 3).
10 Tabell 4. Vem som anmäler olika orsaker till omsorgssvikt. Antal. Procent. Orsak omsorgssvikt Missbruk förälder Psykisk sjukdom/ ohälsa förälder Brister i tillsyn övervakning Brister kognitiva svårigheter förälder Brister i uppfostringsmetoder Brister i konflikter/ bråk/oro i hemmet Avsaknad vårdnadshavare. Anhörig 12 14 7 1 0 18 0 52 7 % 19 % 5 % 100 % 0 % 30 % 0 % 11 % Annan 44 7 39 0 4 10 1 105 privatperson 27 % 10 % 27 % 0 % 31 % 16 % 25 % 23 % Förskola 1 2 2 0 1 0 0 6 1 % 3 % 1 % 0 % 8 % 0 % 0 % 1 % Skola 13 6 23 0 8 11 0 61 8 % 8 % 16 % 0 % 62 % 18 % 0 % 13 % Hälso- och 12 16 24 0 0 1 0 53 sjukvård 7 % 22 % 17 % 0 % 0 % 2 % 0 % 12 % Socialtjänsten 23 17 27 0 0 3 2 72 (ex officio) 14 % 24 % 19 % 0 % 0 % 5 % 50 % 16 % Polisen 33 3 2 0 0 15 0 53 20 % 4 % 1 % 0 % 0 % 25 % 0 % 12 % Annan 5 0 9 0 0 1 0 15 kommun 3 % 0 % 6 % 0 % 0 % 2 % 0 % 3 % Övrigt 19 7 9 0 0 2 1 38 12 % 10 % 6 % 0 % 0 % 3 % 25 % 8 % 162 72 142 1 13 61 4 455 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Om vi istället fokuserar på olika typer av omsorgssvikt i relation till anmälaren finner vi att missbruk hos förälder oftast anmäls av annan privatperson (27 %) samt av polisen (20 %). Brister i tillsyn och övervakning anmäls oftast av annan privatperson (27 %) och socialtjänsten (19 %), men också ofta av hälso- och sjukvården (17 %) och av skolan (16 %). Psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder anmäls oftast av socialtjänsten (24 %) och hälso- och sjukvården (22 %), men också ofta av anhöriga (19 %). Vad gäller konflikter/bråk i hemmet så är det oftast anhöriga (30 %) och polisen (25 %) som anmäler detta (tabell 4). Tabell 5. Omsorgssvikt efter inledning av utredning eller ej. Antal och procent. Utredning eller ej Inleda utredning Ej inleda utredning Missbruk hos förälder/drar 115 49 164 70 % 30 % 100 % Psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder/drar 56 18 74 76 % 24 % 100 % Brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn 91 53 144 (försummelse, vanvård) och övervakning 63 % 37 % 100 % Brister i fostrarförmåga pga. kognitiva 2 0 2 svårigheter hos förälder/föräldrar 100 % 0 % 100 % Brister i fostrarförmåga pga. hårda/in- 11 4 15 konsekventa/auktoritära uppfostringsmetoder. 73 % 27 % 100 % Brister i fostrarförmåga pga. konflikter/bråk/oro i 42 21 63 hemmet mellan vuxna 67 % 33 % 100 % Avsaknad av vårdnadshavare 5 1 6 83 % 17 % 100 % 322 146 468 69 % 31 % 100 %
11 Ovanstående tabell visar att 76 % av anmälningarna rörande psykisk sjukdom/ohälsa och 70 % rörande missbruk hos föräldrar går till social utredning. Vi finner vidare att 63 % av anmälningarna rörande vanvård och försummelse leder till utredning (tabell 5). Dessa är de tre anmälningsorsaker som rör flest barn. Tabell 6. Resultat aktstudier + Lagerbergs kategorier. Antal och procent. Lagerbergs kategorier Riskmiljö Fysisk försummelse Psykisk försummelse Kategorier i aktstudien Antal Procent Missbruk förälder/drar Brister i fostrarförmåga pga. konflikter/bråk/oro i hemmet mellan vuxna Brister i fostrarförmåga pga. bristande tillsyn (försummelse, vanvård) och övervakning Avsaknad av vårdnadshavare Psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder/drar Brister i fostrarförmåga pga. kognitiva svårigheter hos förälder/drar Brister i fostrarförmåga pga. hårda/auktoritära/inkonsekventa uppfostringsmetoder 227 48 151 32 93 20 471 100 I ovanstående tabell har vi infogat våra kategorier från aktstudien under Lagerbergs kategorier. Vi finner att 48 %, alltså närmare hälften, rör anmälningar där barnet lever i en riskmiljö, dvs. där fostrarförmågan brister pga. missbruk eller att barnet lever i en orolig hemmiljö med bråk och konflikter och där alkohol är ofta förekommande. 32 % av barnen i aktstudien är utsatta för fysisk försummelse, dvs. brister i tillsyn och övervakning eller avsaknad av vårdnadshavare, där de mest grundläggande behoven är eftersatta. Psykisk försummelse föreligger i 20 % av anmälningarna, dvs. psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder/drar, skadliga uppfostringsmetoder eller kognitiva svårigheter hos vårdnadshavarna (tabell 6). Riskmiljö handlar om att barnets grundläggande behov av hälsa och utveckling inte blir tillgodosedda, alltså både brister i den känslomässiga och fysiska omvårdnaden. Fysisk försummelse handlar om brister i den fysiska omvårdnaden och psykisk försummelse om brister i den känslomässiga omvårdnaden om barnet.
12 Tabell 7. Anhörig Annan privatperson Förskola Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänsten (ex officio) Polisen Annan kommun Övrigt Omsorgskategorier (Lagerberg) efter vilken orsak olika anmälare angett. Antal. Procent. Riskmiljö Lagerberg kategorier Fysisk försummelse Psykisk försummelse 30 7 15 52 58 % 13 % 29 % 100 % 54 40 11 105 51 % 38 % 10 % 100 % 1 2 3 6 17 % 33 % 50 % 100 % 24 23 14 61 39 % 38 % 23 % 100 % 13 24 16 53 25 % 45 % 30 % 100 % 26 29 17 72 36 % 40 % 24 % 100 % 48 2 3 53 91 % 4 % 6 % 100 % 6 9 0 15 40 % 60 % 0 % 100 % 21 10 7 38 55 % 26 % 18 % 100 % 223 146 86 455 49 % 32 % 19 % 100 % Vi har i ovanstående tabell infogat de omsorgskategorier som framkommit i aktstudien under Lagerbergs kategorier. Vi finner att anhöriga främst anmäler barn i riskmiljö (58 %) och att annan privatperson oftast anmäler barn i riskmiljö (51 %) och fysisk försummelse (38 %). Polisen anmäler i de allra flesta fall barn i riskmiljö (91 %). Hälso- och sjukvård anmäler fall där barn är utsatta för fysisk försummelse (45 %) och i andra hand psykisk försummelse (30 %). Socialtjänsten anmäler fysisk försummelse (40 %) samt barn i riskmiljö (36 %). Skolan anmäler både riskmiljö (39 %) och fysisk försummelse (38 %) (tabell 7).
13 Tabell 8. Vem som anmäler efter omsorgskategorier (Lagerberg). Antal och procent. Anhörig Annan privatperson Förskola Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänsten (ex officio) Polisen Annan kommun Övrigt Riskmiljö Lagerberg kategorier Fysisk försummelse Psykisk försummelse 30 7 15 52 13 % 5 % 17 % 11 % 54 40 11 105 24 % 27 % 13 % 23 % 1 2 3 6 0 % 1 % 3 % 1 % 24 23 14 61 11 % 16 % 16 % 13 % 13 24 16 53 6 % 16 % 19 % 12 % 26 29 17 72 12 % 20 % 20 % 16 % 48 2 3 53 22 % 1 % 3 % 12 % 6 9 0 15 3 % 6 % 0 % 3 % 21 10 7 38 9 % 7 % 8 % 8 % 223 146 86 455 100 % 100 % 100 % 100 % Om vi fokuserar omsorgskategorierna i relation till anmälaren uppmärksammar vi att anmälan rörande barn i riskmiljö vanligast aktualiseras av annan privatperson (24 %) och av polisen (22 %). Vad gäller fysisk försummelse finner vi att annan privatperson (27 %) samt socialtjänsten (20 %) är de som vanligast anmäler detta. För brister vad gäller psykisk försummelse uppmärksammas en jämnare fördelning mellan de olika uppgiftslämnarna, vi finner att detta oftast anmäls av socialtjänsten (20 %), hälso- och sjukvården (19 %) och anhöriga (17 %) (tabell 8). Sammanfattning Uppdelningen av anmälningarna rörande omsorgssvikt i flera underkategorier ger ytterligare kunskap, även om vi mot bakgrund av det höga bortfallet i denna aktstudie inte kan utgå från att inkomna data säkert motsvarar den totala mängden anmälningar under studerad period. Om de prövade underkategorierna läggs in i systemet och blir tvingande att fylla i kan säkrare data redovisas. Kunskap om varifrån olika typer av anmälningar om omsorgssvikt kommer samt vad olika anmälare anmäler är t ex användbar för att identifiera var informationsinsatser om anmälningsplikten bör sättas in och om sådana insatser ger förväntat resultat. Av aktstudien framgår, om vi utgår från att bortfallet inte är snett fördelat, att närmare hälften (48 %) av de barn som anmäls för omsorgssvikt enligt anmälningarna lever i en riskmiljö där barnets grundläggande behov (fysiska och känslomässiga) blir eftersatta. De främsta orsa-
14 kerna går att finna i förälders missbruk (främst alkohol) och i vissa fall en orolig hemsituation med bråk och konflikter där missbruk av alkohol är ofta förekommande. De som oftast anmäler barn i riskmiljö till socialtjänsten är privatpersoner samt polisen. Fysisk försummelse föreligger i 32 % av anmälningarna där det framför allt handlar om bristande tillsyn (hygien, kläder, mat) och i vissa fall övervakning (barnet lämnats ensam). Annan privatperson, socialtjänsten, hälso- och sjukvård samt skolan och är de som främst anmäler fysisk försummelse. 20 % av barnen är utsatt för psykisk försummelse, främst pga. psykisk sjukdom/ohälsa hos förälder och i vissa fall hårda och inkonsekventa uppfostringsmetoder och i enstaka fall kognitiva svårigheter hos förälder. Fokus i psykisk försummelse är brister i den känslomässiga omvårdnaden pga. brister i samspel och stimulans eller brister i kärlek och uppmärksamhet. Socialtjänsten, hälso- och sjukvård, anhöriga och skolan anmäler i de flesta fall barn utsatta för psykisk försummelse. Av det totala antalet anmälningar står annan privatperson för flest (23 %), därefter socialtjänsten (16 %), skolan (13 %), hälso- och sjukvård (12 %), polisen (12 %), anhörig (11 %), övrigt (8 %), annan kommun (3 %) samt förskolan (1 %). Annan privatperson anmäler oftast missbruk (42 %) och brister i tillsyn och övervakning (37 %). Socialtjänsten anmäler oftast brister i tillsyn och övervakning (38 %), missbruk (32 %) och psykisk sjukdom/ohälsa (24 %). Vanligaste anmälningsorsaker från skolan är brister i tillsyn och övervakning (38 %), missbruk (21 %) och konflikter/bråk/oro i hemmet (18 %). Hälso- och sjukvården anmäler oftast bristande tillsyn och övervakning (45 %), psykisk sjukdom/ohälsa (30 %) samt missbruk (23 %). Anmälningarna från polisen gäller till största delen missbruk (62 %), och konflikter/bråk/oro i hemmet (28 %). Anhöriga anmäler oftast konflikter/bråk/oro i hemmet (35 %), psykisk sjukdom/ohälsa (27 %) eller missbruk (23 %). Annan kommun anmäler oftast brister i tillsyn/övervakning (60 %). När förskolan någon gång anmäler handlar det oftast om psykisk sjukdom ohälsa (33 %) eller brister i tillsyn/övervakning (33 %).
15 BILAGA 1 Aktualiserings- och bakgrundskoder Följande förslag har tagits fram i samarbete med referensgruppen samt mot bakgrund av annan kompletterande kunskap som erhållits genom dialog med externa forskare samt studier av forskningslitteratur. Aktualiseringstyp Barnet/den unge Ansökan Anmälan Yttrande (t ex remiss) Överflyttning av ärende (från annan kommun/socialtjänst) Aktualiserat från Den enskilde/sökande Förälder/vårdnadshavare Anhörig Annan privatperson (anonym eller namngiven) Förskola Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänsten (ex. officio, egen kännedom) Polisen Åklagare/domstol Annan kommun Övrigt (t ex myndigheter, organisationer, arbetsgivare) Aktualiseringsskäl (ange ett skäl och endast vid anmälan) Psykisk ohälsa hos barnet Beteendeproblem Skolproblem Relationsproblem i familjen Förseelse Egen brottslig verksamhet/kriminalitet Eget missbruk Omsorgssvikt Utsatt för övergrepp Våld i familjen Födelseår/personnummer; omvandlas till löpnummer om ärendet inte går till utredning 12 Kön Familjesituation (vårdansvar) Biologisk familj (inkl. adoptivfamilj) Biologisk förälder + styvförälder Ensamstående mamma Ensamstående pappa Växelvis boende hos mamma/pappa Eget boende Annan familjesituation (t ex stadigvarande vistelse hos släkt/anhöriga, familjehem/jourhem, institution) Alternativ Hushållsbild (familjetyp): Ensamstående med barn Gifta/sammanboende med barn Eget boende Social utredning eller ej beslut om att öppna social utredning beslut om att ej öppna social utredning (beslut som fattas i aktualiseringsbild i verksamhetssystemet) 12 I syfte att följa upp ärenden över tid. Omvandling till löpnummer är tekniskt möjligt men används ännu inte i de olika verksamhetssystemen.
16 Begreppsdefinitioner aktualiseringsskäl 13 Psykisk ohälsa hos barnet Rör psykisk ohälsa hos barnet/ungdomen av mer eller mindre allvarlig art. Handlar om främst två underkategorier: 1) Psykisk ohälsa/funktionshinder konstaterat, ex. genom rapporterad diagnos eller via samråd med hälsovård. 2) Psykisk problematik förmodad, pga. uppvisad, oro, nedstämdhet, depression, uppförandestörning. Beteendeproblem Kan ses som ett samlingsbegrepp för en stökig social situation för ett barn/ungdom som ex. innefattar utagerande (allvarliga konflikter med kamrater och andra vuxna), riskfyllt sexuellt beteende, alkohol och drogbruk i mindre skala, vistas i kriminella miljöer. Vanligt att flera problemområden förekommer parallellt. Skolproblem Rör barnets/ungdomens situation på skolan, ex. om problem i relationer till andra barn (mobbar eller mobbas) och vuxna, skolk eller skolvägran. Relationsproblem i familjen Konflikter mellan familjemedlemmar. Förseelse Rapporterat snatteri, klotter, mindre förseelser, mindre allvarligare lagöverträdelser, LOB. Egen brottslig verksamhet/kriminalitet Mer allvarligare lagöverträdelser, ex. stöld, skadegörelse, misshandel, inbrott, trafikbrott, vapeninnehav. Lagförda brott eller sådana brott som förväntas leda till åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Eget missbruk Mer uttalat och allvarligare bruk av alkohol och droger. Ett bruk som negativt påverkar ungdomens sociala situation (skolan, familjerelationer), fortsatt bruk trots erfarenheter av negativa konsekvenser. Omsorgssvikt (brister i omsorgen) Ett samlingsbegrepp som rör brister i hemmiljön, pga. missbruk eller psykisk sjukdom hos förälder/drar, brister i fostrarförmåga hos föräldrar pga. bristande tillsyn (försummelse, vanvård) och övervakning eller hårda och auktoritära uppfostringsmetoder. Utsatt för övergrepp Utsatt för fysiskt eller psykisk våld, kränkningar, sexuella övergrepp. Våld i familjen Våld mellan vuxna familjemedlemmar. Barnet tvingas bevittna (se eller höra) våld i sin närmiljö eller leva i en miljö där våld eller hot förekommer ofta. 13 Ulmanen, P. & Andersson, G. (2006). Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv 1993 2003. SiS rapport, www.stat-inst.se. Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn. Centrum för utvärdering av socialt arbete. Stockholm. Gothia. Andershed, H. & Andershed, AK. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. IMS, SIS. Stockholm. Gothia.
Beställning rapporten från: gunilla.blom.lundqvist@regiongavleborg.se FoU Välfärd Region Gävleborg Box 834 801 30 Gävle Tel 026-65 02 68 Hemsida: www.regiongavleborg.se Arbetsrapport 2012:2