Resultat av enkät om behovet av att i detaljplan kunna reglera handel med skrymmande varor och livsmedel

Relevanta dokument
Länsstyrelsen Jämtlands län Samhällsplanering och boende Kaj Wejander

Ge förutsättningar för ökad handel och långsiktigt hållbar tillväxt

Innehåll KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Maud Enquist tel

Handelspolicy för Eslövs kommun

Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige

Handelspolicy för Motala kommun remissförslag 15 januari 2019

Detaljplan för Del av Nyby 5:1 utvidgning av kv Telefonen Laholms centralort Laholms kommun

Myndigheter, organisationer, föreningar, kommunala nämnder med flera

Skövde. Handelsutredning. Fördjupning - slutkoncept SKÖVDE KOMMUN

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö

Linköping är ett regionalt. handelscentrum där alla. invånare har god tillgång. till en handel som sker i fri. konkurrens och på ett sätt

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Handläggare Peter Unnerstedt peter. ICA:s förfrågan om etablering av externhandel vid Saltå kvarn

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO

Datum Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Fördjupad översiktsplan 6.1 Näringsliv

Planering av varuförsörjning och kommersiell service i Umeå kommun

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Strategi för detaljhandelns utveckling i Falköpings Kommun

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun

REDOGÖRELSE FÖR PROGRAMSAMRÅD

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Handelspolicy 2016 Samrådsförslag

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Sämre service hotar småföretagen

Handelsutredning Söderköpings kommun Henrik Vestin Rickard Johansson

Vårt diarienr: R

Länsstyrelsen Jämtlands län Samhällsplanering och boende Kaj Wejander

Handelsutredning Nybro kommun Anna Mocsáry Rickard Johansson

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Växjömålet. - Försäljning av villatomter med krav på fjärrvärme eller passivhusstandard

Kullsvedens handels- och småindustriområde

Hur ser företagare på Skövde som ort?

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Planbeskrivningen

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad

Detaljplan för HYTTEN 1 m.fl. fastigheter. Västra industriområdet, Centralorten Oskarshamns kommun. UTLÅTANDE efter samråd

Dagligvaruutredning- Umeå. Ersboda UMEÅ KOMMUN

Program PM

Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun

Ändring av detaljplan för del av Lilla Hammar 15:1, biltvätt Höllviken Vellinge kommun

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

Handelspolicy för dagligvaruhandeln i Örebro kommun

V i s i o n Protokoll. Byggnadsnämnden

Fortsatt satsning på lågprisbutiker Skrivelse av Annika Billström (s)

Detaljhandelsstrategi för Kalmar kommun

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

Handeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier. Stadsarkitektkontoret

Hållbar handelsutveckling Mathias Wärnhjelm, Trafikverket

Granskningsutlåtande nr 1

Utbud, söktryck och samverkan i yrkesvux KOMMUNENKÄT OM REGIONALT YRKESVUX Utbud, söktryck och samverkan i yrkesvux 1

Handelskonsekvensanalys

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun

HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. Karta 1: Dagligvarubutiker och större köpcentra inom utredningsområdet

Handelskonsekvensutredning. Dagligvaror - Mariehem

Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm

Mo 3:30 m.fl. Medskog i Hälsingtuna, Hudiksvalls kommun Upprättat Granskningsyttrande. Detaljplan för

falun.se/ Lokaliseringsstrategi för handel i Falu kommun

Klicka. Forum för transportinnovation 19 juni Johan Davidson, chefsekonom

Enkätundersökning nov - dec Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg.

Är externa köpcentra ett hot mot cityhandeln? *

Kommentarer och synpunkter som faller utanför arbetet med ny översiktsplan har sorterats ut och återfinns i bilaga nr 2.

HANDEL OCH PRIVAT SERVICE

Leksands centrum Hur upplever du att din butik gått i sommar (juni-nu) jämfört med 2012? Vilken kund upplever du har stått för flest inköp?

Reglera inte bort oss! Inledning

Västerråda handels- och industriområde

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Vår butik - Totebo! Viktig service på landsbygden. Hans Källgren. En plats för bygden

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige , 127

Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

Utbud. Utbudet av service i Andersberg

Samtliga lappar och kartor samlades in och sammanställdes enligt följande förteckning.

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q3

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige , 93

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

1 234 m m m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA / 617 m 2 TYP.

30 juni Byggnadsnämnden Göteborgs stad Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

Staden Ystad dokumentation från workshop den 23 april 2013

1. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på?

PM TRAFIKALSTRING & BULLER

Svalövs kommun. 7 april 2017 SVALÖV. HANDELSUTREDNING

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN. för. Del av kv. Norsen, Norsen 9 och Hedemora 6:1. i Hedemora tätort, Hedemora kommun, Dalarnas län

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Januari 2017

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. 3. Verksamhetsuppgifter. 4. Detaljhandelns utveckling. 6. Framtidens butik/handelsplats

HANDELSUTREDNING ÖREBRO

Melleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda

PARKERINGSNORM. för bilar i Bollebygds kommun

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

Parkeringsnormer för Älvkarleby kommun

KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNES TRAFIKKONFERENS

DETALJHANDELN I SKÖVDE HUI Research. Next Skövde Destinationsutveckling AB. Oktober Rickard Johansson Sophie Nilsonne

CITYKLIMATET FASTIGHETSÄGARNA SYD

Frågeställningar rörande detaljplanefråga om att tillåta handel vid Medskog

Hemställan om planläggning - del av Hjortsberg 4:1. Dnr KS

Transkript:

SVENSKA Bilaga till cirk 1996:49 KOMMUNFÖRBUNDET 1(5) Plan- och miljösektionen 1996-03-08 Irene Lindström/EW Resultat av enkät om behovet av att i detaljplan kunna reglera handel med skrymmande varor och livsmedel Fråga 1: Har ni kvar planer från tiden före den 1 april 1992 där olika former för detaljhandel regleras? Drygt hälften av alla kommuner (114 st) har kvar planer från tiden före den 1 april 1992. Om man tittar på olika kommunstorlekar ser svaren ut på följande sätt: Kommunstorlek Ja Nej Ej svar Totalt Upp till 15 000 inv 32 63-95 15 001-25 000 inv 18 22 2 42 25 001-35 000 inv 20 8 1 42 35 001-50 000 inv 16 5-21 50 001-75 000 inv 12 4-16 75 001-100 000 inv 8 1-9 > 100 000 inv 8 - - 9 114 103 3 220 Majoriteten av dem som hade gamla planer kvar, hade bara ett fåtal äldre planer. 48 % hade 1-3 planer och 25 % hade 5-10 planer. Endast 7 kommuner hade mer än tio äldre planer. Fråga 2: Vilka erfarenheter har ni av att möjligheterna att reglera olika former för handel har slopats? Nära hälften (102 kommuner) har svarat att det inte är någon större skillnad och 61 kommuner har svarat att man inte har gjort någon plan sedan den 1 april 1992. 5 har svarat att de har goda erfarenheter och 31 att de har dåliga erfarenheter. Fråga 3: Har slopandet av bestämmelserna om detaljreglering av varuslag lett till påtagliga effekter i kommunen? 83 % svarar att det inte är någon större förändring. Endast en kommun anser att man har fått ökad tung trafik och en att man har fått en bättre lokal marknad. Många har kommenterat frågan. Den vanligaste kommentaren är att det inte varit aktuellt med några nya planer sedan 1992 (vanligare i små kommuner). Vidare har flera påpekat att lågkonjunkturen har medfört att denna typ av handel har varit vikande. Några kommuner - oftast små kommuner - påpekar att man aldrig har reglerat sådan handel. En har framhållit att ökad konkurrens ger bättre utbud. En kommun har sagt att en viss centrumsför- 118 82 STOCKHOLM Besök: Hornsgatan 15 Tfn: 08-772 41 00 Fax: 08-772 46 63

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1996-03-08 2 skjutning hotar genom att handel etableras i väl belägna industriområden. Några anser att det har gått för kort tid sedan lagändringen för att se några effekter. Kommentarer från de största kommunerna är följande. Avgränsningsproblemen vid bygglovprövning har blivit mer besvärlig. Indirekt finns en viss tveksamhet att planlägga nya handelsområden därför har ingen nyetablering planlagts under senare år. Färre tomter för handel med skrymmande varor. Vi tvingas att avstå från handelsändamål i vissa industrilägen, för att undvika konflikt mellan industri och fin handel. I stället för handel har vi försökt att vidga industribegreppet, vilket känns krystat. Några har aldrig detaljreglerat handel och ett par kommuner anser att marknaden ändå söker sig till rätta lägen. Fråga 4: Har slopandet av möjligheterna att begränsa handel med livsmedel lett till effekter för livsmedelshandeln? 36 kommuner av de 220 som har besvarat enkäten har svarat att slopandet av begränsningen av handel har lett till nya butiksetableringar. 22 har svarat att det har lett till butiksnedläggningar. 34 har inte besvarat frågan och en hel del har bara skrivit en kommentar. På frågan om det har lett till ökade kostnader för kommunen att klara varuförsörjningen för äldre och handikappade har 10 kommuner svarat ja och 115 nej. De vanligaste kommentarerna från de mindre kommunerna är att frågan inte har varit aktuell, att lagändringen inte givit någon effekt eller, att handeln i tätorten är så begränsad att man inte har utsatts för dessa problem. Ett par kommuner har pekat på att livsmedelsförsäljningen på bensinstationer har ökat och på sikt kan konkurrera med etablerad livsmedelshandel. En del kommuner anser att centrum tar stryk. Vidare framhålls att grannkommunens stormarknad har påverkat utvecklingen. En ser med oro på framtiden eftersom hårdare påtryckningar om etablering förekommer. De större kommunerna (över 35 000 inv) har följande kommentarer. Lagen har sannolikt begränsat möjligheterna att etablera nya butiker i bostadsområden. Konkurrensen från jättar är för stor. Antalet hushåll med hemsändning har ökat. Etablering och nedläggningar styrs av andra faktorer. Det sker en utarmning av stadskärnan och handel med sällanköpsvaror dör. P.g.a. lågkonjunkturen har de inte hunnit hända så mycket sedan 1992. Ett etablerat lokalt centrum har splittrats och försvagats. Etablering av handel där livsmedel inte kan hindras påverkar underlaget för handel i mindre och medelstora central med butiksnedläggningar som följd. Fråga 5: Om servicen från livsmedelshandeln har försämrats, vad tror ni då att det beror på? Huvuddelen av dem som har besvarat frågan (95 kommuner) tror att försämringen av livsmedelshandeln beror på rationaliseringar som ändå skulle ha kommit oavsett lagändringen. 9 kommuner tror att det beror på lagändringen, 45 kommuner tror att det beror på andra faktorer. 71 av dem som besvarat enkäten har inte svarat på denna fråga.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1996-03-08 3 Kommentarer från mindre kommuner är att livsmedelsförsörjningen på bensinstationer har ökat, att kundunderlaget i centralorten har minskat, att man har stor konkurrens från näraliggande kommuner, att det har funnits en överetablering, konjunkturen, ekonomiska realiteter etc. De större kommunerna har bl.a. framhållit ändrat köpbeteende som veckohandel i stora köpcentra, ökad konkurrens från externa köpcentra och livsmedelshallar som minskar underlaget i centrum, större krav på underlag för livsmedelsbutiker, centralisering av distributionen och bristande köptrohet. Fråga 6: Bör Kommunförbundet verka för en lagändring som innebär att kommunerna återfår möjligheten att i detaljplan reglera handel med skrymmande varuslag? Svaren på frågan fördelar sig enligt följande: Kommunstorlek Ja Nej Vet ej Ej svar Övrigt Totalt Upp till 15 000 inv 38 34 21 2-95 15 001-25 000 inv 24 10 6 2-42 25 001-35 000 inv 14 8 3 2 2 29 35 001-50 000 inv 11 3 7-21 50 001-75 000 inv 10 2 3 1-16 75 001-100 000 inv 3 4 1 1-9 > 100 000 inv 4 3 - - 1-8 Totalt 104 64 41 8 3 220 Som framgår av tabeller är det i de flesta kommunstorlekar fler som vill att kommunerna ska ha en möjlighet att i detaljplan reglera handel med skrymmande varor. En stor del av dem som har svarat har också kommenterat svaren. De mindre kommunerna har framfört följande: Av dem som svarat ja har huvudkommentarerna gällt att man inte vill slå ut centrumhandeln, t.ex. genom att handel med sällanköpsvaror flyttar och att man av trafikskäl vill kunna reglera handel med skrymmande varor. Det är ett väsentligt samhällsintresse att genom planering kunna erbjuda samordning och konfliktlösning. Det är viktigt att man ur miljösynpunkt och omgivningspåverkan kan planera för försäljning med skrymmande varor. Olika typer av handel bör kunna regleras med hänsyn till såväl positiva som negativa effekter av lokaliseringen. Många menar att handel med skrymmande varor av miljöskäl bör undvikas i centrum. En möjlighet att kunna reglera handel med skrymmande varor ger kommunen handlingsutrymme när det gäller lokalförsörjningen. De mindre kommuner som har svarat nej har framfört att en reglering saknar betydelse för kommunen, att handeln inte går att styra och att det hämmar för konkurrens. Folk handlar där man upplever att det är bäst. Även de större kommunerna framhåller trafik och miljöskäl som viktigast. Även planering för parkering i anslutning till skrymmande handel anses viktig. Sådan handel i stadskärnan anses leda till orimliga krav på parkeringsplatser. Man framhåller att en reglering möjliggör lokalisering av skrymmande handel till lägen där man inte önskar detaljhandel. En kommun har

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1996-03-08 4 också framhållit att en reglering i detaljplan kan underlätta för den enskilde att förutse rättsläget och minska både den enskildes och samhällets kostnader. De stora kommuner som svarat nej har bl.a. pekat på att det är svårt att i verkligheten avgöra gränser mellan centrumhandel och annan handel. Det bör klaras i samförstånd liksom parkeringskrav. Det anses heller inte vara möjligt att följa upp olika typer av handel. En kommun anser att kommunen inte med planmonopolet ska påverka vad för slags handel som utvecklas. Vidare framhålls att marknaden finner de rätta lägena. Fråga 7: Bör Kommunförbundet verka för en lagändring som innebär att kommunerna återfår möjligheter att i detaljplan reglera handel med livsmedel? Svaren på frågan var följande: Kommunstorlek Ja Nej Vet ej Ej svar Övrigt Totalt Upp till 15 000 inv 39 34 19 3-95 15 001-25 000 inv 24 12 4 2-42 25 001-35 000 inv 16 6 4 3-29 35 001-50 000 inv 13 6 2 - - 21 50 001-75 000 inv 12 2 1 1-16 75 001-100 000 inv 7 1 1 - - 9 > 100 000 inv 7 - - - 1 8 Totalt 118 61 31 9 1 220 Det är något fler kommuner som vill reglera handeln med livsmedel än med skrymmande varor. Alla kommuner har inte svarat ja eller nej på båda frågorna utan här finns vissa differenser. De kommentarer som har lämnats skiljer sig inte särskilt mycket mellan olika kommunstorlekar. De som svarat ja hänvisar i första hand till att man inte vill utarma centrum genom att livsmedelshandeln flyttar ut i industriområden. Man vill bevara en bra service med bostadsnära butiker. Flera hänvisar till att samhället har ansvar för varuförsörjningen och att man därför bör kunna ha möjlighet att styra etableringen om man så önskar. Här hänvisas till de svårigheter som bl.a. äldre och handikappade får om bostadsnära livsmedelsbutiker läggs ner. Många vill ha möjlighet att styra dagligvaruförsäljningen från industriområden. De som svarat nej har även på denna fråga svarat att de tror på marknadskrafterna och att marknaden hittar de rätta lägena. Fri konkurrens anses viktigt. En del anser att de inte har något behov av att styra livsmedelshandeln. Andra tror inte att en reglering skulle ha någon effekt. Vissa anser att det är svårt att följa upp och att gränsdragningen ibland är svår.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 1996-03-08 5 Fråga 8: Har ni i något fall undvikit ändamålsbeteckningen handel i någon plan för att undvika handel med skrymmande varor eller livsmedel i ett visst område? Svaren på frågan var följande: Kommunstorlek Ja Nej Ej svar Totalt Upp till 15 000 inv 13 76 6 95 15 001-25 000 inv 15 25 2 42 25 001-35 000 inv 7 20 2 29 35 001-50 000 inv 10 11-21 50 001-75 000 inv 6 8 2 16 75 001-100 000 inv 7 2-9 > 100 000 inv 4 1 3 8 Totalt 62 143 15 220 Det är något förvånande att så många som 62 kommuner har svarat ja på denna fråga. De kommentarer som gjorts i samband med svaret är bl.a. följande. Detta är en konsekvens av den nya ändringen. Anledningen är att skydda handeln i innerstaden. För att undvika mycket av extra transporter i centrum. Har begränsat den tillåtna ytan för handel för att undvika etablering av stora livsmedelsbutiker. Flera har sagt att man inte anger handel i industriområden för att undvika livsmedelshandel där. Fler som svarat nej har sagt att man diskuterat på att undvika beteckningen handel i vissa områden men inte gjort det.