Implementeringens svåra konst. Mats Anderberg, Institutionen för pedagogik och lärande

Relevanta dokument
Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Sjukvårdens processer och styrning

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

ISBN Artikelnr

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

Implementering Mårten Åhström 20 september 2016

Design av Deplyftet och aktuell implementeringsforskning. Robert Holmberg och Jens Knutsson. Lunds universitet

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Implementering av FaR från ord till handling

Tillsammans för alla barns bästa

Barnens bästa gäller! - i Kronobergs län

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Några psykologiska och organisa1onsteore1ska infallsvinklar på implementeringsforskning 19/3 2013

n Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering

Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering

Barnens bästa gäller! - i Kronobergs län

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Psykologen som ledare

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?

Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring

Implementering hur lyckas man?

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Att främja jämlik tillgång till välfärdsteknik. Hjälpmedelskonferens 2018 Nationella nätverket för hjälpmedelskonsulenter Stockholm

Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg

Tema 2 Implementering

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen

Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

Luleå Innovationskonferens4-5 febr Hur bygger vi innovationskapacitet inom vård, hälsa och omsorg? SUNSIDE- Solutions for Independent and Active Life

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Antaganden för förändring

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor

Om implementering och förändringsarbete

Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017

Managing conditions for change when initiating interventions to change work practices in healthcare

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

GeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder?

Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Implementering - möte forskning och praktik. Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Att definiera och mäta samhällseffekter. Sara Modig och Åsa Minoz 22 januari 2015

Barn och unga i samhällsplaneringen

Do you Think there is a problem with the car traffic to or from the inner city weekdays ?

Regional Carbon Budgets

Digitalisering i välfärdens tjänst

Uppbyggnaden av ett lokalt uppföljningssystem i socialtjänsten Umeå

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas?

ICF-CY implementering inom re-/ habilitering

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Slide 1

Vilken fortbildning är r effektiv?

Implementering och förändring

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

familjerådslag för dementa

Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg

Changes in value systems in Sweden and USA between 1996 and 2006

Mis/trusting Open Access JUTTA

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Prata med bordsgrannarna

Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master.

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices

MUSIK OCH SPRÅK. !Musik!och!inkludering!!fält!för!musikterapeuter!och!forskning! !!!! !!!2016?04?09! !FMS!rikskonferens!!!Karlstad!universitet!

Manifesto for a feminist definition of SRHR

Lärande i utvecklingsarbete. Per-Erik Ellström

Teenage Brain Development

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

PROMETEA Empowering Women Engineers in Industrial and Academic Research.

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad Rekommendationer

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Transkript:

Implementeringens svåra konst Mats Anderberg, Institutionen för pedagogik och lärande

Om implementering Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet (Socialstyrelsen 2012, s. 5) Att införa nya metoder för bedömning och behandling i en verksamhet tar ofta lång tid, kostar stora summor och misslyckas ofta. / Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av det planerade förändringsarbetet efter tre år. Utan sådan kunskap genomförs 14 procent av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år (Socialstyrelsen 2012, s. 5) The implementation of Getting it Right for Every Child is an ambitious programme and a significant challenge for all those who work with children. It requires a fundamental shift in how children are helped and supported. This will take time (The Scottish Executive 2006, s. 1) the big bang theory of change is not applicable to the implementation of Getting it right and that incremental change is the norm (The Scottish Government 2010)

Modellens/metodens egenskaper (Rogers, E. 2003; Rogers, P. 2008) Relativ fördel Kompatibel Inte alltför komplex Testbar Observerbar Enkel intervention Komplicerad intervention Komplex intervention

Några identifierade implementeringsproblem på organisationsnivå Bristfällig förankring bristande kunskap om ny metod Motstånd hos praktiker Brist på tid Brist på ekonomiska resurser Ointresse/avsaknad av stöd från kollegor/chefer Bristande program-/metodtrohet

Faktorer som främjar implementering av nya metoder och arbetssätt Tillräcklig information om ny metod Intresserade praktiker Engagerade och stödjande ledare Tid för utbildning, arbete med ny metod och för reflektion/lärande Adekvat utbildningsinsats och handledning Tekniskt stöd Nödvändiga ekonomiska resurser Stabil organisation/låg personalomsättning Inga konkurrerande utvecklingsprojekt Programtrohet/fidelity Positiv feed-back från brukare/elever

Effektiva implementeringsstrategier (Grimshaw 2013; Nutley et al. 2007) Tydliga mål med implementeringen (SMART) Skräddarsydda strategier/aktiviteter utifrån identifierade hinder/stöd Lokala ambassadörer bland praktiker Utbildning med experter som ledare Lokala utbildningsinsatser Skriftliga utbildningsmaterial/manualer Samverkan praktiker-forskare Utvärdering och återkoppling

Implementeringen av GIRFEC i Skottland En implementeringsplan och en kommunikationsstrategi togs fram 2006 Ett pilotprojekt (det s.k. "Pathfinder") etablerades 2006 i Highland-regionen för att skapa och pröva det nya tillvägagångssättet utifrån ett bottom-up perspektiv Ytterligare ett pilotprojekt startades 2007 utifrån ett specifikt tema (våld i nära relationer) i fyra lokalområden Nationella riktlinjer, utbildningsmaterial, verktyg för praktiker och informationsmaterial till föräldrar frambringades En prototyp till IT-lösning för barnplan och informationsdelning togs fram 2007 GIRFEC förfinades ytterligare under åren 2006 och 2009 utifrån den tidiga implementeringen GIRFEC började spridas vidare över hela Skottland under 2008 Under 2009 rapporterade en utvärdering av pilotprojektet förbättrade resultat för barn i olika avseenden, men även flera kvarstående utmaningar En omfattande guide för implementering togs fram 2010 Ett flertal nya lagar drev på implementeringsprocessen och syftade till att säkerställa en konsistent implementering av modellen över hela Skottland Regeringen tillförde ytterligare resurser för implementering under 2014 och 2015

Stöd under implementeringen GIRFEC s teoretiska bas och praktiska ramverk är kunskapsbaserade GIRFEC s integrerade förhållningssätt ger upplevda fördelar för flera organisationer Flera nationella lagar och policies inom hälso-/sjukvård, skola och socialtjänst har utgjort draghjälp i implementeringsarbetet Ekonomiska resurstillskott Riktlinjer, informationsmaterial, utbildningsmaterial, webbsida Kontinuerligt processtöd Utbildningsinsatser för såväl chefer som praktiker kring: - förståelsen av konceptet välbefinnande - hur de olika bedömningsverktygen används - de professionellas ansvar och roller - samverkansarbete Flera uppföljningar av implementeringsarbetet och utvecklingen har genomförts

Hinder under implementeringen I Att omvandla modellens mycket höga ambitioner till konkret handling innebar en utmaning GIRFEC kräver en omorientering i synsätt hos verksamheter och av de kulturer och attityder som är införlivade inom dessa, över hela barn- och ungdomssektorn Modellen i sig är komplex: - Från individuellt skydd för vissa barn till inkludering av samtliga barn - Från begränsade insatser till ett helhetsgrepp som kräver samverkan - Från fokus på att få tillstånd insatser till fokus på resultat - Implementering i flera regioner/städer Bristande kapacitet i en del verksamheter för att implementera modellen fullt ut Avsaknad av konsensus i hur barns välbefinnande (som är en central del i modellen) ska definieras, tolkas och bedömas SHANARRI-indikatorerna är många och flera är öppna för tolkning

Hinder under implementeringen II Oklarheter kring nedre gränser för delande av information Oklarheter kring trösklar för när interventioner är aktuella Spänningsförhållande mellan skydd och stöd Motstridiga tolkningar av uppdraget som the Named Person Konflikt mellan att värna familjers privatliv och intrång i desamma En gemensam förståelse för några av de centrala delarna i GIRFEC har varit svår att uppnå Nytillkomna policy-initiativ är inte formellt kopplade till GIRFEC s ramverk Trots GIRFEC s lagstöd och höga ambitioner adresseras inte de bredare och strukturella aspekterna kring barns välbefinnande

Hur har det gått? Ett flertal förbättringar har identifierats både vad gäller barns situation med minskade placeringar, minskad kriminalitet hos ungdomar, färre skolavhopp m.m. Förbättrad samverkan mellan olika aktörer Minskad dokumentation Although GIRFEC is a national policy, at the time of this writing it has not yet been implemented to its full extent (Coles et al. 2016, s. 343). However, with each of Scotland s local authorities at a different stage of implementation and with varying local interpretations, culture change and progress toward national implementation have been slow (Coles et al. 2016, s. 344).

Steg i en implementeringsprocess 1. Välj ett nytt kunskapsbaserat arbetssätt utifrån ett identifierat behov 2. Undersök förutsättningar och villkor för införande av ny metod förändringsberedskap/ readiness 3. Fatta gemensamt beslut om införande av nytt arbetssätt 4. Identifiera hindrande/främjande faktorer vid implementering 5. Formulera en implementeringsplan för hur hinder ska hanteras och överbryggas samt hur styrkor ska utnyttjas skräddarsy implementeringen 6. Påbörja införandet av nytt arbetssätt 7. Följ upp implementeringen kontinuerligt återkoppling skapar motivation 8. Ha tålamod!

Källor/Lästips Fixsen, D.L., Naoom, S.F., Blase, K.A., Friedman, R.M. & Wallace, F. (2005). Implementation Research: A Synthesis of the Literature. Tampa: University of South Florida. Greenhalgh, T., Kyriakidou, O. & Peacock, R. (2004). How to Spread Good Ideas. A systematic review of the literature on diffusion, dissemination and sustainability of innovations in health service delivery and organisation. London: NHS Service Delivery and Organisation. Nilsen, P. (2010). Implementering. Teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Nutley, S.M., Walter, I. & Davies, H.T.O. (2007). Using evidence. How research can inform public services. Bristol: The policy press. Rogers, E. (2003). Diffusion of innovations. New York, London: Free press cop. Rogers, P. (Using Programme Theory to Evaluate Complicated and Complex Aspects of Interventions. Evaluation, 14(1), 29-48. Roselius, M. & Sundell, K. (red) (2008). Att förändra socialt arbete. Forskare och praktiker om implementering. Stockholm: Gothia Förlag. Socialstyrelsen (2012). Om implementering. Stockholm: Socialstyrelsen. Coles, E., Cheyne, H., Rankin, J. & Daniel, B. (2016). Getting It Right for Every Child: A National Policy Framework to Promote Children s Well-being in Scotland, United Kingdom. The Milbank Quarterly, 94(2), 334-365. Education Scotland (2012). Getting it right for every child: Where are we now? A report on the readiness of the education system to fully implement Getting it right for every child. Livingston: Education Scotland. Peterson (2015). Personalizing Education at Scale: Learning from International System Strategies. Cambridge, Massachusetts: Harvard Graduate School of Education. Stradling, B., MacNeil, M. & Berry, H. (2009). Changing Professional Practice and Culture to Get it Right for Every Child. An Evaluation of the Development and Early Implementation Phases of Getting it right for every child in Highland: 2006-2009. Edinburgh: The Scottish Government. The Scottish Government 2010. A Guide to Implementing Getting It Right for Every Child: Messages from pathfinders and learning partners. Edinburgh: The Scottish Government.