Marknadsrapport kommunernas digitalisering, behov och förväntan på Inera

Marknadsrapport kommunernas digitalisering, behov och E-post: andreas.leifsson@inera.se 1

1. Inledning Efter att i nära tjugo år ha haft landsting och regioner som ägare har Inera fått en ny ägarbild i och med tillskottet av landets 290 kommuner. Avsikten är att successivt bredda Ineras uppdrag till att stödja digitalisering i kommunerna, potentiellt inom kommunernas samtliga verksamhetsområden. För att utveckla kompetens inom Inera kring de förutsättningar och förväntningar som finns i kommunerna har denna rapport utarbetats. Målgruppen är Ineras medarbetare, målsättningen är att den ska utgöra ett bruttomaterial för internt lärande och analys för att Inera på ett bättre sätt ska kunna förstå och stödja kommunerna. Det är viktigt att påpeka att denna rapport inte är ett beslutsunderlag för realisering av nya tjänster, utan endast ett av flera underlag för Ineras förståelse av kommunerna. De förslag som finns i rapporten kan komma att realiseras, eller inte, beroende på de bedömningar som Inera och dess ägare gör. Ineras verksamhet styrs och prioriteras genom strukturerade processer där förankring och beslut av nya uppdrag genomförs i nära samverkan med Ineras ägare. Digitaliseringen öppnar för betydande förbättringar inom kommunal service, både vad gäller kvalitet och kvantitet. En tjänst kan bli bredare, mer träffsäker, mer individanpassad och mer tillgänglig samtidigt som kostnaderna den genererar minskar. Det finns många exempel på detta både inom och utom offentlig sektor. Det kan därför betecknas som en lycklig slump att denna teknik finns tillgänglig just idag, när det offentliga samhället ställs inför utmaningar som annars skulle vara svåra att hantera. Utmaningar kommer av ett förändrat läge som består i en ökad andel äldre invånare och relativt stora barnkullar 1, vilket har stor påverkan eftersom vård och omsorg samt skola dominerar kommunernas budgetar. Läget förvärras ytterligare av att det redan idag finns stora utmaningar inom rekryteringsområdet, något som riskerar förvärras ytterligare kommande år. Dels på grund av relativt stora pensionsavgångar, dels på grund av behov av breddad verksamhet när fler behöver vård, omsorg och skola. Utan digitalisering av verksamheten kan situationen antagligen endast lösas genom omfattande arbetskraftsinvandring och kraftigt vidgande budgetar, vilket endast kan möjliggöras av massiva skattehöjningar. Denna lösning är dock antagligen omöjlig att genomföra - både av praktiska och politiska skäl. Alternativet som digitalisering ställs emot är därmed sannolikt en omfattande nedmontering av det offentligt finansierade välfärdssamhället. Utgångspunkten är därför att kommunerna måste digitalisera sina verksamheter, för att även i framtiden kunna erbjuda offentligt finansierad välfärd på dagens nivå när systemet belastas hårdare som effekt av demografiska förändringar. Därutöver finns emellertid även möjligheter att sikta högre. Digitalisering innebär till sin natur en hög initial fast kostnad, som sedan mer än väl kompenseras av mycket låg marginalkostnad. 1 Antal invånare som är 80 år eller äldre beräknas öka med cirka 230 000 de kommande 10 åren (2017 2027) vilket motsvarar en ökning på 44 procent. Antalet barn i skolåldern beräknas öka med cirka 240 000, vilket motsvarar 11 procent. 2

Den positiva effekten skapas främst när hela kedjan är digitaliserad. Om manuella moment finns kvar i kedjan hålls marginalkostnaden uppe, dock på en lägre nivå. Därför finns en risk att digitalisering som inte innefattar alla moment, utan främst mot medborgaren, istället driver upp kostnader eftersom den ökade tillgängligheten ökar användningen. Detta kan då av vissa tolkas som att digitaliseringen i sig innebär mer kostnader (jämför exempelvis med debatten kring nätläkare). Tankefelet består då i att man inte sett till hela kedjan, skapas sådan digitalisering minskar kostnaderna ofelbart då marginalkostnaden i helt digitaliserade processer är nära noll. Minimal marginalkostnad är därmed en förutsättning för en radikalt förbättrad tillgänglighet. Digitaliseringens initiala investering är dock en utmaning. Till stor del består det av en kostnad i form av inköp och rekryteringar som inte är proportionell mot kommunens storlek, invånarmässigt och budgetmässigt. Stora kommuner har en betydande fördel, då den fasta kostnaden kan fördelas på fler invånare, och vinsten som skapas har en direkt koppling till invånartal. Ineras roll är att mildra denna utmaning genom att sprida investeringskostnaderna mellan landets kommuner och etablera standarder som gör det lättare för privata teknikleverantörer att erbjuda attraktiva tjänster. Inera kan och bör dock inte ta över kommunernas hela åtagande, utan endast agera som en motpart till kommunerna. Kommunerna kommer alltså ofrånkomligen att tvingas investera. Genom att bättre förstå behoven och skillnaderna mellan landets kommuner kan Inera förstå hur våra tjänster behövs och efterfrågas vilket är avsikten med denna Marknadsrapport. 2. Om undersökningen Rapporten du läser är huvudrapporten. Denna rapport innehåller beskrivningar av konkreta kommunala förhållanden, resonemangen och slutsatser. Dokumentet du läser är uppdelad i fyra block: 1. Kommunernas spontana önskemål och förväntningar på Inera (kapitel 7 och 9). Här har fokusgruppskommunerna fritt fått beskriva hur Inera bör verka och vilka tjänster som efterfrågas spontant. 2. Kommunernas kännedom och intresse av befintliga Inera-tjänster (kapitel 8). I detta avsnitt beskrivs kommunernas attityd till Ineras befintliga produktutbud 3. Insikter om kommunernas behov (kapitel 10). Insikter är slutsatser som kommer av kommunernas beskrivningar av sin digitalisering, sina utmaningar och framtidsplaner. 4. Sist, som en bilaga, finns en omvärldsanalys vars avsikt är att ge en bild av hur verkligheten ser ut för Sveriges kommuner, perspektivet skall visa vilka utmaningar kommuner har och hur dessa skiljer sig mellan olika kommuntyper. Utgångspunkten är de frågor som berör förmåga till, och behov av, digitaliserade tjänster. I block 1 och 2 förekommer en mängd sammanfattningar av hur kommuner beskriver sina utmaningar, efterfrågade tjänster, Ineras roll och tjänster. I dessa avsnitt återges motiveringarna på tydligast möjliga sätt, tillsammans med hänvisning. Att enskilda kommuner ger uttryck för att Inera måste erbjuda viss tjänst skall inte tolkas som att det är rapportens rekommendation, det är en beskrivning av hur angelägen funktionen/lösningen anses vara. 3

3. Sammanfattning Genom att besöka tolv svenska kommuner över hela landet, i olika storlek, befolkningstäthet och demografi kan man konstatera att kommuners förutsättningar att hantera digitaliseringen skiljer sig åt markant. Slutsatserna som kan dras utifrån tillgänglig statistik i studiens omvärldsanalys stöddes väldigt väl i de kvalitativa samtalen med kommunföreträdare i fokusgrupperna. Den främsta förklaringen till skillnaderna mellan kommuntyper är att digitaliseringens förutsättningar gynnar kommuner som kan absorbera stora investeringar och samtidigt inhämta vinster från stor befolkning. Digitaliseringens främsta ekonomiska effekt är att fasta kostnader skapas medan rörliga minskas, vilket innebär att stordriftsfördelar blir betydligt viktigare. De små kommunernas position försämras dock ytterligare av att de redan i dagsläget ofta har strukturella problem vilket innefattar skev befolkningsstruktur och stora brister på lokala arbetsmarknader som gör det väldigt svårt att hitta den kompetens som behövs för att digitalisera kommunen. Konsekvensen av denna insikt måste vara att kommuner inte kan hanteras som en enhet, tvärt om måste vi hitta alternativa strategier för att möta skilda behov. Detta måste dock kombineras med en övergripande ambition att skapa enhetlighet, eftersom enhetlighet har en direkt koppling till standarder. Och utan tydliga standarder kommer inte kommunerna att kunna dra nytta av varandras digitaliseringsarbete. Målet måste därför vara att skapa en struktur som innebär att hinder för delning, innovation och utveckling elimineras, samtidigt som små kommuner får de verktyg som behövs för att minska dagens stora digitaliseringsglapp. Det som behövs för att åstadkomma detta är en enhetlig nationell standard inom kommunala IT-system som gör applikationer modulära, samt en omfattande kompetenshöjning hos nyckelpersonal i småkommuner. Dessutom finns behov av en plattform och ett system för effektivt utbyte av lösningar mellan kommuner. Genom att skapa en struktur som beskrivs ovan utnyttjas den kraft som finns i de svenska kommunerna, som vida överskrider kapaciteten hos Inera, och som genom effektiv delning kan öka hastigheten i digitaliseringen markant. Inera har förutsättningar att leda utvecklingen inom alla dessa tre moment, till viss del genom egna initiativ och investeringar och till viss del genom att certifiera marknadens utbud. Ineras befintliga tjänster är generellt relativt okända i landets kommuner, undantaget de tjänster som idag är obligatoriska inom vård och omsorg samt vårt mest kända varumärke 1177 Vårdguiden. När de tjänster som Inera identifierat som lämpliga beskrivs för kommuner finns dock ett påtagligt intresse. Då framförallt för de tjänster som är verksamhetsnära, såsom Stöd och behandling och Intygstjänsten. En utmaning är emellertid att flera av tjänsterna ännu inte är anpassade för kommunerna. Behovet av, och förväntningarna på, Inera visade sig också tydligt i förslag på tjänster/funktioner som Inera skulle kunna erbjuda. Totalt omnämns 60 stycken i rapporten, och samtliga beskrivs genom de motiveringar som enskilda kommun angett. De nya tjänster där behoven framträder tydligast är kommunala funktioner för 1177 Vårdguiden och en tjänst för inrapportering av kommunal statistik. I det senare fallet föreslås i rapporten en lösning som bör kunna förenkla för såväl kommuner som myndigheter och samtidigt ge tydliga dynamiska effekter genom att öppna för initiativ från näringslivet. Skolan innebär en ny arena för Inera och kräver ny typ av förståelse. En av flera frågor inom skola kan vara om Inera genom digitalisering kan stödja nya arbetssätt. I skolan innebär 4

digitalisering att det går att skapa en kultur av delning inom lärarskrået. Detta kan effektivisera, förbättra och göra utbildning mer transparent och jämlik. Det finns idag verktyg som många kommuner är väldigt nöjda med. Inera skulle kunna undersöka hur vi kan stödja denna utveckling, utan att för den skull gynna någon enskild aktör. Slutligen är stadsbyggnad en fråga som Inera kan diskutera. Området ligger sent inom digitaliseringen och har först nu börjat utvecklas enligt Smart-city koncept. Idag har främst storstäderna börjat initiera projekt, men i princip alla större städer arbetar med frågan. Från myndighetshåll tas också initiativ, bland annat genom Trafikverket, Transportstyrelsen och Energimyndigheten. För att standarder som faktiskt passar kommunerna skall kunna etableras behövs det dock även en aktör som företräder kommuners perspektiv och eventuellt skapar gemensamma lösningar som kommunerna kan avropa. Inera skulle kunna ta den rollen. Fördelen med att etablera standarder tidigt är att utvecklingen kan påskyndas och att det är lättare att få gehör när aktörer inte redan investerat tungt i utrustning med annan standard. Dagens möjlighet kommer alltså inte att vara tillgänglig i samma grad i framtiden. 5

Innehåll 1. Inledning... 2 2. Om undersökningen... 3 3. Sammanfattning... 4 4. Syfte... 11 5. Metod... 11 6. Urval... 11 6.1 Fokusgrupperna... 11 6.2 Workshop... 12 7. Kommunernas spontana önskemål av Inera.... 13 7.1 Ineras övergripande inriktning... 13 7.2 Ineras övergripande uppgifter... 15 7.2.1 Malmö... 20 7.3 Efterfrågade Inera tjänster... 22 7.3.1 Funktioner... 23 7.3.2 Tekniska funktioner... 26 7.3.3 Informationstjänster... 28 7.3.4 Stödtjänster... 29 7.3.5 Infrastruktur... 30 7.3.6 Standarder... 31 7.3.7 Upphandling... 34 7.3.8 Skola... 35 8. Ineras tjänster... 37 8.1 Om resultatet... 37 8.1.1 Fokusgrupp och workshop... 37 8.2 Infrastrukturtjänster... 38 8.2.1 eklient... 39 8.2.2 Plattform för öppna data... 40 8.2.3 Automatisk vaccinationsrapportering... 41 8.2.4 Personuppgiftstjänsten... 42 8.2.5 SITHS/EFOS... 43 8.2.6 Säkerhetstjänster... 43 8.2.7 HSA... 44 6

8.3 Tjänster för medarbetare... 44 8.3.1 NPÖ konsument... 45 8.3.2 NPÖ producent... 45 8.3.3 Nitha... 46 8.3.4 Intygstjänsten... 47 8.3.5 Video och distansmöte... 49 8.3.6 Hälsoläge... 50 8.3.7 Rådgivningsstödet webb... 51 8.4 Tjänster för invånare... 51 8.4.1 Journalen... 52 8.4.2 UMO/Youmo... 53 8.4.3 Stöd och behandling... 53 8.5 Framtida tjänster... 54 8.5.1 Tjänst för myndighetsrapportering... 55 8.5.2 Utvidgning av 1177.se och e-tjänster... 56 8.6 Prioriteringar... 57 8.6.1 Tolkning av prioriteringsmatris... 58 8.7 Slutsats Våra tjänster... 60 9. Workshop under Ineras kundseminarium 23 24 oktober 2018... 62 9.1 Vilken kraft driver digitaliseringen framåt?... 62 9.1.1 Kommentarer:... 63 9.2 Drivkrafter bakom digitalisering... 64 9.2.1 Kommentarer:... 64 9.3 Samverkan med andra kommuner... 65 9.3.1 När behöver kommuner samverka?... 66 9.4 Kompetens... 67 9.4.1 Kommentarer:... 68 9.5 Medskick till Inera... 69 10. Insikter... 71 10.1 Digital strategi - det är i strategin som möjligheterna öppnas... 71 10.1.1 Svårt att bedöma förmåga misstag är bästa skolan... 72 10.2 Det strategiska ekosystemet... 72 10.2.1 Ineras roll?... 73 10.3 Strategihjälp... 73 7

10.3.1 Strategihjälp behövs på flera nivåer... 74 10.3.2 Ineras roll?... 75 10.3.3 Inera kan söka samarbete med andra myndigheter... 76 10.4 Samverkan mellan kommuner... 76 10.4.1 Små och stora ofta inte kompatibla... 77 10.4.2 Gästrikland djupt integrerad samverkan... 78 10.4.3 Hinder för samverkan - rättvisa... 78 10.4.4 Ineras roll?... 79 10.5 Nationella format för effektivare spridning av inspiration... 79 10.5.1 Ineras roll?... 79 10.6 Distansutbildning via video... 80 10.6.1 Ineras roll?... 81 10.7 Myndighetsstrategi... 81 10.7.1 Ineras roll?... 81 10.8 Myndighetsinrapportering av statistik... 81 10.8.1 Ineras roll?... 82 10.9 1177 Vårdguiden för kommunala tjänster... 83 10.9.1 Exempel... 84 10.9.2 Socialtjänsten i störst behov... 84 10.9.3 Ineras roll?... 85 10.10 Personal... 85 10.10.1 Rekryteringens betydelse... 85 10.10.2 Effektiviseringar ser olika ut... 86 10.11 Systemleverantörer... 86 10.11.1 Avsaknad av standarder... 86 10.11.2 Bristande beställarkompetens hos många kommuner... 87 10.11.3 Ineras roll?... 87 10.12 Testmiljöer... 88 10.12.1 Ineras roll?... 88 10.13 Handelsplats för utvecklade lösningar... 88 10.13.1 Underlätta delning av idéer och lösningar... 89 10.13.2 Dela Digitalt... 89 10.13.3 Ineras roll?... 89 10.13.4 Från fokusgrupperna... 90 10.14 Den smarta staden... 91 8

10.14.1 Smart stad målgrupp... 92 10.14.2 Ineras roll?... 92 10.14.3 Exempel... 93 10.15 Arbetssätt... 93 10.15.1 Ineras roll?... 93 10.16 Ineras styrning... 93 10.16.1 Programrådet... 94 10.16.2 Tydlig inriktning, transparens och tidsplan... 94 10.16.3 Fungerar förankringsprocessen?... 94 10.16.4 Inera, att göra?... 95 10.17 Den privata marknaden... 95 10.17.1 Marknaden för verksamhetssystem... 96 10.17.2 Ineras roll?... 96 10.18 Tvingande gemensamma standarder... 96 10.18.1 Danmark... 97 10.18.2 Ineras roll?... 97 10.19 Skola... 98 10.19.1 Skolan och statliga krav om digitalisering... 98 10.19.2 Nationell handlingsplan för digitaliserande av skolväsendet... 98 10.19.3 Administration är den lågt hängande frukten... 98 10.19.4 1:1 är bara början, hur får man ihop hela strukturen?... 99 10.19.5 Google... 99 10.19.6 Case Vallentuna... 99 10.19.7 Ineras roll?... 99 10.20 Outsourcing... 100 10.21 Samverkan med region... 101 10.21.1 Ineras roll?... 102 10.22 Kritiska interna faktorer... 102 10.22.1 Ineras roll?... 102 10.23 HSA/Säkerhetstjänster/SITHS-EFOS... 102 10.23.1 Ineras roll?... 103 10.24 Ungdomsmottagning... 103 10.24.1 Ineras roll?... 103 10.25 Prioriteringar, skall skillnader i målgrupperna ha betydelse för Inera?... 103 9

11. Sammanfattande analys... 104 Bilaga - Omvärldsanalys... 108 12. Omvärldsanalys hur villkoren för digitalisering skiljer sig i kommunsverige... 108 12.1 Befolkningsutveckling... 108 12.1.1 Ett 50-årigt perspektiv... 108 12.1.2 Befolkningstäthet viktigaste förklaring till befolkningsutveckling... 109 12.1.3 Sammanfattning befolkningsutveckling... 110 12.2 Åldersstrukturens koppling till befolkningstäthet... 111 12.2.1 Kommuner med hög genomsnittsålder... 111 12.2.2 Kommuner med låg genomsnittsålder... 112 12.2.3 Andel i förvärvsarbetande ålder... 113 12.2.4 Sammanfattning - befolkningstäthet... 114 12.3 Skillnader i demografisk utveckling... 114 12.4 Genomgång av olika kommuntyper... 116 12.4.1 Landsbygdskommuner (med och utan besöksnäring)... 117 12.4.2 Mindre städer och dess omgivning... 119 12.4.3 Större städer och dess omgivning... 120 12.4.4 Storstadsregioner... 122 12.4.5 Sammanfattning Skillnader i demografisk utveckling... 124 12.5 Analys av kommunernas kostnader... 124 12.5.1 Kostnadernas fördelning... 124 12.5.2 Analys av kostnader för vård och omsorg... 127 12.5.3 Analys av kostnader för pedagogisk verksamhet... 131 12.5.4 De dominerande kostnadernas inbördes relation... 133 12.5.5 Sammanfattning - kommunernas kostnader... 136 12.6 Förutsättningar för digitalisering... 137 12.6.1 Invånarnas beredskap... 137 12.6.2 IT-utbyggnad... 138 12.6.3 Arbetsmarknad... 139 12.6.4 Sammanfattning förutsättningar för digitalisering... 141 12.7 Genomförda digitaliseringar i landets kommuner... 141 12.7.1 Sammanfattning genomförd digitalisering... 142 12.8 Slutsats av omvärldsanalys... 142 12.8.1 Kapital, kompetens och skalbarhet är A och O... 143 10

4. Syfte Det övergripande syftet med marknadsrapporten är att skapa ett kunskapsunderlag för Inera kring vilka förutsättningar och behov av digitalisering som finns i landets kommuner. Målgruppen för dokumentet är i första hand anställda på Inera, men dokumentet kan delas vidare till andra aktörer som kan ha nytta av innehållet. 5. Metod I marknadsrapporten är den främsta utgångspunkten en kvalitativ metod, genom att i tolv kommuner 2 hålla fokusgrupper under 3 3,5 h. I fokusgrupper deltog 2 3 Inera-anställda och 4-12 kommunala tjänstemän. I vår instruktion bad vi om deltagande av kommunchef, skolchef, socialchef, IT-chef, chef för vård och omsorg samt därutöver personal inom dessa enheter med djupare kunskaper om kommunens digitalisering. Kommunchef deltog i tio av tolv kommuner. Fokusgrupperna delades in i tre moment där kommunerna först fick beskriva hur de arbetar med digitalisering och vilka de stora utmaningarna är, följt av hur de spontant tror att Inera kan hjälpa dem. Sist presenterades 17 Inera-tjänster som kommunerna fick ta ställning till, och bedöma huruvida det är något som kan passa i den egna organisationen. Därutöver hölls en workshop under Inera kundseminarium 23 oktober 2018. Utöver att frågeställningar diskuterades fick deltagarna då även besvara en enkätundersökning. Omvärldsanalysen bygger på uppgifter från offentliga källor, främst SCB. 6. Urval 6.1 Fokusgrupperna Vi har valt att ha fokusgrupper med 12 kommuner. Urvalet baserades dels på två övergripande variabler om kommuntyp och region för att säkerställa att vi besöker kommuner jämnt fördelat över landet och över kommuntyper. Därutöver har tolv statistiska variabler använts för att välja ut kommuner. Utgångspunkten har varit kommuner med tydliga utmaningar, i avsikt att hitta väl formulerade problemställningar. Teorin är att kommuner med, exempelvis hög andel barn i 2 Sorsele, Härjedalen, Ockelbo, Vallentuna, Västerås, Eskilstuna, Bengtsfors, Högsby, Gnosjö, Falkenberg, Lomma och Malmö. 11

skolålder har kunnat formulera sina utmaningar kring digitalisering av skolan bättre än kommuner med låg och minskande andel skolbarn. De statistiska variabler som styrt urvalet var: - Hög andel unga (<20 år) - Hög andel äldre (>75 år) - Hög medelålder - Låg medelålder - Låg sysselsättningsgrad - Hög sysselsättningsgrad - Hög andel medborgare födda utanför EU - Hög andel biståndsmottagare - Låg befolkningstäthet (inv/km2) - Låg utbildningsnivå - Kommuner med få befintliga Inera-tjänster - Kommuner med flest befintliga Inera-tjänster Utifrån ovan beskrivna variabler har Sorsele, Härjedalen, Ockelbo, Vallentuna, Eskilstuna, Bengtsfors, Högsby och Malmö valts ut. Därutöver har tre kommuner valts ut utifrån meritkriterium, dvs. att kommunerna har fått utmärkelser i digitaliseringsjämförelser. Utgångspunkten har då varit nominering till Årets Digitaliseringskommun, på det vis har Falkenberg, Lomma och Västerås valts ut. 6.2 Workshop I workshopen på Ineras kundseminarium utgick studien från de kommuner eller kommunförbund som deltog. Totalt deltog 31 personer, från 21 kommuner och tre kommunförbund. 12

7. Kommunernas spontana önskemål av Inera. I fokusgrupperna ombads kommunerna att beskriva hur de tror Inera kan hjälpa dem att lösa de utmaningar som de måste konfrontera i sin digitaliseringsprocess. Detta kapitel är en sammanställning av vad som framkommit under de tolv fokusgrupperna. Eftersom kommunerna talade fritt är beskrivningarna i kapitlet att betrakta som spontan efterfrågan, vilket ger en bild av hur kommunsverige som helhet se på Inera i dagsläget. Dvs. i ett läge när endast ett fåtal har någon djupare kunskap om Inera, men samtidigt har en bra bild av det egna behovet. Önskemålen som uttryckts är i sig svåra att ge en relativ värdering, annat än då många kommuner utryckt samma efterfrågan. Läsaren bör därför se alla tjänster/funktioner/uppmaningar som värda att betrakta, för att sedan överväga vad som passar i Ineras roll. Kapitlet är uppdelat i tre övergripande avsnitt med utgångspunkt i perspektiv på önskemålet. Avsnittet om mer eller mindre formulerade tjänsteförslag Efterfrågade Inera-tjänster delas även in i produktområden. Tjänster och förslag presenteras uppdelat efter passande rubrik och kommunerna som lyft respektive fråga benämns. Avsnittet ger alltså en bild av kommunsveriges övergripliga och formulerade önskemål på Inera. Genom att se avsändaren får läsaren i vissa fall även en bild av vilken typ av kommuner som är i behov av tjänsterna. På flera ställen återkommer argument, fast då ofta ur olika perspektiv. Syftet med det är att på bästa sätt återge hur kommunerna i fokusgrupperna beskriver sina behov. Många av förslagen är naturligtvis, av olika skäl, svåra eller omöjliga att tillmötesgå. Men dessa presenteras ändå för att ge läsaren en så fullständig bild som möjligt. 7.1 Ineras övergripande inriktning Detta avsnitt hanterar hur Inera kan resonera övergripande kring sin strategi. Alltså vilket perspektiv skall vi ha när vi närmar oss vår utmaning? Övergripande förutsättningar och leverantörsstyrning Vallentuna Vallentuna beskriver Ineras roll på ett illustrativt sätt genom att peka ut två områden där de (och underförstått alla andra kommuner) behöver Ineras hjälp. 1. I det mest makroorienterade sammanhanget kring standarder, lagstiftning och påverkan. - För att få bort flaskhalsar och hinder för digitaliseringen, genom att få alla att arbeta mot samma mål och få bort lagstiftning som utgör hinder. 2. I det mest mikroorienterade sammanhanget kring att kunna sätta press på systemleverantörer så att de vill/kan/får leverera de tjänster kommunerna behöver till ett attraktivt pris. 13

- Leverantörerna är inte på tå och har inte gemensamma standarder. Konsekvensen blir att varje kommun måste betala för sina egna skräddarsydda lösningar, lösningar som inte fungerar med andra system. Eller att det saknas kompetens att utföra arbetet. Detta hämmar utvecklingen. i. Ofta brister det i leverantörernas branschkunskap. Programmerare och projektledare hos de stora aktörerna saknar insikter i kundens verksamhet. Konsekvens blir att systemen ofta saknar detaljer eller delvis är feltänkta. Och kompletteringar kan bli svåra och dyra att genomföra. ii. Ett konkret exempel för Vallentuna, gällande icke kompatibla system, är deras försök att ta med sig lösningar från Helsingborg, vilka hade utvecklat attraktiva funktioner som de erbjöd Vallentuna att ta del av, gratis. Det visade sig dock inte vara genomförbart pga. många olika verksamhetssystem. Organiserat ansvar och rutiner kommuner / SKL / Inera Vallentuna För att genomföra insatser som kommuner inte klarar vare sig ensamma eller i kluster behövs en tydlig struktur som kan bli en bra arena för dessa frågor. Det handlar om: - Etablera gemensamma förutsättningar för digital utveckling. o Kommuner, regioner, SKL och Inera måste enas kring detta. - Beställningar och upphandling av digitala tjänster och verksamhetssystem. - Tydliga krav/standarder som alla är ense om. o o Skapar bättre förutsättningar för innovationer. Dagens verksamhetssystem är förhållandevis dåliga, vilket säkert till viss del beror på brister i styrning från beställare. Med mer genomtänkta krav kommer systemen fungera bättre ihop. Kunde system fungera ihop skulle Vallentuna i hög grad kunnat kopiera lösningen från Helsingborg. Dagens situation är ogynnsam på många olika sätt, orsaken är avsaknad av enighet och standarder. När kommuner vill göra utveckling blir det en individuell lösning som gör att kommunen låser in sig ytterligare i systemet. Samtidigt tvingas varje kommun betala för sin lösning, trots att även andra kommuner samtidigt behöver en lösning som kan hantera samma problem. - Man betalar alltså mer pengar än vad man skulle behöva, för en lösning som är sämre än vad man skulle vilja ha. Konsekvensen blir att kommunen fastnar ännu djupare i ett system som man helst skulle vilja ersätta med ett annat. 14

Övergripande filosofi för Inera Västerås Ineras uppgift bör vara att säkerställa sina ägares behov, hur det sedan görs är underordnat. Spelar ingen roll om Inera gör det i egen regi eller genom att uppmuntra privata aktörer (genom standarder etc) att göra det själva eller tillsammans med Inera. Avvikelsehantering Västerås Inera främsta roll är att vara en stor avvikelsehanterare, dvs när system, integration mm inte fungerar mellan olika aktörer skall Inera sätta standarder, se till att aktörer inte överlappar varandra, och ta rollen som leverantör när inte det finns någon tillgänglig/acceptabel utförare i dagsläget. 7.2 Ineras övergripande uppgifter Detta avsnitt innefattar vilka problem Inera behöver hantera, enligt kommunernas spontana önskemål. Sådant som inte formulerats i direkta tjänsteförslag. Hålla i handen, strategi Bengtsfors IT-strategi är en stor utmaning som måste hanteras gemensamt i Dalsland, och/eller tillsammans med Inera. Inera borde erbjuda detta för att Bengtsfors skall kunna komma igång. Det handlar då exempelvis om: - Kan digitaliseringsstrateg, processledare tillhandahållas? o o o o Handlar om vilka plattformar som skall användas och varför. Strategi, vad är det viktigaste och vad skall vi undvika? (Oerhört svåra frågor för Bengtsfors). Hur skall datalagring nyttjas vad gäller molntjänster och hur ser lagen på alternativen? Juridik i övrigt - Bengtsfors har svårt att kunna ta ställning till de digitaliseringsinitiativ som pågår i regionen och i landet. De behöver någon som kan avgöra vad som är viktigt att göra, vilket återigen tydliggör behovet av strateg. Kommunen känner att de gjort misslyckade insatser, beroende på bristande kunskap och förståelse. Gnosjö Kan Inera tillhandahålla en inledande strategi, i betydelsen att ta fram och förklara tjänster som behövs? Dvs. hjälpa till att identifiera områden där stora vinster kan uppnås. Alltså digitaliseringssatsningar som antingen adresserar stora behov (resurskrävande processer inom kommunerna) och därmed kan ge stor avkastning. Eller där man genom små investeringar kan 15

effektivisera mindre processer. Utgångspunkten är att det finns mycket lågt hängande frukt (med satsningar som är enkla att räkna hem), som dock kommunerna har väldigt svårt att identifiera (som att plocka äpplen med ögonbindel). För identifierade digitaliseringssatsningar vill kommunen ha svar på: - Vad är efterfrågat hos invånarna, och hur vill de ha leveransen? - Vad innebär satsningarna för vinster kring resursåtgång för kommunen? Kan Inera tillsammans med sin tjänst förklara varför kommunen behöver tjänsten (nytta vs kostnad för köp av tjänst och införande), förenklas prioriteringarna tydligt. Idag är det jättesvårt att få en bra övergripande bild som kan utgöra grund vid prioriteringarna. Kanske kan denna feedback levereras i case-format (best practice) från andra kommuner som förklarar hur det genomförts och vad som har vunnits. Slutsatsen är att det inte räcker att leverera bra tjänster, Inera måste även sälja in dessa på ett attraktivt sätt. Det skall vara möjligt att göra lokala anpassningar vilket då innebär att strategen kan vara mottagare och leda införande av det som Inera erbjuder och rekommenderar. - Strategen blir nyckel som kopplar lokal strategi både uppåt (till Inera) och inåt (till kommunen). Sorsele Rådgivning, exempelvis vad krävs av kommunen för att kunna ta emot Ineras tjänster? Vilken kompetens behövs och hur lär vi upp denna personal på kommunen (en medarbetare måste lära sig exakt det här osv)? Kan kompensera för den kompetensbrist som finns. Kanske kan vi hålla dessa utbildningar lokalt inom tex R10 (R10 är ett antal samverkande kommuner i Norrlands inland). Digitaliseringsstrategi behöver vi hjälp med, det förmår Sorsele inte själv. Vilka steg behöver tas? Arkitekturhjälp, hjälp oss hitta en struktur för vår arkitektur. Tjänstesmörgåsbord med Plug and play-tjänster Bengtsfors Skall Bengtsfors kunna beställa tjänster av Inera måste det antingen röra sig om Plug and play eller att tjänster säljs tillsammans med kvalificerad rådgivning (samtalspartner). Härjedalen Standard e-tjänster, Plug and play, smörgåsbord av e-tjänster Ineratjänst med färdigutvecklade e-tjänster som kommunerna bara kan avropa. Kan vara Inera själva som utvecklat lösningarna eller från någon enskild kommun som utvecklat och vill dela. Fokus bör ligga på de allmängiltiga tjänsterna som alla kommuner behöver. Sorsele Sorsele har inte kapacitet att skapa eller ens anpassa digitala tjänster, för att verkligen fungera måste tjänsterna nära nog vara servade på fat, dvs utpräglad Plug and play. För kompetens, 16

personal och resurser saknas. Kommunchefen är tydlig med att situationen är densamma i alla små inlandskommuner i Västerbotten och Norrbotten. Dessutom har Sorsele ofta inte tillräcklig kompetens som beställare utan behöver hjälp med att prioritera. Inera behöver av det skälet även ta en tydlig roll på det området. Idealet för Sorsele vore om Inera kunde leverera färdiga paket med tjänster och samtidigt förklara varför Sorsele (och andra små kommuner) behöver funktionerna samt hjälpa till med implementeringen. Då man inte vet vad man egentligen skulle behövs så är det svårt att efterfråga något, så man borde först få ett smörgårdsbord presenterat i detalj innehållande anpassade erbjudanden. Där varje tjänst presenteras med vilken nytta den kan skapa i detalj. Skapa struktur i utbud Gnosjö Ofta många olika system. Kommunen har många kontaktytor med olika nivåer i samhället, vilket kan skapa en stor flora av system som skulle kunna skalas ner. Exempel är video-system där ett Cisco-system används för vårdplanering inom regionen. Adobe connect används vid distansundervisning i språkämnen i länets kommuner. Och för möten mellan medarbetare i Gnosjö används Office365:s lösning, dvs Skype. Orsaken är att kommunen tvingas anpassa sig till olika kontaktytor men konsekvensen är negativ. Går det att samordna vilket system som skall användas skulle vinster/effektivitet kunna uppnås. Samordning kring arkitektur Örebro (workshop) Önskar att Inera lade mer resurser på den samordnande rollen kring arkitektur för kommuner, som är en förutsättning för att så mycket av den digitalisering vi talar om dagligen, RPA, masterdata osv., ska fungera. Detta är i sin tur förutsättningar för vidare digitalisering. Arkitekturarbete kring exempelvis referensarkitektur och principer är väldigt behövt, men inte prioriterat, i kommunerna. Exempel: Arbetar i Sveriges sjätte största kommun där det finns en digitaliseringsmålbild men saknas arkitekturkompetens som håller digitaliseringen styrd mot målbilden. Effekt främst Eskilstuna Inera bör fokusera på områden där maximal utdelning kan uppnås, i betydelsen effektivisering. Nedprioritera lösningar som har mindre potentiell effekt. Skellefteå (workshop) Bland befintliga tjänster ta fram goda kommunexempel tex för stöd och behandling, intygstjänst. Formulera ett kommunerbjudande för de tjänster som prioriteras. Visa tydligt vilka som kan ge effekt för kommuner och kommuninvånare. 17

Nationella lösningar alltid förstavalet Eskilstuna Att ha invånarperspektivet innebär att nationella lösningar alltid är att föredra. Kommunala tjänster kan behöva levereras nationellt för att bäst passa invånare, framförallt när dessa blir allt mer rörliga inom och utom landet. Kan Inera knyta ihop tjänster så att man exempelvis kan söka förskoleplats i samma tjänst i hela landet? Vore i förlängningen önskvärt. Bakgrunden är att kommuner har identiska uppdrag, processerna de arbetar efter är därmed desamma i hela landet. När Inera skall hitta hur företaget skall bistå kommuner bör man därmed utgå från processer, inte utifrån hur kommunerna organiserar sig. Så en tydlig analys av de processer som kommunerna är involverade i är bästa vägen till användbara nationella digitala tjänster. Nationella lösningar blir också en bra motvikt mot marknaden, där även en större kommun som Eskilstuna har svårt att navigera och lätt hamnar fel om marknadens erbjudande får styra. Detta trots att det finns god kompetens inom strategi mm i kommunen. Härjedalen Nationella lösningar, Det kan inte behövas 290 versioner av samma e-tjänst, så himla olika är vi kommuner inte /kommunchef Härjedalen. Kommunen har inte råd att springa på allt, en roll som Inera kan ta är att snabba upp och hitta gemensamma lösningar eller lösningar som genomförts av någon kommun som andra kan få ta del av. Simrishamn (workshop) Ta ytterligare steg i gemensam infrastruktur. Vi finns alla i Skatteverkets databas, låt oss utnyttja det! Nationellt e-id kopplat till det. Istället för att kommuner förser HSA med uppgifter skulle vi kunna vända på perspektivet och låta kommuner hämta det vi behöver från en nationell tjänst, där Inera kan vara motorn. Kommuner och regioner är väldigt olika förstår Inera det? Eskilstuna Inera måste förstå att kommunerna är en helt annan sak än regioner, både många fler och mer olika i storlek och struktur. Dessutom har kommunerna en betydligt bredare verksamhet än regioner. Det betyder att Inera måste lägga betydligt större energi på att selektera vilka insatser som bör prioriteras, och då handlar det om att fokusera på områden där stor hävstång finns. Ineras kartläggning är här av mycket stor betydelse, och Inera måste antagligen lära sig att tänka på ett annat sätt än man gjort för regioner, givet deras begränsade mängd och smala fokus. Ockelbo Inera är fortfarande alltför inriktat mot sjukvård, saknar främst inriktning mot socialtjänst. skola och gator och torg. Dvs. det är en tydlig riktning mot HSL (Hälso och sjukvårdslagen), medan SOL (Socialtjänstlagen) ännu inte har omfattats. Och detsamma gäller skolan. 18

Transparens om inriktning och tidsplan Eskilstuna Inera måste vara tydliga med vad Inera kommer att göra, i mer detalj än idag. Orsaken är att kommunerna måste kunna planera för vilka satsningar som de själva bör prioritera. Självfallet är detta problematiskt givet Ineras processer, men för kommunerna skulle det vara mycket bra om Inera lägger upp en plan med hålltider och deadlines för specificerade nya planerade insatser på kort och medellång sikt (och lång sikt om möjligt). Inom områden där Inera inte kan leverera kommer kommunerna försöka hitta alternativa arenor, i regel innebär det samverkan. Inera bör dock vara transparenta här så att inte kommunen investerar i samarbete i en begränsad regional gruppering för att i ett senare läge inse att Inera skapar en nationell lösning. Transparens är alltså mycket viktigt för att resurserna skall kunna utnyttjas bäst. Gnosjö Generellt otydligt vilken roll Inera har och vilken roll andra nationella aktörer har. Svårt för kommunerna att veta vart man skall vända sig i olika frågor och vem man kan lita på. Västerås Ta en tydlig roll som kommunerna kan identifiera. Det finns för många aktörer med liknande uppdrag, känns inte optimalt för kommunerna och är ineffektivt. Känns ofta som ena handen inte vet vad den andra gör på central myndighetsnivå i Sverige. Kan Inera etablera sig som en tydlig aktör med tydligt revir som inte andra myndigheter inkräktar på är mycket vunnet. Tydliga specifikationer/beskrivningar Härjedalen Det är viktigt med tydlig information så att man vet vad man har köpt av Inera och hur funktionen/tjänsten skall implementeras. Ockelbo Enklare instruktioner om hur Ockelbo berörs av en Ineratjänst och vad man som kund måste göra för att den skall fungera (allt för komplicerade instruktioner idag). Omvärldsanalys Eskilstuna Vad är på gång som bör påverka våra upphandlingar etc. Vad skall man ta hänsyn till på kort och lång sikt. Har man inte kontroll på detta är risken annars att man fastnar i avtal med teknik som inte uppfyller det man behöver. Exempelvis: Är läsplattor det som behövs om fem år, eller har något annat ersatt då? Kan sådana frågor besvaras genom tjänst för omvärldsanalys vore det eftertraktat. 19

Gnosjö Tjänst som skannar av marknad och omvärld. Omvärldsbevakning och analys är frågor där varje kommun i dagsläget behöver lägga mycket energi. Skulle man kunna få detta mer strukturerat vore mycket vunnet för främst små kommuner där den grundläggande kunskapen som behövs för att förstå innebörden i frågorna ofta är bristfällig. Tjänsten skulle hjälpa kommuner att förstå trender, få begripliga sammanställningar och kanske använda sig av best practice etc. - Man skulle kunna tänka sig central sammanställning, eller någon form av kommunal gemensam kunskapsbank. Generella standarder och certifikat 7.2.1 Malmö Inera skall arbeta med standarder som skapar förutsättningar för gemensamma lösningar och modulära utbyten (se föregående punkt). Standarder skall också omfatta hur man arbetar med certifikat, som EFOS, för hur vi skall utbyta information mellan enheter och myndigheter. Sätta standarder för den privata marknaden Gnosjö Systemen som inhandlats pratar inte alltid med varandra på önskvärt sätt. Kan Inera sätta en standard som tvingar fram sådan kompabilitet är mycket vunnet. Exempel från skolan, En skolplattform skall omfatta: - kommunikation till vårdnadshavare - kommunikation elev-pedagog - vanligt skolarbete - närvaro/frånvaro - mm Antingen köper man ett system som innefattar allt men som då inte är riktigt bra på något. Kan tex vara ett system som fungerar bäst i gymnasiet men bara halvbra i lågstadiet. Eller så köper man flera system som skall arbeta ihop, vilket sällan fungerar bra. Vore toppen med standarder så att man kan sy ihop det system som man verkligen vill ha. I dagsläget är situationen sådan att stora kommuner kan prioritera att manuellt anpassa systemet så att de får vad de vill ha, små kommuner tvingas satsa på Plug n play, dvs det kompletta system som ligger närmast det man egentligen är ute efter. Härjedalen Kravställare för standarder Inera skall driva för att standarder skapas, och för att standarder byggs in. Alla tjänster/system som erbjuds måste följa samma standard så att det blir så lätt som möjligt att implementera. 20

I dagsläget hamnar gärna kommunerna istället i händerna på privata leverantörer som ibland hävdat att system kan prata med varandra, trots att de inte gör det i den betydelsen kommunen efterfrågar. Kommunen hamnar sedan ofta i en dålig sits, exempelvis när två system skall fungera ihop och den ena systemleverantören hävdar att det är den andra systemleverantörens fel och vice versa. Detta gör att kommunen hamnar i en prekär rävsax som problemägare, trots att man är kund. Vallentuna Inera kan ta en roll som innebär att kommunerna kan enas och bli en attraktiv part för leverantörer av den senaste tekniken. Som det är idag hamnar kommunerna gång på gång sent i utvecklingen, trots att många av kommunerna gör vad de kan för att få det att gå snabbt. Utmana marknaden Malmö Marknaden fungerar inte idag rörande verksamhetssystem, Inera får inte vara rädd att utmana dessa tjänster. Vi sitter med gamla lösningar och leverantörer som inte vill hitta lösningar. Det behövs en förändring. Skolan kan här ses som ett bra exempel där vissa aktörer, bl.a. Google, tagit sig in. Då har de gamla leverantörerna i regel dragit sig tillbaka för att fokusera på stödjande system, där de fortfarande är ensamma. Något är alltså konstigt med de gamla dominerande aktörer som verkar idag. Störst är antagligen problemen idag på områden för social- och arbetsmarknadsfrågor, där leverantörerna är sämst på att driva fram utvecklingen och därmed behöver utmanas. Vallentuna Ingripa mer i marknaden Marknaden verkar inte ha viljan eller förmågan att utveckla många tjänster som skulle kunna användas i landets kommuner. Det handlar exempelvis om sensorteknik inom vård/omsorg som fungerar enligt regelverk osv. Motsvarande teknik finns inom andra sektorer och medborgarna frågar sig varför offentlig sektor inte kan tillhandahålla det, vilket skapar missnöje. Sanningen är dock att tekniken inte finns tillgänglig för just kommuner, pga. de nödvändiga anpassningar som krävs. Kan Inera ingripa här och på något sätt se till att lösningar skapas som faktiskt fungerar för kommunerna? Marknaden har visat att den inte är förmögen att skapa detta helt av egen kraft. Hjälpa till för fungerande samverkan Härjedalen Rådgivning kring samverkansprojekt i regionen Kan Inera hjälpa kommuner till bättre samverkan, genom att peka ut de digitaliseringsområden som antagligen kan ge bäst utdelning och vilka samverkansmöjligheter kommunerna bör lägga fokus på? Inera skulle här kunna hjälpa kommunerna via handpåläggning och best practice. Insatsen kan dels ge blodad tand, vilket kan få regioner med bristande samverkan att få fart på denna, dels ge regioner med framgångsrik samverkan kreativ inspiration. 21

Skapa lösningar som alla följer Lomma Exemplet Danmark visar hur framgångsrikt det är att tvinga fram lösningar genom lagstiftning, såsom säker digital signering. I Sverige bygger processen på frivillighet, vilket visar sig vara svårt att bygga på. Och som dessutom i bästa fall endast skapar en väldigt fragmenterad situation. Inera är antagligen ytterligare en aktör som skall erbjuda tjänster som kommunerna kan välja bland, dvs det finns inget tvång. Men kan Inera bli en aktör som verkligen lyckas med det som innebär att kommunerna på frivillig basis väljer gemensamt system i alla kommuner har Inera ett mycket betydelsefullt syfte. Man kan dock fråga sig vilka medel Inera har för att kunna åstadkomma detta? Lobbying för kommuners intresse gällande lagsstiftning Vallentuna Fjärrundervisning har stor potential att effektivisera kommunernas verksamhet. Vallentuna har ett jättestort behov trots att kommunen ligger i Storstockholm (pga. utspridd befolkning och enheter). Bakgrunden är att för att klara sitt uppdrag måste kommunen skapa större elevgrupper, av ekonomiska och personalrelaterade skäl. Det finns inte personal helt enkelt. Utöver lobbying skulle Inera även kunna vara ett steg före och påverka marknadens vilja att investera i lösningar. Lösningar som lägger större ansvar/makt hos brukaren Eskilstuna Digitala tjänster bör kunna lägga mer makt hos brukaren och då avlasta personalen. Det kan innebära tjänster som stöder egenvård, stödjer anhörigas och civilsamhällets möjligheter att hjälpa till. Smart stad Sundbyberg (workshop) Stort inom kommunerna just nu är smart city-området. Inera bör undersöka hur denna process kan stödjas. 7.3 Efterfrågade Inera tjänster I detta avsnitt sätts fokus på konkreta lösningar som fokusgruppskommunerna spontant tycker Inera skulle kunna skapa. I samtliga fall utgår önskemålet från tydliga uppfattade behov i de kommunala verksamheterna. 22

7.3.1 Funktioner Demensadministration Högsby Standardiserad tjänst som låter personal, men även anhöriga, sköta ärenden. Kan skapa förutsättning för lika hantering i praktiken (vilket lagstiftningen kräver men Högsby saknar förmåga till). Tolkstöd Högsby En tolktjänst som både kan omfatta skola och arbetsmarknad, digitala tjänster (hel eller halvautomatiserade) som kommuner kan avropa. Viktigt inte minst för kommun med högt flyktingmottagande. Näringsliv och turism Högsby Digitala stödfunktioner som kan avropas av enskilda kommuner. Ungdomsmottagning på nätet Gnosjö Länets kommuner har ungdomsmottagning online där man via video kan kommunicera med sjuksköterska och kurator. Kännedomen om umo.se var liten i Gnosjö men det finns eventuellt en önskan att integrera länets tjänst med umo.se, och på det vis erbjuda personligt möte på umo.se. Tjänst som kan skapa halvautomatiserad kommunikation Ockelbo En tjänst med bra struktur för att verksamheter skall kunna hålla kontakt med anhöriga kring rutiner på äldreboende etc, likt ett nyhetsbrev men som bara går ut till dem som har anhöriga på hemmet. Och att dessa avregistreras automatiskt så fort den anhörige inte längre bor där. ( Nyhetsbrevet kan innehålla information om hyresförändring, wifi på boendet osv.) Tjänst som förenklar dokumentation Ockelbo Tjänst som förenklar för personal att dokumentera, givet att de har svårt att uttrycka sig skriftligt. Kan röra sig om skrivsvårigheter eller dåliga kunskaper i svenska. Speciellt krävande då dokumentationen generellt innefattar många facktermer och regler för hur saker skall beskrivas. Allt för att det skall kunna hanteras av alla, inte misstolkas och innehålla den information som krävs. En sådan tjänst skulle kunna göra det enklare att hitta personal samt öka utväxlingen av digitalisering. 23

Incidentrapportering för GDPR mm Falkenberg GDPR - Gemensam incidenthantering för hela offentliga Sverige o o Inera skulle kunna skapa en gemensam incidentrapportering för hela Sverige, presenterat på strukturerat sätt (vad har hänt, hur har det hanterats, finns det några predikat mm). Enkel inrapportering, bättre underlag och kunskapsbank för kommuner och datainspektion. Med direkt koppling till Datainspektionen som kan kontrollera incidenterna enkelt och se samband. Idag krävs mycket manuellt arbete med blanketter mm, inte transparent och mycket tidskrävande. Ockelbo GDPR-incidenter skulle kunna samlas i databas. Likt utbyggt Nitha. Vore jättebra med standardiserad nationell tjänst för inrapportering av dessa. Även andra typer av incidenter skulle kunna rapporteras i avsedda system, exempelvis inom områden som arbetsmiljöincidenter och skola etc. Allt som måste, bör eller kan rapporteras skulle med fördel kunna levereras in i system där man kan lära av varandra och se vad lagen säger i respektive fall. Utveckling av HSA Bengtsfors HSA, vidareutveckling så att det blir en nationell katalogtjänst, så att anställda i tex Åmål kan logga in i sitt egna system när de befinner sig i Bengtsfors. Mycket användbart om man som i Dalsland delar på personal mellan kommunerna. Hjälpa kommuner att utbyta lösningar Malmö Inera måste hitta annan strategi för att möta kommuner, jämfört med hur man möter regioner. Inera kan inte alls ha samma handpåläggning givet skillnaden i volym. Ett bra angreppssätt vore att utnyttja de stora kommunernas lösningar och ta hand om dessa för att sedan hjälpa till att sprida dem. Bakgrunden är att systemleverantörerna inte kan uppfylla rollen att inspirera kommunerna, de flesta är praktiskt taget 1990-tals system. Och leverantörerna har varken förmåga (eller vilja?) att ge kommunerna det dessa behöver. Kommunerna har redan idag tvingats att utmana marknaden och helt på egen hand utveckla lösningar. Lösningar som de gärna delar med sig av. Så egentligen finns en Open source kultur redan idag. Dock finns ingen struktur för hur dessa lösningar skall bytas mellan kommuner. Oftast handlar det om personliga kontakter och slump när så ändå sker. 24

Inera skulle här kunna skapa ett torg där kommuner kan se vad som finns och sedan välja det som passar dem. Exempel finns i Norrland där Sundsvall m.fl. har etablerat en Open-e (source) plattform. Så att det blir lätt för alla att ta del av varandras lösningar och bedöma om dessa passar. Och det är en viktig nationell angelägenhet, dels av kostnadsskäl (alla skall inte behöva utveckla var för sig), dels för att det inte finns någon marknadsaktör som vill utveckla den typen av tjänster som kommunerna behöver enligt en affärsmodell där kommunerna kan dela på kostnaderna (290 kommuner med identiska uppdrag skall inte behöva köpa 290 egendesignade lösningar). Skaffa övergripande omtag för drift av system bygg Statens servicecenter för kommuner (och regioner) Västerås Kommuner sitter i hög grad och driftar och utvecklar samma system. Jämförelse beskrivs av deltagare med bakgrund i Region Västmanland där endast 4 000 av totalt 18 000 system i dåvarande landstingssverige, var unika för ett enskilt landsting. Genom att ta ett samlat grepp skulle stora vinster kunna uppnås. Och situationen är antagligen likadan i kommunerna. Besparingar i administration är också väldigt lättsmält för kommuner, då det redan idag är här som kommunerna löpande arbetar med kostnadsbegränsningar. Systemen det handlar om är bl.a.: - Ekonomisystem - Fastighetssystem - HR-system Inera borde kunna upphandla molnlösningar för kommunerna, som kommunerna sedan avropar. Effekten skulle kunna bli väldigt positiv för kommunerna. Jämför med hur Statens Servicecenter ser ut, uppbyggnaden skulle kunna vara likartad. Skulle fungera för alla, men allra störst vinst skulle de mindre kommunerna uppnå, då denna hantering är allra mest svårhanterlig för dessa. Skydd mot fientligt yttre hot Gnosjö Kan Inera erbjuda system för säkerhet, givet tex. säkerhetspolitiskt läge med främmande makt som kan ha onda avsikter och vill se Sverige fungera sämre? Kommunernas IT-system är samhällskritiska men kommunerna behöver hjälp att säkra dessa. MSB har skickat ut krav. 25

7.3.2 Tekniska funktioner Masterdata, öppna data Eskilstuna Nationella lösningar för masterdata, öppna data och API:er. Vi vill minska antalet verksamhetsapplikationer med inbyggda infrastrukturkomponenter. Istället vill vi att Inera levererar nationella standardiserade infrastrukturkomponenter. Så att kommunen vid upphandling kan kravställa på kärnan i systemet, och slippa att lägga energi på standarder och anpassningar. Långtidslagring och e-arkiv Eskilstuna Nationell heltäckande lösning efterfrågas för e-arkiv. Det har tidigare gjorts en större upphandling av ramavtal, den omfattade inte allt det som behövdes för en helt fungerande tjänst. Leverantör var bla. Sydarkivera, men uppfattningen är att dessa inte kan leverera någon heltäckande lösning (tjänsten fungerar bara för vissa delar). Därför har kommunerna tappat flera år av utveckling. Nationell lösning vore det naturliga. Härjedalen Nationellt e-arkiv Härjedalen är i stort behov av att få sådant på plats. Man uppfattar att det inte kommer att lösas inom regionen, trots att alla är överens om att det behövs. Kan Inera dra igång en sådan tjänst? Högsby E-arkiv, ingång för Sydarkivera Högsby sade nej till Ineras e-arkivtjänst då helhetstjänsten inte var lika bra som Sydarkivera, orsaken var att Sydarkiveras tjänst ger mer stöd i förankring och förvaltning. Sydarkivera behöver dock en ingång i Ineras tjänst, för att kunna leverera in i Ineras system. Sydarkivera är alltså en leverantör som Inera bör kunna arbeta mot, vilket skulle förenkla tjänster för tex Högsby. Hantering av person-id Ockelbo Hantering av person-id via navet krävs en gång per tjänst. Det är kostnadskrävande för varje tjänst som skall kopplas mot navet, skulle inte Inera kunna hantera detta genom en gemensam tjänst så att kostnad blir begränsas till ett moment? Nationell lösning för mina sidor Eskilstuna Tjänst där alla tjänster som omfattar en invånare kan samlas. Liknande NPÖ där olika källor samlas in och görs tillgängliga och som sedan kan tillgängliggöras i olika format för olika 26

mottagare, inklusive invånaren själv. Tjänsten visar individens alla samhällskontakter tillsammans med historik och möjlighet att ge godkännande etc. Mina sidor kan vara en vidareutveckling av 1177.se/e-tjänster. Falkenberg 1177 för ALL offentlig verksamhet, 1177 är ett väldigt starkt varumärke som skulle kunna vidgas och få nytt innehåll. o Högsby Bredda 1177.se till kommuner. Vidga e-tjänsterna till så många kommunala områden som möjligt. Boka syokonsulten, skolsköterska, bygglovshandläggare, socialsekreterare etc etc. Falkenberg vill bli en aktör som producerar innehåll i en sådan tjänst, vilket innefattar att i verksamheten lägga ut bokningsbara tider. Hemsjukvård, bistånd mm i mina sidor (e-tjänster). Gör tjänst för individens alla individuella behov mot region och kommun. Utnyttja 1177.se för att låta kommunerna sätta individen i fokus. Automatisering/AI Falkenberg RPA (robotic process automation) på kran, varför skall varje kommun ha en egen tjänst? o o Vallentuna AI-lösningar Omständligt och dyrt för enskilda kommuner att behöva upphandla tjänst för varje process som skall automatiseras. Bättre att Inera tecknar kontrakt, gärna direkt med tex. IBM Watson, och bygger egen kompetens. Och sedan låter kommunerna avropa denna (alternativ till dyra konsulter). AI-lösningar för kundtjänst och informationstjänster (chat, telefoni etc), kan Inera utveckla eller få någon privat leverantör att utveckla denna typen av funktioner? Bedömningen är att kommunerna behöver hjälp för att inte hamna väldigt sent i denna utveckling, som redan pågår inom tex banksektorn. Eskilstuna Automatisering kan innebära störst vinster inom just socialtjänsten. Där arbetar kommunen med 4M (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs, Enköping). Kan Inera hjälpa till på något sätt? 27

Informationssystem i stödboende Ockelbo Önskar enkel digital tjänst för stödboende som visar all information för varje brukare, via (exempelvis) en pekskärm i varje rum där all info finns. Där man kan ange att läkemedelsdos tagits, besök genomförts etc etc. Skulle minska risken för avvikelser och Lex Maria samt Lex Sara anmälningar. 7.3.3 Informationstjänster Dataanalys Eskilstuna Skulle Inera kunna tillgängliggöra molntjänster med möjlighet att göra dataanalys för att skapa kunskap? Statsbidrag Eskilstuna Det är närmast omöjligt för en kommun att få tillräcklig översikt över tillgängliga statsbidrag då dessa kommuniceras på olika sätt och är utspridda på olika myndigheter. Eftersom samtliga statsbidrag dock utgår från Finansdepartementet borde det där kunna finnas en samlad lista. Kan Inera utveckla tjänst som förenklar processen för ansökan av statsbidrag? I samarbete med Finansdepartementet skulle Inera kunna skapa digitaliserad funktion så att ansökningar blir enklare att hantera, för alla parter. - Exempelvis nämndes de statsbidrag som Skolverket erbjuder och som kommuner kan söka. Och även där, om man utgår från en enskild myndighet, kan det vara svårt idag att få översikt. Samordna gemensamma funktioner (som finns och är på gång) Falkenberg - Inera som samordnare för gemensamma funktioner, tex SSBTEK (för bistånd) eller Serverat. o o Exempel alla kommuner använder SSBTEK, som är en tjänst där uppgifter samlas in till verksamhetssystemet för ekonomiskt bistånd. Kan Inera skapa system inom olika områden där villkoren är identiska, samt där det krävs kopplingar till myndigheter finns mycket att vinna. Effektivisering (en tjänst utvecklas, inte 290 olika), Inera som samordnande aktör är den naturliga motparten för myndigheterna. Eskilstuna Kravställning när det finns fastställt nationellt värde 28

I sammanhang när uppdraget grundar sig direkt på lagen finns det inget värde i individuella anpassningar. Alla kommuner skall ha samma innehåll. Då behövs inte mer än en kravställning, och den borde Inera kunna stå för. Serverat är ett bra exempel på när en fråga har lösts snyggt. Tjänsten har testats med mycket goda resultat och mängder av krångliga kommunindividuella lösningar har eliminerats, och en snabbare och mer kvalitativ tjänst har skapats. Mer sådant. Samma sak skulle tex. kunna göras för bygglov. Integrationer och samarbete med andra myndigheter Falkenberg - Integrationer och samarbete med andra myndigheter, tex Mina meddelanden, Boverket, Skatteverket mm. o Vore mycket användbart för kommuner och det kommer även att förenkla för myndigheterna (vilka därmed kommer vilja samarbeta med Inera) Malmö Tjänster för att samordna processer med myndigheter och regioner. Kommunala funktioner har löpande kontakter med olika offentliga aktörer (som region, arbetsförmedling etc). Dessa processer är krångliga och oftast mer eller mindre manuella. Inera skulle kunna hitta format som förenklar planering, kontakter och utbyten med dessa externa parter. Ystad (workshop) Integrationsplattform för utbyte av information mellan kommuner, regioner och myndigheter. Ett exempel är anmälan om vård av barn som idag måste göras till fritids, skola, arbetsgivare och försäkringskassan samtidigt. 7.3.4 Stödtjänster Juridiska tolkningar Högsby Högsby har inga egna jurister vilket skapar problem vid upphandling och införande av nya licensavtal. Inera skulle kunna hjälpa med juridisk tolkning utifrån GDPR, OSL och informationssäkerhet gällande Office365 (samt molntjänster generellt). Sorsele Rådgivning inom juridik, kring frågor som upphandling köps nu dyrt av juristbyrå. Kan Inera hjälpa oss med det? Den juridiska rådgivningen skulle även kunna innefatta lag och etik, kring frågor som rör exempelvis kameraövervakning av brukare osv. (alltså vilka regler man måste följa, vad man bör följa, vilka normer finns osv.). Därutöver skulle rådgivningen även kunna innehålla kommunikation mot brukare, anhöriga och media. 29

Federationsstrategi Högsby E-hälsomyndigheten kommer att kräva anslutning till federationen SAMBI och ett nytt tillitsramverk. Om Högsby inte har detta i nov 2019 får kommunen inte längre använda NPÖ och Pascal. Kommunen följer (och hela länet) redan en tillräcklig strikt policy för identitetshantering och behörighetstilldelning samt använder överenskomna metoder för överföring av säkerhetsinformation genom att vara utgivare av SITHS/Efos-certifikat. Räcker inte det? Skall kommunen tvingas förändra utan mening bara för att myndigheten kräver det? Länet har kontaktat SKL i detta ärende. Lösningen är kanske annars att Inera blir SAMBI-ombud. Det kommer inte att fungera annars. Ockelbo Ledningssystem för informationssäkerhet, krävs för att bli SAMBI-certifierad. Kan Inera leverera det? Best practicetjänster Vallentuna Det är svårt att genomföra den kulturresa som kommunen måste göra för att dra nytta av digitaliseringen fullt ut med anpassning av arbetssätt. Inera skulle kanske kunna hjälpa till med detta? Kommunen vill gärna ta del av inspiration från andra kommuner, men vet inte riktigt vart de skall vända sig. Inera skulle kunna hjälpa kommunerna med detta inspirationsarbete genom att lyfta fram kommuner som har löst olika utmaningarna på bra sätt. Det kan ske genom att Inera har egna konsulter inom strategi som väljer ut best practiceexempel. 7.3.5 Infrastruktur Infrastruktur för vård och omsorg i hemmet Vallentuna Investeringar i digitalisering som möjliggör vård och omsorg i hemmet bygger på att det finns en tillförlitlig infrastruktur som inte är beroende av att brukaren betalar sina räkningar för bredbandet. Elimineras dessa risker ökar investeringsviljan i sensorteknik mm. Kan Inera hitta lösningar? Skulle kunna omfatta avtal med standardiserad backuplösning via mobil eller satellit? Inom några år kommer även 5g-teknik som det kanske måste förberedas för. Informationsförsörjning Skövde (workshop) Grundläggande informationsförsörjning för person-, fastighets-, elev-, företagsregister mm. 30

Molnlösning (Eskilstuna) Kommunen vill på ganska kort sikt lämna sina egna servrar, och slippa äga sina egna resurser samt slippa använda egen IT-personal till denna hantering. Molnlösningar är lösningen, dock är det inte okomplicerat att använda de stora privata aktörerna. Kanske kan Inera ta den rollen istället? Kanske kan Inera använda de stora bjässarna men med en gemensam garanterad säkerhetslösning? Falkenberg Säkra molnlösningar o o Amazon, Google mm finns men anses mindre trygg och mer dyr. Satsa istället på offentligt moln. Inera bör kunna skapa eget moln för säker lagring. Inloggning via EFOS, använder e-klient och ligger i Sjunet. 7.3.6 Standarder Harmonisering Eskilstuna Personal i socialtjänsten rör sig mellan många olika system som kan ha dålig kompabilitet och vara svåra att hålla reda på. Kan Inera hjälpa till så att det sker en harmonisering/standardisering och minska antalet olika system skulle mycket vinnas. Standarder i kommunikation Eskilstuna Behov av standarder, så att kommunikation fungerar mellan system i kommunen och mellan kommunen och regionen. Måste kunna fungera sömlöst i framtiden, både mellan huvudmän och professioner. Vallentuna Standard för kommunikation Standarder som möjliggör effektivare utbyte av information: - Mellan olika verksamhetssystem. - Mellan kommuner och myndigheter 31

Standarder i välfärdsteknik Eskilstuna Behovet av standarder växer dramatiskt, som effekt av framväxande välfärdsteknik som måste kunna kopplas till verksamhetssystemen. Ofta krävs helt individuell anpassning för varje ny funktion, man måste bygga separata och ibland manuella hanteringar, för varje tillkommande tjänst. Detta stoppar införandet eftersom det är dyrt eller helt enkelt inte intressant för leverantören av verksamhetssystemet att införa. Det rör sig om välfärdsteknik som: - Tillsynskameror - Medicinrobotar - Sensorer Ineras roll kan vara att sätta standarder. Och kommer det en ny leverantör skall denne veta vilken standard som den skall anpassa sig till (vilket säkert också kan gynna innovation). Kommunen vet då också att de kan välja system utifrån den verkliga tjänsten, och inte utifrån hur väl den eventuellt kommunicerar med det verksamhetssystem som kommunen för tillfället har. Gemensamma lösningar för att integrera verksamhetssystem Härjedalen Härjedalen har väldigt många olika verksamhetssystem inom vård/omsorg som vart och ett riktar in sig på specifik fråga, totalt finns 13 stycken olika. Detta gör det tungrott och svårt för medarbetarna att arbeta med. Ofta vill man att systemen skall fungera ihop vilket leder till att något företag får i uppdrag att lösa detta, vilket är ett problem som de flesta kommunerna står inför. Men var och en tvingas betala själva. Här skulle stora besparingar kunna göras om dessa integrationer kunde delas mellan kommunerna. Eller att Inera tog på sig att lösa detta centralt. Alltså kan Inera upphandla dessa anpassningar gemensamt, så att enskilda kommuner kan avropa vid behov? Nationella lösningar för identifiering Eskilstuna Det finns för många standarder att förhålla sig till; EFOS, SAMBI, SAML2 m.fl. Kommunen behöver veta vad som gäller här. Det finns en mängd aktörer, utöver Inera finns bl.a. E-legitimationsnämnden, Svensk e-identitet, både statliga och privata aktörer finns. Rörigt för en kommun! Falkenberg Förbereda och införa EFOS o Mycket positivt inställda till denna tjänst (till skillnad från Siths) 32

Högsby Mobilt EFOS Falkenberg har egna kort (istället för Siths) för att kunna ha mer avancerade tjänster och för att sänka kostnaden. Endast på Familj och individomsorg har 360 tkr besparats. Finns ett stort behov av tvåfaktorsidentifiering så frågan måste lösas. Ett problem är dock att alla inte har mobiltelefon i verksamheterna i Högsby. Malmö Mobilt EFOS Det finns ett omedelbart behov av att kunna ladda ner certifikat så man kan arbeta mobilt inom tex. hälsa, vård och omsorg. Det är en väldigt viktig fråga som måste lösas. Är idag en flaskhals då det behövs för att skynda på mobiliteten och ger därmed ett otroligt mervärde. Standardiserade lösning för utbyte av säker information Eskilstuna Standardiserade lösning för utbyte av säker information mellan myndigheter och offentliga aktörer är nödvändigt och bråttom, inte bra att behöva vänta till 2020 på Ineras tjänst (utbyte av säker information). Nu löser Eskilstuna det genom en temporär lösning för att kunna skicka krypterad e-post. Eskilstuna väntar på nationell lösning men är otåliga och tvingas därför till kortsiktiga kostnader för reservsystem för de funktioner där det är viktigast. Falkenberg Säker kommunikation Stort behov, borde redan funnits tillgänglig. SKL Säker digital post lanseras 2020/21, vilket är alltför sent. Kan Inera göra detta snabbare? Högsby Säker digital kommunikation Finns stor otålighet här, planen 2020 (enligt Inera) är allmänt betraktad för långt bort, borde finnas på plats tidigare. Inera bör vidare ta initiativ och medverka till att realisera säker digital kommunikation, mellan myndigheter samt mellan myndigheter och privatpersoner/företag. Innefattar vårdplaner, behandlingsplaner, bedömningar av arbetsförmåga och utdrag ur belastningsregistret etc. Ockelbo Säker e-post behövs, Ineras lösning införs dock först år 2020. Ockelbo väntar inte utan har antagligen snart ett system som Gävle utvecklar. 33

Sorsele Det finns ingen kryptering av e-post alls, vilket gör det svårt att kommunicera externt (utanför kommunen). De tror att de kan ha en lösning för detta vad gäller epost, men frågan är större. Ser fram emot säker digital kommunikation och att avskaffa faxen. Vallentuna Säkra meddelande Säkra kommunikationssätt som är väldigt enkla att använda. Skall omfatta alla kommunikationstyper (mejl, video, telefon osv) - Kan Inera skapa tjänst för säkra meddelanden så att faxen kan elimineras? Vissa kommuner börjar nu hitta sina egna lösningar (bl.a. Lidingö), vilket gör att det börjar bli väl sent. Kommunerna låser inte bara in sig sina egna dyra lösningar, dessa kanske inte heller kommer att kunna kommunicera med framtida nationell lösning (om inte Lidingö m.fl. överger sina investeringar). Ta fram gemensamma öppna gränssnitt där dataformat och definitioner är tydliga Högsby Etablera standarder, så Högsby får en standard att anpassa sig till och arbeta emot. Stöd behövs antagligen också i processen för att lära sig förstå standarderna. 7.3.7 Upphandling Underlätta vid kravställning/upphandling/avtal Högsby Samordna arbetet med att ta fram ett gemensamt kravbibliotek baserat på gemensamma förutsättningar. Vissa insatser finns inom olika områden men helhetsgrepp saknas. Gemensamma krav skulle underlätta lokala upphandlingar och säkerställa att lokal och nationell utveckling ställer samma krav och t.ex. kan utbyta information på ett bättre sätt. Eskilstuna Fungerande trepartssamarbete Inera, Kommentus, SKL. Tydliga rutiner där Inera sköter kravställning med sina arkitekter, Kommentus gör ramavtalsupphandling. Sedan kan kommunerna välja leverantör från en lista där samtliga uppfyller den kravställning som Ineras arkitekter slagit fast. - Detta bör innefatta den grundläggande strukturen som sedan möjliggör individuella kommunala anpassningar. Vilket betyder att ambitiösa kommuner kan addera betydligt mer omfattande funktioner än andra kommuner. Med kravställningen skall tjänster fungera tillsammans med andra tjänster lokalt, och tillsammans med tjänster hos landets myndigheter. 34

Gnosjö Kommuner har svårt att genomföra omfattande upphandlingar själv, det skulle vara bra om detta kunde ske centralt genom Inera/SKL/Kommentus. Malmö Avtal/upphandling Hjälp med upphandling och kravställande. Omständlig process där kommuner behöver hjälp. Kommunen kan bidra med behov men vill ha hjälp vid upphandling. Viktigt är att detta sker på nationell nivå då det är onödigt att varje kommun skall behöva ägna tid till dessa omständliga processer. Vallentuna Tydlig och konsekvent kravställning är viktig, annars får vi inte det vi behöver. Kan Inera hjälpa till med bättre specifikationer vi upphandling? 7.3.8 Skola Antagning till gymnasieskolan, skolval och betygssättning Eskilstuna Alla kommuner arbetar med detta på var sitt håll, finns ingen standardisering, stora vinster kan åstadkommas om gemensam nationell lösning etableras. Typisk fråga med stor hävstång, dvs: gemensam investering / kostnad i nuläge = stor skillnad i procent. Falkenberg Skolstartstjänst, alternativ en skolans 1177. Säkerhetslösning för de nationella proven Eskilstuna Säker inloggning för att kunna skriva de nya nationella proven. Nu när det skall genomföras för årskurs 9 (våren 2019) måste alla hitta på sina egna säkerhetslösningar. Det är inte optimalt. Skolverket säger sig ha en lösning som kan lanseras inom några år. Men fram till dess? Då behöver kommunerna ha sina egna lösningar. Digitala prov och tester Eskilstuna Bättre möjligheter att använda sina digitala hjälpmedel för att stimulera lärande genom självtester och prov som respektive lärare har utformat. Det bör kunna liknas vid en digital lärobok gällande självtester, och möjlighet för lärare att koda prov. 35

Elevadministration Eskilstuna Systemen som finns idag fungerar dåligt och kommunen uttrycker missnöje rörande leverantörens service. Skulle det gå att ta någon form av nationellt grepp här? Videolösning för skola Högsby Distanslösningar är intressanta. Tex. videomöten borde kunna vara intressant för Högsby, finns inte idag men Högsby skulle med sin gleshet invånarmässigt kunna dra stor nytta av sådan lösning. Skolan går in i nytt paradigm kring lärplattformar Vallentuna Organisatoriska förändringar och förändringar kring lagstiftning och SKL:s nya lösningar kring nationella prov mm kommer innebära att lärplattformarna måste se annorlunda ut framöver. Dock fortfarande oklart hur. Inera bör dock vara på alerten att fånga upp de möjligheter och behov som uppstår i den delvis nya miljö som skapas. 36

8. Ineras tjänster I Ineras tjänsteutbud har som bekant ett antal tjänster valts ut, som anses direkt kunna lösa behov som kommunerna har. Som vi vet är några tjänster också sedan länge obligatoriska för kommuner för att de skall kunna utföra sitt uppdrag inom vård och omsorg. I detta kapitel beskrivs hur kommuner ställer sig till de 17 befintliga Inera-tjänster som av Inera anses vara väl lämpade för landets kommuner. Utvärderingen har gjorts i två format: 1. Dels i fokusgrupper där tjänsterna först i detalj beskrivits och sedan ingående kommenterats av en bred grupp av befattningshavare i kommunen. 2. Dels i samband med workshop på Ineras kundseminarium i oktober där främst digitaliseringsspecialister, utan inledande introduktion, bedömt tjänsterna i en enkät. I bedömningarna ingår både kännedom och nytta/intresse. Våra 17 tjänster delades upp i tre kluster under fokusgrupperna (infrastrukturtjänster, medarbetartjänster och invånartjänster), och kommer även presenteras så här i rapporten. Sist har frågor även ställts om två tjänster som Inera skulle kunna erbjuda kommunerna, men som inte finns i dagsläget. 8.1 Om resultatet Resultatet visar hur våra tjänster tas emot av kommunerna, innefattande uppfattad nytta, kännedom och argument för och emot respektive tjänst. Med hjälp av resultatet kan vi förstå med vilka tjänster vi skulle kunna möta vilka typer av kommuner och vilka argument som är gångbara för respektive tjänst. 8.1.1 Fokusgrupp och workshop Som resultatet kommer att visa är skillnaderna i bedömningarna relativt stora mellan fokusgrupperna och workshopen. Stora avvikelser var dock att vänta, framför allt då svarsgrupperna såg så olika ut. Förklaringar till skillnader: - Då medarbetare från verksamheterna deltog i fokusgrupperna kunde man vänta sig att funktioner som mer löser verksamheternas direkta uppgifter skulle uppskattas i högre grad. - I workshop på Ineras kundseminarium, med deltagare med tydligt digitaliseringsfokus, kunde man vänta sig att tjänster som löser frågor som effektiviserar datakommunikation rankas högre. De största skillnaderna återfinns när deltagare i fokusgrupperna värderar tjänster som Stöd och behandling, Youmo/UMO och Nitha klart högre. I samtliga fall är detta tjänster som visserligen effektiviserar men framförallt hjälper de till att förbättra kvaliteten i det kommunen levererar. Å andra sidan rankade deltagarna i workshopen Personuppgiftstjänsten och NPÖ producent klart högre. 37

Förutsättningarna i insamlingen har också sett olika ut. Fokusgrupperna har inletts med en ingående beskrivning av respektive tjänst, medan deltagarna i workshopen förväntats själva ha insamlat kunskap om tjänsterna (tex under Ineras kundseminarium). Det är också lättare för workshopdeltagare att ta ställning till en tjänst som Plattform för öppna data än för mindre deskriptiva namn som Nitha, Hälsoläge och Stöd och behandling. Tolkning Man skall alltså se bedömningen i fokusgruppen som den breda kommunala bilden av respektive tjänst, medan resultatet i vår workshop är digitaliseringsspecialistens. Det fanns också utrymme för viss differens i tolkningen av frågorna där fokusgrupperna uttalade sig direkt om Ineras tjänster och deltagarna i workshop till viss del kan ha tolkat våra tjänster utifrån namnen (många av dem har deskriptiva titlar), även om de instruerades att välja vet ej om de inte kände till tjänsten. Skillnaderna gör att vi i tolkningen av resultatet särredovisar fokusgrupper och workshop, och därmed ser skillnaderna som effekt av olika perspektiv och frågevinklingar. Vinsten som uppnås då, förutom högre saklighet, är att varje tjänst beskrivs utifrån två perspektiv. 8.2 Infrastrukturtjänster Kommunerna har fått ta ställning till sju infrastrukturtjänster. Nedan visas hur utfallet ser ut per tjänst, i fokusgrupperna respektive workshop. Alla värden över 0 innebär att det finns intresse. Värden över 100 innebär att tjänsten är mer intressant än genomsnittet av de 17 tjänster som målgrupperna totalt tillfrågats om (vilket utöver sju infrastrukturtjänster inkluderar sju medarbetartjänster och tre invånartjänster). Infrastrukturtjänster Indexerade värden - Värden över 100 innebär att tjänsten är mer intressant än genomsnittstjänsten (av de 18) eklient Plattform för öppna data 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Automatisk vaccinationsrapportering Personuppgiftstjänsten Fokusgrupp Workshop Siths/efos Säkerhetstjänster HSA 38

8.2.1 eklient eklient återfinns bland de tjänster som värderats lägst både i fokusgrupperna och i workshop. Fyra av elva kommuner uttryckte ett tydligt intresse för tjänsten, ytterligare fyra var tveksamma. När det kommer till kännedom om eklient finns sådan hos knappt varannan kommun i fokusgrupperna. Det är främst de små kommunerna som tilltalas av tjänsten. I workshopen angav 44 procent högt eller mycket högt intresse för tjänsten (värde 5 6 på sexgradig skala). 52 procent av deltagarna hade tillräcklig kunskap för att bedöma eklient. Kommentarer från fokusgrupperna: Alla kommuner ser nyttan av tjänsten och några (fyra av elva) är direkt intresserade. I många fall har de dock redan införskaffat liknande tjänst och har inte för avsikt att byta nu, flera av dessa öppnar dock för att eklient skulle kunna vara en framtida möjlighet. Det luftades också en bristande tro på tjänsten i det kommunala sammanhanget, då kommunerna överlag har en betydligt bredare fora av datortyper och operativsystem än regionerna. Västerås beskrev PC/Win10 som den minst vanliga varianter, efter såväl MAC, Ipad och Android. Kommentarer från kommuner som är intresserade: - Kommunens IT-avdelning skickar i dagsläget ut images men dessa är begränsade till operativsystem och MS office, lokala uppdateringar måste till och görs hela tiden. Tydlig nytta finns i att standardisera detta och då vore eklient ett bra verktyg. Den strategiska planeringhjälp som eklienten skapar kring hur arbetsstationerna skall planeras är ett av de strategiska områden där Sorsele behöver hjälp. - Intressant men kan eklient hantera de teknikproblem vi har? Det finns mycket gammal utrustning/programvaror som inte håller måttet och därmed antagligen inte är kompatibel. En konflikt kan uppstå där programvaror som inte stöds av Windows 10 måste användas vilket innebär att äldre operativsystemen måste användas, vilket då gör att man kanske inte kan använda Ineras tjänst, som bygger på Windows 10. - Arbetar inte med detta nu, har precis börjat arbeta med virtuella agenter på ett par arbetsstationer. Kommer antagligen att rulla ut detta i större omfattning i framtiden. Skulle kanske vara intressant att använda Ineras lösning. - Det finns en problematik, det är för mycket manuellt arbete idag eklient skulle kunna vara en intressant lösning. Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Har lösning med liknande funktion, svår att jämföra rakt av. - Gävle håller i Ockelbos "eklient", ett byte till eklient styrs av Gävles initiativ. Dock är eklient typiskt sådan funktion som ledde fram till resonemanget att Ockelbo lade ut drift av IT till Gävle. Hade detta funnits tidigare hade Ockelbo lockats av det, men nu finns samma tjänst via Gävle - Har en kombination av olika lösningar idag som fungerar ok, var bl.a. väldigt tidiga med Microsofts lösning. eklient skulle dock kunna gynna ambitioner kring produktlivscykel bättre, vilket är positivt. 39

Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Bra tjänst men inte för oss då vi har liknande tjänst redan (ingår i outsourcingupplägget och vill ej betala två gånger). - Fungerar inte när man framförallt inte sitter på win10. - Kommunen kör Systemcenter så det finns redan ok lösning. Kommunens storlek talar också emot en lösning som eklient, givet att det i dagsläget inte finns någon möjlighet till samverkan kring livscykelhantering etc med någon/några grannkommuner. För att eklient skall fungera krävs alltså ett större mått av samverkan i regionen än vad som gäller i Jämtland-Härjedalen. 8.2.2 Plattform för öppna data Plattform för öppna data värderades ganska olika om man jämför fokusgrupperna och vår workshop. Fem av elva fokusgrupper såg tjänsten som intressant, och ytterligare fem var delvis intresserade. Gemensamt för dem som uttryckte tydligt intresse var att de är större kommuner eller kranskommun till storstad. De små kommunerna blev nyfikna men mindre intresserade eftersom de inte ser hur tjänsten skulle gynna dem. Kännedomen om tjänsten var mycket begränsad då denna endast fanns hos en av de tolv fokusgrupps-kommunerna. I workshopen uttryckte 58 procent stort eller mycket stort intresse för tjänsten. Och 77 procent hade tillräcklig kunskap för att kunna bedöma tjänsten. Kommentarer från fokusgrupperna: Alla kommuner förstår nyttan av tjänsten, men det är alltså bara de större kommunerna och de som ligger nära storstad som tror att det i praktiken är en tjänst för dem själva. Tjänsten verkar också ligga rätt i tiden då många kommuner befinner sig i planeringsstadiet. Kommentarer från kommuner som är intresserade: - Vill gärna ha mer information om tjänsten. Tjänsten kan öppna för att få verksamheterna att släppa ifrån sig mer data (då verksamheterna ser att andra kommuner gör så och vilken nytta det faktiskt ger). - Vallentuna överväger att ansluta sig till öppnadata.se. Lidingö har redan gjort detta och inspirerar Vallentuna. Syftet är att bidra med data för företagare att utnyttja, kan exempelvis handla om data som kan behövas för att potentiella inflyttare skall få information de söker (skulle kunna inkluderas på tex Hemnet). Samhällsbyggnad är den förvaltningen som kan nyttja detta mest. - Kanske kan vara intressant. - Har begränsade lösningar idag på lägsta nivålösning (Kolada, SKL). Kommunen har väldigt mycket data och skulle kunna vara betjänta av plattformen, vid tillfällen har data också levererats i xls-format till externa aktörer som funnit informationen mycket intressant. Plattformen skulle därför kunna skapa stora värden. Först måste man dock arbeta med säkerhetsklassning av data, då systemen är helt säkerhetsklassade idag (vilket rutinmässigt inkluderar all data i dessa). Man behöver alltså göra ett arbete där dataflöden städas så att denna klassning kan förändras och därmed möjliggöra publicering på plattform för öppna data (eller liknande). - Lomma har många lösningar på gång som skulle kunna dra nytta av denna tjänst. 40

Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Arbetar inte alls med detta, känner inte att detta ligger närmast på agendan direkt. Förstår dock att tjänsten kan vara användbar. - Tveksamt men vill gärna veta mer om tjänsten. - Viktig, men är det användbart för oss? - Vilket syfte i en så liten kommun? Är marknaden intresserade av oss? Om ja, i så fall finns intresse. - Malmö arbetar med "Öppna data-projektet" där det tänkt skapa egen plattform för öppna data som skall följa nationell och internationell standard. Malmö kände översiktligt till Ineras tjänst men vill antagligen ända satsa på egen lösning då de vill kunna göra egna individuella anpassningar. Någon riktig utvärdering av Ineras plattform har dock ej gjorts, vilket skulle kunna förändra bilden. Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Ej aktuellt i dagsläget. 8.2.3 Automatisk vaccinationsrapportering Automatisk vaccination visar fem av tio fokusgrupper tydligt intresse för, och endast en av kommunerna är direkt ointresserad. Det finns ingen koppling till kommuntyp. Kännedomen var dock begränsad då ingen i fokusgrupperna hade hört talas om tjänsten. Resultatet var likartat i workshopen, där 43 procent uttryckte stort eller mycket stort intresse. 44 procent av deltagarna i workshopen hade en åsikt i frågan. Kommentarer från fokusgrupperna: Tjänsten är ganska snäv och lite svårförklarad. I regel saknades även personal från skolhälsovård i fokusgrupperna, vilket antagligen hade givit tydligare återkoppling. Kommentarer från kommuner som är intresserade: - I dagsläget sker ibland misstag kring vaccinationsrapportering, som en automatisering kanske skulle kunna eliminera. Vaccinationer sker både i skola och vård/omsorg i Gnosjö. Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Hälsa, vård och omsorg vill gärna veta mer om tjänsten. (Antagligen skola också, dock inte på plats.) Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Fungerar redan så via Svevac + Prodinator, med automatisk leverans till Folkhälsomyndigheten. Har precis upphandlat nytt journalhanteringssystem, och då var denna funktionalitet ett av flera krav. 41

8.2.4 Personuppgiftstjänsten PU-tjänsten finns det ett stort intresse för, bland fokusgrupperna uttryckte sju tydligt intresse, även resterande fyra var dessutom eventuellt intresserade. Det finns ingen koppling till kommuntyp. Kännedomen var 36 procent i fokusgrupperna. I workshopen uppgav hela 90 procent att de hade stort eller mycket stort intresse för tjänsten. 63 procent hade tillräcklig kunskap för att kunna bedöma tjänsten. Tjänsten attraherar snarare större kommuner än mindre. Kommentarer från fokusgrupperna: Många kommuner har identifierat problemen som PU-tjänsten hanterar. De lösningar som finns idag anses inte vara bra, bl.a. då verksamhetssystemen inte arbetar ihop. Kommuner som uttrycker tveksamhet gör det främst för att de pga. sin storlek ser mindre nytta eller för att de undrar på vilket sätt PU-tjänsten är bättre än andra system. Kommentarer från kommuner som är intresserade: - Tjänsten spar ekonomiskt, förenklar och effektiviserar. Stora fördelar med tjänsten. - Hantering av person-id via navet måste ske en gång per tjänst. Är därmed kostnadskrävande när varje tjänst som skall kopplas mot navet. Mycket bra om Inera kan hantera detta genom en gemensam tjänst som begränsar hanteringen till ett moment. - Det är en fråga som har identifierats som ett problem, har tidigare övervägts att använda Navet men detta kan vara ett bättre alternativ. - Pågående upphandling av system där koppling till PU-tjänsten finns med som alternativ, vilket är en "riktigt bra" lösning. - Lomma har stor kompetens att hitta källor som kan inkorporeras i egna system ( Mina kommunkontakter ). Intressant om det finns extra funktioner som saknas i Lommas system, samt om det kan vara ett effektivare sätt att inhämta information till den egna portalen. - Superintressant tjänst eftersom många system bara kan användas med personnummer. Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - (Kommunen) har inte uppfattat detta som ett problem, möjligen för ensamkommande när de kom 2015. Men då fungerade det ändå genom verksamhetssystemet via födelsedatum och ankomstdag, en förutsättning är såklart att Sorsele är så liten kommun. Tjänsten kan därför sägas vara bättre lämpad för större kommuner. - Svårt att riktigt förstå när man praktiskt behöver tjänster för det som den är tänkt till. - Svårbedömd nytta i Gnosjö - Är det ett komplement till Freja ID eller är det en ersättning? 42

Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - - 8.2.5 SITHS/EFOS SITHS och kommande EFOS ses inte oväntat som en av de viktigaste tjänsterna för Inera, dessutom har alla SITHS idag. Alla fokusgruppskommuner utom en uttrycker ett tydligt intresse för tjänsten, och då inte minst de funktioner som tillkommer i och med EFOS. Kännedomen är självfallet också hög, 100 procent i fokusgrupperna. I workshopen uttalar 89 procent högt eller mycket högt intresse för tjänsten. Kommentarer från fokusgrupperna: - Kommentarer från kommuner som är intresserade: - EFOS jätteintressant, det är den lösningen som vi kommer att vilja använda till all personal i kommunen, för datorer, låssystem och alla andra tillämpliga ändamål. Vill även bli egen utgivare för att snabba upp processen. - Verksamheterna är i starkt behov av en tjänst som EFOS, idag hindras önskade utvecklingssteg pga. gammal teknik på området. Möte kring tjänsten planerades omedelbart. Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. 8.2.6 Säkerhetstjänster Endast två fokusgruppskommuner kommenterade säkerhetstjänster, dessa var dock tydligt intresserade. I workshopen uttryckte samtidigt hela 74 procent stort eller mycket stort intresse för tjänsten, 59 procent ansåg sig har tillräcklig kunskap för att göra bedömningen. Kommentarer från fokusgrupperna: - Kommentarer från kommuner som är intresserade: - Men hur kommer det att fungera med signeringen? Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: 43

8.2.7 HSA Även för HSA finns stort intresse. Fyra av fem fokusgrupper uttryckte tydligt intresse. Alla kände dessutom till tjänsten. 70 procent i workshopen uttryckte stort eller mycket stort intresse för HSA, 63 procent hade tillräcklig kunskap om tjänsten för att bedöma den. Kommentarer från fokusgrupperna: Tjänsten har stor betydelse idag, dock oklart vilken väg tjänsten tar framgent, och med vilken tidplan. Kunskapen om tjänstens verkliga uppbyggnad och potential är också begränsad. Kommentarer från kommuner som är intresserade: - En riktigt bra federationsplattform med IDP efterfrågas (nationell federationstjänst som går att använda). - Används för de delar som inkluderas idag. Kan bli än mer användbart när det även inkluderar andra kommunala verksamheter. - Vår kunskap om HSA är väldigt begränsad. - För vård och omsorg fungerar HSA bra i kommunen. Om HSA skulle anpassas för andra verksamheter och det finns någon tydlig nytta med tjänsten är vi absolut intresserade. Inera måste alltså förklara varför man behöver HSA för socialtjänst och skola osv. Då HSA är komponent i ett nätverk av tjänster måste dessa andra tjänster också finnas på plats innan HSA blir intressant. - Intressant, men tidplaner för när tjänsten anpassats till kommuner, finns det? Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. 8.3 Tjänster för medarbetare Kommunderna har fått ta ställning till sju medarbetartjänster. Nedan visas hur utfallet ser ut per tjänst i fokusgrupperna respektive workshop. Alla värden över 0 innebär att intresse finns. Värden över 100 innebär att tjänsten är mer intressant än genomsnittet av de 18 tjänster som målgrupperna har tillfrågats om. 44

Tjänster för medarbetare Indexerade värden - Värden över 100 innebär att tjänsten är mer intressant än genomsnittstjänsten (av de 18) NPÖ konsument NPÖ producent 0 20 40 60 80 100 120 140 Nitha Intygstjänsten Fokusgrupp Workshop Video och distansmöte Hälsoläge RGS Webb 8.3.1 NPÖ konsument Alla fokusgrupper ser värdet i att vara NPÖ konsument. Eftersom det i samtliga fokusgrupper fanns deltagare med erfarenhet var även kännedomen fullständig, dvs. 100 procent. I workshopen angav 77 procent att det av stort eller mycket stort intresse att vara NPÖ konsument. Kommentarer från fokusgrupperna: - Kommentarer från kommuner som är intresserade: - NPÖ konsument används bl.a. när kommunen inom "samverkande sjukvård" utför vissa sjukskötersketjänster åt regionen (till patienter som inte är inskrivna i Bengtsfors egna värd/omsorg). Ser nyttan i detta sammanhang att även producera i NPÖ men bedömningen är att kommunen inte är mogen för det ännu (praktiska, organisatoriska och kompetensmässiga hinder). - Kommunen använder inte detta, men det finns krafter i kommunen som vill införa det. Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. 8.3.2 NPÖ producent I sex av tio fokusgrupper såg man stort värde i att bli NPÖ-producent, i tre var bilden den motsatta. Alla lite större kommuner visade intresse, även fler av de små. 45

Kännedomen är också hög, endast i en av fokusgruppskommunerna tvekade man gällande innebörden av att vara NPÖ-producent. I workshopen uppgav 74 procent högt eller mycket högt intresse för frågan. 59 procent hade en åsikt i frågan. Kommentarer från fokusgrupperna: Intresse för att bli NPÖ-producent påbörjas ofta på länsnivå och är då delvis oberoende av kommunens egna digitaliseringsambition. Verksamhetssystem och lokala förhållanden kan dock påverka kommuner till att avstå. Kommentarer från kommuner som är intresserade: - Falkenberg skall tillsammans med Kungsbacka bli producenter, beslutet är taget för länge sedan. - Ser stora värden med detta, bl.a. för att det kan användas i kommunikationen med regionen när patienter rör sig mellan vård och hemsjukvård. Kan också tex vara användbart när skolhälsovård kommunicerar med BUP. - Har för avsikt att börja med det, men är inte där ännu - Samarbete i länet, alla skulle ha varit producenter 31/12 2017, men det blev försenat. På gång nu i alla fall. - Process har pågått i flera år i Skåne, som drivs av SKL. En frågeställning från kommunernas sida är huruvida regionen verkligen vill ha informationen från kommunerna, men åtminstone vårdcentralerna verkar ha tryckt på för att få kommunerna att börja producera. Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Kommunen är inte där ännu, saknas komponenter för att kunna införa detta. Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Inte aktuellt just nu, eftersom det inte fungerar med vårt verksamhetssystem. CGI (som används) kommer dock snart lägga till funktion för NPÖ produktion. - Det finns ingen hemsjukvård i kommunen, vilket minskar behovet. - Ljumt intresse för funktionen. 8.3.3 Nitha Nitha framstår framförallt som intressant när tjänsten kommuniceras direkt mot befattningshavare på berörda förvaltningar, vilket gjordes i fokusgrupperna. Åtta av elva uttryckte där tydligt intresse för tjänsten. De större kommunerna var lite mer intresserade än de små, dock inte utan undantag. Kännedomen idag är dock mycket låg då det endast i en av elva fokusgrupper fanns kunskap om Nitha. Skillnaden var stor mot workshopen där endast 14 procent såg stor eller mycket stor nytta i Nitha. Endast 22 procent av deltagarna var tillräckligt insatta för att ha en åsikt. 46

Kommentarer från fokusgrupperna: Nitha mötte tydligt positivt gensvar i fokusgrupperna. Kommunerna har redan denna typ av funktion i sina verksamhetssystem men Nitha verkar förbättra och komplettera funktioner som gör tjänsten klart bättre. Många efterfrågar mer information om tjänsten. Kommentarer från kommuner som är intresserade: - Är det enkelt att hantera för kommunen, standardiserat? Kontakta oss vidare om tjänsten. - Uttrycker spontant intresse. Undrar också: Kan man använda mobila enheter och rapportera in, vilket då möjliggör fotografering och automatisk addering av position mm? - Stor användbarhet om den är rätt utformad. Det finns visserligen idag bra strukturer redan i Bengtsfors (först var entusiasmen mycket stor, sedan blev det dämpat). - Fyller en funktion som inte uppfylls av befintligt system idag. Befintligt system i Ockelbo kan bara leverera ut statistik men inget om händelseförlopp. Det gör att Nitha känns mycket intressant. Det tar generellt mycket tid att hantera avvikelser (som händer fler gånger i veckan + ett par Lex Maria och Lex Sara per år), ett verktyg som skulle kunna underlätta skulle skapa stor nytta. - Avvikelsemodul används som finns i vårt verksamhetssystem, men Nitha låter lite intressant, faktiskt. - Det är inte ointressant som tjänst, men man behöver mer info. - Vi har rutiner inom vårt verksamhetssystem, men det låter som en bra extra funktionalitet om man kan byta erfarenheter. Redan idag försöker kommunen inom olika forum inom regionen byta erfarenheter, så detta skulle nog kunna vara intressant. - Har idag ett annat system, mindre funktioner dock. Nitha verkar intressant pga. analysmöjligheter vilket låter väldigt intressant. Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Sällan förekommande och kan redan göra händelsehantering i vårt verksamhetssystem. Om incidenterna hade varit betydligt fler skulle dock värdet vara klart högre. - Det görs nog i Treserva, men kan det erbjuda mervärde är det nog intressant. - Rädsla att det bara skulle innebära att det blir ytterligare ett system som man tvingas dokumentera i. Idag görs detta i Treserva, och fördelarna som Nitha skulle innebära (möjlighet till delning och analys av fall och erfarenheter) "har vi inte tid med......så i dagsläget kommer inte detta på fråga" "Det är absolut inte sådana funktioner som är prio ett i vår verksamhet"/socialchef Härjedalen. Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. 8.3.4 Intygstjänsten Intygstjänsten var ofta tvungen att förklaras grundligt under fokusgrupperna, men när väl det gjorts var gensvaret mycket positivt, i tio av elva fokusgrupper fanns intresse för tjänsten. 47

Kännedomen om Intygstjänsten är låg, i nio av elva fokusgrupper saknas kännedom helt. Och det var bara i en grupp som tjänsten var tydligt känd. I workshopen var intresse lite svalare då endast 60 procent uttryckte stort eller mycket stort intresse för tjänsten. Kommentarer från fokusgrupperna: Stort intresse och fokusgrupperna hittade ett antal olika perspektiv där Intygstjänsten skulle kunna göra nytta. De flesta är dock överens om att det i högre grad rör sig om mottagande av intyg än utfärdande. Kommentarer från kommuner som är intresserade: - Gruppdeltagarna uppfattade genast nyttan i försörjningsstöd, skola och betygsutlämning. - Användbar, för utförande av intyg av parkeringstillstånd för handikappade, färdtjänst, bostadsanpassning. Då funktionen även ger förutsättningar för att enkelt kunna ta emot intyg från läkare (som är ett viktigt inkommande intyg i bedömningen gällande färdtjänst eller liknande), vid myndighetsutövande. Men tjänsten är även användbar internt i kommunens roll som arbetsgivare. - Det skulle exempelvis förenkla för oss att ta emot arbetsgivarintyg digitalt, vilket det saknas tjänst för idag. Ser också bredare syften, verkar högintressant men får gärna täcka mer än vård och omsorg inom kommunens verksamhet. - Skulle kunna användas inom socialtjänsten kring frågor som rör biståndsansökan där intyg från olika källor måste inhämtas. - Möjligen för läkarintyg inom IFO verksamheten, känns dock som att tjänsten måste bli lite mer etablerad först. - Om man kan emot är det intressant. Socialtjänsten pekar på att det i varje utredning hämtas läkarintyg, inkomstintyg, uppgifter från försäkringskassan. - Intressant tjänst som skulle kunna göra stor nytta. Vi måste dock först förstå den bättre. - Detta kan fungera ihop med "Mina kommunkontakter", IT/Servicechef vill gärna låta tjänsten hämta in intyg och visa upp dessa i den inloggningsbara kommunala portalen. - Intressant, måste kartlägga vilka konkreta funktioner som skulle kunna passa Malmö. (Finns det några referenser från andra kommuner?) Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Intressant inom vissa delar där vi skriver intyg (främst arbetsterapeuter men även för bostadsanpassning och sjukgymnaster), annars inte. Kommunen är i regel snarare mottagare än avsändare (ofta från sjukvården, tex personlig assistans rörande funktionsnedsättning). Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. 48

8.3.5 Video och distansmöte Kommunerna har idag system för detta och präglas därför av hur de tycker det befintliga systemet fungerar, det beror både på systemet i sig och hur det administreras i kommunen eller regionen. Endast tre av elva fokusgrupper uttryckte ett direkt intresse för tjänsten, hela sju öppnade dock för möjligheten vilket i regel berodde på någon form av missnöje med befintligt system. Kännedomen i fokusgruppen var mycket liten, endast en av tio hade hört talas om den. I workshopen uttryckte 39 procent stort eller mycket stort intresse för tjänsten. Kommentarer från fokusgrupperna: En bra videolösning är viktigt för kommunerna. Samtliga har idag tjänster på plats men nöjdheten är varierad och i många fall är missnöjet tydligt. Kan Ineras lösning fungera bättre än befintliga finns därför en öppning i många kommuner. Säkerhetsfrågan är också viktig och kan liksom kvalitet vara avgörande. Kommentarer från kommuner som är intresserade: - Stort behov av bra videolösning. - Finns en tjänst som region Västerbotten erbjuder. Denna fungerar dock mycket dåligt. De uppfattar dock att vården har en tjänst som fungerar mycket bra, som går över Sjunet, utgår från att det rör sig om Ineras tjänst, Intresset för Ineras tjänst är därför mycket stort. Citat: "Vi bestämmer oss nu", "Nuvarande lösning är så dålig att man får ont i magen". För att verksamheten skall fungera i glesbygd måste det finnas en bra tjänst för videomöte. - Bara om det uppfyller villkor om säkerhet, har inget sådant idag. Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Använder Skype idag som fungerar tillfredställande (kommunala möten, vårdplaneringsmöten och andra möten inom VGR). Tjänsten används en hel del men skulle kunna användas mer i tex skolan. Skype innebär dock betydande kostnader för brygga, kan Inera tillhandahålla sådan blir erbjudandet attraktivt. Kan dock vara svårt att byta Skype då detta är inarbetat och installerat både i verksamhet och hos invånare, vilket gör att ett nytt system måste vara väldigt likt, bygga direkt på Skype och/eller vara väldigt mycket bättre (annars kommer man inte välja att ta bort Skype). - För vårdplanering skulle ett bra videosystem fylla stort syfte för kommunen, men regionen vinner inte på samma sätt och därför är deras intresse möjligen svagare. Därför måste det finnas en överenskommelse. Är vidare avhängigt av att det är säkert, samt att det fungerar direkt mot brukare i deras hem. - Vi använder säkra videomöten med regionen, har två rum med installerad utrustning. Dagens system fungerar bra men är (var) antagligen ganska dyrt. - Regionen har en Cisco-lösning som används vid vårdplanering, funkar OK. Regionens rådande lösning styrde valet. Systemet är säkert och godkänt för högklassade integritetsfrågor. Ineralösningen kan vara intressant för andra syften i kommunen (interna möten mm). 49

- Skypelösningen mot sjukvården håller inte enligt GDPR. Dessutom har systemet testats för SIP:en, men det har fungerar så dåligt att man valt att gå ifrån det och istället genomföra fysiska möten. - Använder Skype idag, är det bättre än Skype? Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Regionen har en Cisco-plattform idag, fungerar dåligt. Vilket dock beror på att de inte kan sköta tekniken i Östersund, dvs det är inte tekniken som är dålig. (Saknas samordnare som kan hjälpa dem som använder tekniken). 8.3.6 Hälsoläge Hälsoläge kräver en tydlig beskrivning eftersom tjänsten ligger utanför Ineras normala fokus, och inte i någon fokusgrupp fanns deltagare från kommunens vattenrening. Likväl såg sex av nio fokusgrupper en stor nytta med tjänsten och endast två avvisade den. Ingen i fokusgrupperna hade hört talas om Hälsoläge. I workshopen visade 44 procent ett stort eller mycket stort intresse för tjänsten. Kännedomen om tjänsten var obefintlig. Kommuntyp har betydelse då små kommuner ifrågasatte om tjänsten ens fungerar för dem. Kommentarer från fokusgrupperna: Eftersom kommuner måste ha system för detta är det intressant. Frågeställning dock kring hur många invånare som krävs per vattentäkt för att tjänsten skall fungera? Kommentarer från kommuner som är intresserade: - Intressant, men vår situation med bara 1500 3000 invånare per vattenverk innebär att det kanske inte finns statistiskt underlag för att kunna nyttja tjänsten? - Är vi stora nog rent statistiskt? - Väldigt relevant tjänst, ansvarig person deltar inte på mötet. - "Detta är en av våra högst rankade risker" så kan vi ha fler system som ger tidigare signaler så är det mycket värt. - Lomma har ett reningsverk och skulle kunna dra nytta av denna tjänst, men svårt att bedöma då deltagarna i fokusgruppen saknar expertkompetens Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Oklart, vill inte svara för den avdelningen. Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - För utspridd befolkning, stor andel med egen brunn. Därför inte intressant. - Ej aktuellt för oss individuellt. Men gemensamt bolag Ockelbo, Gävle, Hofors och Älvkarleby sköter vatten, och de kanske redan köper tjänsten? 50

8.3.7 Rådgivningsstödet webb Endast två av nio fokusgrupper uttryckte ett intresse för tjänsten, tre var helt ointresserade och fyra tveksamma. Kommuntyp har inget förklaringsvärde. Kännedomen om Rådgivningsstödet webb i fokusgruppen var också mycket svag, endast en av kommunerna hade hört talas om tjänsten. I workshopen visade 50 procent stort eller mycket stort intresse. Endast 25 procent hade dock tillräcklig kunskap för att ta ställning. Kommentarer från fokusgrupperna: Tjänsten kan ha visst intresse. Tjänsten ifrågasätts dock utifrån om den är anpassad till kommunernas behov, som inte är lika invecklat som regionens. Och många kommuner har dessutom idag andra system med samma uppgift. Kommentarer från kommuner som är intresserade: - En väldigt intressant tjänst, trycker speciellt på att det är evidensbaserat. Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - För liten volym i hemsjukvård (21 personer just nu), dessa patienter känner man väl. Därför inte så relevant tjänst för Sorsele. Kanske är det snarare intressant i elevhälsan där volymerna och de korta mötena är vanligare. - Hemsjukvården möjligen, knappast elevhälsa eller socialtjänsten. - Vi har redan ett motsvarande system, för att kunna prioritera och välja vårdnivåer. Kanske intressant om det är bättre, men inget omedelbart behov. Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - För invecklad variant för våra behov av beslutsstöd, annars bra tjänst. - Vi har ingen hemsjukvård (Vallentuna). - Använder Rättstriage idag för motsvarande bedömningshjälp. 8.4 Tjänster för invånare Invånartjänsterna som kommunerna har fått ta ställning till är tre till antalet. Nedan visas hur utfallet ser ut per tjänst i fokusgrupperna respektive workshopen. Alla värden över 0 innebär att intresse finns. Värden över 100 innebär att tjänsten är mer intressant än genomsnittet av de 18 tjänster som målgrupperna har tillfrågats om. 51

Tjänster för invånare Indexerade värden - Värden över 100 innebär att tjänsten är mer intressant än genomsnittstjänsten (av de 18) 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Journalen Youmo/UMO Fokusgrupp Workshop Stöd och behandling 8.4.1 Journalen I fokusgrupper tillfrågades endast fyra kommuner om Journalen, av dessa visade två intresse och endast en avvisade tjänsten helt. Rörande kommuntyp var landsbygdskommuner mer intresserade. Kännedomen var relativt spridd men gick främst att koppla till att de använt tjänsten för personliga skäl. I workshopen uttryckte hela 83 procent stort eller mycket stort intresse för tjänsten, endast 34 procent hade dock tillräcklig kunskap för att kunna bedöma den. Kommentarer från fokusgrupperna: Underlaget är litet men det finns helt klart ett intresse. Tjänsten måste dock förklaras tydligt så kommunerna förstår på vilket sätt de och deras brukare kan nyttja den. Kommentarer från kommuner som är intresserade: - Om det gick för socialtjänsten att producera via vårt verksamhetssystem (vilket inte är möjligt i dagsläget). Skulle då kunna innefatta det som socialsekreterare och äldreomsorgen behöver producera. - Bra, intressant och viktig tjänst. Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Implementering av Journalen "är en kostnadsfråga", (verksamhetssystem kan behöva utvecklas, vilket ger en kostnad). Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Ingen hemsjukvård finns hos oss, därför inte så intressant, liksom NPÖ produktion. 52

8.4.2 UMO/Youmo I fokusgrupperna var inställningen till UMO/Youmo odelat positiv, sju av sju är intresserade. Intresset är stort i alla kommungrupper, dock delvis av olika skäl. Kännedomen var dock svagare då knappt hälften inte kände till tjänsten, vilket delvis förklarades med att direkt berörda inte deltog i fokusgruppen. I workshopen uttryckte 45 procent stort eller mycket stort intresse för UMO/Youmo, endast 34 procent hade dock tillräcklig kunskap för att bedöma den. Kommentarer från fokusgrupperna: UMO/Youmo är viktiga tjänster vars värde är tydligt överallt, men kanske allra mest i landsbygdskommunerna som både saknar fysisk ungdomsmottagning och från tid till annan haft hög volym i flyktingboende. Kommentarer från kommuner som är intresserade: - Högsby har ingen ungdomsmottagning och många flyktningar. Regionen är fast i gammal struktur med fysiska lokaler. UMO och Youmo är framtiden och passar Högsby väldigt bra. - Ungdomsmottagning saknas i alla inlandskommuner pga. liten befolkningsmängd, vilket såklart är ett problem, som UMO delvis kan lösa. Angående Youmo finns nog nytta då det är kvar flyktingboende på orten (dessutom uppfattas det som att det finns viss problematik som Youmo skulle kunna användas för, dvs. kring förhållningssätt i Sverige). Samma värde skulle tjänsten kunna skapa för familjeomsorgen. - Använder det redan i hög omfattning. Speciellt då Bengtsfors, trots att de finns ungdomsmottagning, har så liten tillgänglighet (då mottagningen har så begränsad öppettid). Det var speciellt viktig när Bengtsfors hade boende för ensamkommande (vilket de inte har längre). - Intressant för enheten för egen försörjning som arbetar med samhällsintroduktion. - Gör främst nytta i skolhälsovården. - Chefen kände inte till tjänsten men gissar att den används i verksamheten. Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. 8.4.3 Stöd och behandling Stöd och behandling är den tjänst som deltagarna i fokusgrupperna mest samstämmigt såg stor nytta i. Tio av tio fokusgrupper var intresserade, varav hela sex stycken uttryckte sig extra positivt. Intresset var oberoende av kommuntyp. Kännedomen var dock svag då endast två av tio hade hört talas om Stöd och behandling. I workshopen uttryckte samtidigt endast varannan, 50 procent, stort eller mycket stort intresse för Stöd och behandling. 40 procent hade tillräcklig kunskap för att kunna uttala sig. 53

Kommentarer från fokusgrupperna: Odelat positiva kommentarer, i fokusgrupperna hittades snabbt tillämpningsområden och många verkar ha väntat på en tjänst av denna art. Skillnaden fokusgrupp - workshop kan förklaras av att det i fokusgruppen ingick personer från verksamheterna, som kunde se tjänstens praktiska nytta. Kommentarer från kommuner som är intresserade: - Mycket intressant koncept, denna typ av tjänster måste utvecklas och är därför väldigt välkomna. - Stöd och behandling skulle kanske passa väl in för att kompensera brist på mottagningar gällande tillgänglighet. - De nya användningsområden som nämns är mycket intressanta. KBT är inte kommunens uppdrag men tjänsten skulle kunna bli användbar inom föräldrautbildning och kanske anhörigstöd samt annat inom omsorgsverksamhet. - Just denna typen av tjänst är sådant som vi diskuterar inom socialtjänsten. Det vi tittat på är dock snarare sådant som finns i större skala, tex Virtual Care från Finland där fler komponenter kopplas på med mer egenvårdsfunktioner, med råd och träningsinstruktioner. - Kanske inom föräldrautbildning, anhörigstöd, öppenvårdverksamhet. De långa avstånden i kommunen gör att tjänsten blir lite extra intressant. Kanske skulle kommunen vilja prova, dvs skulle kunna överväga att bli pilot. - Det finns antagligen många användbara områden, kanske allra mest inom anhörigstöd eftersom det både finns stort behov där och stor potential att ge effekt. - Intressant för oss, absolut. Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. 8.5 Framtida tjänster Utöver de 17 befintliga Inera-tjänsterna har frågor även ställts om ytterligare två. Tjänsterna är sådana där tydlig efterfrågan framträdde under fokusgrupperna, men som Inera inte erbjuder idag. 54

Framtida tjänster Indexerade värden - Värden över 100 innebär att tjänsten är mer intressant än genomsnittstjänsten (av de 18) 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Nya "1177" e-tjänster Fokusgrupp Workshop Myndighetsrapportering 8.5.1 Tjänst för myndighetsrapportering Kommuner förväntas inrapportera en mängd statistikuppgifter till statliga myndigheter. Detta har pågått länge men under de senaste åren upplevs det ha blivit betydligt mer betungande. Bakgrunden är både att antalet jämförelsetal har ökat och att inrapporteringsintervallen gått från årlig, eller kvartal, till månadsvis. Uppfattningen är också att många rapporteringsvärden är överlappande, samt att myndigheter inte samarbetar eller enas om rapporteringsformat (skiljer ofta till och med mellan olika enheter på samma myndighet). Totalt uppskattas (av fokusgruppskommun) 5000 jämförelsetal behöva inrapporteras. Även om verksamhetssystemen delvis utformas för att kunna ta fram dessa skapas väldigt mycket manuellt arbete. Därför efterfrågas tjänst som kan förenkla inrapporteringen, vilket självfallet kan ske enligt olika metoder (hanteras i avsnittet Ineras lösningar och utmaningar ) Resultat Sex av sju fokusgruppskommuner var intresserade av denna typ av tjänst, varav fem uttryckte mycket tydligt intresse. En fokusgruppskommun ställde sig tveksamt positiv. I workshopen uttryckte 71 procent stort eller mycket stort intresse för tjänsten. Kommentarer från fokusgrupperna: En stor och växande börda, som mindre kommuner ifrågasätter om de alls kan prioritera. Det skulle kunna vara mycket enklare om myndigheter samarbetade så kommunerna inte behövde rapportera i samma siffror till olika mottagare (ibland i olika format så att allt måste räknas ut på nytt). Kommentarer från kommuner som är intresserade: - Frågan är idag ett så stort bekymmer att Sorsele avstår från att rapportera in viss information. De mäktar helt enkelt inte med det. Exempelvis "Kolada", allt som skall in och hur överlappande informationen är. Varför kan inte mottagande myndigheter i alla 55

fall prata med varandra och anpassa insamlingen så att samma uppgift kan tankas ner av flera myndigheter utifrån en inrapporterad informationspunkt. I små kommuner tvingas man i vissa sammanhang rapportera på personnivå eftersom volymerna är så små (men ändå finns alltid något som skall rapporteras). Skolan uttrycker att situationen är lika illa hos dem. En bra lösning av (som Inera skulle kunna utforma) hämtar informationen direkt från verksamhetssystemen och automatiserar därmed hela processen. - RSN (Räkenskapssammandraget) lägger vi mycket tid på. Rapporterar in 5000 nyckeltal, blir mycket jobb. - Detta är en stor belastning i organisationen, så det har vi diskuterat som ett nödvändigt förbättringsarbete. Frågan var avsedd att lyftas från socialförvaltningen till högsta nivå (koncernstyrelsen). Eskilstuna har även två anställda statistiker som skulle kunna vara en resurs. Eventuellt är denna resurs orsaken till att frågan alls kan lyftas i kommunen. - Skulle vara väldigt skönt om Inera kunde ta hand om denna omständliga hantering. - "En stor börda och växande /kommunchef Lomma. Det är ett tungt arbete för bl.a. socialtjänsten. Statistik är ett område som dessutom utökas hela tiden (bl.a. med tätare intervall). Uppfattningen är att det idag kan liknas vid "insamlingshysteri", då det under de senaste 2-3 åren har blivit betydligt värre. Samtidigt ger insamlingen även tydliga vinster då kommuner vill kunna jämföra sig med varandra, vilket framförallt gäller politiken som vill kunna göra benchmarking med andra kommuner. Ofta är kraven från den egna politiken att leverera in statistik lika stort som från myndigheter. Man kan idag visserligen göra relativt smidiga exporter av nyckeltal från verksamhetssystemen, men det innebär ändå en ytterst krånglig hantering när det skall rapporteras vidare (Socialchefen förklarar också att myndigheter först kontrollerar med systemleverantörer innan krav ställs, så att de senare kan utveckla funktioner för att stödja export av rätt värde. Ändå blir kommunens arbetsbelastning allt högre.) Kan Inera hitta lösning som förenklar detta är mycket vunnet. - Det problematiska är ju att räkna fram data i det format som myndigheterna vill ha, inte så mycket uppgifterna i sig. Och där ligger ett problem för Inera då "endast" kommunerna själva vet hur de egna siffrorna skall tolkas, vilket är en kunskap som behövs när man rapporterar till myndigheter. Annars, om det går att få det att fungera så är det absolut önskvärt. (Jämför gärna med Kolada). Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Lite oklar efterfrågan, ingen har bilden av att det är ett jätteproblem idag. Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. 8.5.2 Utvidgning av 1177.se och e-tjänster Genom 1177.se och e-tjänsterna skulle kommunerna kunna nyttja en gemensam funktion och begränsa eget underhåll och egna investeringar. Omfattningen kan antingen begränsas till områden som ligger väldigt nära 1177 Vårdguidens varumärke idag eller vidgas och bli en portal för alla kommunala tjänster som riktas direkt mot enskilda individer. Det senare alternativet kombineras antagligen lämpligast med att tekniken delas men inte varumärket. Det 56

är också möjligt att vidga spektrat ytterligare och skapa en medborgarportal som även innefattar tjänster från statliga myndigheter som Skatteverket, PRV, Försäkringskassan osv. Portalen skulle kunna ha olika ingångar varav en skulle kunna vara via kommunens egna webbplats, så att medborgaren uppfattar tjänsten som kommunens egna service. Resultat Sju av fokusgruppskommunerna fick frågan om tjänsten, fem av dessa uttryckte sig klart positivt. En uttryckte sig negativt och en var tveksam. Även i workshopen var utfallet tydligt då hela 78 procent uttryckte stort eller mycket stort intresse för en tjänst av nämnd art. Hela 72 procent ansåg sig dessutom tillräckligt insatta för att ha en åsikt i frågan. Kommentarer från fokusgrupperna: Det är framförallt de kommunerna som kommit längre i sin digitala utveckling som ser positivt på lösningen, dessa har insett vidden av de möjligheter som skapats och svårigheten att genomföra det på egen hand. Upplägget kan dock uppfattas som att det utmanar kommunens kontroll av den egna informationen. Kommentarer från kommuner som är intresserade: - Medborgarportal känns som framtiden, sedan kanske man vill att trafiken går via vallentuna.se (site in site). - Socialtjänsten ser väldigt positivt på en utvidgning (innefattande bl.a. tidbok, journalanteckningar, kommunicera säkert med brukare). 1177 e-tjänster skulle kunna erbjuda en plattform där socialtjänsten säkert kan sköta kontakterna med brukare, vilket Malmö inte tror att de kommer att kunna utveckla i egen regi på ett bättre sätt. Kommentarer från kommuner som kanske skulle kunna vara intresserade: - Känns ologiskt att våra e-tjänster skall ligga på 1177.se och inte på harjedalen.se. Förutsätter också att alla kommuner är anslutna på dessa sätt. Tveksam till värdet av nationell portal. Skall det ske måste det ske genom länk från kommunens webbplats. Härjedalen har dock svårt att sätta in sig i de tankebanor som krävs för att kunna bedöma detta. Kommentarer från kommuner som inte är intresserade: - Inga kommentarer registrerade inom kategori. 8.6 Prioriteringar I genomgången av tjänster anges en stor mängd procentsatser som ger en bild av hur vår målgrupp bedömer Ineratjänsterna. Det kan dock vara svårt att skapa en översiktlig bild som kan tjäna som grund när prioriteringar skall göras. För att förenkla denna process sammanfattas resultatet i två prioriteringsmatriser, en vardera för fokusgrupperna respektive workshopen. Utgångspunkten är att vi har värden för intresse/bedömd nytta av varje tjänst och att vi har en bild av hur kännedomen ser ut. 57

Intressant tjänst? Genom att väga dessa värden mot varandra skapas en prioriteringsmatris som estimerar förväntad avkastning i relativa termer. Utgångspunkten i matrisen är att det finns tjänster med stor potential, vilket betyder att kommunerna lätt ser värdet men att få i dag känner till tjänsten. Givet är att Inera måste välja fokus för vilka tjänster vi vill få kommuner att använda. Initialt är prioriteringsmatrisen ett hjälpmedel, då den visar hur stor effekten blir på en kommunikationseller utvecklingsinsats. Prioriteringsmatriserna delas i två. Orsaken är som tidigare nämnts att skillnaderna i hur frågorna ställdes, och vilka som deltog i fokusgrupperna respektive workshopen, är så stora att svaren bör presenteras separerat. 8.6.1 Tolkning av prioriteringsmatris Det hjälper inte att kommunicera tjänster med lågt intresse eftersom ingen ändå vill köpa dem. Tjänster med högt intresse och kännedom har de flesta intresserade redan köpt, och om intresset dyker upp vet kommunen vart den skall vända sig. Det område där energin bör fokuseras är istället där intresset är högt men kännedomen låg. Detta innebär i prioriteringsmatrisen att ju längre upp till höger tjänsten befinner sig desto större effekt kan en Inerainsats förväntas ge i form av försäljning och användning. Prioriteringsmatris Fokusgrupperna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Fokusgrupper - kännedom och intresse för Ineras tjänster Bevaka NPÖ konsument SITHS/EFOS HSA* NPÖ producent Säkerhetstjänster* Journalen* eklient Stöd och behandling UMO/Youmo o PU-tjänsten Prioritera Intygstjänsten Nitha Hälsoläge Plattform för öppna data Video och distansmöte RGS webb Aut. vaccinationsrap. 20% 10% 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Kännedom om tjänsten? 20% 10% 0% 58

Intressant tjänst? Tolkningen av prioriteringsmatrisen för fokusgrupperna är därför att Inera för maximering av utdelningen bör satsa på, i prioriteringsordning: 1. Stöd och behandling 2. Intygstjänsterna 3. Nitha 4. UMO/Youmo 5. PU-tjänsten 6. Hälsoläge 7. Automatisk vaccinationsrapportering 8. Plattform för öppna data Man bör dock även betänka att även de tjänster med högt intresse som ligger längre till vänster i flera fall har god potential att förflytta sig åt höger, om dessa förändras i innehåll. Det gäller kanske framförallt EFOS, HSA och Säkerhetstjänster som när dessa utvecklas kan komma att fylla väldigt viktiga behov, som berördes under fokusgrupperna. Prioriteringsmatris Workshopen 100% Workshop - kännedom och intresse för Ineras tjänster Bevaka Prioritera 90% SITHS/EFOS PU-tjänsten Journalen 80% NPÖ konsument NPÖ producent Säkerhetstjänster 70% HSA 60% Plattform för öppna data Intygstjänsten 50% 40% Video och distansmöte Stöd och behandling RGS webb UMO/Youmo eklient Hälsoläge Aut. vaccinationsrap. 30% 20% 10% Nitha 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Kan bedömma tjänsten? 30% 20% 10% 0% 59

Prioriteringsmatrisen från workshopen visar att det finns fyra tjänster i det övre högra fältet, och ytterligare tre nära gränsen. Av dessa återfinns även fem i matrisen från fokusgrupperna. De som saknas är Nitha och RGS webb. De fetmarkerade tjänsterna i tabeller markerar när matriserna överensstämmer, kursiverade är avvikande. Rank Workshop Fokusgrupper 1 Journalen Stöd och behandling 2 Intygstjänsten Intygstjänsten 3 Stöd och behandling Nitha 4 RGS webb UMO/Youmo 5 Hälsoläge PU-tjänsten 6 UMO/Youmo Hälsoläge 7 Automatisk vaccinationsrapportering Automatisk vaccinationsrapportering Av de fem överensstämmande tjänsterna intar Intygstjänsten och Stöd och behandling högst positioner sammanräknat och borde således stå först i kön när Inera prioriterar vilka befintliga tjänster vi närmar oss kommunerna med. Det bör dock även beaktas vem som är målgruppen för en tjänst, PU-tjänsten är tex högt rankad vad gäller intresse i båda grupperna, men då kunskapen om den är stor bland deltagarna i workshopen hamnar den utanför prioriteringsfältet. 8.7 Slutsats Våra tjänster Ineras tjänster är generellt okända i landets kommuner, undantaget de tjänster som kommunerna i praktiken sedan länge varit tvingade att ha för att kunna uppfylla sitt uppdrag enligt Socialtjänstlagen. Bedömningen Inera gjort, att det även finns ett antal andra tjänster som borde kunna tilltala kommunerna, är i huvudsak korrekt, men då kännedomen (i främst fokusgrupperna) är så låg krävs ett gediget kommunikationsarbete för spridningen. Därutöver krävs många anpassningar för att kommunerna skall kunna ta del av tjänsterna. Skillnaderna mellan olika målgrupper illustrerades också väldigt väl när resultatet från fokusgrupperna jämförs med workshopen. Det betyder att vi för att nå ut med våra tjänster måste träffa kommunerna i en mängd olika sammanhang, och då anpassa vår kommunikation till målgruppen. Digitaliseringsstrateger får höra om vissa tjänster, socialchefer om andra osv. Och vi måste självfallet vara pålästa om hur kommunerna arbetar för att kunna beskriva tjänsterna på ett begripligt sätt. Skall två tjänster hårdlanseras är förslaget Stöd och behandling samt Intygstjänsterna. Därefter följer Hälsoläge, Automatisk vaccinationsrapportering, Journalen, Nitha, RGS webb och PUtjänsten. UMO/Youmo är också högt rankat, men sköts som bekant som eget varumärke, i ett eget spår. 60

De två idag icke existerande tjänsterna, utvidgning av 1177.se för kommuner och tjänst för myndighetsrapportering, som även undersöktes i studien, är i båda fall väldigt högt rankade med intressevärden på 70 86 procent, vilket gör att dessa kvalar in tillsammans med Stöd och behandling och Intygstjänsterna. (Eftersom dessa hypotetiska tjänster inte finns har inte något kännedomsvärde kunnat skattas). 61

9. Workshop under Ineras kundseminarium 23 24 oktober 2018 Utöver fokusgrupperna genomfördes även en workshop. Workshopen pågick under 80 minuter och 31 kommunrepresentanter deltog, innefattande 21 olika kommuner och tre kommunförbund. I workshopen ingick en enkätundersökning där deltagarna ombads beskriva hur de ställer sig till de frågor som diskuterades. Totalt avhandlades fem områden, i detta kapitel sammanställs fyra av dessa. Resultatet av det femte, som handlar om Ineras befintliga tjänster, beskrivs tillsammans med motsvarande utfall i fokusgrupperna (i Ineras tjänster ). Resultat i detta kapitel anger utfall i procenttal, detta visar genomsnittsvärde som andel av maximalt möjligt värde. Sammansättningen av workshopen är inte genomsnittligt fördelad, deltagarna är i hög grad stationerade i Stockholm/Mälardalen och från större och medelstora kommuner med relativt ambitiös digitaliseringsagenda. Kommuner från landsbygd och kommuner, som inte kommit så långt inom digitaliseringen, är kraftigt underrepresenterade. Resultatet bör därför inte jämställas med motsvarande från fokusgrupperna, som innefattade ett betydligt bredare spektrum i kommunsverige. 9.1 Vilken kraft driver digitaliseringen framåt? Enligt workshopen är förbättrad kommunal service viktigast, följt av effektivisering. Minst viktigt är att förbättra arbetsmiljö. Jämför man med vad som framkommit i fokusgrupperna hade man kunnat vänta sig högre värde för just effektivisering och arbetsmiljö. Det var dock tydligt att bilden skiljer sig i stor grad mellan kommunerna, vilket bland annat visar sig genom att effektivisering ofta tas för given hos kommuner som är längre gångna inom digitaliseringen, och att många små kommuner inte riktigt har kunnat uppleva de tydliga effektivitetseffekterna ännu, och därför fäster större betydelse vid förbättring av service. 62

Vilka är den dominerande utgångspunkten/argumentet för digitaliseringssatsningar i er kommun? Förbättra kommunal service (högre kvalitet på service till invånare, företag) Spara pengar i verksamheten genom effektivisering Krav från invånare Krav från myndigheter Förbättra arbetsmiljön för kommunens anställda (minska risk för arbetsskador, minska mängden 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 9.1.1 Kommentarer: - Tänker man på vad som driver marknaden så lyckas man med sina digitaliseringsprojekt. - Vi arbetar med att ta fram en långsiktig lösning för digitalisering. - Öka tillgänglighet, höja kvalitet i leverans och spara resurser i verksamheten. - Tyvärr mer fokus på kostnad än på nyttan/värdet - Krav från myndigheter påverkar ofta fler än en förvaltning vilket ytterligare kan komplicera processerna. - Gällande krav från invånarna, kan det förstås även handla om kommunens föreställning om dessa krav, även om de två kan skilja sig mycket åt. - Varierar beroende på vilken del av organisationen som tillfrågas. Medarbetare har oftast större medborgarfokus än chefer. - I en mindre kommun som vår finns ett problem i att investera utan garanterad återbäring, eller där återbäringen är på längre sikt. - Nya lagkrav i GDPR och NIS. - Indirekta krav från invånarna viktiga. - En överlevnadsfråga, välfärden ska levereras till minskad kostnad pga. vikande skatteunderlag. - Digitaliseringen har också en ytterligare dominerande utgångspunkt i kompetensförsörjningsproblematiken. Vi har inte tillräckligt många individer att anställa, det ställer därför höga krav på att de personer vi har gör rätt saker. Det som kan digitaliseras är ett måste för att hålla servicenivån eller höja den. 63

- Effektiviserar för att klara kompetensförsörjning. 9.2 Drivkrafter bakom digitalisering Digitaliseringen i landets kommuner drivs framförallt framåt av hur kommunen själv internt bearbetar frågan. Viktigast är då att bevaka hur utvecklingen drivs fram i omvärlden och att det finns intern personal som både har förmåga att tolka denna utveckling och starta aktiviteter. Frågan verkar i väldigt hög grad ägas av tjänstemännen. Lokal politik och invånare driver inte på frågan i någon större omfattning. Minst viktigt är dock den nationella styrningen, där SKL och Inera hamnar längst ner. Det betyder att det borde finnas stor potential om såväl den nationella styrningen och lokal politik samt invånare kan driva på digitaliseringen i landets kommuner. Hur drivs digitaliseringsarbetet framåt i er kommun? Vår egna bevakning och analys av vad som händer i vår omvärld (andra kommuner, myndigheter och näringsliv) Eldsjälar inom kommunen som dagligen befinner sig i verksamheten och driver på inom sitt område Inspiration från andra kommuner eller verksamheter som vi samarbetar med Pådrivande chefer i kommunen Inspiratör inom kommunen som får medarbetare att tänka mer digitalt Verksamhetens behov (som uppmärksammas av anställda nära brukare/elever etc) Invånarnas önskemål Krav från politiken i kommunen Krav från myndigheter Privata konsulter eller samarbetspartner ger oss inspiration Initiativ från SKL/Inera 0% 20% 40% 60% 80% 9.2.1 Kommentarer: - Vi försöker få alla anställda att tänka på vad som kan digitaliseras i deras verksamhet och arbetssituation. - Samverkan - börja i det lilla och lyfta goda exempel. 64

- Inledningsvis genom inspiration och med goda exempel. Men allt eftersom mognaden ökar så hoppas vi på tydligare ledning och styrning i frågan. - Finns stor ambition men få resurser. Valda prioriterade processer digitaliseras. - Det går långsamt framåt. Under året har det i alla fall börjat pratas om på ledningsnivå vilket är ett steg framåt. - Precis startat förändringsprojekt. - Vi har ett eget driv men inte förmågan riktigt, vi är beroende av samarbetspartners. - Drivs av behov av verksamhetsutveckling. - Utvecklingen skulle i mycket högre grad kunna drivas utifrån initiativ från myndigheter/skl/inera. Men dessa saknas till stor del idag. Särskilt vad gäller grundläggande förutsättningar. 9.3 Samverkan med andra kommuner Kommuner samverkar för att nå mål de har svårt att nå på egen hand. Digitalisering som dels präglas av fasta kostnader, dels av kompetensbrist, är ett område som lämpar sig väldigt väl för samverkan. När kommunerna fick beskriva de viktigaste effekterna av samverkan kom frågan om att det kan skapa enhetlighet (en standardisering) inom samverkansgruppen, som möjliggör en mängd vidare gemensamma projekt, allra högst. Samtliga effekter som mättes i enkäten rankades dock väldigt högt, vilket visar att samverkan ses som ett viktigt hjälpmedel av flera orsaker. Värdera nedanstående effekter av samverkan inom digitaliseringsområdet? Standardisering etableras vilket förenklar framtida och ändå djupare samarbete Man delar kostnaderna (stora fasta kostnader delas) Man delar idéer (kreativiteten gynnas när idéer byts och när den kommun som Projekt/insatser som annars inte hade kunnat genomföras har blivit av Man kan ta budkavle inom olika områden (varje kommun har inte kapacitet att vara 60% 65% 70% 75% 80% 85% En bra samverkan präglas av stor flexibilitet, men det är också viktigt med tydliga spelregler och att det finns någon kommun som kan ta ledarroll i kraft av bättre storleksmässiga förutsättningar. 65

Vad är viktigt för att samverkan mellan kommuner skall fungera? Stor flexibilitet och kompromissvilja Tydlig struktur och bindande avtal Att det finns en tydlig ledare som kommit längre och därmed kan dela med sig av sina lösningar Att kommunerna har ungefär samma utmaningar (demografi, geografi etc) Att kommunerna befinner sig på ungefär samma digitaliseringsnivå när samverkan inleds Exklusivitet (samverkan sker enbart inom fast gruppering som satsar på gemensam infrastruktur etc) Gemensam lång historia av samarbete 0% 20% 40% 60% 80% 100% 9.3.1 När behöver kommuner samverka? I nedanstående punkter sammanfattar deltagarna i workshopen hur de ser på samverkan. - Olika system som gör det svårare att samverka i det konkreta, men samverkan när det gäller mjuka frågor och liknande processer fungerar. - Uppstart av nya projekt eller lösningar. - Vid upphandling och införande av ny teknik, tex verksamhetssystem. Tillsammans kan man belysa arbetsprocessen som eventuellt ska digitaliseras. Vi tillhör en KAK:s lösning (Köping, Arboga och Kungsör samt Surahammar) och har ett gemensamt kommunförbund. Samverkan är ett måste men vi har i vissa fall olika verksamhetssystem som är föråldrade och prioriteringar kan vara olika. - Vi har allt att vinna på att samverka. Vi levererar i stort sett samma tjänster och har samma förutsättningar. Organisationer och rutiner kan ändå se oerhört olika ut. 66

- Kommuner samverkar inte bara i sin region, det är olika sammansättning beroende på vad som ska samverkas om. Ibland kan kommuner ingå i flera olika geografiska nätverk. - Eskilstuna har en samverkan i 4 mälarstäder med Västerås, Enköping och Strängnäs inom flera olika områden, Samhällsbyggnad, IKT, RPA, arbetsmarknad mm - Samverkan behöver öka, större kommuner behöver ta mer ansvar för att hjälpa mindre kommuner. - I Familjen Helsingborg, där Helsingborg stad är den drivande kraften, samverkar 11 kommuner inom olika verksamhetsområden med gemensam verksamhetsplan. Det finns tex ett nätverk för digitalisering, ett för e-tjänster där upphandling gjorts för gemensam e-tjänstportal. Många av kommunerna använder denna portal. Samverkan krävs också för att kunna finansiera tex integrationer till olika system där vi kan dela på denna kostnad. Även kommunförbundet Skåne har ett nätverk för digitalisering på strategisk nivå. - Samverkan behövs inom infrastruktur. - Vi borde samverka mer. - Erfarenhetsutbyte är viktigt! Arkitektur, ramverk, standarder är grunden och behövs på nationell nivå. - Små saker kan vi göra själva, stora behöver vi hjälp med, gärna från Inera. - Samverkan är nödvändig för att nå bästa lösningen för kunderna. - Länsövergripande esamverkan finns för e-tjänster där Sundsvall är drivande. - Vi behöver samverka sid upphandling för att bli starka mot leverantörer. - Vi deltar i ett projekt där vi jobbar för digitalisering inom esamverkan. Alla kommuner i vårt län deltar där. - Vi måste samverka inom en rad områden och digitalisering är ett sådant område. Vi är för små för att orka dra detta själva men vi samarbetar gärna även med Inera, samverkan behöver inte vara med andra kommuner. 9.4 Kompetens Det ställdes också en fråga om svårigheterna att anställa den kompetens som behövs för att driva digitaliseringen i kommunen. Vi vet från fokusgrupperna att förutsättningarna vid rekrytering ser mycket olika ut i landet, vilket gör att resultatet i en undersökning där resultaten summeras inte alltid ger en bra bild. Likväl kan man se att den största utmaningen är penningfrågan med budget och löneläge i kommunerna. Faktorer som att kompetensen inte finns tillgänglig är mindre viktig, den bilden är också överensstämmande med fokusgrupperna där det endast var landsbygdskommuner som hade mycket svårt att hitta kompetensen. 67

Vad är de största utmaningarna som finns när ni vill rekrytera ny personal inom digitaliseringsområden (ITspecialister, digitaliseringsstrateger, IT-pedagoger, förändringsledare etc)? Vi har inte budget för att anställa personalen Lönenivån för efterfrågad kompetens är för hög för att vi skall kunna konkurrera Kompentensen finns inte på lokal arbetsmarknad Vi har mycket svårt att locka kompetens att ta jobb och flytta till vår ort Kompentensen finns men innebär att vi måste ta anställda från partnerkommun eller viktig arbetsgivare i kommunen (vilket vi inte vill) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 9.4.1 Kommentarer: - Vi behöver ny typ av personal ex beteendevetare för digitalisering i en kulturförändring. - Många it-företag har anställt digitaliseringskonsulter för något år sedan, men de har inte blivit inspirerade tillräckligt på de uppdrag som de haft och därför sökt sig till kommunen där det är mer verkstad och där man kan göra skillnad. - Svårt att få ledningen att inse att det behövs nya kompetenser och yrken som tidigare inte funnits i en kommun. - Utmaning börjar tidigare med att få en förståelse för att det är helt nya roller och kompetenser som behövs. Digitalisering handlar om att foga samman affärsbehov med tekniska möjligheter, förutsättningar och krav. - I en storstadsregion är lönenivåer självklart en viktig faktor, särskilt när det gäller specialistroller - Vi behöver SKL:s och Ineras hjälp att få politiker och beslutsfattare att förstå behovet av ny kompetens. - Samverkan behövs - Vårt geografiska läge gör att vi inte har så svårt att få folk som pendlar till oss men det är lika lätt att pendla från oss. Så många tjänster som håller på med frågan har vi inte tyvärr. 68

- Vår kommun löser dessa frågor utifrån bästa förmåga eller köper in konsult. Vi har inte ekonomisk möjlighet till specialistroller. - Tyvärr är det inte så vanligt att vi inser att vi behöver rekrytera rätt funktioner. 9.5 Medskick till Inera Workshopen avslutades med att deltagarna ombads att kortfattat sammanfatta ett medskick till Inera, där de formulera vad Inera övergripande bör tänka på. - Var lyhörd till kommunernas behov och utmaningar (idag och i framtida). Var transparant och kommunikativ. - Förädla de tjänster som Inera redan har för de kommunala behoven. - Paketera om tjänsterna så att vi förstår hur de ska kunna användas för oss i kommunerna. ex webbtidbokningen som vi skulle kunna använda i socialtjänsten mm där vi har starka krav på säkerhet. - Förklara skillnaden mellan Inera och SKL - vem gör vad? - Se över hur ni bjuder in till kundforum så att ni får fatt i alla som borde komma. - Ökat fokus på kommunernas verksamheter (workshop är en bra början). Jobba upp fler gemensamma kommunikationsvägar så att behoven kan fångas upp och tas omhand. Mycket har redan påbörjats och pågått under en lång tid, inom ramen för det kommunala arbetet. Detta arbete får inte kastas bort för att kommunerna fått en ny samarbetspartner. Inga fler tvång utan påvisa nyttan för kommunerna!! Glöm inte att kommunerna inom många områden kommit längre än regionen så rekrytera strategiska medarbetare från kommunvärlden. - Önskar att Inera lade mer resurser på den samordnande rollen kring arkitektur för kommuner, som är en förutsättning för att så mycket av den digitalisering vi talar om dagligen, RPA, masterdata osv, ska fungera. Det är i sin tur förutsättningar för vidare digitalisering. Arkitekturarbete kring exempelvis referensarkitektur och principer är väldigt behövt, men inte prioriterat, i kommunerna. Exempel: Arbetar i Sveriges sjätte största kommun där det finns en digitaliseringsmålbild men det saknas arkitekturkompetens som håller digitaliseringen styrd mot målbilden. - Förståelse för hur kommunernas strategiska planering ser ut så att de tjänster som erbjuds blir vettiga i kommunalt perspektiv. - Peka mer med hela handen! Vi kan inte vänta på att 290 kommuner ska komma överens. Ge oss färdiga lösningar som är enkla att implementera och ansluta sig till, sen är det upp till kommunerna att ansluta när de är redo. - Paketera om tjänsterna så de passar en kommun. - Se till hur inbjudan skickas ut till detta kundforum. Nu sker det endast till kommundirektören. Borde skickas ut till kontaktpersoner också så det inte fastnar. 69

- Tydligare erbjudande till kommunerna. Paketera om tjänsterna så att kommuner förstår hur tjänsten passar deras behov. Titta på de stora verksamhetssystemen i kommunerna och se hur era tjänster passar ihop med dessa. - Mer fokus på kommunerna. - Viktigt att ha ett tydligt och transparent samarbete med SKL. Vissa delar ska genomföras inom ramen för SKL:s uppdrag. Exempelvis påverkan på statliga myndigheter och juridiskt stöd till kommuner. Viktigt att i samverkanskansliet synliggöra vem som äger vilken fråga och vad som inte prioriterats att genomföras på nationell nivå. 70

10. Insikter I detta avsnitt samlas ett antal insikter från de tolv fokusgrupperna och workshopen. Avsikten med kapitlet är att beskriva kommunernas situation och ge uppslag till hur Inera kan hjälpa kommunerna, i många fall på ett sätt som kommunerna var och en inte förmått formulera. Urvalet bygger på en värdering av de insikter som inhämtats i fokusgrupperna. I de flesta fall är insikterna inhämtade från flera olika fokusgrupper och kan bestå av fragment som satts ihop till en insikt. På vissa ställen nämns kommuner från fokusgrupperna, när en bra helomfattande beskrivning finns tillgänglig. I de flesta stycken finns konkreta förslag till aktiviteter för Inera, dessa benämns Ineras roll?. Ibland innefattas resonemang både i beskrivningen och i Ineras roll?, avsikten med det är att skapa underlag för diskussion. 10.1 Digital strategi - det är i strategin som möjligheterna öppnas Kommuner är invecklade organisationer där olika förvaltningar ofta är självdrivande. Digitalisering skapar värde när enhetliga lösningar skapas, och skalbarheten gör att det främst är utvecklingen som kostar, inte användningen. För att detta skall fungera måste alla satsningar vara genomtänkta och i möjligaste mån universella. Strategi är då av yttersta betydelse och för att skapa digitaliserade lösningar som fungerar ihop, och är väl motiverade, behövs en digital strateg. Kommuner som saknar denna roll genomför ofta satsningar som inte hänger ihop, som blir dyra och inte uppfyller det eftertraktade övergripande effektmålet. Några exempel på strategens betydelse är: - Bengtsfors, verksamheterna gör egna inköp i ett ekonomisystem som är dyrt, överdrivet avancerat och inte går att integrera. - Sorsele, som inte riktigt vet hur digitaliseringen skall förbättra verksamheten som helhet, gör lösryckta satsningar som de förstår men som inte bygger på en övergripande idé om vad man vill åstadkomma. - Falkenberg, där strategen har full förståelse för hur system skall interagera men därutöver även förstår hur man skapar incitament för verksamheterna att själva driva på digitaliseringen, trots att personalen i formell mening saknar IT-kompetens. Går det att få medarbetare att tänka på hur digital teknik arbetar kan dessa förstå vilka moment som kan digitaliseras. Och eftersom det är medarbetarna, och inte strategen, som bäst känner till verksamhetens arbetsmoment skapas det en kraftig hävarm när strategen även kan inympa strategisk kompetens i verksamheterna. - Ockelbo, där kommunens litenhet innebär betydande begräsningar. Men istället för att drunkna i dessa fokuserar man på strategen och outsourcar all drift, på så vis klarar kommunen att implementera de relativt avancerade funktioner som Gävle har. En 71

självfallen förutsättning är nära avstånd till stor och vänligt inställd kommun. Ockelbo vinner dock mycket på att inte vara prestigefull kring självbestämmande, men IT anses inte vara en viktig fråga att vara självstyrande inom. Strategens betydelse är både praktisk och psykologisk, det handlar både om att kunna göra rätt och att veta att man har gjort rätt. Utan strategiska insikter missas investeringar som skulle ge god avkastning. Risken är också att känslan av kontroll inte infinner sig, vilket självfallet även har inverkan på självförtroendet när framtidsinriktningen stakas ut. Risken är helt enkelt att fokus i satsningarna minskar. 10.1.1 Svårt att bedöma förmåga misstag är bästa skolan Det är uppenbart att olika kommuner har valt olika strategier i hur de närmar sig digitaliseringen. Vissa kommuner har satsat relativt offensivt och ibland misslyckats, medan andra varit defensiva och inväntat best practice. Om man ser till hur kommuner beskriver sin situation kan man då förledas av de som satsat defensivt och inte misslyckats, som då kan ha en mer positiv syn på sina satsningar än de som vågat mer men också misslyckats. Det är därför möjligt att kommuner med negativa erfarenheter egentligen är mer förberedda än de passiva. Denna problematik gäller främst de små kommunerna, som i dagsläget befinner sig i situationen att de måste växla upp digitaliseringen från en låg nivå för att hantera sina utmaningar. Man kan här jämföra Gnosjö med Bengtsfors, där den senare verkar mer illa ute om man pratar med dem, i själva verket kan det vara tvärtom. Sedan finns det exempel som de små kommunerna Högsby och Ockelbo där man redan nått de positiva insikterna. 10.2 Det strategiska ekosystemet Skillnaderna mellan kommuner är som bekant mycket stora och förutsättningarna för digitalisering mycket olika. I de flesta små kommunerna (upp till cirka 10 000 invånare) genomförs i dagsläget rekrytering av digitaliseringsstrateger. Påtagligt många har dock mycket svårt att hitta kompetensen. I de flesta av de minsta kommunerna (under 5 000 invånare) saknas i regel resurser för en så specialiserad funktion som strategen. Samtidigt finns idag kompetensen på plats i medelstora och stora kommuner. Det strategen gör är att planera och se över att de investeringar som görs hakar fast i varandra och att verksamheterna förstår hur deras arbetssätt bör förändras för att nå önskad effekt. Enbart strateger är dock inte tillräckliga för att nå hela vägen, för det krävs strategiska planer på central nivå som beställs av politiken och som förstås och planeras av kommunens ledning. Innan detta sker kommer inte medel att kunna anslås och det blir också svårt att skapa en enhetlig struktur då strategen saknar mandatet. Landets stora och framgångsrika digitaliseringskommuner har idag hela denna struktur på plats, med personal, finansiella resurser och politiskt mandat. Landets småkommuner saknar i regel samtliga komponenter, i regel har de ganska nyligen insett detta och försöker nu reagera. Första steget är då att rekrytera digitaliseringsstrateger, vilket dock är något som i många fall visar sig svårt/omöjligt. Och utan strategen kommer varken kommunledning eller politik kunna skapa någon strategisk plan. 72

Så skapas det strategiska ekosystemet Utifrån våra fokusgrupper framträder en tidslinje där kommunerna måste passera vissa kontrollpunkter för att kunna färdas framåt: 1. Steg 1 innefattar flera lösryckta digitaliseringsprojekt som ofta misslyckas. Kan leda till att den initiala optimistiska tron på digitaliserings effekter dämpas. 2. Steg 2 inträffar när en strategisk kompetens träder in, strukturerar upp och skapar ordning i de satsningar som görs. Ökar förståelsen av digitaliseringens effekter. 3. Steg 3 inträffar när medvetenheten om hur digitalisering fungerar ökar steg för steg i kommunernas ledning och politik. Plan för kommunernas digitalisering utformas. 4. Kommunal övergripande strategi etableras som innehåller plan, medel och mandat för att effektivt strukturera om kommunen. Bengtsfors kan väljas som illustrerande exempel för en kommun som befinner sig på steg 1. I kommunens argumentation beskrivs digitalisering som något som visserligen kan förbättra tjänster men som i regel innebar ökade kostnader, och att politiken i kommunen nu genomskådat detta. Vilket innebar att argumentet besparing genom digitalisering inte är trovärdigt i Bengtsfors. En kommun som befinner sig på steg 4 är Eskilstuna. Där utgångspunkten är att man bör inte ens nämna att digitalisering görs av ekonomiska motiv ut mot verksamheterna (då det kan få dessa att rygga tillbaka), eftersom besparing alltid kommer som en automatisk effekt av satsningarna. I Eskilstuna är man alltså så säker på effekten att den inte ens behöver nämnas, medan den i Bengtsfors inte nämns eftersom det inte är någon som tror på den (vilket leder till att man minskar sin trovärdighet om man hänvisar till positiva ekonomiska effekter). För att ta kommunen från steg 1 till steg 4 krävs dock en egen förmåga. Bengtsfors som behöver göra resan ställde frågan direkt till Inera, om vi kan bistå. Det visar hur kompetens behövs för att förankra digitaliseringens värde i verksamhet och ledning. 10.2.1 Ineras roll? Ineras roll kan vara att stödja kommunerna genom denna process för att göra dem självgående och kompetenta mottagare av de nationella lösningar som Inera m.fl. tillhandahåller. Se även nästkommande kapital Strategihjälp. 10.3 Strategihjälp Kommuner har svårigheter att identifiera vad de skall satsa på inom digitalisering. Det beror ofta på bristande förmåga att förstå och jämföra insatser, samt att se hur man får ihop helheten. 73

En digital strateg har ofta som uppgift att få ett grepp om denna fråga. Sådan funktion har funnits en tid i landets större kommuner, men nu har även de små insett behovet i bred skala. Små kommuner som ligger isolerade kommunikationsmässigt har dock nästan utan undantag mycket begränsade förutsättningar att rekrytera digitala strateger, och de allra minsta har ofta inte ens budgetresurserna. I våra fokusgruppsgenomgångar har Bengtsfors försökt men misslyckats medan Gnosjö och Härjedalen precis påbörjat sina rekryteringar, men ser svårigheter. Sorsele tror inte att de har resurser att anställa resursen. Därför har vi noterat ett intresse hos mindre kommuner av assistans inom strategi. Problembilden innefattar att: - Säkerställa att de grundläggande förutsättningarna finns på plats - Identifiera den lågt hängande frukten - Eliminera risken för felinvesteringar Risken för felinvesteringar har en destruktiv inverkan i kommunernas digitalisering. Vissa kommuner har negativa erfarenhet vilket skapar en effektiv stoppkloss för framtida investeringar, andra kompenserar risken med att avvakta och låta andra kommuner göra misstagen, och därmed själva utvecklas sakta. Trovärdigheten hos privata aktörer är också generellt mycket låg, vilket gör att strategisk hjälp inte gärna upphandlas. Orsaken är att många misstag kopplas direkt till dåliga rekommendationer från privata leverantörer (som sålt in tjänster som inte är anpassade i funktionalitet och inte fungerar tillsammans med andra system som används i kommunen). 10.3.1 Strategihjälp behövs på flera nivåer De minsta kommunerna i glesbygd inser alltså att de inte kan få tag i en strateg, vilket innebär att de inte lyckas ta de grundläggande stegen mot en enhetlig digitalisering. Dessa söker en typ av strategihjälp och undrar om Inera kan hjälpa till. Behovet finns dock även hos kommuner som har strateger, eftersom den kulturresa som måste genomföras är mycket komplicerad när man kommer till hur framgångsrika arbetssätt skall väljas och införas osv. Dessa kommuner kan behöva inspiration, vilket kan ske genom best practice eller liknande. Citat fokusgrupp i Gnosjö 26/11 Inera bör tillhandahålla inledande strategi, i betydelsen att ta fram och förklara tjänster som behövs. Dvs. hjälpa till att identifiera områden där stora vinster kan uppnås. Alltså digitaliseringssatsningar som antingen berör stora behov (resurskrävande processer inom kommunerna) och därmed kan ge stor avkastning, eller där man genom små investeringar kan effektivisera mindre processer. Utgångspunkten är att det finns mycket lågt hängande frukt (med satsningar som är enkla att räkna hem), som dock kommunerna har väldigt svårt att identifiera. - Gnosjö 26/11 SKL:s verktyg som strategihjälpmedel Det finns i praktiken idag ett uppskattat verktyg för strategi. Många kommuner, främst mindre, använder SKL:s verktyg. 74

- Högsby använder dessa för att hitta de svagheter som finns. - Gnosjö utvärderar hela sin digitalisering med hjälp av e-blomlådan, målsättningen är att vara bäst i landet enligt e-blomlådan i kommuner <15 000 invånare. Som strategiunderstöd räcker självfallet inte på långa vägar men illustrerar ändå behovet i landets kommuner. 10.3.2 Ineras roll? Inera kan hjälpa kommunerna genom att låta Inera-personal skapa strategi för enskilda kommuner antingen individuellt eller genom generella instruktioner för hur en kommun skall skapa en strategi. Inom dagens organisation har dock Inera inte förmåga att agera konsulter för kommuner inom strategi. Återstår då gör instruktioner, möjligen med viss handpåläggning, kanske i samverkan med privata konsulter. En generell instruktion kan innefatta flera olika komponenter som tillsammans ger kommunerna den starthjälp de behöver. Koncepten kan vara: 1. Instruktionsmanualer med checklista om vad kommuner på olika nivåer i digitaliseringsresan skall ha på plats och vad som bör finnas med i nästa steg. o Anpassat för den nivå kommunen börjar på och de ekonomiska ramar som kommunen verkar inom. 2. Nationell upphandling av certifierade privata konsulter inom kommunal digital strategi, som kommunerna kan avropa. Dessa konsulterna har fått centrala instruktioner och utbildning av Inera. 3. Utbildningar på distans som skapar möjlighet för kommunens IT-anställda att införskaffa den kompetens som krävs för att i någon mån kunna ta rollen som kommunens strateg. Utbildningar kan omfatta skriftligt material, video-utbildning, seminarier och handledning. Identifierade digitaliseringssatsningar I anslutning till strategihjälpen vill kommunerna även få rekommendationer kring satsningar som Inera tror kommunerna kan ha stor hjälp av, samtidigt som de är relativt enkla att implementera. (S.k. lågt hängande frukt ). I dessa rekommendationerna vill kommunen ha svar på: - Hur är efterfrågan hos invånarna? - Vad innebär det för vinster kring resursåtgång för kommunen? - I vilken mån går det att göra lokala anpassningar? Kan Inera tillsammans med sin tjänst förklara varför kommunen behöver tjänsten (nytta vs kostnad för köp av tjänst och införande), förenklas prioriteringarna tydligt. Idag är det väldigt svårt att få en bra övergripande bild som kan utgöra grund vid prioriteringarna. Kanske kan denna feedback levereras i case-format (best practice) från andra kommuner som förklarar hur det genomförts och vad som har vunnits. 75

Slutsatsen är att det inte räcker att leverera bra tjänster, vi måste även sälja in dessa på ett begripligt och attraktivt sätt. Ineras naturliga motpart i kommunerna är antagligen den digitala strategen. Utan dialog med den digitala strategen kommer Inera antagligen inte att bli lika framgångsrika i att kommunicera sina tjänster. Det ligger därför i Ineras intresse att sådan kompetens kommer på plats, och kan utbildning ske i Ineras regi skapas antagligen långsiktiga relationer. En utbildningsinsats för landets småkommuner kan därför skapa värden både hos kommunen och Inera. 10.3.3 Inera kan söka samarbete med andra myndigheter Behovet av strategisk förmåga i landets kommuner har även identifierats av andra myndigheter. E-hälsomyndigheten har tilldelats 2 mkr år 2018 av regeringen för att stödja chefer i social omsorg och kommunala verksamheter inom hälso- och sjukvård samt förvaltningsledning. I uppdraget ingår att visa exempel på strategier för hur införandet av nya tekniska lösningar kan utformas med utgångspunkt i individens behov, och vilka för- och nackdelar olika tillvägagångssätt kan medföra 3. I E-hälsomyndighetens uppdrag ingår att hitta samarbetspartners, vilket gör det naturligt för Inera att tillsammans med myndigheten söka lösningar på utmaningen. 10.4 Samverkan mellan kommuner Den stora merparten av kommunernas uppdrag styrs av lagar och många kommuner påpekar att de skulle vara betjänta av universella och standardiserade lösningar. När man ber dem beskriva sin verksamhet och satsningar på digitalisering framträder dock kommunala särdrag som begränsar viljan och förmåga till samverkan. Samverkan bygger på en väl etablerad regional kultur där skillnaderna är stora i landet. Detta har stor inverkan och innebär att små kommuner kan ha helt olika förutsättningar i olika delar av landet. När fungerar/fungerar inte samverkan? - Det finns en kultur av samverkan o Historisk enhet, finns gammal gemenskap? - Vilja från centralorten att samverka med de små, och förmåga hos de små att underordna sig och följa centralorten. o o Avståndet till centralort är viktigt Finns alternativ centralort, i regioner med mer än en stor stad verkar småkommuner ha större chans att hitta samverkan (Sorsele där Skellefteå kan 3 https://www.regeringen.se/497ca9/contentassets/ff85a741a1234664808d7e5514177793/uppdrag-omnationellt-stod-till-kommunerna-vid-inforande-och-anvandning-av-digital-teknik-e-halsa.pdf 76

väljas istället för Umeå, jämfört med Härjedalen som endast är hänvisade till Östersund). Av betydelse är hur den stora kommunen ser på samverkan Den stora kommunen kan se den lilla kommunen som partner, som ger ett kompletterande perspektiv och som man kan dela kostnader med, eller som en eftersläntrare som sänker tempot. Den lilla kommunen måste orka att hålla centralortens tempo och vara beredda att välja lösningar och göra prioriteringar som de själva ej beslutat. När samverkan med regionala centra inte fungerar väljer de små kommunerna ofta några grannkommuner istället. Problemet då är om de inte finns någon stark ledare som de minsta kan ta rygg på, att liera sig med jämlika ger inte så stor utväxling. Eftersom alla ofta har samma ingångsvärde i samverkan skapas inte alltid några nya värden. Relationen i landet mellan småkommuner och regionala centrum ser mycket olika ut. Utifrån observationer i fokusgrupperna finns positiva exempel i Gävle/Gästrikland, Falun, Borlänge/Dalarna, och negativa i Jämtland-Härjedalen/Östersund, Jönköpings län/jönköping, Västerbotten/Umeå, Kronoberg/Växjö. Ibland har de regionala centrumen en mer öppen inställning till de allra närmaste kommunerna (som de ser som förortskommuner). Här avviker dock storstäderna, där åtminstone Stockholm och Malmö är utpräglat introverta och inte tar någon större roll i regionerna. Samverkan sker i regel inte utifrån länstillhörighet, utan ifrån mindre enheter som ibland är länsöverskridande. 10.4.1 Små och stora ofta inte kompatibla I ojämlika samarbeten är kommunerna inte kompetensmässigt kompatibla, i Östersund finns digitaliseringsstrateger i varje förvaltning. I Härjedalen finns fortfarande ingen alls. Under samverkan tvingas därför verksamhetschefen i småkommunen ta strategens roll, trots avsaknad av kompetens, och förväntas kunna diskutera direkt med storkommunens digitaliseringsstrateg. Detta fungerar i praktiken inte alls, och är en viktig förklaring till varför små och stora kommuner har svårt att samarbeta. Upphandling Stora kommuner har väldigt olika förhållningssätt till de små kommunerna i länen. I vissa län låter de stora de små vara med vid upphandlingar och låter dem även ställa villkor och prioriteringar, men oftast sätter de stora själva agendan, och låter (oftast) de små delta i avtalet om de vill. Små kommuner tycker ofta att de stora inte tar sitt ansvar, men när de får delta framträder de olika prioriteringarna och förutsättningarna tydligt. Skillnaden består i att de stora är rädda att upphandlingen fördröjs, urvattnas eller misslyckas. De små är rädda för att få något de inte vill ha eller inte klarar av att hantera. För att det skall fungera måste kommunerna kunna mötas, vilket innebär att små måste ha en organisation som gör att de kan ta emot de storas mer avancerade önskemål. De stora måste 77

förstå att det kan finnas fördelar att ha de små med sig (minska kostnad per invånare, få fler perspektiv mm). Ockelbo, i Gästrikland, är ett exempel på när detta fungerar bra. 10.4.2 Gästrikland djupt integrerad samverkan Samverkan med regional centralort har stor potential, och även den stora har fördelar att vinna. I många småkommuner finns missnöje med hur den regionala centralorten leder utvecklingen. Ofta anses det att dessa inte tar ansvar, istället väljer småkommunerna ofta att sluta sig samman med andra mindre kommuner inom länet (och ibland utanför). Det finns dock undantag, mest uppenbart från våra fokusgrupper är exemplet Gästrikland där vi besökte Ockelbo som outsourcat all IT-drift till Gävle (och Sandviken). Det gör att Ockelbo fungerar, i IT-sammanhang, som en stadsdel i Gävle. Det beror dels på en dokumenterat välvillig inställning till samarbete som är förankrad politiskt i Gävle, dels på att Ockelbo har byggt upp kompetensen för att kunna ta emot de ganska utvecklade lösningar som en betydligt större kommun förmår att leverera. Små kommuner kan alltså knappast matcha stora kommuner när det gället hela IT:s förmåga, men finns den kompetens som behövs kan den lilla bli en mottagare och framgångsrikt implementera lösningar, givet att man även har en överenskommelse om driftsamarbete. Denna djupt integrerade samverkan kräver att den lilla kommunen överger visst självbestämmande, då centralorten i kraft av storlek blir dominant när frågeställningarna lyfts. Samtidigt är lagkraven nationella och samarbetet kan ge utrymme för lokala anpassningar i det mer invånarnära uppdraget. Rutiner I Gästrikland möts strategerna i de fyra kommunerna varje månad och diskuterar utveckling, vilket bl.a. innefattar nya e-tjänster. Gävle och Sandviken driver på mest, men Ockelbo och Hofors kan genom sin litenhet se ett bredare och kompletterande perspektiv som inte stoppar vid IT:s bild utan enklare kan överskrida verksamhetsgränser. Orsaken till detta är att man i de mindre kommunernas små organisationer träffas och diskuterar avdelningsöverskridande i högre omfattning. I en bra samverkan är därför såväl de stora som de små vinnare. Gemensam drift och gemensamt överenskomna lösningar kräver dock att det finns en stor tillitkommunerna emellan. Ofta är inte så fallet. De stora anser ofta att de begränsas av de små och de små vill styra själva, förstår inte och kan inte adaptera de storas planer för digitalisering. 10.4.3 Hinder för samverkan - rättvisa Påtagligt ofta poängteras att rättvisefrågan kommer upp i samband med samverkan. Det gäller framförallt när drift skall delas, då det ofta är av stor betydelse att man inte förlorar arbetsplatser. Som exempel kan Härjedalen och Bergs kommuner tas där man i samma moment är tvungen att starta gemensam drift av två bolag, ett på vart ställe, för att samarbetet skall kunna drivas igenom. Samma tankar beskrivs i Eskilstuna där man ser stor vinst i gemensam hantering av löner i 4M (fyra Mälarstäder). För att de två mindre kommunerna inte skall känna sig överkörda verkar de 78

stora (som står för 75% av befolkningen) kunna tänka sig att acceptera att denna verksamhet hamnar helt i Strängnäs eller Enköping. En subjektiv upplevd rättvisa/orättvisa är alltså en betydande faktor, framförallt för mindre kommuner. Det finns dock undantag, som Ockelbo som outsourcat flera funktioner till de betydligt större kommunerna Sandviken och Gävle utan att se det som ett nollsummespel, snarare ett utnyttjande av komparativa fördelar. I värsta fall hamnar kommunerna i fångarnas dilemma enligt spelteori, där ingen förmår förflytta sig till det gemensamt bästa alternativet. Detta trots att det av allt att döma oftast finns ett starkt ömsesidigt förtroende inom samverkansgruppen. Detta tankesätt står i stark kontrast till de tankegångar som gång på gång lyfts fram rörande delning av idéer och lösningar inom digitaliseringsområdet, där mer ambitiösa kommuner anses beredda att dela med sig av sina lösningar till dem som vill använda dem, fritt utan kostnad. På uttrycklig fråga påstår kommunföreträdare att det inte finns någon risk att kommuner istället för att investera då frestas att vänta för att kunna låna av andra. Denna risk bör dock beaktas, då rättvisa spelregler tycks vara viktiga i andra sammanhang. Bäst vore alltså att i alla fall överväga någon form av finansiell återkoppling till dem som står bakom, om Inera skulle börja tillhandahålla en funktion för andrahandsutbyte av digitaliseringslösningar. Mer om denna fråga i ett senare stycke. 10.4.4 Ineras roll? Rådgivning kring samverkansprojekt i regionen Kan Inera hjälpa kommuner till bättre samverkan? Kanske genom att peka ut de områden inom digitalisering där samverkan kan ge bäst utdelning och vilka samverkansstrukturer kommunerna bör lägga fokus på. Inera skulle här via handpåläggning och best practice kunna hjälpa kommunerna att hitta de områden de bör fokusera på. Insatsen kan dels ge blodad tand, vilket kan få regioner med bristande samverkan att få fart på denna, dels ge regioner med framgångsrik samverkan en kreativ inspiration. 10.5 Nationella format för effektivare spridning av inspiration Även om skillnaderna i förutsättningar för kommunerna i landet är väldigt olika har de samma uppdrag, och till stor del samma utmaningar. Det gör att kommunerna kan ha stor glädje av inspiration. Det finns också format för detta och kommuner som skapat en bra lösning är i regel villiga att beskriva dessa. Som exempel kan Helsingborg nämnas, som i samband med nominering till Sveriges digitaliseringskommun bjöd in landets kommuner till seminariedag, och fortsatt nätverkande, vilket bl.a. Vallentuna nappade på. 10.5.1 Ineras roll? I Ineras position som nationell möjliggörare finns det en roll som samordnare kring sådana projekt. Det kan handla om att vi är en anslagstavla för kommuner som vill marknadsföra sig själva, eller att vi tar en mer aktiv roll. 79

Utnyttja nätverk bland ambitiösa De ledande kommunernas främsta initiativtagare har idag ett aktivt nätverkande där dessa med täta intervall informellt diskuterar sina frågor. Det verkar finnas en väldigt generös grundinställning här. Denna kunskap borde kunna fångas upp i ett mer sammanställt format som kanske skulle kunna delges flera. Likt arkitektnätverket. Det skulle även kunna vara utgångspunkt för ett best practice-arkiv. Detta är mycket efterfrågat bland kommuner, både bland de kommuner som inte ännu förstått hur man skall utnyttja digitalisering och för kommuner som gör mycket men behöver fler inspel med bra idéer. För inte ens de bästa kan hålla en hög nivå på alla områden, utan kan vara bäst på något och nybörjare på annat. Best practice/centers of excellence Vi har i vår studie besökt tolv kommuner varav tre har valts ut utifrån kriteriet excellens. Det betyder att kommunen har varit nominerad eller vunnit priser för digitalisering. De tre kommuner vi besökt enligt detta kriterium är Falkenberg, Västerås och Lomma. Alla tre har varit bra överlag men har framförallt utmärkt sig inom något enskilt område. Bakgrunden är självfallet att kommunerna var för sig inte har förmåga att satsa tillräckligt djupt på alla områden. Gemensamt för kommunerna är också att det finns minst en tydlig eldsjäl i ledande position som håller ihop och driver på digitaliseringen i kommunen. Dessutom finns det ett aktivt nätverkande mellan dessa ledande eldsjälar nationellt, med täta kontakter. Antagligen är detta nätverkande en viktig drivande faktor bakom den positiva utvecklingen som skapas i berörda kommuner. Den kraftigaste spridningseffekten är dock begränsad av nätverket, vilket innebär att kommuner utanför inte får samma nytta. Inera skulle kunna sprida effekterna genom en plattform för best practice, och inrätta centers of excellence där någon eller ett par kommuner driver på inspirationsarbetet inom avgränsade ämnesområden. Inera skulle kunna inleda denna process genom att under 2019 anordna en konferens där 3-5 kommuner erbjuds delta genom att i detalj beskriva den process de har valt att fokusera på, till exempel: - Lomma Medborgarportal, hur man länkar in olika system till central plattform och vilka vinster som skapas då, direkt och indirekt. - Falkenberg Arbetssätt och personalens engagemang. - Västerås Hur man skapar ett system för en digital kommun. 10.6 Distansutbildning via video Sedan länge kan kommunerna utbilda inom språk på distans, och det finns även många som samverkar kring detta över kommungränser. Bilden är att distansutbildning via video fungerar bra och att det borde kunna gå att utvidga till alla ämnen, vilket också utreds. Men för kommunerna bedöms att stora vinster skulle kunna uppnås. 80

10.6.1 Ineras roll? Inera kan driva på för att få dessa planer i land då det är en mycket viktig digitaliseringsfråga i skolan. Kring video finns det också en djungel av lösningar, även om Skype är klart störst. Dessutom finns det ofta problem vad gäller handhavande. Kan Inera skapa en anpassad skolvideolösning, och då även inkludera tydliga instruktioner och rutiner kring handhavande? 10.7 Myndighetsstrategi Kommunerna i fokusgrupperna påtalar svårigheten att kommunicera med myndigheter, varken kommunerna själva eller myndigheterna verkar ha någon välfungerande struktur för att detta skall fungera. Problemen visar sig bl.a. genom att: - I nuläget finns flera aktörer som uppfattas ha oklara eller överlappande roller. Situationen är svår och krävande att överblicka för den enskilda kommunen. Många kommuner påtalar därför att de efterfrågar en central aktör. - Kommuner måste arbeta mot många olika myndigheter. Fler än exempelvis regionerna, pga. deras mer mångfacetterade verksamhet, samtidigt är kommunerna mindre organisationer med lägre kapacitet. - Myndigheterna kräver in olika typer av information från kommunerna som både är krävande att inhämta och onödigt omständligt att inrapportera. - Myndigheternas kommunikation till kommunerna behöver förenklas och förtydligas. Det rör frågor som: o o Krav och lagar, vilket är något som strukturerad omvärldsrapportering redan har adresserat. Bidragssökande, departement och myndigheter erbjuder bidrag men de är ibland svåra att överblicka och kommuner missar ibland att söka dessa. Det finns inget egenvärde i att detta skall vara svårt. Kan Inera sammanställa dessa, kanske genom att ha kontakt med källan direkt (Finansdepartementet)? 10.7.1 Ineras roll? I kommunsatsningen finns det, som en strategisk aktivitet, många skäl att stärka relationen mot Sveriges myndigheter med målet att skapa tjänster som innebär att Inera blir en mellanhand i kommunernas kontakter med myndigheter. I myndighetsstrategin ligger för myndigheterna att bli kommunernas naturliga talespart när det gäller digitalisering, vilket redan är en roll SKL har i andra frågor. 10.8 Myndighetsinrapportering av statistik Som presenteras i sammanställningen över våra tjänster efterfrågar kommunerna närmast unisont en tjänst som hjälper dem med statistikrapportering till myndigheter. Gnosjö gör uppskattningen att kommunen månatligen rapporterar in 5000 värden till myndigheter som 81

SCB, Socialstyrelsen, Skolverket mm. En orsak till den omfattande volymen är att statistiken är överlappande, dvs samma faktorer rapporteras i olika format till olika mottagare. Det är ett tungt arbete för bl.a. socialtjänsten och ett område som dessutom utökas hela tiden (bl.a. med tätare intervall). Uppfattningen är att det idag kan liknas vid "insamlingshysteri", då det under de senaste 2-3 åren blivit betydligt mer omfattande. Kommunchefen i Lomma beskrev insamlingen som: "en stor börda, och växande. Samtidigt ger insamlingen även tydliga vinster då kommuner vill kunna jämföra sig med varandra, vilket framförallt gäller politiken som vill kunna göra benchmarking med andra kommuner. Ofta är kraven att leverera in statistik lika stora från den lokala politiken som från myndigheterna. Det går visserligen att göra relativt smidiga exporter av nyckeltal från verksamhetssystemen, men det innebär ändå en krånglig hantering när det skall rapporteras vidare till mottagare. Socialchefen i Lomma förklarar också att myndigheter först kontrollerar med systemleverantörer innan krav ställs, så att de senare kan utveckla funktioner för att stödja export av rätt värde. Trots det blir kommunens arbetsbelastning allt högre. 10.8.1 Ineras roll? Bli myndigheternas motpart (helt eller delvis ta över leverantörernas roll) Myndigheter och systemleverantörer diskuterar utan att kommunerna är direkt representerade, och sedan tar leverantörerna ibland betalt för de anpassningar som krävs. Risken i upplägget är att de finns en part som vill ha maximalt med information (myndigheter) och en som vill ha intäkter (leverantörer), medan den part som betalar och det skapas merarbete för (kommunerna) inte är representerade. Inera kan vara kommunernas part i dessa diskussioner, vilket också kan vara en bra plattform för att kunna ta ett grepp över leverantörer, standarder och kommungemensamma lösningar. Inera kan dessutom bli en part i dessa forum för att kunna skapa en tjänst för inrapportering. Det behövs en möjlighet att påverka formatet för inrapportering och bli den naturliga motparten för myndigheterna, en motpart som verkligen representerar kommunerna. Skapa tjänst för (halv)automatisk myndighetsinrapportering med hjälp av Plattformen för öppna data En tjänst av detta slag kan bygga på automatisk inhämtning direkt i kommunernas verksamhetssystem, och överföring i rätt format till respektive mottagare i respektive myndighet. Automatiserad inhämtning ställer dock höga krav på tjänsten, givet att kommunerna har olika verksamhetssystem och att dessa uppdateras med jämna mellanrum. Ett alternativ är en webbtjänst där kommunerna själva exporterar in sina värden men där dubbletter och historiska serier gör att man inte behöver fylla i uppgifter om samma faktorer vid upprepade tillfällen. Vinster med sådant upplägg skulle vara: - Att värden automatiskt delas mellan olika enheter på en kommun, genom att dessa automatiskt dyker upp för alla när någon annan medarbetare redan fyllt i månadens värde. 82

- Att det genom historiska serier, datum, metavärden går att räkna om ett värde för ett sammanhang till det format som samma värde skall rapporteras i ett annat sammanhang. Leverans till myndigheter sker sedan i automatiserade paket till förutbestämda mottagare vid givna datum. Tjänsten kan också skapa automatiska påminnelser och varningssignaler för värden som avviker på misstänkt sätt. Använd Plattformen för öppna data enkelt och skapar positiva bieffekter Denna myndighetsinrapportering kan antagligen skötas via Plattformen för öppna data, vilket då innebär att den strukturerade data som inhämtas genom mallen även tillgängliggörs offentligt. Det i sin tur gör att den privata marknaden kan skapa tjänster utifrån aktuellt och strukturerade data för landets samtliga kommuner. - Det skulle exempelvis kunna handla om en gratistjänst för detaljerad jämförelsemöjlighet för samtliga skolor, förskolor, gymnasier i alla landets kommuner. Kommunerna får dessutom, på köpet, en effektiv, transparant och publik granskning av den egna verksamheten med tydlig benchmarking, vilket inte minst lokal politik ofta efterfrågar. - Benchmarking mot andra kommuner kan påskynda egen utveckling. Tjänsten skulle även kunna innefatta sådant som inte är krav från myndigheter. - Kommuner ökar sin transparens. - Kommunerna får ökad kontroll över hur kommunen beskrivs. - Kommunerna kan hitta sin perfekta benchmarking som kan inspirera, och kanske även leda till framtida perfekta samarbetspartners. Viktigt att tänka på: Tjänst som rapporterar in till Plattformen för öppna data kräver att integritetsfrågan tas i beaktande, - Skall statistik rapporteras lika för offentligheten respektive myndigheter? - Skall det vara olika spår? 10.9 1177 Vårdguiden för kommunala tjänster Många kommuner vill kunna använda 1177 Vårdguiden e-tjänster för kommunala tjänster. Som visas i avsnittet om våra tjänster har frågan ställts till nästan alla fokusgruppskommuner, och intresset är stort. Frågan har även vid flera tillfällen kommit upp spontant vilket ytterligare stärker bilden av en efterfrågad funktion. Generellt är det kommuner som befinner sig ganska långt fram inom digitalisering som ser fördelarna med att använda 1177 Vårdguiden. Samtidigt är det främst kommuner som befinner sig tidigt på digitaliseringsresan som uttrycker sig mest skeptiskt. Det kan tyckas vara märkligt, givet att de senare är längst ifrån att på egen hand kunna leverera den typ av tjänster som 1177 Vårdguiden e-tjänster skulle kunna tillhandahålla. När man diskuterar frågan är det dock tydligt 83

att insikten om problematiken spelar stor roll, och denna har ofta inte nått eftersläntrarna. Dessa ser snarare att de inte vill att den egna webbplatsen skall förlora rollen som nav för invånarna i kommunen. 10.9.1 Exempel Som exempel refereras till några kommuner som spontant lyfte att 1177 Vårdguiden borde kunna användas kommunalt: Falkenberg Falkenberg vill ha 1177 Vårdguiden för all offentlig verksamhet, 1177 Vårdguiden är ett väldigt starkt varumärke som skulle kunna vidgas och få nytt innehåll o Vidga e-tjänsterna till så många kommunala områden som möjligt. Boka syokonsulten, skolsköterska, bygglovshandläggare, socialsekreterare etc etc. Falkenberg vill bli en aktör som producerar innehåll i en sådan tjänst, vilket också innefattar att bli NPÖ-producent och att i verksamheten lägga ut bokningsbara tider. Eskilstuna Nationell lösning för mina sidor. Tjänst där alla tjänster som omfattar en invånare samlas. Ett nav där olika källor samlas in och görs tillgängliga och som sedan kan tillgängliggöras i olika format för olika mottagare, inklusive invånaren själv. Tjänsten visar individens alla samhällskontakter tillsammans med historik och möjlighet att ge godkännande etc. Mina sidor kan vara ett utvecklat 1177.se/e-tjänster. 10.9.2 Socialtjänsten i störst behov Socialstyrelsen visar i sin årliga studie av kommunernas digitalisering 4 hur socialtjänsten i kommunerna har störst problem att adoptera de tekniska möjligheterna, nedanstående citat från rapporten illustrerar problemet: Utvecklingen av e-tjänster inom socialtjänsten går långsamt. Att inte erbjuda den enskilde möjligheten att kommunicera, boka tid med sin handläggare eller ansöka om bistånd digitalt innebär en begränsning för den enskilde att själv styra över sin kontakt med socialtjänsten. Många andra samhällsfunktioner har öppnat upp för självservice och digitala kommunikationskanaler, vilket medför att kontakterna mellan den enskilde och myndigheten till större del sker på den enskildes villkor. Resultatet visar att socialtjänsten inte följer med i denna utveckling och att möjligheterna till kontakt med socialtjänsten begränsas för grupper och individer. 4 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/20927/2018-4-11.pdf 84

10.9.3 Ineras roll? Detta arbete har som bekant redan påbörjats. Efterfrågan har dessutom redan undersökts på annat håll, det specifika behovet hos kommunernas socialtjänst har då också påtalats. Kommunernas utgångspunkter i frågan är dock olika. För vissa kommuner verkar det viktigt att behålla kontroll över sina invånare, vilket gör att man kan behöva ge möjlighet att logga in från kommunens egna webbplats. Flera andra kommuner, som Falkenberg, vill gärna släppa tjänsterna lokalt. Kommunen ser heller inte problem kring varumärket. Det är istället viktigast att det skapas en nationell central tjänst, som alla känner till. Nyttjande av den gemensamma tekniken är då bara en del av vinsten, varumärket 1177 Vårdguiden den andra. Gällande varumärket är det därför viktig att ha en tydlighet, med väl underbyggda argument, så att inte diskussionen går Inera ur händerna. 10.10 Personal Som beskrivits i avsnittet om strategihjälp är personal med kunskap en direkt kritisk faktor. Och som visas i omvärldsanalysen är arbetsmarknaderna i landet i grunden så olika att förutsättningarna för landets kommuner knappt ens går att jämföra. I extremlägena omfattar lokal arbetsmarknad drygt 1000 personer, eller nästan 1,5 miljoner personer. Andelen högutbildade på de små arbetsmarknaderna är dessutom kring hälften av det nationella genomsnittet, vilket ytterligare försvårar rekrytering av högkvalificerad personal. I småkommuner i glesbygden krävs med få undantag att den nya medarbetaren hittas i en annan arbetsmarknadsregion och fås att flytta till kommunen. Det säger sig själv att det är en övermäktig uppgift, inte minst då arbetskraft med specialistkompetens inom digitalisering är en bristresurs i hela landet. Om det finns kompetens på den lokala arbetsmarknaden går det dock normalt att locka den till kommunal verksamhet, trots att lönenivån är lägre. Ett flertal kommuner beskriver hur attraktivt det bedöms vara att arbeta med samhällsnytta. Det innebär att större kommuner, eller kommuner i större arbetsmarknadsregioner i regel hittar sin personal. Summa summarum är detta ytterligare ett exempel på hur skillnaderna mellan stor och liten, centrum och periferi ökar steg för steg. Medan de stora kommunerna når kritisk massa och hittar rätt kompetens så att digitaliseringens dynamik kan få fart står de små kvar på perrongen utan biljett och ser tåget försvinna. 10.10.1 Rekryteringens betydelse Utöver storstädernas stora och högutbildade arbetsmarknad skapar också mångfalden möjligheter. Med många olika arbetsgivare med olika specialområden kan kunskapsspridningen gå snabbt. Vallentuna, som exempel, har vintern 2018/19 anställt en digitaliseringsstrateg för socialtjänst som kommer från Järfälla. Denna strateg har arbetat med robotlösningar i Järfälla vilket gör att hen kan ta med sig lösningen till Vallentuna och på det vis avsevärt skynda på utvecklingen. Samma kommun har också från en grannkommun lockat över medarbetare som kan utveckla kommunens arbete med digitala lås. 85

Dessa exempel visar på betydelsen av en stor och rörlig arbetsmarknad som finns i storstäderna, där avstånden mellan kommunerna är så små att medarbetare till och med kan välja mellan olika kommunala arbetsgivare. Det innebär att spridningen av kunskap kan gå mycket snabbare. Situationen ser helt annorlunda ut utanför landets storstadsregioner där kunskapsöverföring på djupet mellan kommunala arbetsgivare är mycket mer ovanligt. 10.10.2 Effektiviseringar ser olika ut Digitaliseringen har givit tydliga vinster. Det är dock svårt att med hjälp av den effektivisera bort rena tjänster i små kommuner, då medarbetare i regel har flera olika uppgifter som inte kan fördelas ut på andra personer. På lite längre sikt kommer dock vinsterna ändå eftersom man kan utnyttja utrymmet som skapas för att dämpa kommande behov av rekrytering. I större kommuner kan man alltså i högre grad plocka ut digitaliseringens vinster direkt, medan man i mindre kan behöva lite längre sikt för att ta hem dessa. Möjligen är detta en faktor som dämpar digitaliseringskraften i mindre kommuner, vilket i så fall är ytterligare ett problem som kan leda till att de större kommunerna fortsätter att dra ifrån de mindre. Alltså utöver att de större har möjlighet att räkna hem fasta investeringskostnader, att de har lättare att hitta IT-kompetent personal etc etc. 10.11 Systemleverantörer Det finns ett omfattande missnöje med de privata leverantörerna av verksamhetssystem. Kommunerna är överlag missnöjda med de verksamhetssystem som finns på marknaden. Missnöjet grundar sig i flera olika förhållanden: - Ålderstiget, 80/90-tals teknik i vissa sammanhang. - Leverantörerna är överlag lika dåliga. - Upphandlingen är komplicerad och införandet omständligt. Missnöjet har upprepats i en stor mängd av fokusgrupperna och den generella bilden är att problemet inte kommer att lösa sig om man bara skall förlita sig på leverantörernas vilja och förmåga. 10.11.1 Avsaknad av standarder Det handlar inte bara om funktionella brister, det är också bristande utbytbarhet och anpassningar som irriterar. Framförallt efterfrågas standardisering så att lösningar kan delas mellan kommuner. Behovet av standarder växer dessutom dramatiskt, som effekt av framväxande välfärdsteknik som måste kunna kopplas till verksamhetssystem. Idag krävs ofta helt individuella anpassningar för varje ny funktion, vilket de facto stoppar införandet eftersom det blir för dyrt eller helt enkelt inte är intressant för leverantören av verksamhetssystemet att införa. 86

Exempel: effekt av avsaknad av standard Vallentuna kan inte kopiera lösningar Vallentuna har haft ingående inspirerande kontakter med Helsingborg och fick kopiera lösningar (Helsingborg erbjöd detta kostnadsfritt). Det visade sig dock att Vallentuna tvingas utveckla funktionalitet på egen hand, eftersom de inte har samma kombination av verksamhetssystem som Helsingborg. Avsaknad av standarder innebär alltså betydande samhällsekonomiska förluster. Problemet innefattar antagligen även hur verksamhetssystem är konfigurerade och anpassade vilket gör det näst intill omöjligt att hitta en tvilling som man kan byta lösningar med. Gnosjös system som inte tillåts av lagstiftning Inom vissa områden säljer leverantörer system som inte är i samklang med lagstiftningen. - Gnosjö skulle köpa system för digitala prov, detta fick dock avbrytas då det inte fanns någon leverantör som uppfyllde kraven som SKL och Skolverket ställer. Microsoft kan inte ses som norm Det finns ett tydligt fokus på Microsoftprodukter i myndighetssverige. Detta stämmer dock dåligt med verkligheten i den kommunala sektorn. Bakgrunden är att Microsoft inte har så stor marknad inom mobila produkter, vilket är utgångspunkten inom merparten av de kommunala verksamheterna. Om man nu tänkt att verksamheten verkligen skall bli digitaliserad behövs en läsplatta, en bärbar dator funkar inte i vård/omsorg. 10.11.2 Bristande beställarkompetens hos många kommuner En återkommande fråga är hur privata leverantörer inte levererar som önskat. En bakomliggande orsak är rimligen bristande beställarkompetens hos kommunerna, vilket i sin tur kan bero på att leverantören inte förstå hur komplex kommunens verksamhet är. Resultatet blir missnöje hos kommunen som anser sig vilseledd och leverantörer som kanske bara erbjuder ytterligare anpassningsarbete mot löpande räkning. Ibland uppstår denna typen av problem på grund av att upphandlingen gjorts utan att kommunens egna IT-kompetens involverats, ibland uppstår den trots att den egna kompetensen utnyttjats. Det är helt enkelt ett problem som måste hanteras på alla sätt för att minimera riskerna. 10.11.3 Ineras roll? Verksamhetssystemen och leverantören håller alltså ofta inte tillräcklig nivå enligt kommunerna. Inera kan hantera detta genom att sätta standarder så att leverantören uppfattar kraven. Ett mer grundläggande problem är att hela verksamhetssystemen antagligen måste förändras på djupet, Inera kan fråga sig hur vi kan stödja en sådan process. Kanske kan vi även skapa förutsättningar för att nya aktörer skall vilja närma sig marknaden? Inera har oavsett en roll att spela här för att göra det enklare för båda parter genom att etablera tydliga standarder så att målet om interoperabilitet kan nås. 87

10.12 Testmiljöer Många större och ambitiösa kommuner har egna testmiljöer för välfärdsteknik som ger flera olika fördelar, testmiljöerna kan var en demolägenhet eller möjligheter att i en skyddad miljö kunna pröva nya tekniska lösningar. Som exempel kan tas Göteborgs testlägenhet eller Västerås Mistel innovation. Fördelarna med detta är flerdimensionella, innefattande: - Kommunikation om teknikens möjligheter, Falkenberg beskrev exempelvis hur framgångsrikt det varit att ta politiker till Köpenhamns testmiljö för att illustrera hur man kan arbeta med teknik, vilket nästan direkt resulterade i beslut om nya projekt. - Plattform för möte med näringslivet, där offentligt och näringsliv kan mötas, förstå och utveckla varandra. - Etablera rätt bild hos näringslivet så att företag vågar satsa och ser långsiktighet. - Produkttester som leder till snabbare och bättre utveckling av framgångsrika tekniska hjälpmedel som kan införas i välfärden. Eftersom testmiljöer i praktiken är förbehållet de stora och mest ambitiösa kommunerna kan dessa i sig fördjupa de relativa skillnader mellan landets kommuner, då det framförallt ger utvecklingskraft åt dem som arbetar närmast testmiljön och dem som redan befinner sig på en avancerad nivå. Bengtsfors beskrev testlägenheten i Göteborgs kommun, som de besökt, som väldigt avlägsen utifrån deras perspektiv, då de saknade nästan alla grundläggande förutsättningar för att kunna ta del av det som uppnås. Det betyder att det inte räcker att bjuda in utomstående kommuner, eftersom nivån som sätts i testmiljön anpassas till nivån i dess hemkommun och inte till andra kommuner. 10.12.1 Ineras roll? Kommuner delar gärna med sig av sina lösningar. Kan Inera utveckla kommunernas möjlighet att göra detta genom att skapa en arena där kommunerna kan marknadsföra sig själva sprida de resultat de funnit, och hur de tänker använda dessa för att utveckla sina tjänster. Inera kan också ha en större förståelse för hur små kommuner tar emot dessa budskap och hjälpa till med att hitta vägar att utnyttja tekniken som utvecklas i testmiljöerna. Testmiljöer kan med fördel inbegripas som komponent i best practice och centers of excellence. 10.13 Handelsplats för utvecklade lösningar Nästan alla kommuner i fokusgrupperna har lyft fram det orimliga i att 290 kommuner skall utveckla sina egna lösningar. Många ser istället Inera som en aktör som skulle kunna ta över denna roll, och det är självfallet även vad som till viss del kommer att ske. Kommunerna har dock en egen kapacitet som behöver användas fullt ut även i framtiden. Det finns därför ett behov av ett format som innebär att denna kapacitet fångas upp och utnyttjas på bästa sätt, i ett nationellt perspektiv. 88

10.13.1 Underlätta delning av idéer och lösningar De kommuner som har nått långt idag har gjort det genom att på eget initiativ utveckla egna lösningar. Detta har genererat omfattande fasta kostnader och stora arbetsinsatser. Många av dessa lösningar kan egentligen implementeras i andra kommuner utan tillnärmelsevis lika stora kostnader. I princip alla kommuner uttrycker att de gärna låter sig inspireras av varandra, och gärna delar med sig av sina lösningar eftersom de inte konkurrerar med varandra. Vissa kommuner säger även att de har försökt sälja sina lösningar. Delning och inspiration mellan kommuner är antagligen en väldigt viktig komponent för en framgångsrik digitalisering (vid sidan av lösningar som Inera levererar och marknadens erbjudande). För att delning skall fungera behövs dock: 1. En vilja från producentkommun att tillhandahålla lösningen 2. En plattform som presenterar lösningen (och andra lösningar) 3. Möjligheter att införa andra kommunernas lösningar (modulärt) En drivkraft skulle vara om ekonomiska incitament kan nyttjas. Vet kommuner att de kan få betalt ökar viljan att presentera lösningarna. Dessutom ökar antagligen även investeringsbenägenheten. Utöver att sprida tjänster innebär handel också att komparativa fördelar kan få utrymme, vilket gör att de ganska smala spetskommunerna kan fokusera på det som de redan är bra på och sprida de lösningarna till flera kommuner, samtidigt som även spetskommunerna kan köpa tjänster inom områden där de inte är framträdande. 10.13.2 Dela Digitalt SKL har en plattform för att dela digitalt sedan en tid. Att kommuner inte lyft fram denna funktion i fokusgrupperna antyder dock att tjänsten inte uppfyller de behov som ställs i ovan nämnt sammanhang. Det kan handla om att det behövs en tydligare central handpåläggning vilket bland annan kan innefatta att standarder är ett så stort problem att utbyte inte fungerar. 10.13.3 Ineras roll? Att bygga ett torg/handelsplats och arrangera sammanhang (seminarier etc) där kommunerna kan presentera sina lösningar skulle kunna bli Ineras uppgift. En viktig komponent skulle då även kunna vara förpackningen, så köparen får rätt information kring vad som erbjuds. Lämpligen bör torget/handelsplatsen inordnas med SKL:s Dela Digitalt, vilket gör att Inera genom att bidra med sitt uppdrag kan öka tjänstens utväxling. Standarder blir en språngbräda Punkt 3 Möjligheter att införa andra kommuners lösningar är ytterst viktig för att skapa en fungerande marknadsplats. Det kan Inera driva på genom att etablera tydliga standarder, för att kommuner skall kunna utbyta funktioner direkt med varandra, så deras IT-system blir modulära. 89

Tydliga och etablerade standarder och en handelsplats för lösningar har potential att skapa en kraftfull dynamik där kommunerna blir mer benägna att göra offensiva satsningar, eftersom det finns fler möjliga vinster än det som skapas inom kommunen. Handelsplatsen ger också Inera ett positivt maktmedel för att driva igenom standardanpassning (en morot ). Jämnar ut skillnader Delning av lösningar kommer att skapa mer jämlika villkor. Idag beror utvecklingen på förmåga att hantera fasta kostnader och tillgång till kvalificerad arbetskraft, vilket är något som små kommuner på landsbygden presterar dåligt inom. Lösningarna som skapas kommer att finnas på flera nivåer och då utbudet rimligen blir störst för lösningar som ligger på de tidiga stadiernas digitalisering kommer det att bli enklare för eftersläntrare att komma ifatt, än för högpresterande att utveckla nytt. Inera kan därför genom en handelsplats och en genuin satsning på standarder, som gör lösningarna på handelsplatsen köpbara, skapa förutsättning för en digitaliseringsutveckling som omfattar hela landet. Och som i sin grundläggande dynamik leder till mer jämlika förutsättningar för kommunerna, vilket alltså är tvärt emot situationen idag där volym och kompetens skapar dynamik för stora kommuner och utgör hinder för de små och isolerade. För att undvika en position som Inera inte får inta, som återförsäljare av andras produkter, kan handelsplatsen utformas som ett torg där var och en säljer sina lösningar men enligt ett format, som Inera utformar, som gör det enkelt för köpare att bedöma varorna. För att tala bildligt, säljarna tar med sig och presenterar sina egna varor, men tvingas anpassa sig till torgståndens placering, utseende och öppettid. Ekonomisk ersättning Eftersom ekonomisk ersättning skulle kunna vara en komponent kan Inera få svårt att ta rollen som försäljare av kommunala lösningar. För att lösa den frågan kan man skissa på en modell där vi endast tillhandahåller handelsplatsen och villkoren på densamma. Villkoren kan röra hur tjänsterna presenteras, hur standarder beskrivs och en prissättning som uppfattas som transparent. Vi vill ju inte att kommunernas altruistiska vilja att hjälpa varandra skall bytas till misstänksamhet och girighet. Till villkoren kan även finansiering av handelsplatsens kostnader inkluderas (procentuell avgift på försäljning). Inkludera privata alternativ På handelsplatsen inkluderas självfallet lämpligen även privat utvecklade tjänster, som har genomgått upphandlingsprocess och som följer standard uppsatt av Inera/Kommentus. På så vis får Inera även ett maktmedel mot leverantörerna vad gäller standarder. 10.13.4 Från fokusgrupperna Malmö - Hjälpa kommuner att utbyta lösningar (citat) Inera måste hitta annan strategi för att möta kommuner, jämfört med hur man möter regioner. Inera kan inte alls ha samma handpåläggning givet skillnaden i volym när vi går från 21 regioner till 311 regioner och kommuner. 90

Ett bra angreppssätt vore att utnyttja de stora kommunernas lösningar och ta hand om dessa och sedan hjälpa till att sprida lösningarna. Bakgrunden är att systemleverantörerna inte kan uppfylla rollen att inspirera kommunerna, de flesta är praktiskt taget 1990-tals system. Leverantörerna har varken förmåga (eller vilja?) att ge kommunerna det som de behöver. Kommunerna har redan idag tvingats att utmana marknaden och helt på egen hand utveckla lösningar, lösningar de gärna delar med sig av. Så egentligen finns en open source kultur redan idag. Dock finns ingen struktur för hur dessa lösningar skall bytas mellan kommuner. Oftast handlar det om personliga kontakter och slump när så ändå sker. Inera skulle här kunna skapa ett torg där kommuner kan se vad som finns och sedan välja det som passar dem. Exempel finns i Norrland där Sundsvall mfl. har etablerat en open-e (source) plattform, så att det blir lätt för alla att ta del av andras lösningar och bedöma om lösningen passar. Det är en viktig nationell angelägenhet, dels av kostnadsskäl (alla skall inte behöva utveckla var för sig), dels för att det inte finns någon marknadsaktör som vill utveckla den typen av tjänster som kommunerna behöver, enligt en affärsmodell där kommunerna kan dela på kostnaderna. Breda standarder är en förutsättning Ineras arbete för standarder är som sagt viktigt för att nå framgång, effekten av avsaknaden av sådan illustreras av Vallentunas erfarenheter: Vallentuna har haft ingående inspirerande kontakter med Helsingborg och fick kopiera lösningar (Helsingborg erbjöd dessa kostnadsfritt). Det visade sig dock att Vallentuna tvingas utveckla samma funktionalitet på egen hand, eftersom de inte har samma kombination av verksamhetssystem som Helsingborg. Avsaknad av standarder innebär alltså betydande samhällsekonomiska förluster. Och problemet innefattar antagligen även hur verksamhetssystem är konfigurerade och anpassade vilket gör det näst intill omöjligt att hitta en tvilling som man kan byta lösningar med. Antagligen kan denna anpassning ske steg för steg. I första skedet kan Inera på handelsplatsen tydligt informera kompabilitet, dvs. vilka verksamhetssystem och vilka varianter som är kompatibla med varje erbjuden lösning för att i nästa skede påverka standarder för att skapa en modulär tjänst där kommunerna till sist kan välja obegränsat vilka komponenter de önskar köpa. 10.14 Den smarta staden Den smarta staden är i huvudsak jungfruligt område som många av landets större städer nu planerar för. Stadsbyggnad generellt, liksom byggsektorn, är sena in i digitaliseringen. Men det finns ingen som tvekar om att processen nu rör sig och att vinsterna som skapas blir substantiella. Den smarta staden lyfts dessutom även av flera krafter än effektivisering och bättre tjänster, då även miljö är en högprioriterad fråga. 91

10.14.1 Smart stad målgrupp Den smarta staden är inte en fråga som diskuteras i alla kommunhus på samma sätt som digitalisering i skola, vård och omsorg, och kommer antagligen inte heller få riktigt samma spridning. Storstäder och de stora städerna Det är främst storstäderna och de stora städerna som utvecklar funktioner för smart stad. Orsaken är naturlig då dessa upplever trängsel och dessutom har en kritisk massa som gör investeringarna lönsamma. Därutöver är det i praktiken en grundförutsättning att orten befinner sig i en expansionsfas som i sig kräver investeringar, investeringar som då kan utformas på det mest intelligenta sättet. Detta inkluderar då även upprustning av befintligt fastighetsbestånd. Landsbygdsorter med besöksnäring Det finns dock undantag i regeln att satsningar i smart stad endast berör stora orter. Stora fördelar kan även skapas i kommuner på landsbygden i den mån de har omfattande besöksnäring. Åre utvecklar exempelvis funktioner för övervakning av soptummor, parkeringsplatser mm. Gemensamt för kommuner med besöksnäring är stora säsongsavvikelser där smart övervakning av tex. containers fyllnadsgrad kan vara intressant (inte minst givet de stora avstånden i kommunen). Man skulle kunna säga att landsortskommuner med besöksnäring är en egen nisch inom smart stad där varierad belastning inom några tydliga områden kombineras med långa avstånd. Det innebär stora potentiella positiva effekter, både ekonomiska och servicemässiga. 10.14.2 Ineras roll? Det finns därför goda argument för att Inera redan i närtid överväger att ta steget till stadsbyggnadsområdet. Främsta orsaken är att det som inte görs nu antagligen kan blir väldigt svårt att få till stånd senare. Kan Inera snabbt ta en roll inom den smarta staden så att standarder kan etableras är fördelarna därmed många. Det bör också vara enklare att etablera dessa innan kommunerna bundit upp sig i olika system, vilket de kommer att ha gjort inom en inte allt för avlägsen framtid. D.v.s. när de tekniska lösningarna redan fysiskt har byggts in i städerna Jämfört med alla de vinster som kan uppnås med digitaliserade gemensamma system i exempelvis skola och vård/omsorg består den smarta staden även av infrastruktur, och då transporter till sin natur är ämnade att förflytta sig är behovet av nationella lösningar antagligen allra störst där. Inera skulle antagligen inte heller behöva ta på sig någon jättestor roll, det som behövs nu är nog mest att det skapas ett enhetligt regelverk för standarder och (kanske) hjälp till upphandling. Inera kan kroka arm med Trafikverket, Transportstyrelsen och Energimyndigheten som redan tagit positioner i frågan. Inera skulle då kunna ta rollen som länk till kommuners perspektiv och verklighet. 92

10.14.3 Exempel Smart stad handlar om ett brett spektrum av funktioner inom bl.a. fastigheter och infrastruktur. Det handlar om allt från teknik som skapar förutsättningar för självkörande fordon i städer till fastigheter som är mer energieffektivare. Smart stad-funktionalitet har självfallet också en tydlig inverkan på våra kärnområden vård, omsorg och skola. Inte minst eftersom digitaliserad verksamhet bör utföras i fastigheter lämpade för syftet. Ett exempel på en smart stads-funktion som är under utveckling är s.k. geostaket. Geostaket Ett exempel på en teknik som idag befinner sig mellan teststadiet och införande på några ställen är geostaket. Geostaket är en teknik som sätter villkor för fordons tillgång till offentliga miljöer/vägar. Det kan innefatta fartbegränsningar, drivmedel mm. Exempelvis kan fordon med hybriddrift då automatiskt gå över till el när de passerar en viss gräns (tex landsvägsbuss på väg in i staden eller lastbil som skall leverera). Andra fordon kan stoppas helt där de inte får köra, vilket kan bli väldigt aktuellt i framtida miljözoner för privatbilism. Trafikverket har här redan lagt fram en nationell plan som beskriver hur forskning, lagstiftning, datainsamling för digitala kartor och internationell samordning skall fortsätta. Inera skulle här kunna bistå kommuner med: - Tolkningar och uppdateringar av hur dessa villkor ser ut och utvecklas. - Etablera gemensamma tekniska standarder som uppfyller Trafikverkets krav. - Samarbete med Trafikverket. - Benchmarking med kommuner i framkant av utvecklingen. - Initiera gemensamma upphandlingsprocesser med SKL Kommentus. 10.15 Arbetssätt Lomma visar genom sin tjänst Mina ärenden hur digitalisering av processer (dvs sådant som i första hand inte kan kopplas till verksamhetssystem) kan vara ett effektivt dubbeleggat vapen, som både effektiviserar genom att manuella moment försvinner och tvingar fram nya arbetssätt i kommunens verksamheter. Detta lyfter frågan om att i nationella digitala tjänster inkludera rutiner för arbetssätt. 10.15.1 Ineras roll? Kan vi i tjänsterna vi erbjuder även inkludera instruktioner om fungerande arbetssätt, som har utformats utifrån hur den digitaliserade tjänsten är uppbyggd, adresserar vi inte endast den ena sidan av utmaningen utan båda sidor. Detta behövs för att skapa genomslag. Denna kompetens finns också till viss del på Inera genom erfarenheter från bl.a. enheten Utveckling & Design och UX-designers. 10.16 Ineras styrning 93

10.16.1 Programrådet Programrådet når ännu inte fram. Ett flertal kommuner vi besökt upplever bristande funktionalitet rörande programrådsrollen. Ofta förkommer ingen kommunikation rörande Inera trots frekventa kontakter (tex Jönköping, uttryckt av Gnosjö), ibland finns inte kontaktytorna trots länsgemenskap (tex Sörmland, uttryckt av Eskilstuna). Och ibland saknas kanske kompetensen hos ledamoten för att förstå och kommunicera frågorna. Kunskapen i kommunerna om hur programrådet fungerar och hur frågor kan lyftas till detta är också mycket begränsad, vilket i sig är ett bevis för att strukturen har problem. Dvs. kan programrådsledamoten inte ens kommunicera hur processen skall gå till så är det inte konstigt att inga frågor lyfts. Programrådet fungerar helt tydligt ännu inte som avsett. Det har vi sett på flera plan. Till och med utifrån inbjudningarna till fokusgrupperna i denna studie, som gick ut via programrådet men på många stället hade svårt att nå tänkt mottagare. Det kan dock även finnas andra strukturella problem i programrådet. Eskilstuna uttryckte problematiken på detta sätt: Små kommuner måste självfallet känna sig representerade. Men när små kommuner företräder programrådet i län, istället för de större kommunerna, skapas också problem. Dessa kan innefatta bristande förståelse för digitalisering, vilket i sig kan göra att den största kommunen väljer att sköta sig själv (och inte tar något ansvar för övriga kommuner). Rättvisetanken är felriktad, ges rollen till största kommunen kanske den tar mer ansvar, eftersom den största då tvingas kommunicera (och kanske även besitter större kompetens?). Tanken är inte att de stora skall köra över de små, istället kan ledarskap av de stora ge draghjälp åt de små, eftersom vi stora har mer kompetens och mer muskler, Administrativ chef Eskilstuna. 10.16.2 Tydlig inriktning, transparens och tidsplan Inera behöver vara mer tydlig med vad som Inera kommer att göra, i större detalj än idag. Ledorden bör vara tydlighet i inriktning, transparens och tidsplan. Orsaken är att kommunerna måste kunna planera för vilka satsningar som de själva bör prioritera. Självfallet är detta problematiskt givet Ineras processer, men för kommunerna skulle det vara mycket bra om Inera lägger upp tydliga planer med hålltider och deadlines för specificerade nya planerade projekt, på kort och medellång sikt (och lång sikt om möjligt). 10.16.3 Fungerar förankringsprocessen? I fokusgrupper påtalar många kommuner behov av vägledning, i betydelsen att de inte anser sig förmögna att förstå vilka insatser de själva har störst potentiell nytta av. Om förutsättningen då är att 60 procent skall godkänna en satsning, trots att många inte förstår den, finns ett problem. Dessutom, eftersom skillnaderna mellan kommuner i storlek och förmåga är större än för regioner kan specifika behov som är väldigt viktiga för små kommuner också få väldigt svårt att nå vare sig 60 procent av antalet kommuner eller av landets befolkning. Det finns alltså skäl att anta att 60 procents-regeln inte ger tillräcklig uppmärksamhet för små kommuner. Och då huvudproblemet är att dessa inte kan göra nödvändiga nyttobedömningar, 94

kan det behövas en central funktion som kan driva dessas intressen. Det också är något som småkommuner i fokusgrupperna efterfrågade. Slutligen. det kan också rent praktiskt finnas betydligt större utmaningar att få accept av kommuner som motsvarar 60 procent av befolkningsunderlaget i 290 kommuner än av 60 procent av 21 regioner, inte minst då det i det senare fallet kan göras betydligt mer handpåläggning. 10.16.4 Inera, att göra? Programrådet Kan vi utvärdera programrådets funktion? Det skulle gå att göra en enkät där man tillfrågar landets kommuner om hur väl de känner till programrådet, vilken typ av information som har kommunicerats, vilken konkret nytta de känner att de haft av Inera etc. Sedan kan vi se vilken struktur som bäst fyller syftet. Beslutsprocess (förankring av nya tjänster) Bra beslut kräver upplysta beslutsfattare. I fokusgruppsstudien framträdde en tydlig bild av bristande kunskap inom digitalisering i landets småkommuner. Det skapar flera problem, dels kan bristande kunskap vara en stoppkloss för de välmotiverade satsningarna som behöver göras då många inte förstår dessa nyttor, dels leder det till att små kommuner inte kommer att kunna företräda sig själva och de väldigt specifika behov som finns hos landets små landsbygdskommuner. I ett flertal fokusgrupper påtalades också att Inera behöver hjälpa dem förstå vad som behöver göras, och gärna ta en väldigt aktiv roll genom tydliga rekommendationer. Det innebär en roll som inte är helt förenlig med beslutsprocessen där kommunerna förväntas kunna föra sin egna talan helt och hållet. Situationen försvåras dessutom ytterligare av den stora mängden kommuner som gör att individuell handpåläggning från Inera i beslutsprocessen är mycket svårare än för regionerna, som beslutsprocessen ursprungligen utformats för. Ett sätt att hantera dessa utmaningar skulle kunna vara att kommunförbund regionalt eller Inera centralt tar en aktivare roll i beslutsfattandet genom att i någon form företräda kommuner som är villiga att överlåta sin rösträtt. 10.17 Den privata marknaden Kommunerna blir överlag tveksamma när Inera beskriver hur vi skall undvika att konkurrera med marknaden, och bara verka där marknadslösning saknas eller fungerar dåligt. När vi förklarar vad som menas med fungerar dåligt lugnas de något, men det är en töjbar formulering och många håller inte med om vår tolkning. Utgångspunkten för kommunerna är att marknaden inte löser deras problem då de privata företagen inte klarar av helhetsproblematiken och därutöver är för kortsiktiga, och i förekommande fall närmast oseriösa. Många kommuner har också ett kunskapsunderläge inom IT-området, samtidigt som företagen alltså inte förstår kommunens komplexa verklighet. 95

10.17.1 Marknaden för verksamhetssystem Enligt kommunerna finns nedanstående brister i marknaden för verksamhetssystem: 1. Verksamhetssystem (främst inom vård/omsorg) kommer från ett fåtal leverantörer som har visat sig vara ovilliga till utveckling, ingen har någon ambition att på riktigt utmana och komma med innovativa lösningar. 2. Skillnaderna systemen emellan är så stora att en kommun lätt fastnar i ett system, inte minst eftersom personalen är ovillig att lära sig ett nytt. Kunder som känner sig inlåsta är i sig ett tecken på en illa fungerande marknad. Flera kommuner hävdar därför att det idag inte finns någon fungerande marknad, så som Inera hänvisar till. Situationen idag är tvärt om synnerligen ofördelaktig med en privat marknad som inte är dynamisk, som inte förstår kommunernas behov och som kommunerna inte känner att de kan påverka. Flera fokusgruppskommuner uppmanar därför Inera att skapa lärplattformar och verksamhetssystem som är gemensamma och samtidigt ansvara för att tjänsterna utvecklas så dessa kan möta digitaliseringens krav. Den direkta vinsten vore standardisering, förhoppningen är dock även ökat dynamik då sådan idag i mycket hög grad saknas. 10.17.2 Ineras roll? Kommunerna klarar inte att ta till vara sina intressen gentemot de dominerande IT-bolagen inom system. Det visar sig genom att dessa underlåter att leverera de tjänster som behövs. Ineras avsikt att arbeta med standarder är en viktig ambition för att lösa upp dessa knutar, då det kan lösa båda problemen som beskrivs i föregående stycke. Givet att Inera inte vill bygga egna verksamhetssystem måste vi då dock förlita oss på att de privata leverantörerna gör de investeringar som krävs. Eftersom dessa visat ovilja att utveckla sina system fram till idag kan man dock inte ta denna utveckling för självklar, alltså att det endast är bristande standarder som gör att kommuner sitter med system som utvecklats på 1900- talet. Det vore därför önskvärt om Inera i samband med etablerande av standarder även formulerade dessa så att nya aktörer får upp ögonen för branschen, så att konkurrens kan skapas. Skolområdet har visat att sådan dynamik kan uppstå (även om jämförelsen såklart haltar), där de traditionella leverantörerna numera trängts tillbaka till att leverera grundläggande stödsystem när små innovativa företag och stora jättar som Google erbjuder tjänster för undervisning. Därutöver skulle Inera kunna spela en roll för kommunerna genom att göra det enklare att hitta konsulter som förstår kommunernas behov och verklighet. En möjlig lösning är en ramupphandling av certifierade konsulter som kan hjälpa kommuner att hålla ihop sin digitaliseringssatsning. Eventuellt skulle certifieringen kunna skötas av Inera. Inera skulle även kunna hjälpa kommunerna med bättre specifikationer som innefattar det väsentliga och som förstås av leverantörer. 10.18 Tvingande gemensamma standarder Sverige centralt har varit försiktiga med att tvinga fram gemensamma anpassningar och förändringar inom digitalisering. Försiktighetens bakgrund är kanske respekt för kommunalt 96

självbestämmande. Välviljan är dock feltänkt om den innebär att kommunerna blir sämre rustade för att klara framtidens problem. Fokusgruppskommunerna är inte nöjda med lösningen, påtagligt många vill ha tydligare och eventuellt tvingande riktlinjer. Allra mest drabbas de mindre kommunerna som saknar kapacitet att alls utveckla egna lösningar, eller inte har någon stor kommun i närheten som de kan haka på. Tanken att utvecklingen skall komma underifrån är tveksam, vilket bevisas av att så inte har skett i tillräcklig takt. Statsmakten skulle kunna, med auktoritet, slå fast vilka de gemensamma formerna skall vara, och i sitt beslut hänvisa till att maximal hänsyn tagits till kommunsverige som helhet. I en frivillig process saknas i praktiken den möjligheten. Statsmakten är alltså redan idag sent ute inom många områden. Standardsättande myndigheter bör, för att vara framgångsrika, agera innan tjänsteköparna börjat investera i större omfattning. Just därför kan exempelvis smart stad-standarder, där utvecklingen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede, vara extra viktigt att fokusera på idag, och inte vänta med detta tills aktörerna på var sitt håll hittat sina egna lösningar. 10.18.1 Danmark Sveriges struktur med 21 regioner och 290 kommuner är ur digitaliseringsperspektiv rent horribelt. Det finns 33 kommuner bara i Skåne som, var och en, de facto gör digitaliseringsarbetet på väldigt olika sätt. Detta är ett fantastiskt resursslöseri. Det finns en tydlig orsak till varför läget är som det är och det är att staten inte har lagstiftat. I Danmark har man gjort tvärtom och lagstiftat, vilket exempelvis innefattar hur man skall hantera säker digital post, vilka standarder som skall användas som kommunerna i Danmark sedan måste följa. Att Sverige inte har mod att göra likadant skapar i praktiken stora problem för landets kommuner. /IT-/Servicechef Lomma kommun. 10.18.2 Ineras roll? Kommunernas fokusgrupper uttrycker önskemål om att Inera (eller SKL) tar tydliga positioner och driver igenom standarder som åtminstone uppfattas som tvingande, vilket kan ske med lagstiftning eller med morot. Eftersom lagstiftning tar tid och involverar statsmakten kan det senare vara att föredra. Men det behövs också en diskussion om lagstiftning det visas nämligen tydligt i kommunerna, kanske kan Inera/SKL ta upp den frågan på bordet? Bedömningen är att det finns stöd för det i landets kommuner. Skapa lösningar som alla följer Exemplet Danmark visar möjligen hur framgångsrikt det är att tvinga fram lösningar genom lagstiftning, såsom säker digital signering. I Sverige bygger processen på frivillighet, vilket visar sig vara svårt att bygga på, och som dessutom i bästa fall endast skapar en väldigt fragmenterad situation. Det finns dock undantag med regler som tvingar fram förändringar. E-hälsomyndighetens upplägg kring SAMBI är en lösning i denna riktning, och samverkanslagen och GDPR tvingar också fram önskade förändringar. Inera är dock egentligen ytterligare en aktör som skall erbjuda tjänster som kommunerna kan välja bland, dvs det finns inget tvång. Men kan Inera bli en aktör som verkligen lyckas med att 97

få kommunerna att på frivillig basis välja gemensamma system har Inera en mycket betydelsefull roll. Man kan fråga sig vilka medel Inera har för att kunna åstadkomma detta. Har Inera något vapen, någon sanktion som kan utnyttjas för att tvinga kommunerna till gemensam lösning, som innebär att det kostar att välja annat alternativ eller att avvakta? Utgångspunkten här kan vara att Inera behöver arbeta med att belöna gemensamma lösningar. En sådan morot är standarder som skapar möjlighet för högre funktionalitet och delning av lösningar. 10.19 Skola 10.19.1 Skolan och statliga krav om digitalisering Skolan har en speciell situation då digitaliseringen där har en ytterligare dimension jämfört med övriga kommunala verksamheter. Detta då eleverna skall utbildas i frågan och få adekvat kunskap. Digitalisering är därmed både metod och syfte i skolan. Detta innebär dels att man i all digitalisering måste ta hänsyn till hur denna påverkar utbildningen. Satsar man på 1:1 är det både för utbildning och för att förbättra/effektivisera skolans administration. Det krävs då strategier så att det ena inte går ut över det andra, och att effektivisering av administration även skall verka positivt för utbildningen. Självfallet är detta en svår balansgång att gå, och det leder till risker för konflikt mellan olika ansvar inom förvaltningen. Balansgången försvåras också av att statens/skolverkets påbud att elever skall få adekvat kunskap inom digitalisering är mycket vagt, vilket öppnar för olika tolkningar. Vagheten leder till: - Att utbildningen blir olika i olika kommuner, dvs. en mindre jämlik utbildning. - Konfliktyta skapas mellan utbildning och administration när samma digitalisering innefattar båda faktorerna. Utan tydliga direktiv sätts det alltså ingen tydlig gräns för administrativa initiativ. 10.19.2 Nationell handlingsplan för digitaliserande av skolväsendet SKL:s rapport i mars 2019 Nationell handlingsplan för digitaliserande av skolväsendet kommer att sätta mycket av agendan för framtida satsningar. Intresset för denna är mycket stor, vilket innebär att sektorn tills vidare inväntar med satsningar för att inte hamna fel. - Det betyder att Inera, genom att stå beredda efter att planen presenterats, skulle kunna få stort gehör bland landets kommuner. Det skulle alltså kunna innefatta tolkningar och förslag till digitala lösningar som sedan kan förankras bland landets kommuner och utvecklas gemensamt. 10.19.3 Administration är den lågt hängande frukten Framöver kommer skolan ofrånkomligen få färre pedagoger per elev, och det handlar inte primärt om att kommunerna sparar pengar utan på att det inte finns lärare att rekrytera. Samtidigt vill lärarna ägna mer tid åt det pedagogiska arbetet, och då blir drivkraften att 98

digitalisera den administration som lärarna under senare år tagit ett allt större ansvar för. Funktioner som löser administrationen är därför den lågt hängande frukten, och stöd från Inera skulle vara ett bra alternativ. 10.19.4 1:1 är bara början, hur får man ihop hela strukturen? I nästan alla kommuner har alla elever dator eller läsplatta (s.k. 1:1), men det saknas tjänster som gör skolan digital. Det innefattar prov, undervisning mm. Idag saknas till stor del de tjänster och den vägledning som krävs för att kommunerna skall kunna få utväxling på de investeringar som gjorts i infrastruktur och hårdvara. 10.19.5 Google Kommuner som använder Google apps for education är överlag mycket nöjda med hur dessa tjänster fungerar. Inte minst lyfts personalen engagemang effektivt av tjänsterna, delningskulturen mellan första linjens chefer och lärare gynnas vilket leder till att pedagogiska tips och goda idéer sprids effektivt. Delning är digitaliseringens kärna, effekten är därför mycket värdefull i en bransch där kulturen annars präglas att varje lärare vill sköta sin undervisning individuellt. Integritetsfrågor är heller enligt uppgift inga problem. Inera skulle kanske kunna bygga vidare på detta och hitta lösningar som hjälper kommunerna att hitta dessa lösningar. En fördel med Google är förstås även att det är kostnadsfritt. Sedan måste Inera självfallet vara leverantörsneutral. 10.19.6 Case Vallentuna Lyckad digitalisering inom skolskjuts Vallentuna har genomfört ett mycket lyckat projekt inom skolskjuts där kommunen digitaliserade: - Handläggning - Ansökningsförfarande - Reseplanering (delvis) Effekten blev att klagomål och kostnader minskade. Nämnden kunde därefter till och med kosta på sig att erbjuda generösare riktlinjer. Trots att tjänsten förbättrats sparades 20 procent av budgeten. 10.19.7 Ineras roll? Skolan och statliga krav om digitalisering Kan Inera ta en roll som innebär att kommunerna får ett enhetligt grepp över skolans digitalisering som är överensstämmande med det som samhället avser i begreppet få adekvat kunskap? Dvs. kan Inera tolka Skolverket och sätta norm som är lätt att förstå och följa? Ett tydligt fokus behövs för att skolans digitalisering skall ta fart, nu råder stor rådvillhet. 99

Nationell handlingsplan för digitaliserande av skolväsendet En bra uppstart för Inera är att vara med i arbetet som följer direkt på den nya handlingsplanen för digitaliserande av skolväsendet. På det vis kan vi både lära oss och få in vårt perspektiv. Det blir dessutom ett bra tillfälle att visa för kommunerna att vi är med i frågan. Administration En viktig utmaning är att frigöra lärarna från administration så att de kan ägna sig åt undervisning. Administrationen kan dock inte skötas av annan personal utan måste automatiseras (av ekonomiska skäl). Digitala nationella prov är ett exempel på hur administrationen kan minskas, men vilka andra möjligheter finns? Inera skulle kunna kartlägga och utveckla lösningar. Undervisning Inera skulle här kunna ta initiativen som kan sy ihop och som digitaliserar på riktigt. Kanske kan Inera ta fram gemensamma standarder och strategier som ger kommunerna vägledning och näringsliv tydliga spelregler, så att tjänster skapas och delning mellan kommuner underlättas? Google apps for education Google apps for education är väldigt populärt hos kommunerna, och då i första hand hos lärare och elever (på ledningsnivå finns exempel på att det motarbetas). Bland annat för att systemet har en mycket stark inbyggd kraft att förändra arbetssätt och skapa gemensamma ytor för utbyte mellan lärare. Inera kan självfallet inte premiera enstaka leverantör, men då Google dessutom inte tar betalt för tjänsten är det svårt att se nackdelar. Kanske kan Inera ändå skapa någon form av forum där kommuner kan utbyta sina erfarenheter, som gör att det blir lättare för nya kommuner att få en introduktion? - Vi vet att det på många platser saknas kompetens, tex i Bengtsfors fanns en medarbetare som skulle införa Google apps for education, men när denne försvann fanns det ingen som kunde ta vid. Skolskjuts Vallentuna hävdar att de kunnat spara 20 procent på en digitaliserad tjänst för skolskjuts, denna erfarenhet borde kunna användas på andra ställen. Vinsterna borde också kunna bli stora i kommuner med större avstånd, Sorsele beskrev exempelvis skolskjuts som en betydande kostnad. Kan kontakt tas direkt med Vallentuna för att se om detta är något Inera skulle kunna tillhandahålla? 10.20 Outsourcing Behovet av investeringar i digitalisering kommer att påverka bilden av outsourcing på flera sätt. Det finns några grundläggande mekanismer som påverkar och som driver utvecklingen olika riktningar: Mekanismer i digitaliseringen som påverkar oursourcing: 1.Digitaliseringsfaktorer som dämpar benägenhet till outsourcing: 100

A. Brist på långsiktighet dämpar investeringsviljan. o Privata utförare är utsatta för upphandling med jämna mellanrum. Det innebär att knappast någon är benägen att satsa på investering som kräver vinst i kommande upphandling för att bli lönsam. Detta gäller i första hand när endast drift tagits över (som drivs i kommunens lokaler med f.d. kommunanställda). Det fungerar bättre när verksamheten drivs helt i egen privat regi (i egna fastigheter och med personal som från början är anställd i bolaget). Ofta krävs lokal anpassning då varje kommun har sina individuella lösningar som systemet måste kunna interagera med. Standarder kan få stor betydelse för att lösa dessa knutar. B. Kommunen vill kunna styra och skapa en optimal digitaliserad lösning. o Kommunen vill inte behöva kompromissa i upplägg och vill också äga hela strukturen. Åtminstone under uppbyggnad har kommunen därför goda argument för att behålla drift av hela verksamheten. 2.Digitaliseringfaktorer som kan öka benägenhet till outsourcing: A. Större privata aktörer kan ha lättare att digitalisera sina processer då de drivs av större affärsmässighet. Detta syns tex. inom sjukvård där Capio och Aleris har kunnat införa digitala lösningar inom exempelvis primärvård. o En förutsättning är antagligen att den privata entreprenören ansvarar för en relativt stor enhet med ett relativt slutet system. Krävs omfattande interaktioner med externa system blir det mer svårgenomfört. Kommunernas outsourcade verksamheter är inte lika isolerade enheter eftersom invånare kan lista sig på vårdenheter på ett annat sätt. Slutsatsen blir alltså att det finns två tydliga argument inom digitalisering som talar emot outsourcing, och ett argument som delvis talar för. Det betyder att det finns en övervägande kraft inom digitaliseringen som antagligen kommer att leda till mindre outsourcing. Påverkan på Inera är att det blir lättare att genomföra digitaliseringen då det dels oftare är kommunerna direkt som blir beställare, dels gynnsamt för digitaliseringshastigheten generellt. 10.21 Samverkan med region Den nya samverkanslagen har i praktiken inneburit att det i regionerna skapats videotjänster som fungerar, även om vissa har lite inkörningsproblem. Det visar därmed hur en lag kan tvinga fram digitaliserade lösningar. Jämför gärna med Danmark där långtgående lagstiftning bl.a. har inneburit att det sedan en tid finns funktion för att kommunicera säkert digitalt. 101

På andra områden är dock utvecklingen trögare, det gäller kanske framförallt kommunikationen med vårdcentraler. Normen är fortfarande fax eftersom vårdcentralen (oftast) vägrar att acceptera andra metoder, som krypterad e-post (orsaken är åtminstone delvis digital omognad hos regionerna). GDPR har dock inneburit att även faxen nu ifrågasätts på vissa ställen, Lomma beskriver hur de nu tvingas använda internpost istället, vilket såklart känns som 1960-tal. 10.21.1 Ineras roll? Inera kan utnyttja sina dubbla kontaktytor för att skapa tjänster som gör att kommunikation mellan kommuner och regioner kan flyta väl. 10.22 Kritiska interna faktorer Hinder för digitalisering handlar om bristande spetskompetens, beredskap bland medarbetare, politisk ledning som inte förstår frågan, förmåga i organisationen att ändra arbetssätt och bristande resurser. Det finns dock även andra mer fysiska faktorer som kan utgöra hinder. Det kan vara formella rutiner kring hur kvitton skall hanteras som inte anpassats för digitala transaktioner, och på så vis utgör direkt stopp för vissa typer av satsningar. Det kan också handla om driftsäkerhet i kommunens infrastruktur. Det är exempelvis först när risken för driftsstopp är tillräckligt liten som beslut kan tas kring vissa typer av digitaliseringssatsning. Detta är lokala problem i kommunerna, men de yttrar sig egentligen på samma direkt hindrande sätt som en lagstiftning som inte är anpassad till digitalisering. 10.22.1 Ineras roll? Kanske finns det här en uppgift för Inera. Kan vi exempelvis driva på utveckling av hur bevis för ekonomiska transaktioner kan hanteras i kommunala processer? Så att dessa rapporteras enligt kommunal praxis? 10.23 HSA/Säkerhetstjänster/SITHS-EFOS HSA används som bekant av alla kommuner i Sverige, likväl är kunskapen ofta relativt liten om tjänstens innebörd. Ineras planer att bygga ut tjänsten till funktioner utanför vård och omsorg är dessutom överlag okända, liksom den potentiella innebörden av en sådan satsning. Samtidigt är många av de mer framsynta kommunerna inne i en process där de överväger olika lösningar från den privata marknaden som löser säkerhetsproblem rörande identifiering och rättigheter. Kommunerna ropar också unisont efter standardiserade lösningar som fungerar mellan olika system och som är gemensamma inom kommunen och mellan kommuner och övriga aktörer. 102

10.23.1 Ineras roll? Ineras lösning med HSA, Säkerhetslösningar och SITHS/EFOS kan vara en mycket attraktiv lösning då det är den enda lösningen som kan pricka in samtliga krav. Det eftersom kommunerna oavsett om de väljer en egen lösning tvingas ha SITHS/EFOS för personal inom vård och omsorg. Därmed kan Ineras lösning vara den enda möjliga om kravet är en gemensam lösning i hela kommunen. Ineras förutsättning att skapa standardisering är rimligen också större än för marknadsaktörer. 10.24 Ungdomsmottagning Fast ungdomsmottagningar saknas i många av landets kommuner. Det skapar en stor ojämlikhet i tillgänglighet, vilket måste klassificeras som ett betydande problem. I flera län, tex. Jönköping, har man möjlighet att via video få möte. Denna lösning är dock inte spridd över landet och kan säkert ha brister vad gäller kännedom och säkerhet. 10.24.1 Ineras roll? Inera skulle via sin tjänst Umo.se kunna ta ett nationellt ansvar. Det kan ske genom samarbete med kommuner i respektive län där kontakten mellan ungdom och vårdpersonal skulle kunna skötas via landets i särklass mest använda tjänst för ungdomsmottagningsfrågor. 10.25 Prioriteringar, skall skillnader i målgrupperna ha betydelse för Inera? Inera kan inte göra allt, vi måste prioritera. Så hur väljer vi? En relevant frågeställning är vilka typer av kommuner vi helst vill hjälpa. Det går att styra urvalet så att vissa typer av kommuner får relativt större nytta. - Tjänster inom vård och omsorg har tydligt fokus på äldre vilket innebär att små kommuner långt från storstaden gynnas relativt mest av sådan satsning. Fokuserar vi istället på skolor eller stadsbyggnad hjälper vi snarare de kommuner som i grund och botten inte har en lika utsatt situation. Lösningarnas nivå har också betydelse, lösningar för kommuner som befinner sig i framkant av utvecklingen kan många små inte ta emot. Och baslösningar för små kommuner intresserar inte dem som redan passerat den nivån. - Tar vi alltså på oss ett uppdrag där vi skall försöka kompensera för de skillnader som obönhörligen drar isär kommunsverige? Där kommuner har olika förmåga att möta framtidens utmaningar i allmänhet, och digitaliseringsutmaningar i synnerhet pga. höga fasta kostnader och bristande kompetens? - Eller skall vi skapa största möjliga nytta för så många som möjligt? - Eller vill vi vara med och sätta standarder så tidigt som möjligt för att påverka medan utvecklingen fortfarande är verkligt påverkbar (innan aktörerna börjat investera fast sig)? 103

11. Sammanfattande analys Omvärldsanalysen visar hur landets kommuner glider isär, där problematiken i kommunerna som idag befinner sig i en sämre utgångspunkt förstärks ytterligare framöver, samtidigt som stora kommuner, trots tydliga utmaningar, kan skapa ett bra moment. Digitaliseringen i sig spelar en viktig roll i denna utveckling, då den framför allt öppnar möjligheter för de stora kommunerna. Övergripande problematik Identifierar man faktorerna som krävs för en framgångsrik digitalisering kan följande nämnas, (under respektive punkt beskrivs vilket förhållande som behövs): - Förmåga att klara stora investeringar. o Stor budget eller hög soliditet. - Möjlighet att ta hem stora vinster av investeringar. o Vinsterna av digitalisering har direkt koppling till antalet invånare som använder tjänsten (och därför slutar använda analogt alternativ). - Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens. o o Stor arbetsmarknad. Högutbildad befolkning. - Digital kompetens hos lokal politik. - Befolkning som gärna använder digitala tjänster. o Hög andel unga och välutbildade ger bäst utväxling. Inom samtliga av ovanstående variabler har landsbygdskommuner en nackdel gentemot stora kommuner i landets befolkningstäta områden. Var för sig hade variablerna utgjort hinder för utveckling. När dessa nu även sammanfaller förstärks effekten avsevärt. Ovanpå det läggs att de små kommunerna redan idag är långt efter de större. Samtidigt skulle de potentiella vinsterna kunna vara stora i glesbygden, dels eftersom en relativt större del av befolkningen genererar större kommunala kostnader (pga. hög ålder) dels eftersom digitala hjälpmedel kan kompensera för stora fysiska avstånd. Är kommunal samverkan lösningen? Samverkan mellan kommuner kan vara ett sätt att hantera problemen som småskaligheten skapar. Marknadsrapporten visar också att det finns en väl utbyggd struktur för samverkan mellan kommuner. Det är dock inte lätt att hitta ett format som gör att flera små kommuner tillsammans kan skapa samma dynamik som en stor. Orsaken är att samverkan inte innebär djup integration, och att små kommuner snarast adderar sina bristande förutsättningar utan att spetsförmågan som behövs tillkommer. Ett återkommande problem i samverkan mellan små kommuner är just bristen på spetskompetens, och eftersom den inte finns på lokal 104

arbetsmarknad saknas den även när kommuner samverkar. En digitaliseringsstrateg har nästan alla kommuner budget för, men sådan finns i praktiken endast att tillgå i centralorter och i kranskommuner till dessa. Bakgrunden är antagligen hur högskolor och universitet är lokaliserade. I de fall vi sett samverkan skapa önskad effekt bygger det oftast på att den lilla kommunen tänker väldigt prestigelöst och anpassar sig närmast totalt till en samarbetsvillig större kommun. Ockelbo som framgångsrikt drar nytta av Gävle och Sandviken uttrycker det som att de på vissa sätt fungerar som en stadsdel i Gävle. För att det skall fungera krävs dock ytterligare en komponent, den lilla kommunen behöver egen strategisk kompetens så att de relativt avancerade lösningarna från storstaden kan införas i kommunens verksamhet. Normaltillståndet är dessvärre att detta inte fungerar. Det beror på att både de små och stora kommunerna inte kan enas om en gemensam strategi, samt att de befinner sig på väldigt olika nivå i utgångläget vad gäller teknik och att den lilla kommunen inte förstår de resonemangen kring digitalisering som företrädarna i den stora kommunen framför. En viktig roll för Inera kan vara att hitta tjänster som kan kompensera för dessa lokalt svårlösta strukturella problemen. Frågan är bara hur? Måste Inera prioritera vilka som skall få hjälp? Fokusgrupperna gav en mängd inspel om hur Inera kan utveckla lösningar. De kommuner som kommit längst på digitaliseringsresan hade generellt fler förslag än övriga. De stora kommunerna som kan räkna hem investeringar i sina business cases och som hittar kompetent personal håller ett högt tempo. Dessa behöver hjälp av Inera för att öka effekten. Det som görs i dessa kommuner har stor effekt för hela nationen då huvuddelen av landets befolkning bor i en mindre andel av kommunerna. I vissa skattningar hävdas att kritisk befolkningsmängd för att kunna räkna hem digitaliseringssatsningar är 40 000 invånare. Totalt bor 66 procent av landets befolkning i kommuner med minst 40 000 invånare, vilket gör att skapas det förutsättningar för effekt i dessa påverkas landet tydligt på summerad nivå. Samtidigt finns bara 64 kommuner med minst 40 000 invånare, hela 226 kommuner (78 procent) har ett lägre invånartal. Det ena kan alltså inte utesluta det andra. Inera måste hitta lösningar för alla kommuner. Ineras utmaning kan därför vara att hitta vägar så att de små kommunerna får luft under vingarna utan att de stora tvingas sänka takten. Rent konkret innebär det att Inera tar bort hinder för utveckling hos dem som springer i täten och samtidigt hjälper till att sprida den positiva effekten till de små kommunerna. Då de senare själva saknar förmåga att på egen hand skapa en dynamisk utveckling krävs två typer av insatser. 1. Strategisk kompetens måste byggas upp lokalt i småkommunerna. 2. Småkommunerna måste få möjlighet att direkt kopiera befintliga lösningar. För att åstadkomma punkt ett kan instruktioner, utbildning och coaching vara lösningen. Inera kan ta den rollen själv, men mer troligt är att vi kan kravställa och upphandla ramavtal i avsikt att kommunerna skall kunna köpa ett koncept som innebär ett kompetenslyft för befintlig 105

arbetskraft. Utbildningen förenklas av att Inera arbetar med standarder som minskar variationen i möjliga moment som måste läras ut. För att åstadkomma punkt två krävs en plattform för effektivt utbyte av digitala lösningar. Kommuner som utvecklat en funktion skall kunna dela den med andra kommuner, och mottagande kommuner skall kunna känna sig trygga med att lösningen fungerar för dem. Dessa tankegångar finns redan i SKL:s Dela Digitalt. Bedömningen från fokusgrupperna är dock att det krävs mer central handpåläggning för att skapa verklig effekt. Handpåläggningen kan bestå i följande insatser: I ett första steg är det exempelvis viktigt att tydligt kommunicera kompabilitet, då kommunen som skapat funktionen anpassat den för sina befintliga verksamhetssystem, vilket Inera kan utforma beskrivningar för. Till Ineras roll kan också höra att backa upp kommuner som erbjuder tjänster, så att det inte ses som en arbetskrävande process att dela med sig (med missnöjda kunder osv). I ett andra skede kan Ineras arbete med standarder ha skapat en situation där allt fungerar med allt vilket gör att ett modulärt utbytessystem kan skapas. För att uppmuntra till utbyte och skapa en långsiktigt hållbar modell som uppfattas som rättvis bör även möjligheten för ekonomiska transaktioner utredas, åtminstone på lite sikt. Målet bör vara en transparant prismodell där kommuner får ersättning för nedlagt arbete, så att inte kommuner börjar vänta in varandra istället för att driva på utvecklingen. Plattformen bör även innefatta ett utbyte av tydligt formulerade best practice, där kommunerna kan få beskrivningar av framgångsrik implementering av olika lösningar och nya arbetssätt. Man kan här tänka sig att Inera utser kommuner till centers of excellence inom tydligt avgränsade ämnesområden för att sprida inspirationen i olika dimensioner, vilket skulle kunna innefatta återkommande konferenser i Ineras regi. Stadsbyggnad smart city Generellt saknas tydliga digitala standarder inom stadsbyggnad smart city, bakgrunden är att branschen ligger sent inom digitaliseringen. Inera skulle här kunna ta en roll. Eftersom kommunerna inte kommit så långt i utvecklingen ännu är gemensamma standarder rimligen lättare att införa och skapar dessutom större dynamik. Inera har därför en möjlighet att göra stor skillnad idag, men antagligen inte om några år. Trafikverket, Transportstyrelsen och Energimyndigheten arbetar redan med frågan och kan vara bra partners. Inera skulle därigenom även kunna bidra med kommunernas perspektiv och praktik, vilket förenklar förankringen. Skolområdet Inera kan hjälpa till i skolan på många olika sätt. Diskussionerna i fokusgrupperna visade dock hur annorlunda skolan är jämfört med Ineras nuvarande fokus. Inera har därför en utmaning i att förstå och anpassa sig till skolområdet. Ett intressant perspektiv är exempelvis hur digitalisering i skolan har fler perspektiv, Utöver de vanliga perspektiven, att förbättra och effektivisera, skall digitaliseringen också vara en del i att bygga elevernas digitala kompetens. Inte sällan kommer dessa målsättningar i en konflikt som gör det svårt för kommuner att navigera, vilket genom olika tolkningar ökar variationerna som i sin tur är en negativ kraft i standardiseringsavseende. 106

Rent konkret, gällande skolan, kan en av flera frågor vara om Inera genom digitalisering kan stödja nya arbetssätt. I skolan innebär digitalisering att det går att skapa en ny kultur av delning inom lärarskrået, vilket vi fått beskrivet i flera fokusgrupper. En aktiv delningskultur kan effektivisera, förbättra och göra utbildning mer transparent och jämlik. Det finns idag verktyg som många kommuner är väldigt nöjda med, Inera skulle kunna undersöka hur vi kan stödja denna utveckling, utan att för den skull gynna någon enskild aktör. Nya tjänster Utöver standarder för smarta städer och en övergripande funktion som tar till vara och sprider den innovationskraft som finns i kommunerna finns det ett antal kommunspecifika tjänster som Inera skulle kunna utveckla. Hela paletten beskrivs i avsnittet Kommunernas spontana önskemål av Inera, men skall några tjänster väljas ut så hamnar anpassning av 1177.se och e- tjänsterna högt. Här är det naturligtvis en balansgång att inkludera kommuner utan att underminera den befintliga styrkan i konceptet. Samtidigt måste det spontana engagemang som kommunerna visar tas tillvara, som är en fantastisk styrka och möjlighet. Antagligen skulle Inera snabbt kunna hamna i en position där våra invånartjänster växer dramatiskt i betydelse. Högt hamnar också en tjänst för rapportering av statistik till myndigheter, som skulle kunna skapas genom Plattform för öppna data. Tjänsten kan också utgöra en statistikportal som tillgängliggörs för den privata marknaden och som kan skapa fantastiska dynamiska bieffekter genom privata tjänster som är gemensamma i hela landet, vars utveckling inte behöver bekostas av kommunerna men i vissa fall minska kommunernas kostnader. Framförallt kan detta ge invånarna en förnyad bild av hur kommunal service kan erbjudas, utöver att det självfallet kan bli en del av ett dynamiskt näringsliv i en tid när data är en ytterst värdefull tillgång, och som därför alltför ofta stängs in av ägaren. Ineras befintliga tjänster Ineras befintliga tjänster som idag eller inom kort börjar erbjudas kommunerna är fortfarande relativt okända, undantaget tjänster som kommunerna sedan länge behövt använda för att utföra sitt uppdrag inom vård och omsorg. Störst potential bland våra tjänster har antagligen Stöd och behandling samt Intygstjänsten. Även Hälsoläge, Automatisk vaccinationsrapportering, Journalen, Nitha, RGS webb och PU-tjänsten har goda chanser att bli kommunala storsäljare. 107

Bilaga - Omvärldsanalys 12. Omvärldsanalys hur villkoren för digitalisering skiljer sig i kommunsverige Sveriges kommuner ser mycket olika ut, befolkningen i den största (Stockholm) har nästan 400 gånger fler invånare än den minsta (Bjurholm). Skillnaden i total budget är mindre men Stockholms är ändå 250 gånger större än Bjurholms. Skillnaden kan uttryckas på många olika sätt men det finns några konstanter som förklarar skillnaderna i många sammanhang. Dessa är åldersstruktur, invånartäthet och utbildningsnivå. Dessa faktorer har i sin tur ett stort förklaringsvärde vad gäller exempelvis hälsa och kommunal kostnadsbild. Skillnaderna påverkar också i högsta grad förutsättningarna till digitalisering. Den centrala faktor som styr dessa förutsättningarna är storlek, eftersom det i regel krävs en viss volym i organisationen för att hantera investeringskostnader och mobilisera den kompetensmässiga bredd och djup som krävs för att hantera allt mer komplexa problem. Det är även viktigt att kunna rekrytera specialister, vilket ställer krav på lokal arbetsmarknad. Kommunerna skiljer sig mycket åt på detta område, och tittar man närmare så är den situationen allt annat än tom statisk. Sverige har ända sedan industrialiseringen upplevt en kraftig urbanisering, som under de senaste decennierna har intensifierats ytterligare. Trots en kraftig befolkningsökning nationellt minskar befolkningen i en stor mängd kommuner, vilket innebär att skillnaderna i förutsättningar växer för varje år som går. I detta kapitel presenteras därför ett antal perspektiv på hur kommunernas situation skiljer sig. 12.1 Befolkningsutveckling 12.1.1 Ett 50-årigt perspektiv Genom att titta på utvecklingen under det senaste halvseklet går det att se hur omfattande omvälvningarna har varit. Diagrammet nedan visar tydligt hur de små kommunerna som ligger långt från regionala centralorter krymper, det gäller i allra högst grad i Norrlands inland. Samtidigt finns det en grupp småkommuner som vuxit kraftigt. Det gemensamma för dessa är att de ligger i utkanten av storstadsregioner. Håbo till exempel, i nordvästra Storstockholm, hade ungefär samma antal invånare som Bjurholm och Sorsele år 1968, men är idag omkring åtta gånger större räknat i invånare. Diagram 1: Kommunstorlek (2017) och befolkningstillväxt (1968 2017) 108

Av de 284 kommuner som fanns 1968 (eller egentligen från 1971 års kommunreform) och som finns idag, har 167 vuxit och 117 krympt. Kommuner som har upplevt befolkningsminskning hade i median knappt 10 000 invånare 2017. Kommunerna som vuxit hade i median drygt 28 000 invånare, dvs. nästan tre gånger så många. Eftersom klustret dragits isär är det idag större skillnader i kommunstorlek än för snart 50 år sedan när kommunreformen genomfördes. Vilket innebär att frågan om hur de små kommunerna skall klara de allt mer komplicerade kommunala uppdragen (vilket var motivet bakom kommunreformen 1971) åter är aktuell. Dels eftersom graden av komplicerad struktur fortsätter att växa, bl.a. pga. investeringsbehov inom digitalisering, dels eftersom befolkningstendensen under de senaste 50 åren av allt att döma fortskrider. Detta gör att det som är svårt för små kommuner att hantera idag riskerar att bli ännu svårare imorgon. 12.1.2 Befolkningstäthet viktigaste förklaring till befolkningsutveckling Om man jämför befolkningsutveckling med antal invånare per kvadratkilometer uppträder ett samband mellan glesbygd och befolkningsminskning som är ändå tydligare än invånarantal och befolkningstillväxt. Av landets 56 kommuner med mindre än 10 invånare per km² har 52 mindre 109

befolkning 2017 än 1968. Samtidigt har 52 av 53 kommuner med fler än 100 invånare per km² vuxit. Diagram 2: Befolkningsutveckling och invånare per km² Glesbygd (få invånare per km²) är därmed en bättre förklaringsfaktor än litet invånartal när befolkningsutveckling skall förklaras. 12.1.3 Sammanfattning befolkningsutveckling Befolkningen minskar i första hand i kommuner med låg befolkningstäthet, liten befolkning i sig är inte ett självklart problem, vilket kan exemplifieras av Håbo och Sorsele. Störst tillväxt uppmäts inte oväntat i kommuner som vuxit in i storstadsregionerna. Förändringarna i befolkning, tillsammans med behov av större fasta investeringar inom exempelvis digitalisering, gör att behovet av ny kommunreform borde kunna vara lika aktuell idag som 1971 när det senast genomfördes en stor kommunsammanslagning. Alternativet till sammanslagningar är antagligen omfattande samverkan mellan kommuner, och då inte bara lokal utan nationellt då grannkommuner tenderar att ha samma problembild. 110

12.2 Åldersstrukturens koppling till befolkningstäthet 12.2.1 Kommuner med hög genomsnittsålder Befolkningsminskning innebär ofrånkomligen även störningar i ålderssammansättningen. Orsaken är att flyttströmmarna i Sverige uteslutande består av människor i åldern 19 30 år när det handlar om flytt över länsgränser. Över kommungränser består flyttströmmarna av människor i åldern upp till cirka 35 år. Det innebär att en befolkningsminskning (givet att det inte avlider abnormt många) beror på att de unga vuxna försvinner, vilket ofrånkomligen leder till ökad medelålder. Den effekten förstärks ytterligare när antalet nyfödda minskar, som en direkt effekt av låg andel befolkning i fertil ålder. Det betyder att utöver fallande befolkning har glesbygden andra förhållanden som beror på åldersstruktur vilket innebär höga kostnader för vård och omsorg. Diagrammet nedan visar hur tydligt genomsnittsålder och befolkningstäthet hänger ihop. Diagram 3: Medelålder och invånare per km², per kommun Hög medelålder återspeglas självfallet även i en hög andel riktigt gamla, skillnaderna förstärks till och med ytterligare. Som diagrammet nedan visar är andelen över 76 år ungefär dubbelt så hög bland de minst tätbefolkade kommunerna som i storstadsområdena. 111

Detta driver självklart kostnader då vård av äldre är en viktig kostnadspost som står för hälften av den kommunala kostnaden för vård och omsorg och 16 procent av kommunernas sammanräknande kostnader. Diagram 4: Andel invånare 76 år eller äldre och invånare per km² 12.2.2 Kommuner med låg genomsnittsålder Det finns självfallet en spegelbild där kommuner med hög befolkningstäthet också har en hög andel unga, som när de är upp till 20-års åldern driver betydande kommunala utbildningskostnader, som tillsammans med vård och omsorg dominerar kommunernas budgetar (står tillsammans för drygt två tredjedelar i genomsnitt). Nedanstående diagram visar andel unga och befolkningstäthet, med glesbyggdkommunerna i det vänstra nedre hörnet och storstadsförorterna i diagonalt motsatt hörn. I detta diagram intar dock storstadskärnorna en egen position då Stockholm, Solna, Sundbyberg, Malmö och Göteborg har en relativt låg andel invånare i åldern 0 19 år. Orsaken är självfallet att många invånare väljer att flytta till en förortskommun när de får barn. För huvudorten innebär det dock att de kommunala kostnaderna för pedagogisk verksamhet blir lägre än vad man skulle kunna vänta sig. Eftersom andelen äldre dessutom är mycket låg i dessa kommuner intar de en mycket speciell position med en väldigt stor andel invånare i förvärvsarbetande ålder. 112

Diagram 5: Andel invånare 0 19 år och invånare per km² 12.2.3 Andel i förvärvsarbetande ålder Andelen i förvärvsarbetande ålder är därför också intressant då invånare i denna ålder inte alls genererar lika höga kostnader för kommunerna. Invånarna är i regel yrkesverksamma och skapar istället skatteintäkter. Som påtalades i föregående stycke framträder här storstäderna tydligt med en mycket hög andel i yrkesverksam ålder. Det gemensamma för dessa är då också som väntat relativt låga kostnader per kommuninvånare. Solna är ett mycket tydligt extremfall i landet. På motsatt sida skalan finns inlandskommuner i Norrland med låg andel i åldersspannet 25 65 år, samtidigt som den kommunala kostnaden per invånare är mycket hög. Vilket alltså betyder att dessa kommuner har mycket låg andel unga och låg andel i yrkesverksam ålder. Diagrammet visar också att även givet den mycket låga andelen unga är kostnadsnivån anmärknings hög i Norrlands glesbygd, vilket inte minst kan synliggöras med en jämförelse mot de mest extrema lågkostnadskommunerna kring Malmö och nordöst om Stockholm (som också har en låg andel invånare i åldern 25 65 år). Diagram 6: Andel i yrkesverksam ålder och kommunala kostnader per invånare 113

Kommunernas kostnader analyseras ytterligare i nästa kapitel. 12.2.4 Sammanfattning - befolkningstäthet Det finns alltså ett antal axlar med motsatsförhållanden bland landets kommuner. Dessa synliggör de fundamentalt olika situationerna som kommunerna ställs inför, situationen har också en lång historia och har sakta rört sig i samma riktning under många decenniers tid. Tendenserna är alltså exempelvis: - Ju mer glesbygd desto större flyttunderskott (fler flyttar från än till kommunen) och därmed högre medelålder och få skolbarn - Storstadsförorter är glesbygdens spegelbild, med stort flyttöverskott och många unga. - Storstadsregionernas kärnor har klart högst andel yrkesverksamma. Både storstadsförorter och glesbygd har jämförbar andel i yrkesarbetande ålder dock med övervikt inom olika åldersintervall. - Glesbygden har flyttunderskott till övriga landet, vilket dränerar kommunerna på befolkning i barnalstrande ålder. Med konsekvensen att den skeva åldersstrukturen förvärras ytterligare för varje år som går. 12.3 Skillnader i demografisk utveckling 114

Kommunernas stora utmaning är som sagt att hantera de växande behov som uppstår utan att använda mer resurser. Som det ofta beskrivs varken vill eller kan kommunerna och samhället skjuta till de extra resurser som krävs för att skola, vård och omsorg skall kunna växa i samma takt som behoven, när barn i skolålder och äldre som behöver vård och omsorg växer som andel av befolkningen. På bekostnad av den andelen som befinner sig i arbetsför ålder. Orsaken är att skatteuttaget inte kan höjas så mycket som krävs utan effekter, som exempelvis kan leda till minskat utbud av arbetskraft (blir skatten för hög minskar befolkningens benägenhet att förvärvsarbeta). Och även om det gick skulle det inte gå att rekrytera den mängden personal som behövs. Kommunernas kostnader illustreras av nedanstående diagram 5 där varje årsgrupp kopplas till en genomsnittlig kostnad för landets kommuner, staplarna visar denna relativa kostnad, färgerna illustrerar olika typer av kostnader där rosa är barnomsorg och skola, gul är äldreomsorg och blå är kommunala grundkostnader. Diagrammet visar hur kommunala kostnader är kraftigt koncentrerade till gamla och unga invånare. Dessa kostnader är relativt låga under den del i livet som de flesta förvärvsarbetar och fram till cirka 75 års ålder. 5 Roger Molin, analytiker SKL http://www.natverken.se/media/8008/roger-molin-effektiviseringsutmaningen-sammanfattning-nhd- 170420.pdf 115

Diagrammet visar att en person som är över 95 år i genomsnitt kostar 20 gånger så mycket som en som befinner sig i åldersspannet 20 65 år. Ett barn i skolålder kostar samtidigt lika mycket varje år för kommunen som en invånare mellan 80 90 år. Skillnader finns självfallet mellan kommuner som kan bero på dyrare skoldrift eftersom det finns många små enheter eller annat skäl som gör att kostnaden för varje individ avviker från det nationella genomsnittet. Störst betydelse har dock befolkningens ålderssammansättning, alltså är befolkningen i högre grad i skolålder eller gammal drivs de totala kostnaderna upp i kommunen. För att illustrera detta har en kurva adderats i diagrammet som visar andel av befolkning per årskull. Linjen i nedanstående diagram visar på hur åldersfördelningen ser ut i landet som helhet. Som linjen visar är den svenska befolkningen inte jämnt fördelad mellan årsgrupper utan varierar, det finns exempelvis 40 procent fler 27 åringar än 17 åringar. En problematik som ofta uppmärksammas syns i dalen i de sena tonåren och puckeln kring 70 år. Detta innebär att det under kommande år kommer att vara fler barn i skola och förskola och fler äldre som behöver kostsam vård och omsorg. Samtidigt som mängden som kommer ut i arbetslivet blir lägre än på länge. Alltså högre kostnader och lägre intäkter, detta har även beskrivits som det s.k. krokodilgapet. 12.4 Genomgång av olika kommuntyper För att förstå hur utmaningar skiljer sig över hela landet presenteras samma fördelning även per kommuntyp enligt SKL:s klassificering. Syftet är att: - Ge en bild av nuläget, relativt nationellt genomsnitt - Visa utvecklingstendens 116

- Åskådliggöra skillnader mellan kommuntyper Utöver att diagrammen visar nuläge, visas också hur man kan förvänta sig kommande perioder. En helt stabil befolkningskurva visar det högsta värdet för 0-åringar, eftersom alla som föds blir minst 0 år. Sedan är kurvan mycket svagt sluttande till 40-års åldern då den börjar slutta allt snabbare. Avvikelser från denna utveckling beror antingen på variation i antal födda, olyckor/epidemier eller migration. Den nationella kurvan visar att den tydligaste toppen inte är puckeln vid 70-års åldern utan den vid 25 30 år, vilket innebär att det finns en stor grupp människor som nyligen kommit ut på arbetsmarknaden och därmed betalar in skatt och innebär låga kommunala kostnader. Detta har stort förklaringsvärde när den försörjningsbalansen skall studeras. Bryter man dock ner utvecklingen på olika kommungrupper ser dock utvecklingen mycket annorlunda ut. Dessa skillnader ger en bra inblick i hur kommuners utmaningar ser ut, vad gäller totalläge och vilka verksamheter som kommer att vara drivande idag och imorgon. 12.4.1 Landsbygdskommuner (med och utan besöksnäring) Diagrammen för Sveriges landsbygdskommuner visar hur befolkningens fördelning är relativt oförändrad upp till 40-års åldern för att sedan ökat kontinuerligt upp till 70-årsålder. Nationellt minskar befolkningen i varje årskull med några enstaka undantag från 27 års ålder. Det får konsekvensen att andel i åldern 78 90 år är cirka 50 procent högre i landsbygdskommunerna än i nationen som helhet. Enda uppsidan för dessa kommuner är att det inte finns någon svacka i de äldre tonåren vilket gör att skolbarnen inte kan förväntas bli fler. Det innebär å andra sidan att det inte heller finns något ljus i tunneln, då fler skolbarn imorgon innebär fler förvärvsarbetande i övermorgon. 117

118

12.4.2 Mindre städer och dess omgivning De mindre städerna har färre invånare än nationsgenomsnittet inom alla åldersintervall fram till 50 år, då relationen vänds till det motsatta. Avvikelsen mot det nationella genomsnittet är tydligast i åldern 30 45 år och 60 75 år. Problemet dessa kommuner har är relativt låg nativitet och en mer ihållig puckel av äldre som kommer att behöva vård Pendlingskommunerna som ligger nära de mindre städerna saknar framförallt puckeln i 25 30 års åldern. Det gör att nära nog varje ålderskull från 20 till 70 år är större än närmast föregående. Sammantaget är utvecklingen i dessa kommuner därmed mycket lik motsvarande i landsbygdskommunerna. 119

12.4.3 Större städer och dess omgivning Större kommuner har den åldersfördelning som mest liknar det nationella genomsnittet, avvikelsen består i klart fler invånare i 20 30 års åldern och sedan något lägre andel invånare per årsgrupp från 30 år. Detta syns allra tydligast i samband med puckeln kring 70 år. Pendlingskommunerna kring de större städerna har en helt annan situation och liknar mer landsbygdskommunerna än den större staden. 120

121

12.4.4 Storstadsregioner Landsbygdskommunernas mest extrema motbild finns inte oväntat i storstäderna, med en mycket markerad topp vid 30 år. De har samtidigt färre i skolålder och från 45 år. Puckeln vid 70 år är dessutom knappt märkbar i storstäderna. Storstädernas pendlingskommuner är på flera sätt en spegling av storstäderna, med färre småbarn men fler i skolålder, en låg andel i åldern 20 35 år. Jämfört med storstäderna har dessa kommuner också en mycket mer varierad kurva med tydliga pucklar vid tre åldersintervall. Storstäderna är självfallet de uppenbara vinnarna om man ser till andel av befolkningen som förvärvsarbetar. Den tydliga relationen till kranskommunerna visas dock samtidigt då storstadsbefolkning utanför förvärvsarbetande ålder till stor del bosätter sig där. 122

123

12.4.5 Sammanfattning Skillnader i demografisk utveckling Fördelningen över olika åldersgrupper är kärnan i det som beskrivs som problemet med det s.k. krokodilgapet, dvs. att vi under kommande år kommer har fler som befinner sig i åldersintervallen som genererar höga kommunala kostnader, och färre som förvärvsarbetar (vilket minskar skatteintäkterna). I landet som helhet innebär detta en hög belastning som idag börjar växa för att sedan kulminera om några år och sedan sakta falla tillbaka. Ser man på kommunal nivå är situationen dock annorlunda då kommuner på landsbygden inte kan se fram emot minskad mängd äldre, eller någon framtida tillväxt av andelen i förvärvsarbetande ålder. I motsatt ände finns storstäderna som nästan inte upplever någon krokodilgapseffekt alls, utan istället har en befolkningspuckel tidigt i den förvärvsarbetande åldern (även om man självfallet kan förvänta sig att en stor del av dessa kommer att flytta till någon av de kringliggande kranskommunerna i 30-års åldern). Slutsatsen av avsnittet är att skillnaderna mellan kommungrupper gällande kostnadsbelastning och andel förvärvsarbetande är mycket stora redan idag. Men att denna skillnad kommer att fortsätta att växa kraftigt under kommande tid då krokodilgapseffekten inte är övergående i glesbygdens. 12.5 Analys av kommunernas kostnader 12.5.1 Kostnadernas fördelning Kommunernas kostnader kan grovt delas upp i tre nästan jämnstora delar. Den pedagogiska verksamheten är något större och upptar 36 procent av kommunernas totala kostnadsmassa. Utbildningen av unga inom förskola, grundskola och gymnasium upptar 35 procent och övrig kommunal pedagogisk verksamhet, som Komvux, resterande en procent. Vård och omsorg tar 32 procent av den totala kostnadsmassan, av denna står vård av äldre för hälften, 16 procent. Resterande 32 procent är övriga kostnader, vilket innefattar stadsbyggnad, kommunal styrning etc. I detta avsnitt är fokus i denna studie dock lagt på de två stora kostnadsposterna, orsaken är att det är i dessa som de stora strukturella skillnaderna tydliggörs bäst. 124

Kostnadernas fördelning i Sveriges kommuner 32% 36% 32% Kostnad pedagogisk verksamhet Vård omsorg Övriga kostnader Som inledande beskrivning av visar nedanstående diagram de stora skillnader kommuner emellan. Utgångspunkten är SKL:s klassificering av kommungrupper 6. I den genomsnittliga pendlingskommunen nära en storstad står den pedagogiska verksamheten för 42 procent av alla kostnader, medan den endast står för 30 procent i landsbygdskommunen. Samtidigt har pendlingskommunen relativt lägre kostnader inom övriga områden vilket gör att dessa lägger sju procent mindre än mindre stad/tätort på vård och omsorg. 6 SKL:s kommungruppsindelning 2017: Storstäder - kommuner med minst 200 000 invånare varav minst 200 000 invånare i den största tätorten. Pendlingskommun nära storstad - kommuner där minst 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i en storstad eller storstadsnära kommun. Större stad - kommuner med minst 50 000 invånare varav minst 40 000 invånare i den största tätorten. Pendlingskommun nära större stad - kommuner där minst 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i en större stad. Lågpendlingskommun nära större stad - kommuner där mindre än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i en större stad. Mindre stad/tätort - kommuner med minst 15 000 men mindre än 40 000 invånare i den största tätorten. Pendlingskommun nära mindre stad/tätort - kommuner där minst 30 procent av nattbefolkningen pendlar till arbete i annan mindre ort och/eller där minst 30 procent av den sysselsatta dagbefolkningen bor i annan kommun. Landsbygdskommun - kommuner med mindre än 15 000 invånare i den största tätorten, lågt pendlingsmönster (mindre än 30 procent). Landsbygdskommun med besöksnäring - landsbygdskommun med minst två kriterier för besöksnäring, dvs antal gästnätter, omsättning inom detaljhandel/ hotell/ restaurang i förhållande till invånarantalet. 125

Kostnadernas fördelning i olika kommuntyper Kostnad pedagogisk verksamhet Vård omsorg Övriga kostnader Landsbygdskommun 30% 34% 36% Landsbygdskommun med besöksnäring 31% 32% 36% Lågpendlingskommun nära större stad 34% 33% 33% Mindre stad/tätort 34% 35% 31% Pendlingskommun nära mindre stad/tätort 33% 32% 34% Pendlingskommun nära storstad 42% 28% 30% Pendlingskommun nära större stad 37% 31% 32% Storstäder 38% 31% 31% Större stad 36% 33% 32% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Dessa procentsatser ger dock inte hela bilden då siffrorna inte tar hänsyn till storleken på de totala siffrorna (alla kommungrupper summerar till 100 procent). Ser man istället till kommunal kostnad per invånare framträder hur den totala kostnadsvolymen varierar mellan kommuner. Landsbygdskommunen framträder då tydligt med kostnader på 79 tkr per invånare, vilket är 28 procent högre än Pendlingskommunerna nära storstad. 126

Kommunal kostnad per invånare Landsbygdskommun Landsbygdskommun med besöksnäring Lågpendlingskommun nära större stad Pendlingskommun nära mindre stad/tätort Mindre stad/tätort Pendlingskommun nära större stad Större stad Storstäder Pendlingskommun nära storstad Hela landet 50 55 60 65 70 75 80 1000-tals kronor Utöver högre kostnader för kommunal verksamhet är skatteintäkterna relativt lägre än i de större städerna, storstäderna och dess omgivning. Det både beror lägre löneläge och att en mindre andel av befolkningen förvärvsarbetar. Många kommuner utanför centrala befolkningsnav är därmed satta i en rävsax med höga kostnader och låga skatteintäkter. Det kommunala skatteutjämningssystemets har dock skapats för att hantera dessa problem, utan ett omfattande sådant system hade situationen blivit helt ohållbar. Det bör dock påpekas att nästan alla kommuner i landet är nettobidragstagare gentemot staten, och i särklass störst bidrag går till Malmö kommun. Sett till bidrag per invånare toppar dock Åsele, Vilhelmina och Sorsele. Malmö kommer då först på 93 plats (2017). 12.5.2 Analys av kostnader för vård och omsorg Det finns tydliga skillnader i kommunernas kostnadsstrukturer även efter att man tagit hänsyn till demografiska skillnader. Utöver att kommunerna har mycket olika åldersfördelning, vilket driver kostnader, finns det stora skillnader i kostnad per individ. Siffran som visas i nästkommande diagram är den kommunala genomsnittskostnaden för vård av äldre per invånare som tillhör gruppen äldre (här definierat som över 75 år, vilket självfallet inte betyder att alla i denna grupp behöver vård eller att vård av äldre inte kan innefatta invånare under 75 år). Och den kommunala kostnaden för pedagogisk verksamhet per invånare i åldern 0-19 år Det diagrammet visar är att kostnader för vård av äldre per individ över 75 år är högst i landsbygdskommuner, vilket alltså betyder att det inte bara är högst andel äldre i dessa 127

kommuner utan även att kostnaden per individ är högst. Detta innebär att de totala kostnaderna drar iväg ytterligare. Samtidigt visar diagrammet att det även är dyrast att bedriva pedagogisk verksamhet i landsbygdskommunerna, även om skillnaden är mindre än när det gäller vård av äldre. Lägst är kostnaderna i båda ändar i pendlingskommunerna nära storstäderna. Generellt sammanfaller alltså en hög andel äldre med högre kostnader per äldre individ, medan en hög andel yngre tvärtemot innebär lägre kostnad per yngre individ, vilket därmed dubbelt upp försämrar situationen för glesbygdskommunerna. Orsaken till förhållandet har naturligtvis fler bottnar. Bland annat driver långa avstånd upp kostnader för glesbygdskommunerna, i form av mindre enheter, restider för personal och busskostnader för skolbarn. Omfattande kostnadspress i vissa av storstädernas kranskommuner är samtidigt ett faktum, vilket vi fått bekräftat under fokusgrupperna. 128

Analys av hur skillnader i hälsotillstånd påverkar kommunala kostnader Eftersom skillnaderna i kostnad per invånare är större inom äldrevård än inom skola antyds även andra ledtrådar till varför denna vård är 28 procent dyrare per åldring i glesbygden än i pendlingskommunen nära storstad. Svaret kan ligga i att själva vårdbehovet per äldre individ i genomsnitt är högre i glesbygden. Det som tyder på det är att hälsotillståndet även oberoende av ålder ser olika ut i olika delar av landet. Studier visar att andelen med dåligt hälsotillstånd är dubbelt så hög i Region Jämtland- Härjedalen som i Östergötland, och förklaringen är inte högre genomsnittsålder då denna i det närmaste är identisk (notera att uppgifter för hälsotillstånd gäller summerat för alla åldersgrupper, antagandet är att avvikelsen ser likartad ut i alla åldersgrupper). Allt annat lika kan man därför säga att hälsotillståndet är sämre i Jämtland, och Jämtland följs av de övriga Norrlandslänen, undantaget är Västerbotten i positiv betydelse och Västmanland i negativ. Därför finns det bevis på att de högre kostnaderna per äldre individ inte bara beror på geografiska förhållanden utan även på hälsoläget i sig, vilket i sin tur huvudsakligen kan kopplas till levnadsvanor. Dessvärre saknas siffror om hälsoläge på kommunnivå vilket gör att det inte går att särskilja glesbygd på lägre nivå än län. Värt att notera är även att de mest tätbefolkade länen inte hamnar i bäst till i statistiken, storstadslänens placeringar finns i mittenskiktet vilket därmed (inte oväntat) innebär att det finns fler faktorer än glesbygd som förklarar hälsoläge. 129

Utbildningsnivå viktig faktor för hälsotillstånd Skillnader i hälsoläge har en naturlig koppling till levnadsvanor. Och eftersom levnadsvanor i sin tur kan kopplas till utbildning har därmed utbildningsnivå betydelse för hälsoläge. Folkhälsomyndigheten genomför studier i frågan och kan påvisa hur ohälsosamma levnadsvanor har tydlig koppling till utbildningsnivå. Som diagrammet visar är fetma dubbelt så vanligt bland dem utan gymnasieexamen som hos dem med en eftergymnasial utbildning på minst tre år. 7 På den övergripande nivån Ej bra hälsa som visas i de tre staplarna längst till höger anger nästan dubbelt så många utan gymnasieutbildning Ej bra hälsa än de med en eftergymnasial utbildning på minst tre år. Värt att notera är även att personer med gymnasieutbildning eller kortare eftergymnasial utbildning mer liknar gruppen med kortare utbildningstid. Källa: Folkhälsomyndigheten Slutsatsen är att andelen högutbildade kan kopplas till hälsoläget i en kommun, vilket i sin tur kan kopplas till vårdbehov. Kommuner med låg utbildningsnivå kan alltså förväntas ha högre kostnader för vård och omsorg. Eftersom vi vet att vårdkostnad per äldre individ är högre i glesbygden kan därför utbildningsnivån vara en förklaring. Och som diagrammet nedan visar finns en tydlig koppling då andelen högutbildade är minst dubbelt så hög i och omkring storstäder samt i större städer (regionala centrum) som i landsbygdskommunerna. 7 Utbildningsnivå och hälsa hur hänger det ihop, artikelnummer: 15108, Folkhälsomyndigheten 2015 130

Skillnader i hälsotillstånd - sammanfattning Utan att utesluta andra möjliga förklaringsfaktorer går det att konstatera att i glesbygdskommuner samverkar flera variabler som tillsammans förstärker särskiljande kommunal karaktär. Det rör sig alltså om att befolkningen till större del består av äldre invånare. Samtidigt som vård och omsorg per individ också är relativt högre, vilket i sin tur till dels beror på stora avstånd, dels på större ohälsa pga. mer hälsoskadliga levnadsvanor. Detta förhållande kommer av allt att döma också att fördjupas ytterligare eftersom det inte finns några nya faktorer som ändrar den långsiktiga tendensen. 12.5.3 Analys av kostnader för pedagogisk verksamhet Kostnaderna för pedagogisk verksamhet skiljer sig inte lika mycket mellan kommungrupper som kostnader för vård och omsorg. Förklaringen till de relativt mindre avvikelserna är att faktorerna kostnad per elev och andel av befolkning i skolålder kompenserar sinsemellan, till skillnad från vård och omsorg där faktorerna förstärker varandra (kommuner med hög andel unga har låg genomsnittlig kostnad per elev, inom vård och omsorg har kommuner med hög andel äldre också hög andel äldre invånare). 131

Rent praktiskt ser det ut som så att glesbygdskommuner visserligen har färre unga i sin befolkning, men i gengäld är kostnaden högre per elev. Per invånare är därför kostnaden högre än i storstäder och större städer trots att andelen unga är klart högre. Visserligen spenderar pendlingskommuner nära storstäder och större städer mer per capita men de har å andra sidan betydligt större andel unga invånare. Skillnaderna kan också åskådliggöras genom ett diagram med en trendlinje. Avvikelser från trendlinjen betyder att kostnad per elev avviker från genomsnittet i landet. Kommuntypen som avviker tydligast negativt är gruppen större stad, där genomsnittskostnaden per invånare är cirka 1 300 kr lägre än vad som kan förväntas utifrån trend. Det är möjligen lätt att först varför större städer kan hålla kostnaderna lägre än 132

Kostnad för utbildning av unga, 1000-tals kr per kommuninvånare landsbygdskommuner, men skillnaden är faktiskt lika stor mot pendlingskommunerna nära större städer som i sammanhanget måste ha väldigt jämförbara förutsättningar. 26,5 26 25,5 25 24,5 Kostnad per invånare och kommun för utbildning av unga medborgare relativt andelen av befolkningen som är i åldern 0-19 år Kommuner under trendlinjen lägger mindre summa per elev Landsbygdskommuner med besöksnäring Landsbygdskommuner Lågpendlingskommuner nära större stad Pendlingskommun nära större stad Pendlingskommun nära storstad 24 Pendlingskommun nära mindre stad/tätort 23,5 Storstäder 23 22,5 Större stad Mindre stad/tätort 22 18,0% 19,0% 20,0% 21,0% 22,0% 23,0% 24,0% 25,0% 26,0% 27,0% Andel av befolkningen som finns i åldersintervallet 0-19 år De strukturella skillnaderna kan vara av flera olika arter, en faktor kan vara att det går att optimera storleken på skolor ur kostnadshänseende samtidigt som lokal- och eventuella personalkostnader inte är lika höga som i storstäderna. Glesbygdskommunerna å sin sida måste både leva med små och relativt kostsamma skolenheter, höga transportkostnader och rekryteringsproblem, vilket beror på småskalig arbetsmarknad och liten andel högutbildad arbetskraft. 12.5.4 De dominerande kostnadernas inbördes relation Landets kommuner har alltså två dominerande kostnadsposter som tillsammans i genomsnitt står för drygt två tredjedelar av den kommunala budgeten. 133

Kostnad för Vård och omsorg per kommuninvånare (1000-tals kr) Kostnad för Pedagisk verksamhet respektive Vård och omsorg per kommuninvånare, 1000-tals kr (2017) 40 Härjedalen Eskilstuna 35 30 Åsele Övertårneå Mellerud Borgholm Munkfors Hagfors Sotenäs Dorotea Pajala Bräcke Högsby Berg Vilhelmina Sorsele Vindeln Storuman Bengtsfors 25 Simrishamn Ockelbo Krokom 20 Ystad Karlstad Härryda Vallentuna Salem Sundbyberg Huddinge 15 Habo Knivsta Solna Håbo Vaxholm Falkenberg Malmö Lomma 10 Gnosjö 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Kostnad för Pedagogisk verksamhet per kommuninvånare (1000-tals kr) Enligt SCB:s statistik för 2017 står dessa båda kostnadsposter för 68 procent av alla kostnader i kommunernas budget, varav Pedagogisk verksamhet är allra störst med 36 procent mot 32 procent för Vård och omsorg. Olika kommunala förhållande skapar dock stora skillnader i fördelningen mellan landets kommuner, nästkommande diagram visar hur kostnaderna per invånare för de två dominerande verksamheterna varierar. Trendlinjen visar att det finns ett samband mellan dessa då kommuner med höga kostnader för Vård och omsorg tenderar att ha relativt lägre kostnader för Pedagogisk verksamhet. Avvikelserna är dock som sagt stora, mest utmärkande avvikelser finns i norra Norrlands inland där många kommuner ligger i kostnadstoppen för båda verksamheterna. Orsaken till detta förhållande har beskrivits i föregående kapitel. I exakt motsatt ände på skalan finns Solna och Sundbyberg. De flesta storstadsförortskommunerna placerar sig dock i det nedre högra hörnet med höga kostnader för pedagogisk verksamhet men relativt lägre för Vård och omsorg. På kommunnivå kan man hitta fler tendenser än på övergripande kommungruppsnivå (vilket var utgångspunkten i föregående kapitel). Solna och Sundbyberg uppnår exempelvis sina positioner främst pga. mycket hög andel i yrkesaktiv ålder och få yngre och äldre. Kommunerna i 134

Norrlands inland har dels i regel låg andel i yrkesaktiv ålder, på grund av hög andel äldre, och dels höga kostnader som kommer av långa fysiska avstånd och sämre allmänt hälsoläge i befolkningen. Storstadskommunerna med höga kostnader för Pedagogisk verksamhet har alla mycket hög andel unga men i gengäld få äldre vilket då innebär att höga kostnader för Pedagogisk verksamhet kompenseras av lägre inom Vård och omsorg. Kommuner i det övre vänstra hörnet domineras av glesbygdskommuner i södra Sverige, framförallt nära norska gränsen i söder då Mellerud, Munkfors, Hagfors och Sotenäs utmärker sig tydligast. Egentligen har dessa kommuner samma problem som inlandskommunerna i Norrland men då avstånden är betydligt mer hanterliga drar antagligen inte kostnaderna för Pedagogisk verksamhet iväg på samma sätt. Avgränsning till unga och gamla Avgränsas jämförelsen till den faktorn som har störst inverkan, dvs ålder vilket kan göras genom att endast titta på kostnader för Pedagogisk verksamhet för dem i åldern 0 19 år och Vård och omsorg specifikt för äldre visas en i princip oförändrad bild med samma typ av kommuner i mitten och i de fyra olika hörnen. Det man uppnår med denna avgränsning är att genom att eliminera möjliga störande faktorer med större säkerhet bestämma hur skillnaderna ser ut. Diagrammet visar också hur fältet dras isär när man avgränsar Vård och omsorg till Vård av äldre. Nykvarnsbon lägger bara en femtedel (5 000 kr per invånare) av kostnaden som Dorotea har 25 000 kr per invånare). Man ser också att Solnas kostnad per invånare för pedagogisk verksamhet riktad mot 0 19 år är hälften av vad Knivsta har. 135

Kostnad för Vård av äldre per kommuninvånare (1000-tals kr) Kostnad för Pedagogisk verksamhet riktad mot invånare 0-19 år samt kostnad förr Vård och omsorg av äldre, per kommun 30 Härjedalen 25 Dorotea Högsby Sorsele 20 Munkfors 15 Bengtsfors 10 Habo Solna Ekerö Knivsta 5 Ockelbo Falkenberg Gnosjö Vallentuna Nykvarn Malmö 0 Eskilstuna 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Kostnad för Pedagogisk verksamhet riktad med invånare 0-19 år per kommuninvånare (1000-tals kr) 12.5.5 Sammanfattning - kommunernas kostnader Kommunernas kostnader domineras alltså av kostnader för pedagogisk verksamhet samt vård och omsorg. Viktfördelningen är dock mycket olik över landet och räknat i totala kostnader per invånare finns stora skillnader. Det som syns tydligt när man tittar närmare på digitaliseringsfrågor är betydelsen av storlek. Små kommuner kan endast i undantagsfall mäta sig med större när framstegen jämförs. Och orsaken är dels att digitalisering innebär stora fasta kostnader som är lättare att räkna hem om befolkningen är stor och dels att kompetensen om digitalisering är koncentrerad till arbetsmarknaderna kring landets universitet och högskolor. Det betyder att det framförallt är de små kommunerna på landsbygden som hamnar vid sidan av utvecklingen, och alltså inte klarar ta stegen mot en bättre och mer kostnadseffektiv verksamhet. Att de små kommunerna i glesbygden hamnar efter i denna utveckling innebär att de kommer att få ändå svårare att hålla uppe sin servicenivå, och då situationen redan idag på många håll är oroväckande skapas en ohållbar situation. 136

Det kommunala utjämningssystemet för skatter är ett sätt som detta redan idag hanteras på. De skillnader som olika nivå av digitalisering innebär kommer dock att innebära att kostnaderna för samma tjänst kommer att växa mellan de små kommunerna och de stora. Det är ofrånkomligt när kommuner som satsar på digitalisering kan glida över på tjänster som har närmast obefintlig marginalkostnad, medan kommuner som inte har förmåga att följa utvecklingen är kvar med rörliga kostnader som direkt styrs av volym, och dessutom till och med växer när resursutnyttjandet slår i taket. 12.6 Förutsättningar för digitalisering 12.6.1 Invånarnas beredskap Utmaningarna ser, som beskrivits i föregående kapitel, olika ut i landets kommuner. Vi vet att digitalisering är en lösning som kan hjälpa kommunerna. För att lyckas med detta krävs dock deltagande från invånarna. En förutsättning är då datortillgång samt dator- och internetvana. Att dessa faktorer hänger ihop kan exempelvis mätas i faktorn andel som använder internet. Studeras resultaten i undersökningen Svenskarna och Internet framträder en bild som visar på en stor utmaning. Diagrammet nedan visar hur snabbt användning av internet faller från framförallt pensionsåldern. I åldern från 76 år använder endast drygt varannan person internet (och knappt var tredje via mobilen). Eftersom vårdtjänster måste ha tät kontakt med patienten är antagligen mobila plattformar nödvändiga, att logga in via datorn och en webbplats kommer i praktiken inte innebära att potential kraften frigörs. Således finns en stor hämsko inom digitaliseringen inom vård och omsorg för äldre. Detta problem finns dock ej alls i yngre åldersintervall, med i princip 100-procentig tillgång för alla åldersgrupper upp till 40 50-årsåldern. 137

För effektivt nyttjande av digitala tjänster krävs sannolikt egen tillgång till IT-verktyg. Nedanstående diagram visar de stora skillnaderna, framförallt när det gäller den ständigt uppkopplade och tillgängliga smarta mobilen. Av dem med störst vårdbehov i åldern från 76 år är därmed två av tre i praktiken inte tillgängliga för många typer av tjänster. Möjligen kan låneutrustning användas men saknas IT-vana är inte heller det ett effektivt alternativ. 12.6.2 IT-utbyggnad Post och Telestyrelsen (PTS) gör löpande uppdateringar över nivå på uppkoppling till Internet i Sverige. Aktuella siffror visar att de skillnader som finns främst består i olika tillgång till Internet via fiber, där främst Jämtland-Härjedalen, Västernorrland, Dalarna, Kalmar och Blekinge län utmärker sig negativt. På kommunnivå återfinns ett antal kommuner längs med fjällkedjan och i Kalmar läns inland, landets sämsta tillgång till fiber finns i Högsby kommun där endast 37 procent har tillgång eller möjlig tillgång till fiber. Värt att notera är att glesbygd inte alls är självklart kopplat till dålig tillgång då exempelvis hela 81 respektive 79 procent av invånare i Jokkmokk och Storuman har, eller har möjlig tillgång till, fiberuppkoppling. Detta är ungefär lika bra som tätbefolkade kommuner som Sundsvall, Jönköping och Borås. Kommunala insatser torde spela mycket stor roll för denna infrastruktur. Eftersom det finns omfattande bidragssystem för detta i (främst) glesbygd handlar det inte nödvändigtvis så mycket om betalningsförmåga. När det gäller alternativ trådlös uppkopplingsmetod genom 4G är täckningsgraden i princip fullständig i hela landet enligt PTS. Detta är dock en teoretisk skattning som kommunerna i fokusgruppsgenomgången tydligt motsatte sig. Dels eftersom det finns många skuggor som inte mäts, dels pga. kapacitetsbrister genom risker för överbelastning och driftstopp. 4G är alltså inte ett alternativ till fiber i kommunernas digitalisering (annat än för mobila enheter). PTS Bredbandskartan: Tillgång, inklusive absolut närhet till, fiberuppkoppling 138

Slutsatsen man bör dra av bredbandskartan är att investeringsgraden ser olika och att det finns en tydlig och inte oväntat koppling till hur tätbefolkade kommunerna är, men att det även finns en tydlig komponent som beror på rena prioriteringar. 12.6.3 Arbetsmarknad Med ökad specialisering i ekonomin ställs högre krav på arbetsmarknaden, och en stor arbetsmarknad med hög genomsnittlig utbildningsnivå har lättare att tillgodose dessa krav. Skillnaderna i arbetsmarknadsregionerna är enorma i Sverige då dessa spänner från nästan en och en halv miljon sysselsatta som störst till endast drygt 1000 i de befolkningsmässigt minsta regionerna. Det räcker i sig för att förstå hur olika förutsättningarna är när svårfunnen personal skall rekryteras. Denna skillnad räcker emellertid inte för att till fullo beskriva skillnaderna då även skillnaderna i utbildningsnivå är stora. I storstads- och de gamla universitetsregionerna är andelen högutbildade omkring tre gånger större än i många glesbygdsregioner. 139

Arbetsförmedlingen listar löpande bristyrken, den gemensamma nämnaren för dessa är att de utan undantag kräver lång utbildning. IT-kompetens är ett område där flaskhalsarna generellt är mycket stora, vilket självfallet försvårar för kommuner som vill införa Ineras tjänster. Därutöver finns ett stort antal kvalificerade yrken inom skola och vård högst på listan över bristyrken. Prognos: Var finns jobben 2018 (Arbetsförmedlingen) 8 8 https://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/statistik-ochpublikationer/prognoser/prognoser/riket/2018-02-08-prognosvar-finns-jobben-2018.html 140

Tillgången på kvalificerad arbetskraft som kan utföra det kommunala uppdraget och utveckla/driva/använda digitala tjänster är alltså begränsad i hela landet men situationen är avsevärt mycket mer ansträngd i de små arbetsmarknadsregionerna med den relativt mycket begränsade andelen högutbildade. I fokusgrupper i landsbygdskommunerna påtalades också rekryteringssvårigheter på ett helt annat sätt än kommuner i regionala och nationella befolkningscentra. Skillnaden var att kompetens helt enkelt inte gick att uppbringa, vilket inte alls var situationen i regionala eller nationella befolkningscentra (där kommunen även ofta uppfattades som attraktiv arbetsgivare, trots lägre löneläge än näringslivet). 12.6.4 Sammanfattning förutsättningar för digitalisering Hög medelålder, lågbefolkningstäthet och liten arbetsmarknad är faktorer som försämrar möjligheterna till framgångsrik digitalisering. Alla faktorerna slår uteslutande mot glesbygdskommuner som redan har en mängd andra utmaningar som försvårar en framgångsrik digitalisering. 12.7 Genomförda digitaliseringar i landets kommuner Socialstyrelsen genomför en årlig genomlysning av kommunernas digitalisering som senast (april 2018) presenterades i rapporten E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2018 - Redovisning av en uppföljning av utvecklingen inom e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. 9 Rapporten bygger på en enkätundersökning som genomförts årligen sedan 2014 och som besvaras av verksamhetschefer i landets kommuner. Resultatet 2018 visar inte oväntat att digitala lösningar är på stark framväxt i kommunernas. 9 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/20927/2018-4-11.pdf 141