Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros kan leda till allvarliga sjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, stroke och kärkramp. Aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar kan, och bör, förebyggas. En sund livsstil är grunden för att förebygga och behandla alla hjärtkärlsjukdomar. Riskfaktorer som går att påverka är höga blodfetter, rökning, högt blodtryck, bukfetma, diabetes och stress. Viktiga åtgärder är rökstopp, regelbunden motion, bra kosthållning, viktnedgång till normalvikt och minskad stress. Om livsstilsförändringar inte ger tillräcklig förbättring av riskfaktorer kan man behöva ta till läkemedel. Vid åderförkalkning ateroskleros har fett och kalk ansamlats i blodkärlens väggar. Kärlen blir stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Det kan även hända att delar av fettinlagringen (ateromet) lossnar, förs med blodflödet och proppar igen ett blodkärl någon annanstans i kroppen. Ateroskleros kan leda till allvarliga sjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, stroke, kärkramp och vaskulär demens (demens orsakad av blodproppar i hjärnan).
Förekomsten av aterosklerotiska hjärt-kärlsjukdomar ökar med åldern, men de är ingen oundviklig följd av åldrandet. Sjukdomarna kan, och bör, förebyggas. Det viktigaste sättet att förebygga sjukdomarna är att minska riskfaktorerna (saker som ökar risken för sjukdom) och öka skyddsfaktorerna (saker som minskar risken för sjukdom) i våra liv. Viktiga riskfaktorer som går att förändra är höga blodfetter, rökning, högt blodtryck, bukfetma, diabetes och stress. Riskfaktorer som vi inte kan påverka är ålder, kön och om vi har en stark ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom i släkten. Exempel på skyddsfaktorer vanor som minskar risken för att drabbas av sjukdom är regelbunden motion, mycket frukt/grönsaker i kosten, och en låg eller måttlig konsumtion av alkohol. När man bedömer hur stor risk en person löper att drabbas av hjärt-kärlsjukdom väger man in de olika riskfaktorerna. Därefter kan man ta beslut om vilken förebyggande behandling som kan vara lämplig för den enskilde personen. Förändringar i livsstilen Livsstilen har stor betydelse för den individuella risken. En sund livsstil är grunden för att förebygga och behandla alla hjärt-kärlsjukdomar. Stress Stress som beror på dålig livssituation hemma och/eller på arbetet, nedstämdhet och sömnstörningar ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Stressen ökar risken både direkt och indirekt genom sina effekter på kroppen och livsföringen. Direkt: Stress har en biologisk påverkan på kroppen, där många funktioner försämras och risken för sjukdom ökar.
Indirekt: Stress kan försämra levnadsvanorna på ett sätt som ökar sjukdomsrisken (till exempel dålig kost, ingen motion). Motion Fysisk aktivitet minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Genom att motionera påverkar man många olika riskfaktorer, till exempel blodtryck, blodfetter och sockeromsättning. Målsättningen bör vara sammanlagt en halvtimmes fysisk aktivitet, gärna en timme, helst varje dag. Det behöver inte vara hårdträning rask promenad kan räcka. Längre, eller mer intensiv träning ökar hälsoeffekten ytterligare. Mat och dryck Kostråden som gäller för att förebygga hjärt-kärlsjukdom är desamma som för hela befolkningen i övrigt. Generellt sett ska man äta mer av grönsaker, baljväxter och rotfrukter frukt och bär fiberrikt bröd, pasta, ris och gryn fisk och magert kött. Och mindre av fet ost, grädde och feta desserter hårda matfetter som hushållsmargarin och smör (använd istället mjukt matfett, t.ex. mjuka bordsfetter, raps- eller olivolja, flytande margarin) feta kött- och charkuteriprodukter snacks (t.ex. chips) sötade produkter som kaffebröd, söta drycker och godis salt.
Det finns ingen anledning att äta extra tillskott av vitaminer eller mineraler om man äter en allsidig kost enligt rekommendationerna. Extra tillskott av vitamin E eller B-vitaminer skyddar inte mot hjärt-kärlsjukdomar. Övervikt Övervikt är ett allt vanligare hälsoproblem som ökar risken för flera olika sjukdomar. Livsstilsförändringar är grunden i behandlingen, och en förutsättning för att man ska kunna få en bestående viktnedgång. För att man ska gå ner i vikt, krävs helt enkelt att man får i sig mindre energi än vad kroppen förbrukar. Det enklaste sättet att åstadkomma detta är att äta mindre (men bättre) och att röra sig mer. Genom att gå ner i vikt får man viktiga förbättringar på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom bättre blodsockerkontroll, sänkta blodfetter och lägre blodtryck. Alkohol Ett för högt alkoholintag är skadligt av många skäl. Men i måttliga mängder kan alkohol verka skyddande mot hjärtinfarkt hos medelålders och äldre personer. Det spelar ingen roll vilken typ av alkohol-dryck det rör sig om, dock är det viktigt hur intaget fördelar sig över veckans dagar. En låg/måttlig konsumtion varje dag kan vara nyttig, medan en hög konsumtion enstaka dagar kan skada både hjärta och lever. Om man aldrig dricker alkohol finns inget skäl att börja dricka för att minska risken för hjärtkärlsjukdomar. En lätt till måttlig alkoholkonsumtion motsvaras av drygt ett standardglas per dag av öl, vin eller sprit för kvinnor, eller två standardglas per dag för män.
Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol vilket motsvarar 15 cl bordsvin, 33 cl starköl (5 %), 8 cl dessertvin, eller knappt 4 cl sprit. Rökning och snusning Rökning fördubblar risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och för att få typ 2-diabetes. Att sluta röka är det viktigaste sättet att förbättra hälsan; fem år efter rökstopp har risken minskat till samma nivå som för personer som aldrig har rökt. Stöd och motivation är viktiga faktorer för den som försöker sluta röka. Ett alternativ är Sluta- Röka-Linjen, telefon 020-84 00 00. Vid rökavvänjning kan läkemedel i form av nikotinpreparat eller bupropion förbättra möjligheterna för rökstoppet. Snusning ökar inte risken för hjärtinfarkt. Däremot kan snusning eventuellt medföra en viss ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom för den som redan har en sådan sjukdom. När livsstilsförändringar inte räcker till Att förbättra livsstilen är förstahandsåtgärden när det gäller att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. I förändringarna ingår rökstopp som är den viktigaste åtgärden för de som röker regelbunden fysisk aktivitet kosthållning enligt näringsrekommendationerna viktnedgång till ett normalt BMI minskad stress. Samma åtgärder är basen för att förebygga typ 2-diabetes. Om livsstilsförändringarna inte ger tillräcklig minskning av riskfaktorerna kan man behöva ta
till läkemedel. Läkemedel som påverkar riskfaktorer Läkemedel mot högt blodtryck ACE-hämmare kan minska risken för njurskador och för typ 2-diabetes. Läkemedlen verkar genom att blockera ett enzym som är viktigt för regleringen av blodtrycket. Diuretika (urindrivande läkemedel) av olika typer används för att minska blodvolymen och därigenom sänka trycket. Tiaziddiuretika ökar risken för typ 2-diabetes. Kalciumantagonister verkar genom att vidga blodkärlen. Betablockerare minskar hjärtats takt och slagkraft. Läkemedlen kan öka risken för typ 2- diabetes, men kan vara bra mot oregelbunden hjärtrytm, efter hjärtinfarkt och vid hjärtsvikt. De används ofta tillsammans med andra läkemedel mot högt blodtryck. Angiotensinreceptorblockerare (ARB) verkar på samma system som ACE-hämmare, men på ett annat steg i kedjan. Verkar vara ungefär lika effektivt som ACE-hämmare, fast är dyrare. Alfa-receptorblockerare och aldosteronantagonister har inte lika väl dokumenterad effekt mot hjärt-kärlsjukdom som de andra läkemedlen. De kan användas som tilläggsmedel eller om man av någon anledning inte kan använda andra läkemedel. Det är oftast mer effektivt att kombinera flera blodtrycksänkande preparat i låga doser, snarare än ett preparat i hög dos. På detta sätt minskar man även risken för biverkningar. Vid behandling av högt blodtryck bör man i första hand välja en ACE-hämmare och/eller ett tiaziddiuretikum eller en kalciumantagonist. Betablockerare kan användas om patienten har andra sjukdomar som kan ha nytta av effekten, till exempel migrän eller oregelbunden hjärtrytm.
Patienter som har ökad risk för typ 2-diabetes bör behandlas med ACE-hämmare. Valet av läkemedel är lika för män och kvinnor. Blodfettsänkande läkemedel Statiner sänker halten av det onda kolesterolet LDL-kolesterol (Low Density Lipoprotein) och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar såsom stroke och hjärtinfarkt. Statiner verkar genom att hämma bildningen av kolesterol i levern. Fibrater ökar halten av det goda kolesterolet HDL-kolesterol (High Density Lipoprotein). Effekten av fibrater är inte lika dokumenterad som den av statiner. Läkemedlet ezetimib minskar upptaget av kolesterol i tarmen. När ezetimib kombineras med statiner kan man sänka statindosen, utan att den blodfettsänkande effekten minskar. Nikotinsyra används oftast vid sekundär prevention när en patient redan har fått en hjärtkärlsjukdom, och man vill förebygga nya komplikationer. Gallsyrabindare (resiner) används ibland till barn och ungdomar med ärftliga förhöjda blodfetter. Resiner kan kombineras med statiner, när enbart statiner inte ger tillräcklig effekt. Fiskfettsyror (omega-3-fettsyror) minskar mängden triglycerider i blodet, men har inte visats minska sjuklighet eller dödlighet i hjärt-kärlsjukdom eller stroke. Den blodfettsänkande behandlingen inleds för det mesta med en statin, både för män och för kvinnor. Simvastatin är förstahandsval. Vid höga doser ökar risken för leverbiverkningar, och det är viktigt med uppföljningar. Viktreducerande läkemedel Orlistat minskar risken för typ 2-diabetes hos patienter med ett BMI över 30 kg/m 2. Efter ett års behandling är den genomsnittliga viktnedgången 3 %. Det finns inga vetenskapliga studier
som visar effekt på sjuklighet/dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Läkemedlet verkar genom att minska upptaget av fett från tarmen. Sibutramin verkar genom att öka mättnadskänslan och ger ungefär lika stor viktnedgång som orlistat. Dock kan sibutramin ge förhöjt blodtryck och snabbare hjärtrytm. Läkemedlet ska därför inte användas av personer med hjärt-kärlsjukdom. De läkemedel som finns mot fetma ger hos de flesta endast en marginell effekt, och läkemedelsbehandlingen måste fortsätta för att förändringen ska hålla i sig. Läkemedelsbehandling mot övervikt i kombination med livsstilsförändringar har större effekt än åtgärderna var för sig. För att få en hållbar viktnedgång är det viktigt att göra varaktiga förändringar både när det gäller kost och motion. Läkemedel mot blodpropp Acetylsalicylsyra (ASA) hämmar blodets levringsförmåga och minskar därigenom risken för blodproppar. Eftersom läkemedlet ökar blödningsrisken går det inte att allmänt rekommendera förebyggande medicinering med ASA till patienter som inte har haft någon hjärt-kärlsjukdom.