Frågeställningar rörande detaljplanefråga om att tillåta handel vid Medskog

Transkript

1 Rapport 1 (14) Kommunstyrelsens utvecklingsutskott Frågeställningar rörande detaljplanefråga om att tillåta handel vid Medskog Bakgrund En begäran har inkommit till kommunen om att ändra detaljplan för Mo 3:26 m fl i Hudiksvalls kommun till att tillåta handel inom området. Området, som nedan kallas Medskog eller Medskogsområdet, är beläget där E4 och riksväg 84 möts ca 4 km väster om Hudiksvall. Sedan tidigare tillåter detaljplanen bilservice, industri och kontor. Kommunstyrelsens utvecklingsutskott beslutade enligt 68/2012 att uppdra till kommunledningsförvaltningen att utreda följande frågeställningar som hänger samman med en etablering av handel på Medskogsområdet: en noggrann bedömning av antalet tillkommande arbetstillfällen en konsekvensbeskrivning över effekterna för kransorternas livsmedelstillgänglighet en konsekvensbeskrivning över effekterna för stadens centrum överväga vad en etablering på Medskog skulle ha för påverkan på utvecklingen av hamnområdet klargöra om en externetablering ligger i linje med att göra Hudiksvall till en av Sveriges bästa ekokommuner. Kommunledningsförvaltningen har kallat till sig berörda kompetenser med företrädare för förvaltningar, bolag och stiftelse inom kommunkoncernen och sökt utreda frågeställningarna den 16 januari Därefter har kommunledningsförvaltningen genom planeringschefen kompletterat och bearbetat materialet. Ansvaret för skrivningarna och slutsatserna i den följande analysen kommer därför helt att ligga på kommunledningsförvaltningen som samtidigt är tacksam för de kloka synpunkter som övrig kommunkoncern bidragit med och som ligger till grund för väsentliga delar av denna rapport. Hans Gyllow Tfn: Mobil: E-post: hans.gyllow@hudiksvall.se Postadress: Hudiksvall Besöksadress: Trädgårdsgatan 4 E-post: kommun@hudiksvall.se Tfn växel: Fax: Org. Nr:

2 (14) Förutsättningar för arbetet Utgångspunkten för denna analys är att det finns ett s.k. nollalternativ som innebär att det blir möjligt att etablera verksamheter för industri, bilservice och kontor i Medskogsområdet, samt ett alternativ där det också finns möjlighet att etablera handel i området. Denna analys berör endast delar, om än väsentliga, av en helhet som kommunen måste väga av inför sitt ställningstagande. Den har haft tillgång till det material som kommunen valt att presentera som underlag inför sitt ställningstagande men har även hämtat kunskap från olika fack- och branschorgan såsom HUI Research, Boverket och SCB. Avgränsning Kommunledningsförvaltningen har fått ett antal utpekade frågeområden att analysera. Det innebär att andra faktorer som en förändring av detaljplanen kan påverka inte ryms inom detta arbete. Viktiga sådana vore Konkurrenspolitik och konkurrensfrågor Konsumentfrågor vad avser pris, utbud etc Samhällsplanering såsom funktionsblandning eller funktionsseparering Hållbar tillväxt Alternativa handelslokaliseringar Näringspolitik, t ex strategier för handel Erfarenheter från andra kommuner eller länder. Bedömning av antal tillkommande arbetstillfällen Utvecklingsutskottet har inte pekat på om det är bruttoarbetstillfällen (främst på Medskog) eller nettoarbetstillfällen (effekter i hela kommunen) som avses. Inte heller om det är handel eller andra branscher som frågan primärt avser. Förvaltningen väljer därför att ha ett brett angreppssätt på frågeställningen och det framgår tydligt när det är brutto- eller nettosysselsättning som analyseras. Som en utgångspunkt kan nämnas att Hudiksvalls kommun har ca personer anställda inom handeln. 10,3 % av de anställda i kommunen är verksamma inom denna bransch vilket kan jämföras med 12,4 % i riket. I Hudiksvalls centrala delar (s.k. nyckelkodsområde 15 och 16) arbetar ca 630 personer eller 14,3 % av de anställda inom handeln. (SCB, 2009) Hudiksvall finns bland Sveriges 50 kommuner

3 (14) med störst omsättning inom detaljhandeln både vad gäller total försäljning och försäljning per invånare. Från länet är det endast Gävle kommun som gör Hudiksvall sällskap på denna lista. (HUI Research, 2011) En rad olika faktorer styr svaret på frågan om tillkommande arbetstillfällen. Det finns dels ett antal omständigheter som pekar i riktningen att antal arbetstillfällen (netto) i kommunen kan öka medan andra går i motsatt riktning. Därutöver finns faktorer vars riktning är mer osäker. Vid en bedömning över utveckling av arbetstillfällen måste även en allmän utveckling över detaljhandeln vägas in. Detta presenteras i det följande. Förutsättningar för ökat antal arbetstillfällen Det finns ett visst utrymme för ökad handel med sällanköpsvaror i kommunen. (HUI Research, 2012) Det kan vara möjligt med ett visst återtag från konsumtion i Birsta, Valbo och andra externa handelsplatser. Dock kommer ny motorväg söder om Sundsvall och bro över Sundsvallsfjärden att stå klar 2015 samtidigt som planer finns för mötesseparerad E4 mellan Harmånger och Gnarp, vilket förkortar restiden och ökar trafiksäkerheten till och från Birsta tydligt. Koncentration vid en handelsplats vid stora trafikleder kan leda till nytt utbud av sortiment eller butiker som inte finns i kommunen idag, vilket kan påverka inflödet från sekundärområdena, dvs övriga kommuner i Hälsingland. Läget vid stora trafikleder kan medföra viss konsumtion från trafikanter utanför upptagningsområdet (transitresenärer) som annars inte skulle ha gjort inköp i kommunen. Ökad konkurrens kan leda till ökad servicenivå och utbud, samt lägre priser etc, vilket kan påverka både befintlig och nytillkommande handel. Detta kan stärka Hudiksvalls position som handelsstad/-kommun. Förutsättningar för minskat eller oförändrat antal arbetstillfällen Handel i Medskog kan leda till en omfördelning av befintlig handel och att viss handel slås ut. Särskilt starkt är det antagandet inom livsmedelshandeln där utrymmet för tillkommande butiker är starkt begränsat. (HUI Research, 2012) Lågpriskoncept och större butiker kan leda till att en mer personalintensiv handel ersätts med butiker med en lägre personaltäthet.

4 (14) Utglesning av butiker i centrum i Hudiksvall kan leda till minskad kundgenomströmning och därmed en negativ spiral för intilliggande butiker som i sig inte har konkurrenter i Medskog. Nedläggning av dagligvaru- eller sällanköpsvarubutiker i mindre tätorter eller stadsdelar kan påverka den allmänna utvecklingen, och därmed arbetstillfällena, i närområdet. Förutsättningar där riktningen över antal arbetstillfällen är mer oklar Befintlig detaljplan medger en utveckling av verksamheter inom industri, kontor och bilservice (t ex motell, bensinmack eller trafikrestaurang). Utrymmet för handel kommer att konkurrera med utrymmet för dessa verksamheter. Det har inte presenterats någon analys som jämför personalintensiteten i dessa olika verksamheter. Valmöjligheterna för markägaren ökar naturligtvis med en planändring som tillåter också handel, men det är inte samma sak som att antal arbetstillfällen därmed ökar. Sannolikt spelar tiden en viktig roll, nämligen att det troligen finns ett större tryck att etablera detaljhandelsverksamhet i området, vilket stöds av att begäran om detaljplaneändring kommer så strax efter det att den befintliga planen antogs. Internethandeln ökar kraftigt över tid. Ett scenario är att handel i Medskog kan vara ett led i att söka möta den utvecklingen. Ett annat scenario är att e- handeln starkt begränsar möjligheterna till en ökad sysselsättning inom detaljhandeln, särskilt inom sällanköpsvaruhandeln. Andra näringar som är beroende av eller samverkar med handel, t ex caféer, restauranger, speditörer, taxi, bussföretag etc kan komma att påverkas. Oklart om det ger ett samlat positivt eller negativt netto på antal sysselsatta i kommunen. Utvecklingstendenser inom handeln i Sverige Förutom det som tidigare nämnts om utvecklingen inom internethandeln som förutspås en fortsatt gynnsam utveckling ser branschen via HUI Research följande utvecklingstendenser inom handeln i Sverige (HUI Research, 2011): Privat konsumtion ökar med fortsatt ökning av sällanköpsvaror och köp av varor och tjänster; konsumtionen verkar utvecklas mer mot en ickebehovsstyrd konsumtion (t ex fritidsvaror och hemutrustning). I samhället sker befolkningsförändringar totalt sett större befolkning, fler äldre och unga, fler första och andra generationens invandrare samt fler invånare i städer. Detta kan få påverkan på handeln och kommunledningsförvaltningen bedömer att förutsättningarna kommer att se delvis olika ut i landet.

5 (14) Ökad koncentration av köpkraft och tillväxten av köpkraft p g a urbaniseringen, regionförstorningen m m till vissa områden. Samlad bedömning över arbetstillfällen Det finns sammanfattningsvis faktorer som påverkar antal tillkommande arbetstillfällen i olika riktning. Ett underlag som samlat skulle visa att antalet nettoarbetstillfällen i kommunen tydligt skulle öka alternativt minska saknas i ärendet. Kommunledningsförvaltningen bedömer därför att antal tillkommande arbetstillfällen i sig inte är utslagsgivande för att bevilja eller avslå den sökta planförändringen. Däremot kan det hållas för troligt att en förändrad detaljplan som tillåter handel påskyndar etableringar i Medskogsområdet jämfört med om planen inte ändras. Bedömning över livsmedelsförsörjningen i kransorterna Utgångspunkter Tre grundförutsättningar bör nämnas: Kommunledningsförvaltningen har för det första valt att inte söka definiera kransorter utan väljer att bedöma strukturen av livsmedelsutbudet i hela kommunterritoriet. För det andra antas att en detaljplaneändring som tillåter handel per automatik även kommer att tillåta dagligvaruhandel om inte parterna enas om något annat. Samt för det tredje att en livsmedelsbutik de facto kan komma att etableras i enlighet med vad som omnämns i kommunens handelsutredning. Kommunens handelsutredning visar att det finns ett 15-tal dagligvarubutiker i kommunen av olika storlek. Dessutom finns det dagligvarubutiker på tre orter på landsbygden Lindefallet, Norrbo och Ängebo med mindre omsättning, vilka inte anges i utredningen. (HUI Research, 2012) Påverkan dagligvaror Kommunens handelsutredning visar att utrymme för en ytterligare livsmedelsbutik i Hudiksvalls kommun utifrån befolkningsunderlag och befintligt utbud är i princip obefintligt. En etablering av livsmedelsbutik vid Medskog skulle sannolikt leda till en omfördelning av befintlig handelsstruktur, vilket kan leda till att butiker tvingas slå igen. (HUI Research, 2012) Tabell 1 visar att det i Delsbo, Hudiksvall och Iggesund finns fler än en butik i tätorten.

6 (14) Tätort Antal dagligvarubutiker Delsbo 2 Iggesund 2 Hudiksvall 6 Tabell 1: Tätorter i kommunen med fler än 1 dagligvarubutik. Över tid har det skett en dramatisk utveckling över antal livsmedelsbutiker i Sverige. På 50 år från mitten av 1950-talet fram till sekelskiftet försvann ca livsmedelsbutiker i Sverige. (Boverket, 2004) Dagligvarubutikerna i Sörforsa och Håsta är de som ligger närmast Medskogsområdet. Mer än en handfull dagligvarubutiker ligger inom avståndet 3-6 km från Medskog, varav flertalet i Hudiksvall. Medskogsområdet ligger strategiskt vid utfarten från staden lätt nåbart för den som reser mellan kommunhuvudorten Hudiksvall och samtliga kommunens tätorter vid sidan av Hudiksvall/Maln. Kommunens handelsutredning förutspår att de livsmedelsbutiker som ligger närmast Medskog kan komma att påverkas mest av en dagligvaruetablering i området. (HUI Research, 2012) Till detta kan läggas att även andra butiker som ligger utanför konsumentens raka linje mellan arbete och bostad kan komma att påverkas påtagligt av en tillkommande livsmedelsbutik. Som nyss nämnts ligger området strategiskt vid inoch utfarten till staden från tätorterna i södra och västra delen av kommunterritoriet. Medskog ligger utanför bostadsområden, utom ett avstånd som bedöms rimligt för stora grupper att cykla eller gå. Detta medför att inköp av livsmedel i området blir beroende av motortransporter. För grupper som saknar bil eller körkort samt har svårt att röra sig kan tillgängligheten till området upplevas som en försämring, särskilt om konkurrensen medför att butiker i närområdet läggs ned. Särskilt bedömer kommunledningsförvaltningen att gruppen äldre människor kan komma att beröras av detta. En utslagning av livsmedelsbutiker på orter eller i stadsdelar där det endast finns en butik minskar serviceutbudet och kan även påverka annan utveckling i närområdet. Orter som har mer än en dagligvarubutik i dagsläget torde däremot sannolikt kunna behålla åtminstone en butik också i framtiden om en livsmedelsbutik skulle etablera sig i Medskog.

7 (14) För det fall livsmedelsutbudet försvinner i en tätort kan omsorgens rutiner för livsmedelsinköp komma att påverkas. Kommunens kostnader för hemsändning kan komma att öka. Samlad bedömning av livsmedelstillgängligheten En livsmedelsetablering i Medskog kan leda till en förändrad struktur på dagligvaruutbudet i kommunen. Detta kan påverka vissa grupper såsom äldre människor mer påtagligt. Orter eller stadsdelar med en dagligvarubutik i dagsläget påverkas hårdare om butiken tvingas stänga jämfört med orter med flera sådana butiker. Sammantaget bedömer kommunledningsförvaltningen att det saknas fog för att anse att livsmedelsförsörjningen i kommunen skulle vara allvarligt hotad av en sådan etablering, varför denna del i sig inte bör avgöra om planen skall ändras eller inte. Konsekvensbeskrivning över effekterna på stadens centrum Effekterna för stadens centrum kommer sannolikt att påverkas av vilken sorts handel som etableras i Medskog. Volymhandel, t ex byggvaror, torde påverka centrum mindre jämfört med om butiker med urvalsvaror, t ex kläder, skor och sportkonfektion, etableras på platsen. Handel i Medskog kan påverka centrumhandeln negativt på två sätt; endera genom att butiker får lägre omsättning och på sikt riskerar att slås ut och eller genom att butiker väljer att flytta ut från centrum till Medskogsområdet. Sannolikt kommer butikerna i centrum vidta åtgärder för att söka möta konkurrensen från Medskog. Initialt kan det uppstå ett tapp i omsättningen i centrum medan åtgärder gör att marknadsandelar kan återtas på sikt. Den samlade effekten är dock omöjlig att i detta läge ha någon tydlig uppfattning om. Det finns inget underlag i ärendet som visar på hur andra branscher är beroende av handel och hur dessa i så fall kan komma att påverkas av en handel i Medskog. Det kan handla om caféer och restauranger, verksamheter inom upplevelse- och besöksnäring, drivmedel, banker etc. En rimlig hypotes är att handel i Medskog medför ett ökat utflöde av konsumtion från centrum till Medskog, vilket kan leda till butiksnedläggelse i centrum. Detta kan i sin tur göra att centrup upplevs än mindre intressant som mötesplats och så uppstår en negativ spiral. Det finns exempel på städer med externhandel som erfarit en sådan utveckling. Särskilt allvarligt för övrig centrumhandel vore om den enda befintliga dagligvarubutiken skulle försvinna från centrum. En annan hypotes är att handel i Medskog leder till ökat inflöde från kunder från andra upptagningsområden och när dessa väl kommit till Medskog fortsätter resan in till centrum. På så sätt uppstår en konsumtion som annars inte hade kommit kommunen till del. För att detta ska ske krävs sannolikt att Medskogsområdet blir ett handelsområde med ett relativt stort butiksutbud som förmår locka besökare från andra kommuner. Å andra sidan skulle en sådan utveckling än mer kunna påverka

8 (14) utflödet så att den konsumtion som kommuninvånarna tidigare gjorde i centrum än mer sker i externhandelsområdet. I dagsläget råder ett tydligt tryck på centralt belägna parkeringsplatser, särskilt under vissa tidpunkter. Detta kan lätta med en extern handelsetablering. Kommunen tar i sin bedömning inte ställning till enskilda företag utan har att se till att det finns allmänt sett goda förutsättningar för möjligheter att etablera sig i kommunen och att det kan råda en sund konkurrens. Däremot har kommunen att väga av olika allmänna intressen och aktivt söka planera för ett samhälle som präglas av långsiktig hållbarhet. En levande stad med ett väl fungerande centrum med serviceutbud i närheten av där människor bor och arbetar ligger väl i linje med de allmänna intressen som kommunen bör beakta i sin planering. Därför torde kommunen behöva se över hur den med olika åtgärder kan stödja en positiv utveckling för centrum. Som exempel kan nämnas parkeringsfrågor, gångstråk, markupplåtelser, utsmyckning m.m. Detta kan gälla oavsett om handel etableras på Medskogsområdet eller inte, men frågan torde bli mer aktuell om kommunen tillåter externhandel. Samlad bedömning över effekterna på stadens centrum Utvecklingen för stadens centrum kommer sannolikt att påverkas av vilken handel som etableras i Medskog och hur stort det externa handelsområdet kommer att bli. Effekterna, allt annat lika, för centrums verksamheter inkluderande både handel och andra branscher kan bli betydande vid en strategisk mix av urvalsvaror i Medskog. Sannolikt kommer dock åtgärder att vidtas från centrumhandeln för att möta den externa konkurrensen varför det är svårt att sia om hur stor den samlade effekten kommer att bli. Kommunen behöver också ta ställning till hur den i sin planering kan stödja en utveckling av handel och andra verksamheter i centrum. Påverkan på utvecklingen av Hamnområdet Bakgrund Kommunen arbetar för närvarande med fördjupning av översiktsplanen för Hamnområdet i Hudiksvall samtidigt som en central del, Kattvikskajen, är föremål för detaljplanearbete. Ansökan till Naturvårdsverket om en omfattande miljösanering på delar av området är i sin slutfas. Merparten av marken i Hamnen ägs av kommunen samt KB Håstaholmen. De senare har tidigare under 2012 presenterat en visionsskiss över hur handel skulle kunna rymmas på Håstaholmsområdet. Kommunen har länge bedömt att Hamnområdet med sitt natursköna läge vid havet samt närheten till centrum och kommunikationer är oerhört vitalt för kommunens fysiska planering och fortsatta utveckling.

9 (14) En viktig skillnad mellan Medskogsområdet och Hamnområdet är att planeringsarbetet är betydligt längre gånget för Medskog. Intressenter som snabbt vill etablera sig i Hudiksvallsområdet kan därför föredra Medskog framför Hamnen. Sammantaget kan därför etableringar ske snabbare på Medskog jämfört med i Hamnområdet. En etablering av handel i Medskog kan medföra att det allmänt sett upplevs som att kommunen utvecklas och kan därför upplevas intressant även för andra etableringar. Annars är den samlade bedömningen från kommunledningsförvaltningen att om inte efterfrågan ökar riskerar olika stora utvecklingssatsningar inom i princip samma geografiska område att konkurrera ut varandra. För detta talar också att om handel i Medskog upplevs lönsam och attraktiv kommer utbyggnaden i framtiden att ske i anslutning till området. En större handelsetablering i Medskog skulle mot den bakgrunden medföra att det skulle saknas marknadsförutsättningar för en motsvarande handelsetablering i Hamnområdet inom överskådlig tid. Valet av Medskog blir med ett sådant resonemang samtidigt ett bortval av ett större handelsområde i Hamnen. I Hamnområdet finns planer för bostäder, handel, småindustri, kontor, parker, parkeringar och strövområden. Ur ett planeringsperspektiv är det att föredra om olika funktioner kan blandas. Området blir då mer levande och hållbarheten ur olika perspektiv kan öka. Ett större handelsområde i Hamnen skulle kunna medföra en ökad trafik i Hamnområdet vilket kan minska dess attraktivitet som t ex boendemiljö. Å andra sidan skulle en handelsetablering leda till att delar av det i sammanhanget omfattande och idag öde markområdet börjar användas, vilket i sig kan gynna en utveckling av andra delar av hamnområdet. Några resurser för att samlat värdera om handel är att föredra i Medskogsområdet före Hamnområdet finns inte inom ramen för detta arbete. Någon ställning för det ena eller andra tänkbara handelsområdet tas därför inte. Samlad bedömning över påverkan på Hamnområdet Handelsetableringar på Medskog kommer ur ett planeringsperspektiv vara möjliga att snabbare realisera jämfört med motsvarande etableringar inom Hamnområdet. Givet att efterfrågan från marknadens aktörer inte drastiskt ökar kommer en större handelsetablering på Medskog av allt att döma medföra att behovet är mättat för Hudiksvalls del. En etablering på Medskog blir därför samtidigt ett bortval av handel i Hamnområdet, åtminstone inom överskådlig tid. Ambition att vara ledande ekokommun För att anlysera hur handel i Medskogsområdet skulle påverka Hudiksvalls kommuns ambitoner att vara ledande ekokommun är det nödvändigt att erinra dels om Ekokommunbegreppet och dels vad en ledande ekokommun medför för förpliktelser.

10 (14) Sveriges ekokommuner härleder definitionen av ekokommun till följande hållbarhetskriterier 1. Ämnen som är tagna ur berggrunden får inte öka i naturen 2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen 3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas 4. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov Om målet för åtgärden totalt sett är att öka handeln med nyproducerade varor är detta svårt att förena med hållbarhetskriterierna under förutsättning att denna handel inte leder till ökat uttag ur berggrunden, produktionsämnen ökar i naturen och resursfördelningen blir mer orättvis. Å andra sidan påverkar även befintlig handel hållbarhetskriterierna vilket medför att de samlade effekterna på hållbarhetskriterierna är oklara. Det fjärde hållbarhetskriteriet påverkar bland annat social hållbarhet. Under frågeställningen om handeln i Medskog påverkar kransorternas livsmedelstillgänglighet berörs vissa grupper, bland andra äldre. Då Medskogsområdet med sitt externa läge saknar omgivande bostadsbebyggelse kommer handel, särskilt livsmedelshandel, medföra ökad trafik. Till en del kan detta vägas upp genom en god planering av kollektivtrafiken, men erfarenheten visar att kollektivtrafikens betydelse för externhandelskonsumtionen är mycket begränsad. Forskningen visar att resor till externa handelsplatser har betydande påverkan på energianvändningen i transportsektorn. En nyligen publicerad rapport uppskattar att energianvändningen för externa handelsplatser uppgår till 6 TWh vilket motsvarar 12 procent av den totala energianvändningen för persontransporter och drygt 8 procent av den totala energianvändningen i transportsektorn. (Karoline Kristo, 2012) Till en del kan en omstrukturering av befintlig handel i externa eller halvexterna lägen i kommunen medföra att nettoökningen av fordonstransporter blir mindre än den annars skulle bli av en handel på Medskog. Om kommuninvånare med hänvisning till utbudet i Medskog avstår handelsresor till t ex Birsta och Valbo kan detta också till del väga upp den ökade miljöbelastningen. I dagsläget är det omöjligt att säga något om hur stora dessa effekter kan bli, men med största sannolikt är den samlade effekten att fordonstransporter kommer tydligt att öka vid en handelsetablering i Medskog. Ur ett ekokommunperspektiv bör handel planeras som minskar de nödvändiga transporterna som leder till ökade utsläpp. Helst bör handel planeras så att den är nåbar med miljövänliga alternativ såsom gång-, cykel- och kollektivtrafik.

11 (14) Det har i det underlag som finns inte visats att dessa hållbarhetskriterier för ekokommunbegreppet skulle vara uppfyllda vid en handelsetablering i Medskog. Hudiksvalls kommun har därutöver i fullmäktige i maj 2012 definierat hur den ser på ambitionen att vara ledande inom ekokommunområdet. För detta krävs att kommunen tar tillvara de lokala förutsättningarna och utvecklar dem. Ledande innebär bland annat att vi ska visa vägen och vara ett föredöme. Ledande innebär även att vara innovativ, våga prova nya lösningar och uppfattas som en ledande ekokommun av andra. Inget in underlaget som hittills presenterats ger vid handen att handel i Medskog skulle leda till att de kriterier som i sammanhanget är relevanta uppnås. Sammantaget bedömer kommunledningsförvaltningen att planändringen inte ligger i linje med ambitionen att vara ledande ekokommun. När detta har sagts bör frågan problematiseras ytterligare ett stycke. Den alternativa användningen av marken i området som nuvarande plan medger, t ex industri och bilservice, kan också leda till negativ påverkan på hållbarhetskriterierna. I detta läge, utan att äga kännedom om vilka alternativa verksamheter som kan etableras, är det svårt att göra någon avvägning mellan dessa effekter. Klart är dock att handel typiskt sett leder till en betydligt större trafik jämfört med om området skulle vara kontor eller industri. Särskilt gäller detta om en dagligvarubutik skulle etableras i Medskog. Samlad bedömning över påverkan på ambitionen att vara ledande ekokommun Avståndet till externhandeln kommer typiskt sett att leda till ökade utsläpp från fordonstrafiken vilket inte ligger i linje med de hållbarhetskriterier som kommunen bekänner sig till som ekokommun. Om åtgärden leder till totalt sett en ökad handel av nyproducerade varor i samhället kan detta också ha negativ påverkan på hållbarheten. Även i nollalternativet där planen medger industri, kontor och bilservice kommer hållbarhetskriterierna att påverkas. Det går inte med utgångspunkt från underlaget att med säkerhet säga att en handel kan medföra större påverkan jämfört med t ex industri. Däremot kommer den samlade fordonstrafiken, med tillhörande koldioxid- och andra utsläpp, att öka med en externhandel. Effekter av olika alternativ Kommunstyrelsens uppdrag till kommunledningsförvaltningen handlar om att analysera områdets lämplighet för handel. Kommunen står inför tre alternativa vägar Bifalla planändringen Avslå planändringen Uppta förhandling med sökanden om vissa justeringar

12 (14) Kommunledningsförvaltningen vill visa på vilka effekter dessa tre olika alternativ kan få för kommunens fortsatta arbete, något som hänger ihop med de effekter som visats tidigare i denna rapport. Bifalla planändringen Ändringen bifalles i sin helhet och handel kan etableras på både norra och södra sidan av riksväg 84. Kommunen bör utifrån detta starta ett arbete med Plan för utveckling av centrum inklusive centrumhandel Plan för utveckling av handeln i kommunen; bör på sikt ytterligare externhandel tillåtas t ex väster om Medskog längs riksväg 84 och/eller i anslutning till E4.an? Initiera en diskussion med Landstinget Gävleborg om kollektivtrafikförsörjningen till området. Avslå (alternativt återremittera) planändringen Ändringen avslås, åtminstone i nuläget, alternativt återremitteras. Kommunen kan då få tid att komplettera beslutsunderlaget i syfte att få en mer samlad kunskap inför ett nytt beslut. Arbete bör då starta med att komplettera beslutsunderlaget, t ex Ta fram en plan för handelsutvecklingen i kommunen Ta fram alternativa lokaliseringar för handel och jämföra dessa med Medskogsetableringen Trafiklösningar inklusive kollektivtrafik i Medskog Ta fram ytterligare underlag som omnämnts ovan under avsnittet avgränsningar Om avslaget är mer definitivt bör kommunen starta ett arbete med Handelsutveckling i kommunen Påskynda arbetet med att ta fram planlagda alternativ för handel Uppta förhandlingar med sökanden om vissa justeringar Kommunen har i detta läge att pröva ansökan i sin helhet om inte sökanden väljer att justera sin ansökan. Kommunledningsförvaltningens rapport visar att konsekvenserna ur allmän synpunkt sannolikt blir mest påtagliga om en livsmedelsbutik etableras i området. Kommunen skulle mot den bakgrunden kunna initiera en förhandling med sökanden

13 (14) om att med bindande verkan för planen se över möjligheten att livsmedel inte ska kunna rymmas i området. För att detta ska vara möjligt krävs någon form av utredning över varuförsörjning, handelspolicy eller liknande dokument som kan stödja ett sådant beslut. För det fall kommunen skulle vilja öppna för en mer försiktig etablering i Medskog kan kommunen föra en diskussion med sökanden som medför att den begränsar området för handel till att rymma t ex endast den norra sidan av riksväg 84. Effekterna för centrumhandel och ökad trafik blir då mindre jämfört med en större etablering, samtidigt som det skulle öppna för olika intressenter att etablera sig på platsen. Båda dessa förändringar kan genomföras parallellt, dvs de står inte i motsatsförhållande till varandra. Slutord Föreliggande rapport har visat att det finns argument som går i olika riktning när det gäller vilken påverkan en externhandel i Medskogsområdet skulle ha. Detta stämmer överens med erfarenheter från många av livets områden där verkligheten sällan är endast vit eller svart utan snarare någon nyans däremellan. Kommunstyrelsen och dess utvecklingsutskott har att väga av olika faktorer och ytterst göra en bedömning. Detta ligger helt i linje med plan- och bygglagen (2 kap) som anger att kommunen har att ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen i sitt planarbete. Planläggningen ska främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, och 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. Litteraturförteckning Boverket. (2004). Dags att handla nu. Karlskrona: Boverket. HUI Research. (2011). Kampen om köpkraften - handeln i framtiden. Stockholm: HUI Research AB. HUI Research. (2012). Handelskonsekvensanalys. Stockholm: HUI Research AB. Karoline Kristo. (2012). Hur konsumenter reser till externa handelsplatser. Stockholm: Plan - tidskrift för samhällsplanering, nr 5-6. SCB. (2009). Ampak.

14 (14) Kommunledningsförvaltningen Hans Gyllow Planeringschef